Sjukfrånvarons utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvarons utveckling"

Transkript

1 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson

3 Förord Under 2014 kommer Försäkringskassan att ge ut två rapporter om sjukfrånvarons aktuella utveckling. Detta är den första och den andra kommer i november. De analyser som gjordes under 2013 kan sammanfattas i att uppgången i sjukfrånvaron har drivits av olika faktorer för olika grupper. Inflödet av nya sjukskrivningar bland de anställda har ökat, medan varaktigheten för dessa sjukfall bara visat en svag men stigande ökning. För arbetslösa sjukskrivna har inte inflödet ökat. Däremot har det skett kraftiga ökningar i dessa sjukfalls varaktighet. Ökningen från 2010 är som i tidigare uppgångar av sjukfrånvaron störst för kvinnor. Ökningen i inflöde är också störst för de psykiska diagnoserna. Den genomsnittliga varaktigheten för sjukfall i dessa diagnoser är också längre än i t.ex. rörelseorganens sjukdomar, vilket innebär att de psykiska diagnosernas andel av de pågående fallen ökar och utgör den största diagnosgruppen både för kvinnorna och för männen. Vi kunde baserat på analyserna under 2013 också konstatera att den ökning i sjukpenningtalet som vi sett från 2010 fram till i dag uppvisar några väsentliga skillnader jämfört med vändningen uppåt i slutet av 90-talet. En stor del av uppgången består i dag av en omflyttning av sjukfrånvaron från sjukersättning till sjukpenning och att uppgången inte är lika stor om hänsyn tas till den effekt på sjukpenningtalet som det faktum att pågående sjukfall samtidigt nådde maxtiden vid årsskiftet 2009/10 hade. Vi bygger i rapporten vidare på de tidigare analyserna. Särskilt fokus riktas på att bättre förstå den ökning i varaktigheten som trots allt kunnat konstateras för sjukfallen bland anställda, liksom hur rehabiliteringskedjan påverkat sannolikheten att sjukfall avslutas. Ett särskilt avsnitt ägnas också åt att studera hur inkomsterna utvecklats för de som från årsskiftat 2009/2010 fram till och med 2012 någon gång uppnått den maximala tiden för att få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen. Rapporten har tagits fram av Carlos Arreyes, Axel Arvidsson, Peje Bengtsson, Erik Jönsson och Gabriella Sjögren Lindquist. Laura Hartman Chef för Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Sjukfallsutvecklingen... 9 På genomsnittlig Europanivå... 9 Frånvaron under sjuklöneperioden Sjukfrånvaroutvecklingen i olika yrken Inflödet av nya sjukfall Sjukfallens varaktighet De pågående sjukfallen Bedömnings- och tidsgränser Tidsgränserna för bedömningar och avslutade sjukfall Minskat antal avslag och indragningar Indragningar och övergång till arbetslöshet Sjuk- och aktivitetsersättningen Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning Inkomstrelaterad ersättning och ersättning på garantinivå Vilande ersättning och steglös avräkning Övergång från förlängd skolgång till nedsatt arbetsförmåga De som nått maxtiden Flöden efter uppnådd maxtid Inkomster efter uppnådd maxtid Pensionsinkomster Uppnådd maxtid och ekonomiskt bistånd Diskussion Bilaga 1 Sjukfallslängder Bilaga 2 Status efter uppnådd maxtid Bilaga 3 Djupare analys av totala inkomsterna Bilaga 4 Förvärvsinkomster för gruppen som inte återvänt till sjukförsäkringen och inte är inskriven vid Arbetsförmedlingen Bilaga 5 Bilaga till diskussionsavsnittet... 69

5 Sammanfattning Ohälsotalet var som lägst i november 2013, då det låg på 26,8 ersatta nettodagar från sjukförsäkringen per försäkrad. Därefter har det skett en svag ökning fram till april 2014 då det ligger på 26,9. Uppgången i sjukskrivningarna har från i vintras inte längre kompenserats av den fortsatta nedgången i ohälsotalets sjuk- och aktivitetsersättningsdel vilket gett den nuvarande svaga uppgången i ohälsotalet. I jämförelse med andra länder i Europa ligger den svenska sjukfrånvaron bland anställda på en genomsnittlig europeisk nivå Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka. Försäkringskassan har i tidigare analyser betonat att ökningen i inflödet främst berört anställda. Just nu omfattas även de arbetslösa av det ökade inflödet. Samtidigt finns det tecken på ett avtagande inflöde. SCB:s statistik över sjukfrånvaron under sjuklöneperioden visar ett minskat antal sjukfall per anställd för första kvartalet 2014 jämfört med samma kvartal 2013 och inflödet av ärenden i Försäkringskassans ärendehanteringssystem är något lägre under årets första fem månader jämfört med motsvarande månader föregående år. Sjukfallens varaktighet fortsätter öka. Den är fortfarande längst för de arbetslösa sjukfallen. Men den nuvarande tendensen uppåt i varaktigheten för de anställda är tydlig. Förändringen i de anställda sjukfallens varaktighet sker främst i intervallet 60 till 365 dagar. Rehabiliteringskedjan med dess fasta bedömningstidpunkter fortsätter bidra till att hålla nere framförallt de längre sjukfallens antal. Fördelningen på olika sjukfallslängder för anställda och arbetslösa män och kvinnor sammanfattas så här. Bland anställda utgör sjukfallen upp till 90 dagar drygt en tredjedel av de pågående fallen. Sjukfallen längre än 1 år utgör ca en fjärdedel och fallängderna mellan och dagar står för ca en femtedel av de pågående sjukfallen för både anställda kvinnor och män. När det gäller sjukfallen för arbetslösa så är däremot drygt en tredjedel av de pågående sjukfallen för både arbetslösa kvinnor och män längre än ett år medan sjukfallen upp till 90 dagar bara utgör en fjärdedel av de pågående sjukfallen. I rapporten analyseras rehabiliteringskedjans bedömnings- och tidsgränser. Det nuvarande mönstret över avslutssannolikheterna talar för att rehabiliteringskedjan har en direkt effekt på sjukfallslängderna. För att studera detta jämförs avslutssannolikheterna för 2013 med de som gällde Under hela det första sjukskrivningsåret är sannolikheten att sjukfallet avslutas betydligt större 2013 jämfört med Därefter är mönstren väldigt likartade fram till sjukfallen närmar sig maxtiden i sjukförsäkringen. Vi står fast vid vår tidigare bedömning att rehabiliteringskedjans effekter fram till och med ett års sjukskrivning utgör ett argument för att den nuvarande 5

6 uppgången i sjukskrivningar inte kommer att resultera i en lika kraftig uppgång i sjukfrånvaron som vi såg i inledningen av 2000-talet. Ett avsnitt i rapporten ägnas åt utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättningen. I dag har vi det lägsta antalet mottagare av dessa ersättningar, drygt , sedan de infördes år Antalet individer som nybeviljades sjukersättning under 2013 var strax under jämfört med mellan till under perioden Antalet personer som nybeviljas aktivitetsersättning har däremot ökat de senaste åren och var år 2013 drygt individer. De psykiska sjukdomarna utgör den största diagnosgruppen i nybeviljandet av sjukersättning både för kvinnor, 41 procent, och män, 37 procent. Andelen har stigit från 2004 till Men i och med att nybeviljandet gått ner så kraftigt från inledningen av 2000-talet så innebär det samtidigt att antalet personer som nybeviljas sjukersättning i dessa diagnoser är betydligt lägre än exempelvis Inom nybeviljandet av aktivitetsersättning så dominerar psykiska sjukdomar helt och andelen har hela tiden stigit sedan År 2013 utgjorde de psykiska diagnoserna 84 respektive 85 procent av nybeviljade aktivitetsersättningar för kvinnor och män. Bland de nybeviljade sjukersättningarna under 2013 så fick 73 procent enbart inkomstrelaterad ersättning, 18 procent enbart garantiersättning och 9 procent en kombination av de båda. Det är en högre andel bland kvinnorna som nybeviljas sjukersättning i dag som får en inkomstrelaterad ersättning medan en högre andel bland männen enbart får ersättning på garantinivå. Andelen med enbart garantiersättning är större bland utrikes födda. Det gäller för både män och kvinnor, men andelen med enbart garantiersättning är störst bland utrikes födda män. Möjligheterna till s.k. vilande ersättning eller steglös avräkning syftar till att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska kunna försöka arbeta eller studera utan att förlora rätten till ersättningen. I november 2013 hade knappt individer steglös avräkning och drygt vilande ersättning. I denna delrapport lämnas en fördjupad redovisning kring de som uppnått maxtiden i sjukförsäkringen. Fokus har legat på utvecklingen av de totala inkomsterna, definierad som sammanlagd förvärvsinkomst och inkomst från socialförsäkringen, och utvecklingen av arbetsinkomsterna. Den samlade bilden är att det sker en ökad spridning i både totalinkomster och arbetsinkomster efter det att maxtiden uppnåtts. Generellt gäller att de som stannar kvar i sjukförsäkringen har högre totala inkomster än de som lämnar den efter uppnådd maxtid. För gruppen som lämnat sjukförsäkringen och inte återvänt ökar den genomsnittliga arbetsinkomsten över tid. Det finns dock en betydande inkomstspridning inom gruppen. Bland dem som är 61 till 64 år när de uppnår maxgränsen i sjukförsäkringen har andelen som får sin huvudsakliga inkomst från ålderspension ökat över tiden från att 5 procent av männen och 3 procent av kvinnorna hade det efter uppnådd maxtid 2010 till att 16 procent av männen och 14 procent av kvinnorna hade det år

7 Inledning Ohälsotalet, sjukpenningtalet 1 och antalet nybeviljade sjukersättningar per 1000 försäkrade ökar, medan nybeviljandet av aktivitetsersättningar har varierat mellan 5 till 6 personer per 1000 försäkrade sedan Diagram 1 Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningstalet och nybeviljandet av sjuk- respektive aktivitetsersättning a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet c) Nybeviljade sjukersättningar per 1000 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad (befolkningen) år. Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (befolkningen) år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Båda beräknas för 12-månadersperioder. 7

8 Ohälsotalet var som lägst i november 2013, då det låg på 26,8 ersatta nettodagar från sjukförsäkringen per försäkrad. Därefter har det skett en svag ökning fram till april 2014 då det ligger på 26,9. Så länge sjukskrivningarna och nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning minskade så sjönk givetvis också ohälsotalet. När sjukskrivningarna vände uppåt igen efter 2010 så fortsatte ohälsotalet att minska. Det berodde på att nedgången i antalet individer med sjuk- eller aktivitetsersättning var kraftigare. Uppgången i sjukskrivningarna har från i vintras inte längre kompenserats av den fortsatta nedgången i ohälsotalets sjuk- och aktivitetsersättningsdel. Nybeviljandet av sjukersättning ligger på en historiskt låg nivå. Den nuvarande svaga uppgången i nybeviljandet leder dock inte till att antalet ersatta nettodagar har börjat öka. De fortsätter minska till följd av att utträdet ur sjukersättningen, främst via övergång till ålderspension, fortfarande är större än nybeviljandet. Sjukpenningtalet nådde sin lägsta nivå i december 2010, då det låg på 7,4 nettodagar per försäkrad kvinna och år och på 4,7 för män. Sedan dess har det varit en stadig ökning och i april 2014 ligger det på 11,2 för kvinnor och 6,2 för män. Sjukpenningtalet ligger nu på samma nivå som i oktober 2008 för kvinnor och september 2009 för män. I 2013 års tredje delrapport om sjukfrånvarons utveckling 2 beskrivs hur storleken på uppgången bland annat är en effekt av att drygt sjukfall nådde maxtiden i försäkringen vid samma tidpunkt i januari 2010, vilket ledde till att sjukpenningtalets nivå sänktes med drygt 10 procent i december Det har sedan ökat genom återflödet till sjukpenningen från de individer som uppnått maxtiden både från sjukpenning och från tidsbegränsad sjukersättning. De skärpta reglerna för att beviljas sjukersättning har också lett till att fler individer kvarstår i sjukpenning. Det finns samtidigt en underliggande press uppåt på sjukpenningtalet till följd av ett ökat inflöde av nya sjukskrivningar och ökad varaktighet i de pågående sjukfallen. Nybeviljandet av sjukersättning ligger som tidigare konstaterats på historiskt låga nivåer. För kvinnorna handlar det om 3,6 personer per 1000 försäkrade och för männen 2,7 personer per 1000 försäkrade. Från april 2004 handlar det om en minskning från en nivå på 24,3 för kvinnorna och 15,3 för männen. Nybeviljandet av aktivitetsersättning har sedan 2007 pendlat mellan 4,6 och 5,9 personer per 1000 försäkrade för kvinnor och mellan 5,2 och 5,9 för män. För både männen och kvinnorna ser vi en svag ökning i nybeviljandet från sommaren 2011 fram till april Resten av rapporten har följande innehåll. Först presenteras en aktuell analys av sjukfallsutvecklingen. Det följs av ett avsnitt kring tidsgränserna i sjukförsäkringen och bedömningarna av rätten till ersättning. Därefter sker en fördjupad genomgång kring utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Avsnittet därefter behandlar de individer som uppnått maxtiden och utvecklingen över tid för dessa. Avslutningsvis diskuteras den aktuella analysen. 2 Socialförsäkringsrapport 2014:6. 8

9 Sjukfallsutvecklingen I detta avsnitt kommer vi att jämförs den svenska utvecklingen av sjukfrånvaron med andra länder i Europa. Därefter tar vi upp frånvaron under sjuklöneperioden, sjukfrånvaron i olika yrken, inflödet av nya sjukfall, utvecklingen av sjukfallens varaktighet och pågående sjukfall. På genomsnittlig Europanivå Om sjukfrånvaron bland arbetande jämförs för åtta europeiska länder så ser vi i Diagram 2 att Sverige år 2013 ligger på en genomsnittlig nivå för dessa länder. Sedan 2010 har Sverige haft en snabbare ökningstakt i sjukfrånvaron bland de anställda jämfört med genomsnittet. Diagram 2 Sjukfrånvaron bland arbetande i åtta europeiska länder år (procent av de arbetande) Källa: Eurostat De länder som ligger över genomsnittet är Norge, Tyskland, Frankrike och Finland. Den största förändringen uppvisar Tyskland. Där har andelen frånvarande under de aktuella mätveckorna ökat från ca 1,5 procent år 2006 till 3 procent år Sedan 2006 kan vi också notera en ökning för Frankrike från ca 2,5 till närmare 3 procent. 9

10 Bland de länder som ligger under genomsnittet utmärker sig Nederländerna. Från att ha legat på ca 4,5 procent runt år 2000 är de i dag nere på en sjukfrånvaro motsvarande 2 procent av de anställda. Frånvaron under sjuklöneperioden I en särskild regeringsrapport har Försäkringskassan analyserat frånvaron under sjuklöneperioden och dess relation till sjukpenningen. 3 Rapporten fokuserar på perioden Huvudresultatet sammanfattas i Diagram 3 nedan. Ändringen av Statistiska centralbyråns undersökningsdesign från kvartal 2 år 2011 bedöms i rapporten ha lett till en ökning av nivåskattningen på sjukfrånvaron under sjuklöneperioden. Osäkerheten i utvecklingen är belyst genom att en intervallskattning redovisas, där gränserna bestäms av om den officiella statistiken används direkt eller justeras för förändringen. Den faktiska utvecklingen bedöms ligga inom intervallet. Antalet sjuklönefall under 2007 var ungefär lika många som antalet anställda. Antalet fall började öka efter 2010 och mot slutet av 2013 låg nivån på mellan 1,28 och 1,39 fall per anställd och år, vilket fås genom att summera upp de kvartalsmedelvärden som redovisas i diagram 3 till årsvärden. I början av tidsperioden låg övergångssannolikheten från sjuklönefall till sjukpenningfall på knappt tio procent. Fram till 2008 sjönk den till ca 7,5 procent. Under 2011 sjönk övergångssannolikheten återigen något. Från 2012 har övergångssannolikheten legat stabilt på mellan 6,5 och 7,0 procent. Den relativt konstanta övergångssannolikheten från sjuklön till sjukpenning mot slutet av den studerade perioden innebär att ökningen i inflödet till sjukpenning helt motsvaras av en ökad sjukfrånvaro under sjuklöneperioden. Fördelningen av fallängderna har varit konstant under den studerade tidsperioden och ökningen av antalet sjuklönefall sedan 2011 ser ut att vara generell. Alla fallängder inom sjuklöneperioden har blivit vanligare. Sammanfattningsvis talar resultaten för en tendens till ökad korttidssjukfrånvaro bland anställda. I och med att sannolikheten för en övergång till sjukpenningfall är relativt konstant så leder ökningen också till en motsvarande ökning i inflödet till sjukpenning. 3 Nya siffror om inflödet till sjukpenning. Delredovisning av regeringsuppdrag om sjukfrånvarons nivå sjukfrånvaron under sjuklöneperioden, dnr

11 Diagram 3 Antal sjukpenningfall och antal sjuklönefall per anställd, samt deras relation Diagrammet visar övergångssannolikheter från sjuklön till sjukpenning, antal sjukfall samt antal sjukpenningfall. Redovisningen är i form av rullande kvartalsmedelvärden, från kvartal till kvartal Intervallskattningarna för sjuklönefallen samt övergångssannolikheten är skapade direkt från den officiella statistiken samt från bearbetningar av denna för att justera för förändringar i undersökningsdesign Källa: SCB (KSju samt kortperiodisk sysselsättningsstatistik) och Försäkringskassan (MiDAS). Sjukfrånvaroutvecklingen i olika yrken Försäkringskassans uppdaterade statistik om utvecklingen av sjukfrånvaron i olika yrken för kvinnor och män för perioden har presenterats. 4 Här redovisas bland annat de yrkesgrupper som har störst sjukfrånvaro över 14 dagars längd per tusen anställda och förändringen från 2010 till De yrkesgrupper som sysselsätter flest kvinnor finns inom vård- skola och omsorg; inom handel och försäljning; administration och kontorsarbete samt inom lokalvård. Vård- och omsorgspersonalen är den helt dominerande yrkeskategorin. Något större ökningar i sjukfrånvaron än för genomsnittet för samtliga yrken finns bland försäljare inom detaljhandel; övrig kontorspersonal samt bland vård- och omsorgspersonalen. Mindre ökningar finns bland sjuksköterskor och grundskollärare. Vård- och omsorgspersonalen är den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall med 177 per tusen anställda. Det motsvarar sjukfall över 14 dagars längd i absoluta tal under Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger genom- 4 Pressmeddelande den 2 juni, 11

12 snittet för samtliga yrken. Inom försäljning och kontorsarbete och bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet. Män finns spridda på fler yrkeskategorier än kvinnor. De yrkesgrupper som sysselsätter flest män finns inom handel och försäljning; bygg- och anläggningsverksamhet; inom data, ingenjörs och tekniskt arbete samt verkstadsarbete. Många män arbetar också som fordonsförare inom transportsektorn. Vård- och omsorgsarbete är ett starkt kvinnodominerat yrke men sysselsätter närmare män. I de vanligaste yrkena bland män ökar sjukfrånvaron över 14 dagars längd mest bland dataspecialister; ingenjörer och tekniker; säljare, inköpare och mäklare; försäljare inom detaljhandel samt fordonsförare. Inom bygg- och anläggningsarbete och bland civilingenjörer och arkitekter ökar inte sjukfrånvaron nämnvärt mellan 2010 och Fordonsförarna har tillsammans med bygg- och anläggningsarbetarna och byggnadshantverkarna högst antal sjukfall i de tio vanligaste yrkena bland män. Fordonsförarna har 108 sjukfall över 14 dagars längd per 1000 anställda vilket motsvarar sjukfall i absoluta tal under Även maskin- och motorreparatörerna och vård- och omsorgspersonalen har en sjukfrånvaro över genomsnittet bland män. Låg sjukfrånvaro har de som arbetar med försäljning eller har kontorsarbete. Inflödet av nya sjukfall Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka. Årsinflödet för 2013 var knappt nya sjukfall. Detta kan jämföras med för perioden mars 2009 till februari 2010 vilket har utgjort det lägsta inflödet under en 12-månadersperiod under den tidsperiod som redovisas i diagram 4. Som framgår av Diagram 4 utgörs ca 80 procent av inflödet av anställda med sjuklön inklusive återvändare. 5 För de andra grupperna så utgör de anställda utan sjuklön knappt 3 procent av inflödet, de arbetslösa knappt 9 procent, egenföretagare och de som är anställda och egenföretagare (s.k. kombinatör) ca 4 procent och övriga försäkrade utgör drygt 4 procent av inflödet. 6 Det ökade inflödet från februari 2010 drivs till största delen av anställda med sjuklön vars nystartade sjukfall på årsbasis ökar med drygt till december 2013 (+24 procent). I antal räknat är ökningen för anställda utan sjuklön långt ifrån dessa nivåer medan den procentuella ökningen däremot är större, plus fall (+56 procent). Motsvarande förändring för arbetslösa är en ökning med nya sjukfall eller 20 procent. För de övriga två kategorierna handlar det om ett minskat inflöde jämfört med februari Återvändare avser en individ som tidigare uppnått maximalt antal ersatta dagar i sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning och som inom 15 månader efter detta åter ansökt om och beviljats sjukpenning under minst 1 månad. År 2006 var motsvarande andelar för anställda med sjuklön 73 %, för anställda utan sjuklön 2 %, för arbetslösa 13 %, för egenföretagare och kombinatörer 8 % och övriga försäkrades andel av inflödet var 5 %. 12

13 Diagram 4 Inflödet av sjukfall 2005 juli 2013 Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Anställda med sjuklön och arbetslösa För de antalsmässigt största grupperna, anställda med sjuklön och arbetslösa, redovisas i Diagram 5 utvecklingen av inflödet uppdelat på kön inklusive och exklusive återvändare. För anställda kan vi se att ökningen av nya sjukskrivningar startade innan personer som uppnått maxtiden i sjukförsäkringen återigen kom in i sjukskrivning. Därefter har inflödet av återvändare spelat en marginell roll för den fortsatta ökningen. Ökningen i inflödet har varit kraftigare för kvinnor jämfört med män. För de arbetslösa har däremot det underliggande inflödet, exklusive återvändare varierat både lite uppåt och nedåt sedan inledningen av Den aktuella trenden sedan slutet av 2012 är dock en ökning i inflödet bland både arbetslösa kvinnor och män. Inflödet inklusive återvändare ökade från april 2010 och nådde en puckel 2011, vilket var en effekt av att väldigt många individer nådde maxtiden vid årsskiftet 2009/10 och inledningen av Sedan minskade det för att ca tre år senare åter öka, men i en lägre grad. Det betyder att en andel av dem som återvände under 2010 kom tillbaka i sjukskrivning ytterligare en gång. 13

14 Försäkringskassan har i tidigare analyser betonat att ökningen i inflödet främst berört anställda. Just nu omfattas även de arbetslösa av det ökade inflödet. Diagram 5 Inflödet av sjukfall för anställda med sjuklön och arbetslösa fördelat på kön Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare a) Anställda med sjuklön kvinnor b) Anställda med sjuklön män c) Arbetslösa kvinnor d) Arbetslösa män Övriga grupper av försäkrade De andra grupperna av försäkrade, dvs. egenföretagare, anställda utan sjuklön 7, de s.k. kombinatörerna (anställd och egen företagare) och övriga, är också av intresse att studera. I Diagram 6 visas inflödet för dessa grupper. Före sommaren 2010 låg inflödet ganska konstant för egenföretagarna. Från juli ökades den kortaste karenstiden för egenföretagarna från 1 till 7 dagar, och för de egenföretagare 7 Anställda utan sjuklön utgörs av behovsanställda och de med kortare anställning än 3 veckor. 14

15 som ville välja en längre karenstid infördes flera alternativ på 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Förändringen har effekt på inflödet. Uppgången från inledningen av 2013 kan troligen till stor del förklaras av att egenföretagarna återigen kan välja en karenstid på 1 dag från den 1 januari De anställda utan sjuklön utgör ingen stor grupp i inflödet till sjukskrivning. Men ökningen i inflödet är procentuellt störst för denna grupp, plus 56 procent sedan inledningen av Det kan avspegla att fler individer tillhör gruppen, och att ökningen är en konsekvens av att fler är anställda utan sjuklön. Men om individer under längre tid blir kvar i denna form av osäkra arbetsvillkor, och att dessa arbeten inte bara fungerar som en inkörsport till arbetsmarknaden för t.ex. ungdomar, så kan ökningen också vara en konsekvens av hur dessa arbeten påverkar hälsan. Diagram 6 Inflödet av sjukfall 2005 juli 2013 för anställda utan sjuklön, egenföretagare och övriga Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Diagnosfördelning i inflödet Den nuvarande utvecklingen bekräftar och förstärker den bild som Försäkringskassan och andra redovisat sedan ett par år tillbaka. Det sker förändringar i inflödets sammansättning för både kvinnor och män. De psykiska diagnosernas andel av inflödet ökar. De följs av rörelseorganens sjukdomar och övriga diagnoser. Även diagnosgruppen skador ökar svagt. De psykiska diagnosernas andel av inflödet har ökat från ca 16 procent i inledningen av 2010 till nästan 23 procent Andelarna för rörelseorganens sjukdomar har i stort sett legat konstant, en ökning från 22 till 23 procent. Skadornas andel av det totala inflödet har också legat relativt konstant runt 11 till 12 procent. Övriga diagnoser stod runt 2010 för ca 35 procent av inflödet och 2013 var det 34 procent. 15

16 Diagram 7 Inflödet av sjukfall fördelat på diagnoser Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män c) Återvändare (kvinnor + män) Sjukfallens varaktighet Medianfallängden för startade sjukfall bland anställda med sjuklön har legat relativt konstant strax under 50 dagar under hela den period som redovisas i del a) av Diagram 8, från 1994 till Detsamma gäller för den första kvartilen, dvs. det antal dagar som går fram till dess 25 procent av de startade sjukfallen är avslutade. När vi studerar den tredje kvartilen framträder dock en större variation. Det måste tolkas som att variationerna är större i längre fallängder. Det bekräftas också av de skattningar som är gjorda i del b) av Diagram 8. Där görs beräkningarna baserat på de pågående sjukfallen. Här ser vi större variationer i beräkningarna av mediantiden och tredje kvartilen. Det pekar på att fördelningen bland de pågående fallen över fallängder sett helt olika ut under olika tidsperioder. Vilket också bekräftas i diagram 10. Under perioden med minskande antal sjukfall från 2003 till 2010 så förändras också sammansättningen, där antalet sjukfall i längre fallängder minskar betydligt mer än de i korta. På motsvarande sätt så kan vi se att den nuvarande uppgången i varaktighet bland anställda inte gett samma utslag i förändrad sammansättning av sjukfallen. Men fortsätter uppgången i varaktigheten bland de anställda så riskerar den att leda till ett ökat antal längre sjukfall. Vi kommer att återkomma till frågan om ökningen i varaktighet för anställda för att se om vi kan komma närmare en uppfattning om var i sjukfallen varaktighetsökningen är mest framträdande, men först kommenterar vi också utvecklingen för de arbetslösa. 16

17 Även för de arbetslösa utnyttjar vi innehållet i Diagram 8:s del a) och b) samt diagram 11 som visar pågående fall i olika fallängder. Ökningen i varaktigheten bland de arbetslösa sjukskrivna är välkänd sedan tidigare rapporter från Försäkringskassan. Och den fortsätter att öka. Om vi jämför utvecklingen baserat på beräkningar utifrån de pågående fallen (del b, i diagram 8), så ser vi ett annat mönster än för de anställda. För de arbetslösa fortsatte både medianfallängden och fallängden vid tredje kvartilen att öka ända fram till 2010, dvs. även under den period då sjukfrånvaron sjönk. Det är först i samband med att de första sjukskrivna uppnår maxtiden i sjukförsäkringen som varaktigheten i de arbetslösas sjukfall sjunker. Det syns också i skattningarna utifrån startade sjukfall där vi ser en markerad nedgång i tredje kvartilen för sjukfall startade från 2006 till och med Därefter kommer den kraftiga uppgång i varaktigheten som vi återkommit till i varje rapport. Detta kan direkt kopplas till Diagram 11 och utvecklingen av antalet sjukfall i olika fallängder. Nedgångsperioden fram till 2010 ser annorlunda ut för arbetslösa sjukskrivna jämfört med den vi diskuterade för de anställda. För de arbetslösa kombineras nedgången snarare med en kraftig förskjutning i riktning mot fler pågående sjukfall i de längre fallängderna. Detta bryts först i och med att så många arbetslösa sjukfall samtidigt uppnådde maxtiden i januari Efter detta sker det återigen en kraftig förskjutning i riktning mot de längre fallängderna. Varaktighetsökningen utgör fortfarande ett större problem med avseende på de arbetslösa sjukfallen. Men den nuvarande tendensen uppåt i varaktigheten för de anställda utgör ett klart orosmoment. Därför kommer vi i nästa avsnitt att bidra med ytterligare analyser av hur denna utveckling ser ut. 17

18 Diagram 8 Sjukfallens varaktighet för anställda med sjuklön och arbetslösa (Dagar) Överlevnadsskattningar utifrån startade sjukfall och utifrån pågående sjukfall a) Skattningar utifrån startade sjukfall Anställda med sjuklön Arbetslösa b) Skattningar utifrån pågående sjukfall Anställda med sjuklön Arbetslösa Anm.: För anställda med sjuklön påverkas skattningarna av längden på sjuklöneperioden. Under de perioder då sjuklöneperioden varit längre än 14 dagar, dels jan 1996 mar 1998 då den var 28 dagar, dels jul 2003 dec 2004 då den var 21 dagar, är sjukfallen som kommer över på sjukpenning längre och det gör att de skattade varaktigheterna också blir längre i och med att sannolikheten att avsluta ett sjukfall avtar med dess längd. I diagrammen för de anställda har därför en stödlinje lagts in under dessa tidsperioder för att beskriva en trolig nivå på varaktigheten om sjuklöneperioden varit densamma som i dag. De anställdas sjukfall och varaktigheten I denna del kommer vi att diskutera utifrån Diagram 9 och Diagram B1 i bilagan, som jämför antalet sjukfall i olika fallängder vid utgången av februari från 2008 till För varje år från 2008 fram till 2011 var det färre och färre sjukfall som fortsatte efter ett visst antal dagar. Det syns i diagrammet genom att kurvorna skiftar nedåt i figuren. Därefter har kurvorna för 2012 och 2013 skiftat svagt uppåt vilket betyder att de genomsnittliga sjukfallslängderna ökat. 18

19 Men eventuella förändringar avser inte bara skift i kurvorna, utan det kan också förekomma förändringar i deras lutning. Det kan ske längs hela kurvan eller för vissa fallängder. Ett tydligt exempel är 2010 års kurva. Inledningsvis, upp till ca 200 dagar ökar utflödet jämfört med de två tidigare åren, men sedan blir lutning flackare än 2008 och 2009, vilket leder till att det är en lika stor andel sjukfall 2010 som 2008 och 2009 som passerar 900 dagars sjukskrivning. Samtidigt är det så att en mindre yta under kurvan, givet samma nivå på inflödet, leder till färre pågående sjukskrivningar. Vi ser också att det inte är någon större skillnad i något års kurva upp till ca 76 dagar. Det är det som gör att beräkningar av medianfallängden och fallängderna vid första kvartilen är så pass stabila. Vid tredje kvartilen och 90:e percentilen finns det dock klara skillnader mellan åren. Den senare ligger t.ex. för åren 2011 till 2013 på ca 220, 235 respektive 250 dagar. I dag har det alltså gått ungefär 250 dagar när 10 procent av sjukfallen ännu inte avslutats jämfört med 220 dagar år Efter dag 365 börjar åter 2013 års kurva att närma sig de två föregående årens utveckling och när vi är framme vid maxtiden så har den i stort nått ner på 2012 års nivå men ännu inte till 2011 års. Diagram 9 Överlevnadskurvor för anställda sjukskrivna Andelen sjukskrivna som är fortsatt sjukskrivna efter ett visst antal dagar Anm.: Överlevnadskurvorna är skattade på avslutade sjukfall respektive år. Det ser ut som om den avgörande skillnaden mellan 2013 och föregående år ligger någonstans från det att sjukfallen passerar ca 60 dagar upp till 365 dagar. Det stämmer väl med den bild man får i bilagans diagram B1, även 19

20 om det inte är direkt överförbart eftersom antalet pågående fall också är beroende på nivån på nystartade sjukfall. Vi drar dock slutsatsen att förändringen i de anställda sjukfallens varaktighet främst sker någonstans i intervallet 60 till 365 dagar. Därmed håller vi fast vid bedömningen att rehabiliteringskedjan med dess fasta bedömningstidpunkter fortsatt bidrar till att hålla nere antalet längre sjukfall. Den relativa förändringen för 1 2- årsfall och fallen längre än 2 år (Diagram B1) är inte lika stor som för fallen i kortare fallängder, t.ex. från 90 upp till 364 dagar. De pågående sjukfallen Antalet pågående sjukfall är resultatet av inflödet och varaktigheten. Om inflödet ökar samtidigt som varaktigheten är oförändrad så kommer antalet pågående sjukfall att öka. Detsamma gäller om varaktigheten i sjukfallen skulle öka samtidigt som inflödet är lika stort som tidigare. Om inflöde och varaktighet går i olika riktning, så är utfallet i termer av pågående sjukfall beroende av hur starka respektive förändringar är. Under de senaste drygt 3 åren har både inflöde och varaktighet ökat. Ökningen har varit olika kraftig för olika grupper av försäkrade. I denna rapport väljer vi att sammanfatta det aktuella läget för de två stora grupperna av sjukskrivna i Diagram 10 och 11. Diagram 10 visar utvecklingen i olika fallängder för de anställda med sjuklön och Diagram 11 motsvarande utveckling för de arbetslösa. De anställdas sjukskrivningar motsvarar nu ca individer och de arbetslösas knappt Kvinnornas andel av de anställdas pågående sjukfall är 66 procent medan deras andel av de arbetslösas pågående sjukfall är något lägre, 63 procent. I tre av de fyra grupperna utgör de psykiska sjukdomarna den största diagnoskategorin. Det gäller för anställda kvinnor, 40 procent av de pågående sjukfallen, och för arbetslösa kvinnor (54 procent), samt för arbetslösa män (50 procent). Bland de anställda männen som är sjukskrivna utgör rörelseorganens sjukdomar fortfarande den största diagnoskategorin och omfattar 28 procent av de pågående sjukfallen. Men de psykiska diagnoserna är i stort sett ikapp. Deras andel utgör avrundat till hela procenttal också 28 procent. Rörelseorganens sjukdomar utgör 24 procent av sjukfallen för anställda kvinnor och 22 procent för arbetslösa kvinnor. Skador och förgiftningar utgör 6 respektive 3 procent av sjukfallen för anställda respektive arbetslösa kvinnor, medan övriga diagnoser står för 30 respektive 19 procent. Rörelseorganens sjukdomars andel av sjukfallen för arbetslösa män ligger på 21 procent. Skador och förgiftningar utgör 12 procent av sjukfallen för anställda män och 5 procent för de arbetslösa männen. Övriga diagnoser står för 31 respektive 22 procent av sjukfallen i respektive grupp. Fördelningen på olika fallängder för anställda och arbetslösa fördelat på kön redovisas i tabell B1 i bilagan och kan sammanfattas så här. Fördelningen på de olika fallängderna för kvinnor och män följer i huvudsak de generella 20

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen 1 (14) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen Uppdraget I Budgetpropositionen för 2009 anger regeringen att målet för politikområdet Ekonomisk

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen Social Insurance Report Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen En introduktion till det nya sjukpenningtalet samt nybeviljade sjukersättningar eller aktivitetsersättningar per 1 registrerade försäkrade ISSN

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till statens budget för 2013 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer