Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen"

Transkript

1 1 (18) Socialdepartementet Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

2 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den 1 juli 2008 och den 1 januari 2009 syftar bland annat till att göra sjukförsäkringen mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. God kännedom är viktigt eftersom de nya reglerna betonar vikten av individens egen motivation och ansvar att komma åter i arbete vid sjukskrivning. Denna studie baseras på telefonintervjuer med personer (berörda försäkrade) som får någon form av ersättning från sjukförsäkringen. Respondenterna har i störst utsträckning fått information om sjukförsäkringen via Försäkringskassans informationsbrev, medier samt personlig kontakt med Försäkringskassan. Drygt hälften av dem som fått tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna känner till att arbetsförmågan bedöms utifrån alla typer av arbeten vid beslut om rätten till sjukersättning tills vidare. Mer än två tredjedelar vet att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl vid besluten. Cirka en tredjedel känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att sjukersättning tills vidare ska kunna beviljas. Drygt 4 av 10 av dem som fått sjukpenning känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder vid bestämda tidpunkter i rehabiliteringskedjan. Bland dem som har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen är det 3 av 4 som känner till väsentliga uppgifter avseende Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Av dem med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har 7 av 10 tillräckligt god kännedom om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att kännedomen varierar. I vissa målgrupper är kännedomen tillräckligt god inom väsentliga områden medan andra målgrupper har bristfälliga kunskaper inom sådana områden. Bland de som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen är kännedomen relativt god om vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör. De som arbetar med steglös avräkning har tillräckligt god kännedom om vilka inkomster som ska anmälas. Dessa grupper är i allra högsta grad berörda av de nya reglerna. Bland dem som fått sjukpenning finns det vissa brister avseende mot vad arbetsförmågan bedöms vid olika tidpunkter. En tänkbar förklaring till det kan vara att vissa respondenter som vid tillfället för när urvalet gjordes hade ett pågående ärende men som vid intervjutillfället återgått i arbete. Dessa respondenter hade kanske inte aktuell kunskap kring olika regler eftersom de inte längre var berörda av sjukförsäkringen. Kvinnor och personer med gymnasie- eller högskoleutbildning tenderar att ha en bättre kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning.

3 3 (18) Inledning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan infördes med fasta tidpunkter för när arbetsförmågan ska prövas mot olika grunder. En tidsgräns infördes för hur länge sjukpenning kan betalas ut. De nya reglerna innebär även att arbetsförmågan måste vara stadigvarande nedsatt för att sjukersättning tills vidare ska beviljas och att det inte längre är möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning, även om en sådan förmån kan beviljas under en övergångsperiod. I januari 2009 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen i den mån att personer med sjukersättning tills vidare har möjligheten att arbeta utan att rätten till ersättning påverkas, så kallad steglös avräkning. Syftet är att tillvarata eventuell arbetsförmåga hos personer med sjukersättning tills vidare. Regeringen framhöll i förarbetena till rehabiliteringskedjan att sjukförsäkringen måste bli mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete och att det är viktigt att den försäkrade känner eget tydligt ansvar i att försöka komma tillbaka i arbete. En förutsättning för att ta ansvar och känna motivation är att den försäkrade har kännedom om villkoren i sjukförsäkringen. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Försäkringskassan hade också uppdraget att redovisa måluppfyllelsen i Försäkringskassans årsredovisning. Denna studie inriktar sig bl.a. på kännedomen hos försäkrade med olika former av ersättning från sjukförsäkringen. Syfte Syftet med studien är att få en övergripande bild över berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna inom sjukförsäkringen. Urval och metod Undersökningen har genomförts av Demoskop på uppdrag av Försäkringskassan i form av telefonintervjuer under hösten För att få en bild av hur kännedomen om de nya reglerna i stort ser ut har sju olika grupper valts ut som får representera berörda försäkrade. Dessa är berörda i mer eller mindre omfattning av olika regler. De försäkrade i målgrupp 1 berörs eftersom de relativt nyligen beviljats sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna. Målgrupp 2 och 4 är berörda genom att de hade ett pågående sjukförsäkringsärende vid en bestämd tidpunkt. De försäkrade i målgrupp 3 och 5 berörs av det maximala antalet dagar/perioder som har införts inom sjukpenningen och för tidsbegränsad sjukersättning. Målgrupp 6 och 7 består av personer som har sjukersättning tills vidare enligt de gamla reglerna och således har möjlighet att ansöka om steglös avräkning. I tabellen nedan redovisas antalet personer i varje målgrupp (hela populationen) när urvalet drogs i augusti Det finns i målgrupperna flera

4 4 (18) kriterier för vilka personer som ska ingå respektive inte ingå i urvalet. Kriterierna utgår ifrån att målgrupperna som undersöks ska vara berörda av de nya reglerna i sjukförsäkringen. I bilaga 3 redovisas kriterierna för respektive målgrupp. Följande målgrupper ingår i studien: Målgrupper Antal personer i urvalsgruppen 1 Personer med sjukersättning tills vidare enligt de regler som gäller fr.o.m. den 1 juli Personer med tidsbegränsad sjukersättning som fått minst en månadsersättning under perioden januarijuli Personer vars tidsbegränsade sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna har avslutats, under perioden januari juli 2010, för att de fått maximalt antal månader med ersättning. 4 Personer som hade ett aktuellt sjukpenningärende i mitten av augusti 2010 som då pågått i minst 91 dagar. 5 Personer vars sjukpenningärende avslutats, under perioden janauri juli 2010, för att de fått maximalt antal dagar med sjukpenning. 6 Personer som har sjukersättning utan tidsgräns enligt reglerna som gällde före den 1 juli 2008 som ansökt om att få arbeta med så kallad steglös avräkning. 7 Personer som har sjukersättning utan tidsgräns enligt reglerna som gällde före den 1 juli 2008 som inte ansökt om att få arbeta med så kallad steglös avräkning. Ett slumpmässigt urval har dragits ur respektive målgrupp. Försäkringskassan beslutade i samråd med Demoskop att 500 respondenter i målgrupp 1-5 och cirka 1000 respondenter i målgrupp 6 och 7 skulle delta i undersökningen. För

5 5 (18) att komma upp i 500 respektive 1000 svarande per grupp gav Försäkringskassan Demoskop ett tillräckligt stort urval för att denna nivå skulle uppnås (se bilaga 2). Anledningen till att det finns fler personer i urvalet för målgrupp 6 och 7 är att en särskild studie (Dnr ) genomfördes för dessa grupper där fler områden än kännedomen undersöktes. För att få svar på om berörda försäkrade har god kännedom om reglerna så har olika frågor ställts om upplevd kännedom och vilka informationskällor de försäkrade tagit del av. Ett antal kunskapsfrågor har också ställts kring olika regelområden. Frågorna varierar beroende på vilken målgrupp den försäkrade tillhör (i bilaga 1 redovisas frågeformulären). Undersökningens begränsningar Vid tolkning av resultaten måste hänsyn tas till att personer som får ersättning från sjukförsäkringen utgör en heterogen grupp med olika medicinska besvär. Det måste vidare antas att en del av respondenterna är alltför sjuka för att delta i en telefonundersökning. Undersökningen förutsätter förutom viljan att delta även ett visst mått av uthållighet och koncentrationsförmåga. Det är därför inte uteslutet att de som inte svarat i undersökningen skiljer sig som grupp från dem som deltagit i undersökningen. Eftersom undersökningen är genomförd anonymt är inga fler än de rapporterade bakgrundsvariablerna kända. Det är inte möjligt att avgöra huruvida de svarande är representativa för målgrupperna eller om de skiljer sig med avseende på sjukdom från de icke svarande. Resultaten är rent deskriptiva för de svarande i de sju målgrupperna och ger en indikation på om kännedomen är bristfällig eller god hos de försäkrade. Eftersom bortfallet antas skilja sig i sin natur mellan de olika målgrupperna redovisas heller inte några viktade sammanfattningar utan varje målgrupp redovisas för sig. Försäkringskassans informationsinsatser För att öka kännedomen om de nya reglerna i sjukförsäkringen har Försäkringskassan genomfört flera informationsinsatser. Förutom informationsinsatser via kampanjer i media och Försäkringskassans egna kanaler såsom broschyrer och webbplats etc. har informationsbrev skickats hem till berörda försäkrade. Brev skickas bland annat till försäkrade som närmar sig de bortre tidsgränserna i sjukförsäkringen och personer med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning. De som riskerar att nå den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (målgrupp 3 och 5) får ett informationsbrev cirka fyra månader innan ersättningen upphör. Därefter kontaktar en personlig handläggare på Försäkringskassan den försäkrade för att ge ytterligare information och svara på eventuella frågor. Det informationsbrev som riktar sig till personer med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning (målgrupp 6 och 7) beskriver bland annat

6 6 (18) möjligheten att arbeta utan att rätten till ersättning påverkas. Ett sådant brev har skickats ut till alla. Resultatkapitlets disposition Resultatkapitlet inleds med en beskrivning över hur varje målgrupp ser ut fördelat på kön, utbildning och ålder. Därefter redovisas vilka informationskällor som respondenterna i studien har använt sig av. Efter det presenteras resultaten för respektive målgrupp var för sig. För varje målgrupp redovisas den upplevda kännedomen och i vilken utsträckning respondenterna haft personlig kontakt med Försäkringskassan. Efter det beskrivs resultatet på kunskapsfrågorna. Den faktiska kännedomen redovisas utefter hur de försäkrade i varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnitten om den faktiska kännedomen. Resultat I tabellen nedan beskrivs de svarande i målgrupperna utifrån kön, ålder och utbildning. Ålderskategorin har delats in i två grupper på grund av att antalet respondenter blir alltför få om man fördelar respondenterna i för många olika grupper. Målgruppernas sammansättning fördelat på kön, ålder och utbildning Variabler Målgrupp 1 Målgrupp 2 Målgrupp 3 Målgrupp 4 Målgrupp 5 Målgrupp 6 Målgrupp 7 Kön Kvinnor 67 % 77 % 76 % 68 % 70 % 67 % 68 % Män 33 % 23 % 24 % 32 % 30 % 33 % 32 % Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 30 % 20 % 23 % 18 % 23 % 25 % 39 % Gymnasium / Fackskola 43 % 47 % 52 % 48 % 50 % 45 % 39 % Universitet- eller högskoleutbildning 26 % 33 % 25 % 33 % 26 % 29 % 21 % Vet ej / Ej svar 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % Ålder % 57 % 60 % 47 % 50 % 27 % 14 % % 43 % 40 % 53 % 50 % 73 % 86 % Antal observationer Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100. Respondenterna i denna studie speglar hur sammansättningen av personer i sjukförsäkringen ser ut. Kvinnor får i större utsträckning än män ersättning från sjukförsäkringen. Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten att uppbära ersättning från sjukförsäkringen.

7 7 (18) I tabellen nedan presenteras varifrån de försäkrade fått information om de nya reglerna. Kolumnen där andelen procent redovisas summerar till mer än 100 procent eftersom respondenterna har möjlighet att ange flera svarsalternativ. Målgruppernas informationskällor Varifrån har de försäkrade fått information om de nya reglerna? Informationskanaler Andel (%) Målg. 1 Andel (%) Målg. 2 Andel (%) Målg. 3 Andel (%) Målg. 4 Andel (%) Målg. 5 Andel (%) Målg. 6 Andel (%) Målg. 7 Informationsbrev från Försäkringskassan 36,8 36,2 51,8 39,0 58,6 60,7 64,4 Medier (tv, radio, tidningar, Internet) 52,0 58,8 53,0 56,4 46,4 34,4 44,5 Personlig kontakt med Försäkringskassan 46,6 55,6 58,2 48,4 57,0 35,4 5,6 Försäkringskassans broschyrer, faktablad eller hemsida 25,2 22,2 21,6 28,8 25,6 23,8 13,7 Läkare eller annan vårdpersonal 16,6 16,0 15,4 17,0 19,2 1,7 2,2 Arbetsförmedlingen 4,8 10,8 25,4 5,2 22,8 1,5 1,3 Kommunen 2,2 1,6 1,0 2,2 0,8 1,1 0,7 Arbetsgivaren 5,0 2,4 0,8 7,4 3,6 3,2 1,1 Facket 5,0 4,0 4,8 6,6 4,2 1,8 1,1 Vänner och bekanta 13,4 17,6 17,0 17,2 15,2 11,0 12,5 Annat sätt 2,4 3,6 2,2 1,6 2,6 6,4 2,0 Inte uppmärksammat information om de nya reglerna 6,2 4,0 2,8 7,2 2,2 1,8 9,0 Vet inte 4,2 2,2 1,2 2,0 2,6 1,8 3,1 De försäkrade anger att de i störst utsträckning fått information om de nya reglerna via Försäkringskassans informationsbrev, olika medier samt personlig kontakt med Försäkringskassan. Sammantaget har cirka hälften av respondenterna haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna. Personerna som uppnått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen (målgrupp 3 och 5) samt de som omfattas av reglerna att arbeta med steglös avräkning (målgrupp 6 och 7) har i hög grad jämfört med övriga målgrupper fått information via Försäkringskassans informationsbrev. Det beror troligtvis på att Försäkringskassan sänder respektive har sänt ut riktade informationsbrev till dessa målgrupper (se avsnittet Försäkringskassans informationsinsatser). Mot bakgrund av det bör mer än 52 procent i målgrupp 3 ha angett att de fått information via Försäkringskassans informationsbrev. De som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen får i relativt stor utsträckning information via Arbetsförmedlingen. Det beror sannolikt på att många påbörjar Arbetsför-

8 8 (18) medlingens introduktionsprogram efter det att ersättningen från Försäkringskassan upphör. Målgrupp 1- personer med sjukersättning tillsvidare enligt de nya reglerna Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Alla intervjupersoner fick ange på en femgradig skala i vilken grad de anser sig känna till de nya reglerna i sjukförsäkringen. En etta innebär att man inte alls känner till de nya reglerna och en femma innebär att man känner till de nya reglerna mycket väl. Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (500) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100. Kvinnor och personer med högskoleutbildning tenderar att ha en något bättre upplevd kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning. De som är år har i viss utsträckning jämfört med dem som är år en bättre upplevd kännedom. I bilaga 5 presenteras ytterligare information om den upplevda kännedomen.

9 9 (18) 41 procent angav att de haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna varav 63 procent av dessa ansåg sig förstå reglerna bättre efter samtalet. I bilaga 6 redovisas mer information om den personliga kontakten med Försäkringskassan. Faktisk kännedom om sjukersättning tills vidare Ett antal frågor har ställts om sjukersättning tills vidare för att närmare fånga den faktiska kännedomen om dessa regler hos dem som har sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna (målgrupp 1). Respondenterna fick ett antal svarsalternativ och de skulle ange det rätta. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 29 procent känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. 53 procent känner till att arbetsförmågan prövas mot alla typer av arbeten. I gruppen svarar 78 procent att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl när beslut fattas. I en fråga tenderar de med gymnasieutbildning att ange korrekt svar i högre grad jämfört med dem som har grundskoleutbildning. Svaren på kunskapsfrågorna indikerar att personer med sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna har en kännedom som varken kan betraktas som låg eller hög. Målgrupp 2- personer med tidsbegränsad sjukersättning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Samtliga målgrupper har fått ange hur väl de anser sig känna till de nya reglerna i sjukförsäkringen på en femgradig skala. Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning

10 10 (18) Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (500) Kvinnor och personer med högskoleutbildning tenderar att ha en bättre upplevd kännedom jämfört med män och de som har grundskole- eller gymnasieutbildning. De som är år upplever att de känner till reglerna bättre jämfört med dem som är år. 60 procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan varav 56 procent av dessa uppger att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om tidsbegränsad sjukersättning och sjukersättning tills vidare Ett antal frågor har ställts om tidsbegränsad sjukersättning för att närmare fånga kännedomen om dessa regler hos dem som har tidsbegränsad sjukersättning (målgrupp 2). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 34 procent anger att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. I målgruppen svarar 58 procent att arbetsförmågan prövas mot alla typer av arbeten på arbetsmarknaden. 67 procent uppger att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl när beslut om sjukersättning fattas. Bland respondenterna känner 64 procent till att tidsbegränsad sjukersättning kan beviljas under maximalt 18 månader under en övergångsperiod. 58 procent av personerna i målgruppen svarar att rätt till sjukpenning kan föreligga cirka 3 månader efter det att man fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning. På två frågor tenderar kvinnor att ange rätt svar i högre grad jämfört med män. De med gymnasieutbildning anger korrekt svar på en fråga i större utsträckning än de med grundskoleutbildning. Svaren på kunskapsfrågorna indikerar att personer med tidsbegränsad sjukersättning har varierande kännedom om de nya reglerna. Inom vissa områden är kännedomen god medan den inom andra områden inte är det.

11 11 (18) Målgrupp 3- personer som fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (500) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Män anger i större utsträckning än kvinnor att kännedomen är låg. De med gymnasie- eller högskoleutbildning upplever i högre grad jämfört med de med grundskoleutbildning att de känner till de nya reglerna. I målgruppen har 65 procent haft personlig kontakt med Försäkringskassan. Av dessa anger 50 procent att de förstod reglerna efter kontakten (se bilaga 6). Faktisk kännedom om sjukersättning tills vidare och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör Ett antal frågor har ställts om sjukersättning tills vidare och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör för att fånga kännedomen om

12 12 (18) dessa regler (målgrupp 3). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 42 procent känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. I målgruppen uppger 65 procent att arbetsförmågan bedöms mot alla typer av arbeten. 67 procent svarar att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl vid prövningen av rätten till sjukersättning tills vidare. Cirka 75 procent har god kunskap om vad som sker efter det att man fått maximalt antal perioder från sjukförsäkringen. Det rör sig då om Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Resultat på två frågor visar att det finns en tendens att de med gymnasieutbildning anger korrekt svar i större utsträckning jämfört med de med grundskoleutbildning. Bland dem som fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning indikerar svaren på dessa kunskapsfrågor att kännedomen är relativt god. Målgrupp 4- personer med sjukpenning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (500) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100

13 13 (18) Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och utbildning. Personer som är år har en marginellt högre upplevd kännedom jämfört med dem som är år. 52 procent anger att de haft personlig kontakt med Försäkringskassan och av dessa uppger 66 procent att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om rehabiliteringskedjan Ett antal frågor har ställts om rehabiliteringskedjan för att närmare fånga kännedomen om dessa regler hos dem som har sjukpenning (målgrupp 4). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. Cirka 40 procent känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder vid olika tidpunkter i rehabiliteringskedjan. I målgruppen anger cirka 30 procent att det finns ett undantag från huvudregeln när sjukpenningrätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, dvs. att sjukpenningrätten prövas mot arbeten hos arbetsgivaren och inte mot hela arbetsmarknaden under dag i rehabiliteringskedjan (särskilda skäl). På en fråga finns det en tendens att de med gymnasie- eller högskoleutbildning anger rätt svar i större utsträckning än de med grundskoleutbildning. Sammantaget antyder resultatet på dessa kunskapsfrågor att det finns vissa brister i kunskaperna om regelverket i rehabiliteringskedjan för de försäkrade med sjukpenning. Målgrupp 5- personer som uppnått maximal tid med sjukpenning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande

14 14 (18) Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (500) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Fler män än kvinnor uppger att de har låg kännedom om de nya reglerna. De med högskoleutbildning tenderar att ha en bättre upplevd kännedom jämfört med de med grundskoleutbildning. 65 procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan varav 53 procent uppgav att de förstod reglerna bättre efter samtalet (i bilaga 6 redovisas mer information). Faktisk kunskap om rehabiliteringskedjan och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör Ett antal frågor har ställts om rehabiliteringskedjan och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör för att närmare fånga kännedomen om dessa regler i målgruppen. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras. Cirka 40 procent vet om att arbetsförmågan prövas mot olika grunder i rehabiliteringskedjan. Omkring 30 procent känner till att det finns ett undantag från huvudregeln när sjukpenningrätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, dvs. att sjukpenningrätten prövas mot arbeten hos arbetsgivaren och inte mot hela arbetsmarknaden under dag i rehabiliteringskedjan. Cirka 75 procent har god kunskap om vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör. Det handlar då om Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Svaren på en fråga indikerar att de med gymnasie- eller högskoleutbildning anger rätt svar i högre grad än de med grundskoleutbildning. Sammantaget har de som uppnått maximal tid med sjukpenning en relativt låg kännedom om reglerna i rehabiliteringskedjan och en god kännedom om vad som sker i samband med att ersättningen från sjukförsäkringen upphör.

15 15 (18) Målgrupp 6- personer som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (1101) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och utbildning. De som är år har i viss mån en bättre upplevd kännedom än de som är år. Det är 62 procent som har haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att veta mer om de nya reglerna och 79 procent av dessa anger att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om de särskilda reglerna Ett antal frågor har ställts om steglös avräkning för att fånga kännedomen om dessa regler (målgrupp 6). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. Endast 21 procent är medvetna om att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. Av respondenterna vet 44 procent om att det går bra att arbeta ideellt utan att informera Försäkringskassan om det. 69 procent känner till väsent-

16 16 (18) liga uppgifter om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan vid arbete med steglös avräkning. De som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har generellt sett tillräcklig kännedom om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Respondenterna uppvisar låg kännedom avseende kunskapen om att studera och arbeta ideellt samtidigt som man får sjukersättning tills vidare enligt de äldre reglerna. En trolig förklaring till den låga kännedomen inom detta kunskapsområde är att dessa personer valt att förvärvsarbeta med steglös avräkning och då inte känner sig berörda kring reglerna som rör studier eller ideellt arbete. Målgrupp 7- de som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar enligt dessa Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) (Hög kännedom) Kvinnor Män Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande Gymnasium / Fackskola Universitets- eller högskoleutbildning Vet ej / Ej svar Ålder Antal observationer totalt (899) Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 De med högskoleutbildning har en marginellt bättre upplevd kännedom än de som har grundskoleutbildning. Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och ålder. Enbart sex procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna (se bilaga 6).

17 17 (18) Faktisk kännedom om de särskilda reglerna Ett antal frågor har ställts om steglös avräkning för att fånga kännedomen om dessa regler. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 22 procent känner till att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. Bland respondenterna vet 38 procent om att man kan arbeta ideellt utan att informera Försäkringskassan om det. I båda frågorna tenderar de med gymnasieutbildning att ange rätt svar i högre grad än dem med grundskoleutbildning. Personer med högskoleutbildning har i en fråga svarat rätt i högre grad jämfört med personer med grundskoleutbildning. De som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar bedöms ha relativt låg kännedom avseende vad som är möjligt att göra under tiden man har sjukersättning tills vidare enligt reglerna som gällde före den 1 juli Slutsatser/diskussion De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den 1 juli 2008 och den 1 januari 2009 syftar bland annat till att göra sjukförsäkringen mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. God kännedom är viktigt eftersom de nya reglerna betonar vikten av individens egen motivation och ansvar att komma åter i arbete vid sjukskrivning. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Vad som ska känneteckna god kännedom, det vill säga hur väl de försäkrade bör känna till reglerna, är inte helt självklart. Sjukförsäkringen är komplex och det finns i flera fall undantag från huvudregeln inom regelverket. För att ändå få en bild av hur kännedomen om de nya reglerna i stort ser ut valdes sju olika grupper ut som får representera berörda försäkrade. Dessa är i mer eller mindre omfattning berörda av olika regler. Ett antal frågor har ställts för att ge en indikation på vad de försäkrade upplever och kan avseende de nya reglerna i sjukförsäkringen. De med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning och de som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen har relativt god upplevd kännedom. Dessa grupper är i högsta grad berörda av de nya reglerna. Till grupperna har Försäkringskassan, enligt gällande rutiner, genomfört riktade informationsinsatser via informationsbrev och telefonsamtal. Dessa grupper har i störst utsträckning jämfört med de andra grupperna haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om regelverket. Kunskapsfrågorna i denna undersökning visar att de som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäk-

18 18 (18) ringen har god faktisk kännedom om reglerna som gäller i samband med övergången till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. De med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har relativt god kännedom avseende vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Svaren på kunskapsfrågorna visar att kännedomen kan variera en del. Cirka 4 av 10 av dem som har sjukpenning känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder i rehabiliteringskedjan. En möjlig förklaring till det kan vara att vissa respondenter som vid tillfället för när urvalet gjordes hade ett pågående ärende men som vid intervjutillfället återgått i arbete. Dessa respondenter hade kanske inte aktuell kunskap kring olika regler eftersom de inte längre var berörda av sjukförsäkringen. Oavsett orsak till denna låga andel bör Försäkringskassan ta till sig detta resultat och vara särskilt uppmärksam att den försäkrade känner till vad som händer i rehabiliteringskedjans olika delar. Endast 1 av 5 av de med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar enligt dessa känner till att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. 4 av 10 känner i denna grupp till att det är möjligt att arbeta ideellt utan att kontakta Försäkringskassan. En trolig förklaring till att så låg andel känner till vad som är möjligt att göra utan att kontakta Försäkringskassan är att många i denna målgrupp inte känner sig berörda av de nya reglerna. En studie som Försäkringskassan genomfört (Dnr ) visar att många som omfattas av reglerna för steglös avräkning inte arbetar på grund av att det medicinska tillståndet hindrar dem. Enbart sex procent i denna målgrupp har varit i kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna. Resultatet i denna studie visar att kvinnor och personer med gymnasie- eller högskoleutbildning tenderar att ha högre upplevd kännedom och bättre faktisk kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning. Informationsbrevet från Försäkringskassan, medier och den personliga kontakten med en handläggare har varit de försäkrades huvudsakliga informationskällor. Genom denna kunskap har Försäkringskassan ett bra underlag för hur framtida informationsinsatser ska genomföras i syfte att insatserna ska mottas på bästa möjliga sätt.

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Ändring av vissa övergångsbestämmelser Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU12 Ändring av vissa övergångsbestämmelser Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i de övergångsbestämmelser

Läs mer

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016 Försäkringskassan Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 6 Kännedom om sjukförsäkringen Hur bra eller dåligt skulle du säga att du känner till den allmänna sjukförsäkringen vi har i Sverige? Totalt ()

Läs mer

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Rapport Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan 9-- Demoskop AB, Floragatan, 75 Stockholm, Sweden

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 juni 2017 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 februari 2016

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring Välkommen till seminariet Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Andreas Ek, AFA Försäkring #afaseminarier #afastatistik Bakgrund 2008 genomfördes ett flertal regeländringar i sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess RiR 2010:9 En förändrad sjukskrivningsprocess ISBN 978 91 7086 217 5 RiR 2010:9 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2010-05-04 Dnr: 31-2009-0486 Riksrevisionen

Läs mer

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Försäkringskassan Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Hjärnkraft 170529 Mathias Holmlund 010 116 3493 mathias.holmlund@forsakringskassan.se Sid 1 2017 Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2008-12-05 Mottagare:

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU13 Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:81 Förtydligande

Läs mer

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning Social Insurance Report Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hanna Larheden

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt Datum 2011-11-10 Dnr 1062-2011 Sid 1 (9) Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder Beslutet

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer