Sjukfrånvarons utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvarons utveckling"

Transkript

1 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 214 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson

3 Förord Detta är den andra delrapporten under 214 om sjukfrånvarons utveckling. Den första gavs ut i juni (Socialförsäkringsrapport 214:12) Rapporten bygger vidare på de tidigare analyserna. Det sker en uppdaterad analys av sjukfallsutvecklingen baserat på inflödet i ny sjukskrivning och sjukfallens varaktighet. Både analysen av inflödet och de pågående sjukfallen utvecklas i rapporten genom att relatera dessa till antalet personer i arbetskraften. Särskilt fokus riktas på hur rehabiliteringskedjan och den bortre tidsgränsen påverkar sannolikheterna för att sjukfall avslutas. I och med att rehabiliteringskedjan ökar chanserna att sjukfall avslutas under det första årets sjukskrivning så kompletteras studien med en analys om detta påverkar risken för att ett nytt sjukfall startas. I rapporten görs också en första uppföljning av vad som händer med personer som haft aktivitetsersättning när de passerat sin 3-årsdag då de inte längre har rätt till den ersättningen. Tidigare analyser av de förändrade sjukersättningsreglernas effekter på sjukskrivningarna förnyas och uppdateras. Redovisningen av resultatet pekar på att framför allt avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen har haft stor effekt på antalet sjukskrivna och därmed också på sjukpenningtalet. Rapporten har tagits fram av Peje Bengtsson, Erik Jönsson, Therese Ljung, Jonathan Nikander och Petra Ornstein. Laura Hartman Chef för Avdelningen för analys och prognos

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Sjukfallsutvecklingen... 9 Inflödet av nya sjukfall... 9 Sjukfallens varaktighet De pågående sjukfallen Längre sjukfall justerade för återflödet och för borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen En slutsats om den nuvarande uppgången Inflöde och pågående sjukfall i relation till arbetskraften Inflödet i relation till arbetskraften Pågående sjukfall i relation till arbetskraften Jämförelser av utvecklingen... 2 Bedömnings- och tidsgränser Sannolikheten att avsluta ett sjukfall Fokus på bedömningarna Risken att starta ett nytt sjukfall Slutsatser Att fylla 3 år och lämna aktivitetsersättningen Sjukersättningsreglernas effekt på sjukfrånvaron... 3 Diskussion Bilaga Figurer och tabeller Bilaga Formler för att skatta effekterna av förändrade regler för sjukersättning... 39

5 Sammanfattning Fortsatt ökning men liten påverkan på ohälsotalet Antalet sjukskrivna och sjukpenningtalet fortsätter att öka, liksom nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning. Samtidigt sker det en fortsatt omfördelning av den samlade sjukfrånvaron från sjukersättning till sjukpenning. Det innebär att antalet ersatta nettodagar för sjuk- och aktivitetsersättning i ohälsotalet fortsätter att minska samtidigt som sjukskrivningarna ökar. Det leder sammantaget till en mycket svag ökning av ohälsotalet. Jämfört med de senaste årtiondena ligger ohälsotalet, nybeviljandet av sjukersättning och sjukpenningtalet på historiskt låga nivåer. Det är den lägsta nivån under hela -talet och lägre än 199-talets lägsta nivå. Centrala resultat Reformerna inom sjukersättningen har inneburit en ökning av sjukpenningtalet och antalet pågående sjukfall. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen har haft större inverkan än det mer restriktiva regelverket för sjukersättning tillsvidare. Den sammantagna effekten i juni 214 ligger någonstans mellan 21 och 29 fler sjukfall. Det innebär att mellan 47 och 64 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall mellan december 21 och juni 214 förklaras av de reformerade reglerna för sjukersättning. Motsvarande andel som förklarar ökningen i sjukpenningtalet ligger på mellan 44 och 63 procent. Ökningen av den psykiska ohälsan spelar en viktig roll. Diagnossammansättningen i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en allt större andel nya sjukskrivningar inom de psykiska sjukdomarna. Dessa diagnoser är vanligare bland kvinnor. De har i genomsnitt en längre varaktighet än andra stora diagnosgrupper. Den förändrade diagnossammansättningen får därigenom starkt genomslag i de pågående sjukfallen. För både kvinnor och män utgör psykisk ohälsa den största diagnosgruppen, både för anställda och arbetslösa. Det ökade inflödet har till största delen drivits av anställda med sjuklön. Men det sker också en ökning för arbetslösa och andra grupper. De största förändringarna i sjukfallens varaktighet ses bland de arbetslösa och framför allt bland de längre sjukfallen. De anställdas sjukfall ökar också i varaktighet men inte i lika stor utsträckning som för de arbetslösa. När de pågående sjukskrivningarna ställs i relation till antalet personer i arbetskraften fördelat på sysselsatta och arbetslösa så ser vi att nästan 15 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall bland de som är sysselsatta kan förklaras av en ökning i sysselsättningen. För de arbetslösa är dock den relativa ökningen från 21 större när den relateras till antalet arbetslösa jämfört med att bara studera antalet pågående sjukfall. 5

6 Rehabiliteringskedjans påverkan på sannolikheterna att sjukfall avslutas studeras genom en jämförelse mellan sjukfall startade år 26 som i huvudsak inte berördes av reformerna och sjukfall startade under 211 som har omfattats av det nya regelverket under hela sjukfallet. Rehabiliteringskedjan har ökat sannolikheten att sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Vi har också undersökt, men inte hittat något belägg för, en ökad risk att starta ett nytt sjukfall. Det är i stället så att risken för ny sjukskrivning inom ett år har minskat jämfört med tiden före rehabiliteringskedjans införande. Den historiskt låga nivån på sjukfrånvaron bör utnyttjas I rapportens avslutande diskussion framhålls att det nuvarande, historiskt sett unika läget för den samlade sjukfrånvaron, bör utnyttjas för att forma en väg som innebär att en låg och stabil nivå på sjukfrånvaron kan uppnås och vidmakthållas samtidigt som inkomstbortfallet kan ersättas via sjukförsäkringen. Försäkringskassan har i en särskild rapport analyserat de senaste decenniernas kraftiga variation i sjukfrånvaron. De viktigaste faktorerna som påverkat nivån är samspelet mellan förtidspensionssystemet och regelförändringar i sjukförsäkringen, arbetsmarknadsläget och villkoren på arbetsmarknaden, samt olika aktörers medvetna arbete med att utveckla sjukförsäkringsprocessen. En av slutsatserna är att upp- och nedgångsperioderna ofta förstärkts av regelförändringar och förändrat sjukskrivningsbeteende. Det finns en mycket stark samvariation mellan inflöde och varaktighet som förstärkt de aktuella uppåt- eller nedåtgående trenderna i sjukfrånvaron. Det ser vi också i dag. Uppgångsperioder har också kännetecknats av förändringar i de pågående sjukfallens sammansättning med en ökad andel längre sjukskrivningar. Historien visar också att just de längre sjukskrivningarna utgör den viktigaste basen för nya beslut om sjukersättning. Rehabiliteringskedjan har stor betydelse och håller tillbaka den nuvarande uppgången i sjukfrånvaron. Om den kan kompletteras med insatser som förändrar och förstärker arbetet på arbetsplatserna med att förebygga sjukskrivningar, att få tillbaka sjukskrivna i arbete och sänka trösklarna att anställa personer med sämre hälsa, så ökar chansen att den nuvarande uppgången begränsas. Det är viktigt för att inte återigen låta långa sjukskrivningar generera onödigt stora utträden ur arbetslivet genom beviljanden av sjukersättning. Effektiva insatser för att förebygga och förhindra sjukskrivning skulle ge förutsättningar för en mer stabil utveckling av sjukfrånvaron. Vid sidan av arbetsgivarna och Försäkringskassan har hälso- och sjukvården en central roll. Det behövs kunskap om hur framför allt den psykiska ohälsan genereras, om effektiva behandlingsmetoder i termer av sjukskrivningsutfall och om åtgärder för att begränsa behovet av sjukskrivning. Det är hög tid att utnyttja det nuvarande läget, med en historiskt låg nivå på sjukfrånvaron, för en gemensam mobilisering i syfte att stabilisera sjukfrånvaron på en låg nivå. 6

7 Inledning Sjukpenningtalet liksom antalet nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar per 1 försäkrade har alla en ökande trend. Samtidigt är utflödet ur sjukersättningen fortfarande så stort att ohälsotalet påverkas endast marginellt. Det är en svag ökning från november 213 till i dag. 1 Figur 1 Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningstalet och nybeviljandet av sjuk- respektive aktivitetsersättning till och med september 214 a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet c) Nybeviljade sjukersättningar per 1 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1 Källa: Försäkringskassans officiella statistik 1 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad (befolkningen) år. Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (befolkningen) år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Båda beräknas för 12-månadersperioder. 7

8 Ohälsotalet var som lägst i november 213, då det låg på 26,8 ersatta nettodagar från sjukförsäkringen per försäkrad. Därefter har det skett en svag ökning fram till september 214 då det ligger på 27,1. För kvinnorna ligger ohälsotalet på 32,5 och för männen på 21,9. Den fortsatta nedgången i ohälsotalets sjuk- och aktivitetsersättningsdel har från i vintras inte längre kompenserat för uppgången i sjukskrivningarna. Sjukpenningtalet nådde sin lägsta nivå i december 21, då det låg på 7,4 nettodagar per försäkrad kvinna och år och på 4,7 för män. Sedan dess har det varit en stadig ökning och i september 214 ligger det på 11,8 för kvinnor och 6,5 för män. Nybeviljandet av sjukersättning ligger på en historiskt låg nivå. För kvinnorna handlar det om 3,6 personer per 1 försäkrade och för männen 2,7 personer per 1 försäkrade. Från april 24 handlar det om en minskning från en nivå på 24,3 för kvinnorna och 15,3 för männen. Den nuvarande svaga uppgången i nybeviljandet leder dock inte till att antalet individer med förmånen har börjat öka. De fortsätter minska till följd av att övergången till ålderspension fortfarande är större än nybeviljandet. Nybeviljandet av aktivitetsersättning har sedan 27 pendlat mellan 4,6 och 5,7 personer per 1 försäkrade för kvinnor och mellan 5,2 och 5,9 för män. För både männen och kvinnorna ser vi en ökning i nybeviljandet från sommaren 211 fram till september 214. Samtidigt som det sker en ökning så ligger ohälsotal, nybeviljandet av sjukersättning och sjukpenningtal på historiskt låga nivåer. Det är den lägsta nivån under hela -talet och lägre än 199-talets lägsta nivå. Detta illustreras för ohälsotalet i bilaga 1, Figur 19. Resten av rapporten har följande innehåll. Först presenteras en aktuell analys av sjukfallsutvecklingen. I den ingår utvecklingen av inflödet i nya sjukskrivningar, deras varaktighet och de pågående sjukfallen. Det följs av ett kapitel där inflödet och de pågående sjukfallen relateras till antalet individer i arbetskraften. Därefter presenteras aktuella analyser av hur rehabiliteringskedjan har påverkat sannolikheten för att sjukfall avslutas. Den kompletteras med en analys om risken att starta ett nytt sjukfall förändrats i o m rehabiliteringskedjans införande för de sjukfall som avslutats inom ett års sjukskrivning. Nästa kapitel presenterar den första uppföljningen som gjorts kring de som lämnar aktivitetsersättningen då de fyller 3 år. Effekterna på sjukskrivningarna av de förändrade reglerna för att beviljas sjukersättning och avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen redovisas i kapitlet därefter. Avslutningsvis diskuteras den aktuella redovisningen av sjukfrånvarons utveckling. 8

9 Sjukfallsutvecklingen Inflödet av nya sjukfall Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka. Årsinflödet för perioden maj 213 till april 214 var drygt 545 nya sjukfall. Detta kan jämföras med 464 för perioden mars 29 till februari 21 vilket har utgjort det lägsta inflödet under en 12-månadersperiod under den tid som redovisas i Figur 2. Cirka 8 procent av inflödet utgörs av anställda med sjuklön inklusive återvändare. 2 För de andra grupperna så utgör de anställda utan sjuklön knappt 3 procent av inflödet, de arbetslösa knappt 9 procent, egenföretagare och de som är anställda och egenföretagare (s.k. kombinatörer) cirka 4 procent och övriga försäkrade utgör drygt 4 procent av inflödet. 3 Figur 2 Inflödet av sjukfall 25 april 214 (Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare) 7 Anställda med sjuklön Anställda utan sjuklön Arbetslösa Egenföretagare 6 Kombinatör Övriga Källa: MiDAS 2 3 Återvändare avser en individ som tidigare uppnått maximalt antal ersatta dagar i sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning och som, efter en karensperiod om tre månader, inom 15 månader åter ansökt om och beviljats sjukpenning under minst 1 månad. År 26 var motsvarande andelar för anställda med sjuklön 73 %, för anställda utan sjuklön 2 %, för arbetslösa 13 %, för egenföretagare och kombinatörer 8 % och övriga försäkrades andel av inflödet var 5 %. 9

10 Det ökade inflödet från februari 21 har till största delen drivits av anställda med sjuklön. Men ökningen under den senaste 12-månadersperioden ligger på cirka 4,5 procent för anställda med sjuklön och på lite över 6 procent för de arbetslösa. För de anställda är förändringstakten större för kvinnor (6 procent) än för män (2,5 procent). Men för arbetslösa är det männens inflöde som har ökat mest det senaste året. För arbetslösa är det dock viktigt att ta hänsyn till de s.k. återvändarna eftersom det utgör en betydande andel av gruppen som helhet. Förändringstakten exklusive återvändare är 1,4 procent för kvinnor och 6,7 procent för män. Om vi i stället inkluderar återvändarna är förändringstakten 5,1 procent för kvinnor och 8,3 procent för män. Det innebär att det vi kan kalla för underliggande inflöde (exklusive återvändarna) fortfarande främst drivs av anställda med nya sjukskrivningar. Egenföretagarnas inflöde minskade drastiskt vid årsskiftet 21/211 till följd av att möjligheten att ha en (1) karensdag togs bort. Vid årsskiftet 212/213 ändrades reglerna tillbaka igen och därmed ökade också inflödet. På årsbasis är inflödet nu 36 procent högre för egenföretagarna och kombinatörerna 4 än det var under 212. Anställda utan sjuklön 5 har också haft ett ökande inflöde. Det har under perioden från inledningen av 211 fram till i dag stabiliserats på en nivå cirka 5 procent högre än tidigare. Från och med augusti 212 utgör även återvändarna en större andel av detta inflöde. De utgör nu cirka 17 procent av årsinflödet för gruppen. Diagnosfördelning i inflödet Den nuvarande utvecklingen bekräftar och förstärker den bild som Försäkringskassan och andra redovisat sedan ett par år tillbaka. Det sker förändringar i inflödets sammansättning för både kvinnor och män. De psykiska diagnosernas andel av inflödet ökar. De följs av rörelseorganens sjukdomar och övriga diagnoser. Även diagnosgruppen skador ökar svagt. Inflödet ökar generellt men en grupp som sticker ut är sjukskrivna med psykiska diagnoser, se Figur 3. Ökningstakten i inflödet är ungefär tre-fyra gånger så stor för psykiska diagnoser (eller cirka procent) som för alla andra diagnoser sammantaget. För kvinnor handlar det om cirka 9 fall per år och för män är det cirka 35. Psykiska diagnoser är sedan inledningen av 212 den vanligaste diagnoskategorin för kvinnor. För män är det sedan mitten av 213 den näst vanligaste efter rörelseorganens sjukdomar. De psykiska diagnosernas andel av inflödet har ökat över tid och utgör i dag cirka 22 procent av det totala inflödet. Detta kan jämföras med 2,5 procent år 212 och 19,5 procent året dessförinnan. 4 5 Den som både är egenföretagare och anställd benämns kombinatör. Anställda utan sjuklön utgörs av behovsanställda och de med kortare anställning än tre veckor. 1

11 Figur 3 Inflödet av sjukfall fördelat på diagnoser (Rullande 12 månaders summering) a) Kvinnor b) Män c) Återvändare (kvinnor + män) Anm.: Figur a) och b) visar utvecklingen inklusive återvändarna. Källa: MiDAS Sjukfallens varaktighet Inledningsvis kommer vi att redovisa hur de sjukfall som passerar ett års sjukskrivning fördelas på fortsatt sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå. Under sjukskrivningens första 364 dagar betalas sjukpenning på normalnivå (cirka 8 % av SGI). Därefter kan man få sjukpenning på fortsättningsnivå (75 %) i ytterligare 55 dagar. Om man däremot lider av en allvarlig sjukdom kan man få fortsatt sjukpenning på normalnivå utan någon begränsning av ersättningsdagarna. I Tabell 1 ser vi att det totala antalet individer som passerar ett års sjukskrivning ökat från 21. Vi ser samtidigt att antalet individer med allvarlig sjukdom legat relativt konstant, vilket bör vara naturligt då dess förekomst inte borde fluktuera så mycket. Av de som passerar ettårsgränsen får 94 procent sjukpenning på fortsättningsnivå. Tabell 1 Fördelningen av individer på sjukpenning på normal- eller fortsättningsnivå som passerar ett års sjukskrivning under det aktuella året Normalnivå Fortsättningsnivå Total Antal Procent Antal Procent Antal Procent Källa: MiDAS 11

12 Sjukfallens varaktighet ökar, se Figur 4. De största förändringarna ses bland de arbetslösa och framför allt bland de längre sjukfallen. De anställda sjukfallen ökar också i varaktighet men inte i lika mycket som de arbetslösa sjukfallen. Då de anställda utgör en så mycket större grupp än de arbetslösa kommer deras förändringar däremot att påverka den totala utvecklingen i större utsträckning. Figur 4 Sjukfallens varaktighet för anställda med sjuklön och arbetslösa (Dagar) Beräkningar utifrån startade sjukfall och utifrån pågående sjukfall. Grå kurvor är månadsvärden och svarta utjämnade 12 månaders medelvärden. a) Beräkningar utifrån startade sjukfall Anställda med sjuklön Arbetslösa b) Beräkningar utifrån pågående sjukfall Anställda med sjuklön Arbetslösa Anm.: För anställda med sjuklön påverkas skattningarna av längden på sjuklöneperioden. Under de perioder då sjuklöneperioden varit längre än 14 dagar, dels jan 1996 mar 1998 då den var 28 dagar, dels jul 23 dec 24 då den var 21 dagar, är sjukfallen som kommer över på sjukpenning längre och det gör att de beräknade varaktigheterna också blir längre i och med att sannolikheten att avsluta ett sjukfall avtar med dess längd. Källa: MiDAS 12

13 De pågående sjukfallen Antalet pågående sjukfall är resultatet av inflödet och varaktigheten. Om inflödet ökar samtidigt som varaktigheten är oförändrad så kommer antalet pågående sjukfall att öka. Detsamma gäller om varaktigheten i sjukfallen skulle öka samtidigt som inflödet är lika stort som tidigare. Om inflöde och varaktighet går i olika riktning, så är utfallet i termer av pågående sjukfall beroende av hur starka respektive förändringar är. Under de senaste drygt 3 åren har både inflöde och varaktighet ökat. Ökningen har varit olika kraftig för olika grupper av försäkrade, men den aktuella trenden är numera gemensam för både anställda och arbetslösa. Den psykiska ohälsan utgör ett centralt element i den nuvarande uppgången. Diagnossammansättningen i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en allt större andel nya sjukskrivningar inom de psykiska sjukdomarna. Dessa diagnoser är vanligare bland kvinnor och de har i genomsnitt en längre varaktighet än många andra viktiga diagnosgrupper. Den förändrade diagnossammansättningen får starkt genomslag i de pågående fallen både genom det ökade inflödet och genom varaktigheten. För både kvinnor och män utgör psykisk ohälsa den största diagnosgruppen, både för anställda och arbetslösa (se bilaga 1, Figur 2) Vi ser skilda mönster mellan anställda och arbetslösa sjukskrivna i olika fallängder. I Figur 5 syns att ökningen för de anställda är kraftigast i fallängder under 365 dagar. För arbetslösa är däremot ökningen mest markerad i fallängderna över 18 dagar. Figur 5 Pågående sjukfall i olika fallängder för anställda respektive arbetslösa sjukskrivna a) Anställda b) Arbetslösa Källa: MiDAS I bilaga 1, Tabell 4 redovisas antalet pågående ärenden vid utgången av maj månad från 25 till 214 i olika fallängder för anställda respektive 13

14 arbetslösa sjukskrivna. Om vi jämför maj 214 med maj 27 så ser vi att antalet sjukskrivna bland anställda i fallängderna 1 9 och dagar är fler i maj 214, medan de är färre i fallängderna dagar och 1 2 år jämfört med maj 27. För de arbetslösa är sjukfallen i maj 214 ungefär lika många i fallängden 1 9 dagar medan de är fler i alla övriga fallängder, jämfört med maj Det kan samtidigt vara missvisande att göra jämförelser i antal, eftersom antalet sjukskrivna också är beroende av hur många som kan vara det, dvs. hur många som ingår i arbetskraften och som kan arbeta. I nästa kapitel kommer vi därför att ställa de pågående sjukskrivningarna i relation till antalet personer i arbetskraften fördelat på sysselsatta och arbetslösa. Längre sjukfall justerade för återflödet Jämförelser mellan pågående sjukfall i olika fallängder vid olika tidpunkter försvåras genom införandet av en maximal ersättningsperiod i samband med 28 års reformer. Maxtiden innebär att merparten av de sjukfall som fortfarande är pågående vid dag 914 avslutas och övergår till arbetslivsintroduktionen vid Arbetsförmedlingen. Efter en karenstid på tre månader kan individerna återigen ansöka om sjukpenning. De som återigen beviljas sjukpenning kommer då åter som nya sjukfall, och behandlas i statistiken som nystartade sjukfall. Men för att öka jämförbarheten över tid är det rimligt att i beskrivningar av utvecklingen behandla dessa sjukfall som långa sjukfall över 2 års sjukskrivning. I Figur 6 räknar vi in återflödet från de som nått maxtiden i sjukförsäkringen i sjukfallen längre än ett år. 7 Om vi summerar antalet pågående fall längre än ett år med återflödet så får vi den heldragna kraftigare kurvan. Slutsatsen är att antalet sjukfall längre än ett år ligger på en historiskt låg nivå, men med en klart ökande trend. I figuren syns också tydligt effekten av att cirka 16 sjukfall, till följd av hur de nya reglerna om maxtid infördes, vid samma tidpunkt i januari 21 lämnade sjukförsäkringen. Detta är en engångseffekt vilket samtidigt innebär att nivån i januari inte utgör en meningsfull utgångspunkt vid jämförelser av utvecklingen. Om man vill göra en realistisk bedömning av ökningen i längre sjukskrivningar så bör man inte utgå från nivån i januari Detsamma gäller för jämförelser av t.ex. sjukpenningtalet där denna effekt slår igenom fullt ut i december En jämförelse för fallängden över 2 år mellan år före och efter 28 blir inte meningsfull då det maximala antalet ersättningsdagar begränsades till 914 dagar år 28. Återflödet har också bestått av individer som nått en sista period av tidsbegränsad sjukersättning. I januari redovisades pågående sjukfall längre än 1 år. I december 21 nådde sjukpenningtalet sin lägsta nivå på 6, nettodagar per år och försäkrad. Effekten av maxtidens engångseffekt ligger på cirka,6 sjukpenningtalsdagar. Det innebär att ett sjukpenningtal på 6,6 utgör en mer relevant jämförelsepunkt. Denna skattning finns redovisad i Socialförsäkringsrapport 214:6. 14

15 Figur 6 Pågående sjukfall längre än ett år, justerade för återflödet Återvändare från Tidsbegr SE/SJB Sjukpenningfall > 1 år Återvändare från sjukpenning Totalt Källa: MiDAS och STORE och för borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen Nästa steg för att göra jämförelsen över tid relevant är att också ta hänsyn till det faktum att den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort samtidigt som reglerna för att beviljas stadigvarande sjukersättning skärpts. Före 28 så utgjorde den tidsbegränsade sjukersättningen ett möjligt substitut till långa sjukskrivningar. Det fanns också en regel att efter ett års sjukskrivning pröva rätten till sjukersättning som förstärkte detta. Borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen innebär ett ökat antal pågående längre sjukskrivningar. Längre fram i rapporten redovisas en uppdaterad skattning av denna effekts storlek. För att ta hänsyn till dessa förändringar redovisas i Figur 7 summan av pågående sjukfall längre än 1 år (inklusive återflödet) och antalet individer med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Den samlade bilden är entydig. Långvarig sjukfrånvaro, med hänsyn tagen till att den kan komma till uttryck både i sjukskrivning och tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning 1, ligger på den lägsta nivån under hela 2-talet. I juni 214 rör det sig om knappt 51 sjukfall längre än ett år (inklusive alla i återflödet) och knappt 34 personer med aktivitetsersättning. Totalt rör det sig om cirka 85 individer vilket kan jämföras med nästan 213 i mars Före 23 hette den tidsbegränsade förmånen Sjukbidrag och omfattade alla oavsett ålder. 15

16 Figur 7 25 Justerade sjukfall längre än ett år tillsammans med tidsbegränsad SA Pågående sjukfall > 1 år Tidsbegr SA eller SJB Totalsumma Källa: MiDAS och STORE En slutsats om den nuvarande uppgången En slutsats är att den nuvarande uppgången i antalet sjukskrivna inte får leda till överreaktioner. Den nuvarande ökningen i sjukskrivningarna får inte skymma det faktum att den samlade längre sjukfrånvaron befinner sig på en historiskt låg nivå. Det bör ge utrymme för väl övervägda åtgärder för att stabilisera sjukfrånvaron på en låg nivå. Då ökar chansen att den nuvarande uppgången i sjukskrivningarna begränsas utan att fler personer än nödvändigt beviljas sjukersättning. 16

17 Inflöde och pågående sjukfall i relation till arbetskraften Antalet sjukskrivna är beroende av hur många som kan vara det, dvs. hur många som ingår i arbetskraften och som kan arbeta. Våra uppgifter om sjukfall har vi därför valt att kombinera med SCB:s statistik över antalet personer i arbetskraften fördelat på sysselsatta och arbetslösa. För att få inflödet och pågående sjukfall för de sysselsatta summerar vi i detta avsnitt dessa antal för anställda med och utan sjuklön tillsammans med egenföretagare och kombinatörer. I de figurer där sysselsatta och arbetslösa jämförs i samma figur så avser uppgifterna sjukfall längre än 14 dagar för att ta hänsyn till sjuklöneperioden för de anställda och få jämförbarhet mellan grupperna. Inflödet i relation till arbetskraften När vi relaterar inflödet av sysselsatta respektive arbetslösa sjukskrivna till antalet sysselsatta respektive arbetslösa så resulterar det i Figur Vi ser då att antalet sjukskrivna per 1 arbetslösa historiskt har legat högre än antalet sjukskrivna per 1 sysselsatta. År 26 låg nivån på cirka 11 sjukskrivna per 1 arbetslösa och cirka 9 per 1 sysselsatta. Därefter minskade inflödet av arbetslösa sjukskrivna fram till inledningen av 21. Från slutet av 28 har inflödet av arbetslösa per 1 individer legat under inflödet för de sysselsatta. Efter april 21, då den första gruppen återvändare kom tillbaka i sjukskrivning, har skillnaden mellan arbetslösa och sysselsatta utjämnats. I dag ligger de arbetslösa på cirka 7 nya sjukskrivningar per månad per 1 arbetslösa och de sysselsatta på cirka 8 nya sjukskrivningar per månad per 1 anställda. Vid en jämförelse av inflödet för arbetslösa och sysselsatta med arbetslöshetsnivån (antalet arbetslösa per 1 personer i arbetskraften) så ser vi att under inledningen av perioden som beskrivs i Figur 8 så utvecklas alla tre kurvorna i samma riktning. Arbetslösheten minskar liksom inflödet av nya sjukfall både för sysselsatta som arbetslösa. Därefter sker en stor uppgång i arbetslösheten kring 29 års kris medan inflödet i sjukskrivning fortsätter ned. Nedgången är fortsatt kraftig bland för andelen arbetslösa som sjukskrivs. Därefter har arbetslösheten etablerat sig på en nivå runt 8 procent (cirka 8 arbetslösa per 1 personer i arbetskraften). Inflödet i sjukskrivning från sysselsatta visar en svag uppgång under hela perioden medan det för de arbetslösa legat relativt konstant fram till inledningen av 213 då det börjat öka och närmar sig samma nivå som för sysselsatta. 11 I detta kapitel definieras sysselsatta av följande kategorier: anställda med sjuklön, anställda utan sjuklön, egenföretagare och de som kombinerar eget företagande med anställning (kombinatörer). Detta görs för att kunna relatera till antalet sysselsatta. 17

18 Inflödet i sjukskrivning för sysselsatta tycks inte uppvisa någon större samvariation med arbetslösheten under perioden. Hur sambandet mellan inflödet i nya sjukskrivningar från arbetslösa och arbetslöshetens nivå ser ut kan diskuteras. En viktig faktor är troligen de arbetslösas sammansättning. Så kan t.ex. den fortsatta nedgången i inflödet till sjukskrivning samtidigt med den snabba uppgången i arbetslösheten i samband med krisen i slutet av -talet tolkas som att kopplingen till sjukskrivning främst gäller individer med längre arbetslöshetsperioder. Det återstår att studera om en sådan tolkning är rimlig och om det finns andra som kan förklara det mönster som vi ser. Figur 8 Inflödet av nya sjukfall bland sysselsatta per 1 sysselsatta och bland arbetslösa per 1 arbetslösa (i åldern upp till och med 64 år och för sjukfall längre än 14 dagar) samt arbetslösheten per 1 personer i arbetskraften Antal per 1 Antal per Arbetslöshet (hö axel) Sysselsatta sjukskrivna (vä axel) Arbetslösa sjukskrivna (vä axel) Anm: Grå kurvor är månadsvärden och svarta är utjämnade serier (12 månaders glidande medelvärden) Källa: MiDAS och SCB, egna bearbetningar. Pågående sjukfall i relation till arbetskraften Om risken för att sjukskrivas är ganska lika för sysselsatta respektive arbetslösa så är skillnaderna i de pågående sjukskrivningarna stora. I Figur 9 redovisas antalet pågående sjukfall per 1 arbetslösa och per 1 sysselsatta. För de arbetslösa handlar det om cirka 71 pågående sjukfall per 1 arbetslösa och för de sysselsatta cirka 28 per 1 sysselsatta. Den skillnad vi ser är främst en effekt av de arbetslösa sjukfallens betydligt längre varaktighet jämfört med de anställdas. 18

19 Den historiska negativa samvariationen mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet syns inte på aggregerad nivå. Precis som med inflödet i sjukskrivning så hade vi en period från med en samtidig nedgång i arbetslöshet och sjukfrånvaro. Arbetslösheten skiftade sedan upp och har, som vi tidigare sagt, lagt sig på runt 8 procent. Sjukfrånvaron för de sysselsatta, som är den antalsmässigt dominerande gruppen, tycks inte heller efter 28 uppvisa några starkare samband med arbetslösheten. Den uppgång i sjukfrånvaro för de arbetslösa som vi ser sedan 21 har främst drivits av en mycket kraftig uppgång i sjukfallens varaktighet. Som när vi kort diskuterade arbetslösheten och inflödet i nya sjukskrivningar bland arbetslösa så påverkar troligen arbetslöshetens sammansättning sjukskrivningarna. Vi kommer att återkomma till studier av samspelet mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro i framtida rapporter. Detta kan analyseras ur flera aspekter. Här har vi pekat på arbetslöshetens sammansättning, men andra aspekter kan vara vilken påverkan både sjukfrånvarons som arbetslöshetens nivå har på sambanden, hur förändringar i samspelet mellan ersättningsvillkor för arbetslöshet respektive sjukfrånvaro påverkar sambanden liksom hur andelen individer som omfattas av ersättning från arbetslöshetskassorna kan påverka sambanden. Figur 9 Antal per Pågående sjukfall för sysselsatta per 1 sysselsatta och bland arbetslösa per 1 arbetslösa (i åldern upp till och med 64 år och för sjukfall längre än 14 dagar) samt arbetslösheten per 1 personer i arbetskraften Arbetslöshet Arbetslösa sjukskrivna 2 Sysselsatta sjukskrivna Anm: Grå kurvor är månadsvärden och svarta är utjämnade serier (12 månaders glidande medelvärden) Källa: MiDAS och SCB, egna bearbetningar. 19

20 Jämförelser av utvecklingen I Figur 1 beskrivs inflödet av sysselsatta sjukskrivna i form av antalet nya sjukfall jämfört med antalet nya sjukfall per 1 sysselsatta. Mönstret är givetvis detsamma, men storleken på förändringarna över tid skiljer sig åt. Under uppgångsperioden från inledningen av 21 blir den relativa ökningen fram till i dag lägre när hänsyn tas till att antalet sysselsatta ökar. Antalet nya sjukskrivningar bland sysselsatta har från inledningen av 21 fram till i dag ökat med 18 procent. Om hänsyn tas till ökningen av antalet sysselsatta under samma period så ligger ökningen på 14 procent, dvs. 26 procent lägre. Motsvarande jämförelse redovisas för inflödet av arbetslösa (se Figur 21, Bilaga 1). Nedgången i inflödet för arbetslösa sjukskrivna fram till 29 blir kraftigare när hänsyn tas till antalet arbetslösa i arbetskraften. Förekomsten av nya sjukskrivningar bland de arbetslösa minskade alltså snabbare än antalet. Den nuvarande ökningen i inflödet av arbetslösa sjukskrivna är något svagare när hänsyn tas till antalet arbetslösa i arbetskraften. Då blir ökningen 8 procent lägre (cirka 16 procents ökning jämfört med 18). Figur 1 Antalet sysselsatta i inflödet jämfört med inflödet per 1 sysselsatta Per 1 sysselsatta (vä axel) Antal (hö axel) Anm: Grå kurvor är månadsvärden och svarta är utjämnade serier (12 månaders glidande medelvärden) Källa: MiDAS och SCB, egna bearbetningar. När antalet pågående sjukfall för sysselsatta jämförs med antalet per 1 sysselsatta så får vi den utveckling över tid som beskrivs i Figur 11. Kurvorna följer givetvis varandra, men även för antalet pågående sjukfall gäller att ökningen från slutet av 21 inte är lika stor när hänsyn tas till sysselsättningsökningen. 2

21 Ökningen i antalet pågående sjukfall från slutet av 21 är 42 procent men blir en ökning på 36 procent, eller 15 procent lägre, när hänsyn tas till att antalet sysselsatta ökat under perioden. Det innebär att cirka 15 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall bland de som är sysselsatta kan förklaras av en ökning i antalet personer som arbetar. I bilaga 1, Figur 22, redovisas ökningen i antalet pågående sjukfall för arbetslösa sjukskrivna. Ökningen i de pågående sjukskrivningarna från 21 är, till skillnad från för de anställda, större när hänsyn tas till antalet arbetslösa. Antalet sjukskrivna som är arbetslösa har i stort sett fördubblats från 21 till nu. Ökningen är cirka 96 procent räknat på antalet och cirka 15 procent när hänsyn tas till antalet arbetslösa, vilket är en skillnad på 1 procent. Figur 11 6 Antalet pågående sjukfall bland sysselsatta jämfört med antalet per 1 sysselsatta Antal (hö axel) Per 1 sysselsatta (vä axel) Anm: Grå kurvor är månadsvärden och svarta är utjämnade serier (12 månaders glidande medelvärden) Källa: MiDAS och SCB, egna bearbetningar. 21

22 Bedömnings- och tidsgränser I detta kapitel kommer vi att diskutera hur sannolikheten att sjukfall avslutas påverkats av rehabiliteringskedjan och begränsningen av antalet möjliga ersättningsdagar (maxtiden). Vi kommer också för de sjukfall som avslutas inom ett år att studera risken för att starta ett nytt sjukfall. Sannolikheten att avsluta ett sjukfall I Figur 12 jämförs sjukfall som startade år 26 med sjukfall startade år 211. De förra påverkades inte av rehabiliteringskedjan eller maxtiden under de två och ett halvt års sjukskrivning som jämförelsen omfattar medan de senare har omfattats av regelverket under hela sjukfallet. Avslutssannolikheterna uppvisar olika mönster före och efter regelförändringarnas införande. Figur 12 Betingade sannolikheter för anställdas sjukfall att avslutas vid olika tidpunkter för sjukfall startade åren 26 och 211 Källa: MiDAS För sjukfallen startade 26 var det betydligt vanligare med övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA) som avslutsanledning, framför allt efter ett års sjukskrivning (se bilaga 1, Figur 23). För att ta hänsyn till beviljandet av sjuk- eller aktivitetsersättning och inte låta skillnaderna i förekomsten av detta störa jämförelsen mellan åren, så redovisas i Figur 13 avslutssannolikheterna exklusive övergång till SA. Det innebär att de individer som avslutar sitt sjukfall genom att beviljas SA behandlas som om sjukfallet fortsatte. Vi ser att skillnaderna mellan sjukfall 22

23 startade 26 respektive 211 blir ännu större före ett års sjukskrivning och att den högre sannolikheten för avslut efter ett års sjukskrivning för sjukfallen startade 26 helt förklaras av beviljandet av SA. Slutsatsen är att rehabiliteringskedjan förkortat sjukskrivningstiderna. I kombination med en betydligt lägre sannolikhet att permanent lämna arbetskraften genom att beviljas sjukersättning måste detta betraktas som positiva resultat. Vår tolkning är att de skilda mönster som syns mellan åren i Figur 13, och som är tydligast markerade vid tidsgränserna för sjukpenningpenningrättsbedömningarna, inte uppstått av en slump utan är en konsekvens av rehabiliteringskedjan. De högre avslutssannolikheterna under perioderna mellan tidsgränserna tolkar vi också som påverkade av rehabiliteringskedjan. Syftet med rehabiliteringskedjan var att lägga ett större ansvar på individen att ta till vara sin arbetsförmåga och ta initiativ till och efterfråga insatser på arbetsplatsen som kan medföra återgång i arbete. Den syftade också till att få Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivarna att agera mer aktivt. De fasta bedömningstidpunkterna infördes som medel för att uppnå en aktivare sjukskrivningsprocess. Det är bakgrunden till den tolkning vi gör att rehabiliteringskedjan inte bara får genomslag vid dessa utan också under tiden mellan dem. När det gäller begränsningen av antalet ersättningsdagar, så leder införandet av maxtiden givetvis till en direkt effekt på avslutssannolikheterna vid dag 914. När det inte finns fler dagar att ersätta avslutas merparten av de sjukskrivningar som pågår vid tidpunkten, och de försäkrade hänvisas till arbetslivsintroduktionen vid Arbetsförmedlingen. Flertalet som går igenom arbetslivsintroduktionen är dock åter i sjukskrivning efter en tid. Det är svårare att avgöra om maxtiden har en påverkan på avslutssannolikheterna före dag 914 motsvarande den som vi bedömer att rehabiliteringskedjan har mellan dess tidsgränser. Vi ser ingen större skillnad mellan sjukfall startade 26 eller 211 under perioden från ett års sjukskrivning fram till dess att maxtiden uppnås. Det kan vara ett uttryck för att maxtiden inte har samma påverkan på sannolikheten att avsluta sjukfallen under perioden från 365 till 914 dagar som rehabiliteringskedjan har mellan bedömningstidpunkterna vid 9, 18 och 364 dagar. Samtidigt har sammansättningen av de sjukfall som passerar ett års sjukskrivning förändrats för de jämförda åren, vilket försvårar tolkningen. Givet att rehabiliteringskedjan förkortat sjukskrivningarna under första året, så utgörs en större andel av de sjukfall som passerar ett års sjukskrivning av mer komplexa ärenden efter rehabiliteringskedjans införande, och blir inte jämförbara med motsvarande ärenden från år

24 Figur 13 Betingade sannolikheter för anställdas sjukfall att avslutas vid olika tidpunkter för sjukfall startade åren 26 och 211 (Exklusive avslut genom övergång till SA) Källa: MiDAS Försäkringskassan har i flera rapporter, liksom i denna, lyft fram att rehabiliteringskedjan håller tillbaka den nuvarande uppgången i sjukfrånvaron. I en särskild rapport 12 har Försäkringskassan analyserat de senaste decenniernas kraftiga variation i sjukfrånvaron. En av slutsatserna är att upp- och nedgångsperioderna ofta förstärkts av regelförändringar och förändrat sjukskrivningsbeteende. Uppgångsperioder har också kännetecknats av förändringar i de pågående sjukfallens sammansättning med en ökad andel längre sjukskrivningar. Historien visar också att just de längre sjukskrivningarna utgör den viktigaste basen för nya beslut om sjukersättning. Mot bakgrund av detta kan rehabiliteringskedjan ha en stor betydelse för att begränsa den nuvarande ökningen av sjukfrånvaron och framtida övergångar till sjukersättning. Fokus på bedömningarna Rehabiliteringskedjans påverkan på avslutssannolikheterna har avtagit över tid från 29 och framåt. Det sker runt tidsgränserna vid 9 och 18 dagar och troligtvis också mellan dem (Figur 14). Det tyder på att styrkan i rehabiliteringskedjans påverkan på de centrala aktörernas agerande, inklusive Försäkringskassan, har försvagats. Det finns möjliga förklaringar i termer av förändringar i sjukfallens sammansättning och en mer ansträngd resurssituation i administrationen genom ökningen i sjukfrånvaron. Men det kan troligen inte förklara hela förändringen. Försäkringskassan tar dessa indikationer på allvar och kommer att rikta ett särskilt fokus i det pågående utvecklingsarbetet på att stärka bedömningarna och stödet för handläggarna att genomföra de utredningar som krävs. 12 Socialförsäkringsrapport 214:17, Analys av sjukfrånvarons variation. 24

25 Figur 14,5,45 Betingade sannolikheter för anställdas sjukfall att avslutas vid olika tidpunkter för sjukfall startade åren 29, 211 och ,4,35,3,25,2,15,1, Källa: MiDAS Risken att starta ett nytt sjukfall Rehabiliteringskedjan har ökat sannolikheten att sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. För att undersöka om detta leder till en ökad risk att starta ett nytt sjukfall så jämför vi sjukfall som startade under 26 och avslutades under det första årets sjukskrivning med motsvarande sjukfall under 211. I Figur 15 kan vi se att risken att starta ett nytt sjukfall var större 26 jämfört med 211 för sjukfall som hade avslutats under det första sjukskrivningsåret. Av de startade sjukfallen 26 avslutades nästan 363 inom ett års sjukskrivning och av dessa återkom drygt 18 eller 3 procent i en ny sjukskrivning inom ett år. Motsvarande andel för de 325 sjukfallen som startade 211 och avslutades under första årets sjukskrivning var 92 eller 28 procent. Andelen sjukfall som återkommer i en ny sjukskrivning inom 2 år ligger på 41 procent för båda grupperna. Vi kan inte se något belägg för att den ökade sannolikheten att avsluta ett sjukfall inom ett års sjukskrivning efter rehabiliteringskedjans införande skulle resultera i en ökad risk för att starta ett nytt sjukfall. Det är i stället så att risken för ny sjukskrivning inom ett år har minskat för dessa sjukfall jämfört med tiden före rehabiliteringskedjans införande. 25

26 Figur 15,45,4 Andel som startar ett nytt sjukfall bland sjukfall som avslutats under det första årets sjukskrivning (för anställda) ,35,3,25,2,15,1, Källa: MiDAS Slutsatser Rehabiliteringskedjan har ökat sannolikheten att sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Vi har också undersökt, men inte hittat något belägg för, en ökad risk att starta ett nytt sjukfall. Det är i stället så att risken för ny sjukskrivning inom ett år har minskat jämfört med tiden före rehabiliteringskedjans införande. Rehabiliteringskedjan begränsar den nuvarande ökningen av sjukfrånvaron och har därmed stor betydelse för omfattningen på framtida övergångar till sjukersättning. Kombinationen, en högre sannolikhet för att sjukfall avslutas och en lägre sannolikhet att permanent lämna arbetskraften genom att beviljas sjukersättning, måste betraktas som positiva resultat. 26

27 Att fylla 3 år och lämna aktivitetsersättningen Från och med januari 213 har förutsättningarna för personer med aktivitetsersättning som fyller 3 förändrats i och med att den tidsbegränsade sjukersättningen är helt avskaffad. Historiskt har personer med aktivitetsersättning som fyllt 3 år i hög utsträckning beviljats sjukersättning. Det vanligaste har varit att de beviljats tidsbegränsad sjukersättning. Andelen som beviljats sjukersättning tills vidare har ökat med tiden. Efter juni 28 kunde den tidsbegränsade sjukersättningen inte längre nybeviljas men personer med aktivitetsersättning som fyllde 3 år kunde beviljas tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelser i som mest 18 månader till och med december 212. Tidsbegränsad sjukersättning har varit mycket vanlig för dessa personer och en viktig frågeställning är vad som händer när den förmånen inte längre finns. Personer med aktivitetsersättning som fyller 3 kan från och med 213 beviljas den nya förmånen sjukpenning i särskilda fall (och boendetillägg). I och med att garantiersättning är vanligt förekommande inom denna grupp är det rimligt att anta att sjukpenning i särskilda fall kommer att bli relativt vanligt förekommande. Denna förmån kan dock beviljas tidigast efter en karensperiod på tre månader under vilken man erbjuds att delta i Arbetsförmedlingens program Arbetslivsintroduktion (ALI). Det samma gäller för vanlig sjukpenning i de fall som den försäkrade kan återfå en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det rör sig om strax under 2 individer per månad som når sin 3-årsdag med aktivitetsersättning från januari 213 och framåt. I Figur 16 syns statusen, i form av om de har sjukersättning, sjukpenning i särskilda fall, tidsbegränsad sjukersättning eller ingen ersättning från sjukförsäkringen, sex månader efter det att de fyllt 3 år. Före årsskiftet 212/213 var det vanligtvis drygt 1 procent per månad som inte hade någon ersättning från Försäkringskassan 6 månader efter att de lämnat aktivitetsersättningen när de fyllt 3 år. Resten hade beviljats tidsbegränsad eller stadigvarande sjukersättning. Efter årsskiftet 212/213 är det cirka 3 procent per månad som inte hade någon ersättning från Försäkringskassan 6 månader senare, cirka 6 procent har beviljats sjukersättning och cirka 1 procent har sjukpenning i särskilda fall. 27

28 Figur 16 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Statusen ett halvår efter 3-årsdagen för personer som erhållit aktivitetsersättning fram till sin 3-årsdag Sjukers Särskilda fall Tidsbegr S Inget Källa: MiDAS och STORE För att undersöka om de som inte uppbär någon ersättning från Försäkringskassan har kommit ut i arbete och uppbär lön krävs uppgifter om anställning och inkomst. Det tar dock ganska lång tid innan den informationen finns tillgänglig som statistikuppgifter. Det innebär att vi ännu inte kan redovisa inkomster och anställningar. Vi kan däremot studera om de är inskrivna på Arbetsförmedlingen, vilket vi också kan göra för de som beviljats sjukersättning eller sjukpenning i särskilda fall. I Tabell 2 redovisas statusen 6 månader efter 3-årsdagen för de individer som fyllt 3 år från januari till mars 213. Det handlar om totalt personer. Vi kan då se hur stor andel inom respektive kategori som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av de som inte har någon ersättning från Försäkringskassan är drygt 36 procent inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det innebär att av det totala antalet (2 833 individer) så är det cirka 19 procent (529 personer) som 6 månader efter 3-årsdagen inte har ersättning från Försäkringskassan eller är inskrivna på Arbetsförmedlingen. 13 Det återstår att ta reda på hur dessa individer försörjer sig, framför allt hur många som lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och försörja sig via lönearbete. 13 De 529 personerna fås genom: =529, och procentandelen: (529/2833)*1=18,6 %. 28

29 Tabell 2 Status 6 månader efter 3-årsdagen Varav inskrivna på AF Antal Procent Antal Procent Sjukersättning ,6 92 5,3 Sjukpenning i särskilda fall 265 7,9 5 18,9 Ingen ersättning från FK , ,4 Total ,7 Källa: MiDAS och STORE 29

30 Sjukersättningsreglernas effekt på sjukfrånvaron I juli 28 avskaffades den tidsbegränsade ersättningen och reglerna för att få en stadigvarande ersättning beviljad skärptes. De regeländringarna har inneburit att personer som tidigare skulle ha beviljats tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning tillsvidare i viss omfattning kvarstår i pågående sjukskrivningar vilket resulterar i ett högre sjukpenningtal. För att redovisa inverkan av förändringarna av sjukersättningsreglerna på sjukpenningtalet har vi skattat utvecklingen av de långa sjukfallen i ett kontrafaktiskt scenario där de nya reglerna inte hade införts. Detaljerade formler för hur skattningarna genomfördes och vilka antaganden som gjorts redovisas i Bilaga 2. Där redovisas också modellens förmåga att skatta den kontrafaktiska utvecklingen. Den har testats genom att låta modellen predicera antalet pågående sjukfall om minst 18 dagar en period före reformernas införande i juli 28 och jämföra med den faktiska utvecklingen. Modellen uppvisar en mycket god prediktiv förmåga och skattningarna för perioden före juli 28 ger endast en marginell skillnad i förhållande till det faktiska utfallet. Långa sjukfall är basen till inflödet i sjukersättning och det är specifikt inflödet från de långa sjukfallen som har ändrats under den studerade perioden. I Figur 17 redovisas antalet sjukfall om minst 18 dagar, samt antalet långa sjukfall justerat för reformerna. Vi ser en tydlig nedgång i både det faktiska och det skattade antalet långa sjukfall år 21, vilket drivs av att de längsta sjukfallen uppnår maxtiden vid den här tidpunkten. Tre år efter reformen är skillnaden drygt 16 individer. Efter 6 år ligger skillnaden mellan det faktiska och det skattade värdet på nästan 29 individer. Möjligheten att göra en kausal tolkning av skattningarna minskar dock med tiden från reformens införande eftersom skattningarna till stor del bygger på antagandet om att övergångssannolikheterna från långa sjukfall reformerna förutan hade varit konstanta över tid. Vad gäller den grupp individer som i juli 28 innehade förmånen tidsbegränsad sjukersättning är situationen delvis annorlunda, eftersom utflödet ur tidsbegränsad sjukersättning sannolikt skulle varit lågt utan lagändringen. Effekter som huvudsakligen drivs av denna grupp är därför rimlig att tolka kausalt även efter längre tid och utifrån detta gör vi en kausal tolkning av våra skattningar till och med årsskiftet Fram till och med årsskiftet omfattar gruppen som lämnar tidsbegränsad sjukersättning fortfarande drygt 16 individer. Se Socialförsäkringsrapport 214:6, sid. 147, samt Socialförsäkringsrapport 214:12, sid

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Socialförsäkringsrapport 215:11 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report Social Insurance Report Lågt och stabilt? Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Christina Olsson

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring Välkommen till seminariet Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Andreas Ek, AFA Försäkring #afaseminarier #afastatistik Bakgrund 2008 genomfördes ett flertal regeländringar i sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor 2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Snabbfakta om Försäkringskassan

Snabbfakta om Försäkringskassan Snabbfakta om Försäkringskassan Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Ca 80 miljoner kundmöten Verksamhet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till statens budget för 2013 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen Social Insurance Report Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen En introduktion till det nya sjukpenningtalet samt nybeviljade sjukersättningar eller aktivitetsersättningar per 1 registrerade försäkrade ISSN

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer