Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling"

Transkript

1 1 (46) Socialdepartementet Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (46) Inledning Den plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling som Försäkringskassan lämnade till regeringen den 15 februari 2013 innehöll redovisningar vid tre tillfällen, i mars, juni och november. Grunden för redovisningarna utgår från utvecklingen av sjukpenningtalet, nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning per 1000 invånare och ohälsotalet. De tre redovisningarna kommer dock att ha olika fokus: Mars Analys av inflödet av nya sjukfall, sjukfallens varaktighet och de pågående sjukfallens utveckling. Juni Särskilt fokus på de individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, både för första och andra gången. Uppföljning över tre års tid av sjukfall som under olika år passerade 1 års sjukskrivning. Kombinerat med eventuella nya eller uppdaterade kunskaper utifrån analysen i marsrapporten. November Marsrapportens analyser uppdateras och kompletteras med analyser av hur regelförändringarna kring sjukersättning påverkat utvecklingen inom sjukskrivningsområdet, samt fördjupade analyser av faktorer som påverkat sjukfallens varaktighet under olika år. Detta är den andra av årets tre rapporter som lämnas till regeringen. Sammanställningar och analyser har gjorts av Carlos Arreyes, Axel Arvidsson, Peje Bengtsson, Sofia Bill, Andreas Ek och Erik Jönsson vid Försäkringskassans avdelning för analys och prognos. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av rättschef Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Laura Hartman, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör Svante Borg, verksamhetsområdeschef Jan Larsson och analytiker Peje Bengtsson, den senare som föredragande. Dan Eliasson Peje Bengtsson Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

3 3 (46) Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning De centrala ohälsomåttens utveckling Inflöde, varaktighet och sjukfrånvarons utveckling Centrala slutsatser i senaste rapporten En uppdatering av slutsatserna från förra rapporten Regionala variationer Inrikes och utrikes födda Analys av de som nått maxtiden i sjukförsäkringen Flöden efter uppnådd maxtid Inkomster och ekonomi efter uppnådd maxtid Maxtid för andra gången Vad händer med sjukfallen som passerar ett år? Utvecklingen av avslag och indragen sjukpenning Sannolikheten att gå från sjukskrivning till arbetslöshet Diskussion Bilaga... 35

4 4 (46) Sammanfattning I denna delrapport sammanfattas de centrala ohälsomåttens utveckling. Tidigare analyser av inflödets, varaktighetens och de pågående sjukfallens utveckling uppdateras och kompletteras med analyser av eventuella regionala skillnader och för försäkrade med olika härkomst. Vidare analyseras hur inkomster och ekonomi utvecklats över tid för de försäkrade som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen fram till den sista december Därefter presenteras en analys av utvecklingen över tid för sjukfall som passerat ett års sjukskrivning under olika år under inledningen av 2000-talet. Avslutningsvis redovisas en inledande analys av utvecklingen med avseende på avslag och indrag av sjukpenning, samt hur sannolikheterna för övergång från sjukskrivning till arbetslöshet utvecklats. Sjukfrånvaron i form av sjukskrivningar visar en fortsatt svag ökning, nybeviljandet av sjukersättningar är sakta på väg uppåt, men genomslaget på ohälsotalet motverkas fortfarande av fortsatt stora grupper med sjukersättning som uppnår den allmänna pensionsåldern. Vilket innebär att den sammanlagda sjukfrånvaron, i form av ohälsotalet, fortfarande minskar. De slutsatser som formulerades i den förra rapporten kring inflöde, varaktighet och pågående sjukfall håller fortfarande. Det är i huvudsak samma mönster som kan iakttas. Men ökningen i de arbetslösas varaktighet kan vara på väg att stagnera medan den för de anställda visar tecken på en svag ökning. Detta bör tas på allvar och noga följas upp framöver. Den aktuella utvecklingen av inflöde och varaktighet pekar i riktning mot en avtagande ökning i antalet pågående sjukfall. Ökningstakten i det totala antalet pågående sjukfall är sedan mitten av 2012 i avtagande. Det handlar dock fortfarande om en ökning i medelantalet pågående fall för varje månad. Den regionala spridningen i sjukpenningtalet minskade mycket tydligt under nedgångsperioden fram till Den nuvarande uppgången har inte kombinerats med en motsvarande uppgång i variationen mellan länen. I rapporten jämförs länen utifrån nivån på sjukpenningtalet 2010 och förändringen i detsamma fram till april Vi kan se en variation, men ingen konsekvent sådan, t.ex. baserad på att län med högre eller lägre sjukpenningtal 2010 skulle ha en gemensam utveckling i form av en kraftigare eller svagare ökning fram till april De regionala variationer i inflöde, varaktighet, pågående sjukfall och sjukpenningtal som vi kan observera framstår inte som systematiska i den meningen att samma län konsekvent avviker i de olika dimensionerna och över tid. Utvecklingen med avseende på den försäkrades bakgrund har också studerats. Vi har valt att inleda med att analysera eventuella skillnader mellan försäkrade som är födda i Sverige eller i något annat land. Skillnader mellan inrikes och utrikes födda syns främst i varaktigheten för arbetslösa sjukskrivna. En slutsats som kan dras är att sammansättningen av gruppen arbetslösa och sjukskrivna, oavsett ursprung, troligen har förskjutits så att försäkrade med svagare anknytning till arbetsmarknaden utgör en större andel. I analysen av hur inkomsterna utvecklats för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen har vi haft möjligheter att också lägga på inkomstuppgifter för 2011, vilket gör det möjligt att studera förändringarna från inkomståret 2009 till För årsskiftesgruppen blir resultatet att andelen med en minskad

5 5 (46) förvärvsinkomst är lika med procent beroende på vilket krav på inkomstförändring som väljs, andelen med oförändrad förvärvsinkomst är procent och andelen med ökad inkomst ligger på procent. För gruppen som uppnådde maxtiden under resterande delen av 2010 upplevde 9-13 procent en minskning i förvärvsinkomsten från 2009 till 2011 och procent en ökning. Andelen med en oförändrad inkomst var då procent. Den lägre andelen med ökad inkomst jämfört med årsskiftesgruppen påverkas av att denna grupp uppnådde maxtiden under hela 2010 och därmed har kortare tid för att eventuella förändringar ska slå igenom. Det kommer därför att vara av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret Det sker en ökning i andelen med ekonomiskt bistånd efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen nåtts. För årsskiftesgruppen sker en uppgång i andelen från 2009 (6,1 %) till 2010 (11,3 %) och därefter en nedgång år 2011 (7,9 %). För dem som uppnådde maxtiden under resten av 2010 ökar andelen med ekonomiskt bistånd från 2009 (8,6 %) till 2010 (14,6 %) men ingen nedgång år 2011 (14,5 %). Den tredje gruppen som studeras, som uppnådde maxtiden under år 2011, har en uppgång från 2010 (8,4 %) till 2011 (15,5 %). Utvecklingen för sjukfall som passerat ett års sjukskrivning analyseras utifrån fyra kohorter, de som passerade ett års sjukskrivning 2003, 2005, 2007 samt Den centrala förändringen i utvecklingen för de studerade kohorterna kännetecknas främst av att andelen som har sjukersättning eller befinner sig i sjukskrivning tre år senare har minskat. I och med att vi samtidigt har haft en kraftig minskning i antalet försäkrade som passerar ett års sjukskrivning innebär det att antalet som övergår från sjukskrivning till sjukersättning minskat i betydande utsträckning från mitten av 00-talet fram till idag. Vilket är en utveckling som är väl känd när vi följer utvecklingen av nybeviljandet av sjukersättning antingen i absoluta tal eller i relation till 1000 inskrivna försäkrade. Avslag och indragningar av sjukpenning redovisas för åren 2009 till Både som antal och andelar av totala antalet ärenden har avslag och indragningar minskat påtagligt under perioden. En förklaringsfaktor är förändringar i diagnossammansättningen, med en hela tiden ökande andel psykiska diagnoser bland de pågående fallen. Påverkan från rehabiliteringskedjans tidsgränser för olika bedömningar av rätten till sjukpenning markeras tydligt i sannolikheten för övergång till arbetslöshet i anslutning till dag 90, 180 och 365. Men det har skett en förändring över tid, som är tydlig för sjukfallen som startades Sannolikheten för övergångar till arbetssökande är tydligt lägre i samband med 180- och 365- dagarsbedömningarna för dessa sjukfall jämfört med tidigare år. Vid rehabiliteringskedjans tidsgränser runt dag 180 och 365 handlar det framförallt om övergång till öppen arbetslöshet, vilket bör ha en starkare koppling till själva sjukpenningrättsbedömningen. Detta talar för att sambanden mellan dessa övergångar, indragningarna och den förändrade diagnossammansättningen utgör en relevant hypotes för att förklara utvecklingen. I det avslutande diskussionsavsnittet pekar vi på områden och frågeställningar som är centrala för att fortsätta fördjupa analysen av utvecklingen inom sjukförsäkringen.

6 6 (46) 1. De centrala ohälsomåttens utveckling Ohälsotalet fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen. Ohälsotalet har minskat med en tiondels dag från årsskiftet till april. Det fortsätter att minska på grund av att nedgången i ohälsotalets sjuk- och aktivitetsersättningsdel är större än uppgången i sjukpenningdelen. Diagram 1. Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet och nybeviljandet av sjuk- respektive aktivitetsersättning. a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet c) Nybeviljade sjukersättningar per 1000 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1000 Sjukpenningtalet ökar fortfarande. Från årsskiftet fram till april 2013 är ökningen 0,2 dagar. Nybeviljade sjukersättningar har sedan april 2012 ökat med 0,7 personer per 1000 försäkrade för kvinnor och med 0,3 för män. Under samma period har förändringarna i nybeviljade aktivitetsersättningar för kvinnor respektive män varit plus 0,1 respektive minus 0,1 personer per 1000 försäkrade. Nivån på nybeviljandet av aktivitetsersättning har legat på en relativt stabil nivå sedan Sammanfattningsvis innebär detta att sjukfrånvaron i form av sjukskrivningar visar en fortsatt svag ökning, att nybeviljandet av sjukersättningar sakta är på väg uppåt, men att genomslaget på ohälsotalet fortfarande motverkas av fortsatt stora grupper med sjukersättning som uppnår den allmänna pensionsåldern. Vilket innebär att den sammanlagda sjukfrånvaron fortfarande minskar.

7 7 (46) 2. Inflöde, varaktighet och sjukfrånvarons utveckling I detta kapitel sker en uppdatering av den analys som presenterades i den första delrapporten i mars. Analysen kompletteras också med ett par ytterligare dimensioner, den regionala utvecklingen samt inrikes och utrikes födda. 2.1 Centrala slutsatser i senaste rapporten Några av de mest centrala slutsatserna i delrapport 1 som lämnades i mars är: - Den nuvarande uppgången i sjukfrånvaron drivs av olika faktorer för olika grupper av sjukskrivna. - Uppgången i sjukpenningtal drivs inte av ett ökat inflöde av arbetslösa sjukskrivna. Däremot ökar varaktigheten i de arbetslösas sjukfall kraftigt, även om återvändarna exkluderas. - Inflödet av anställda sjukskrivna ökar kraftigt. För anställda handlar det om mindre ökningar i sjukfallens varaktighet. - Ökningen i inflödet av anställda, både män och kvinnor, inleddes i åldrarna över 30 år, men den relativa ökningen under senaste ett och halvt åren har varit kraftigast bland åringar. - Ökningen i inflöde är mest markerad för de psykiska diagnoserna. Den genomsnittliga varaktigheten för sjukfall i dessa diagnoser är också längre än i t.ex. rörelseorganens sjukdomar, vilket innebär att de psykiska diagnosernas andel av de pågående fallen ökar och utgör den största diagnosgruppen både för kvinnorna (40 procent) och männen (30 procent). - Det är en större ökning i sjukpenningtalet för kvinnor än för män. - De skärpta kriterierna för att beviljas sjukersättning och avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen leder till att antalet pågående sjukfall ökar. Fler står kvar i sjukpenningen i stället för att gå över i sjukersättning. 2.2 En uppdatering av slutsatserna från förra rapporten I den nu genomförda analysen har slutsatserna från förra rapporten följts upp och aktualiserats. De slutsatser som formulerades i den förra rapporten håller fortfarande. Det är i huvudsak samma mönster som kan iakttas. Inflöde: Ökningen i inflödet av nya sjukfall har främst drivits av anställda med sjuklön. Det kan noteras att ökningstakten för de anställda kan ha dämpats. Den idag tillgängliga statistiken om utvecklingen under inledningen av 2013 indikerar ett årsinflöde som ligger runt nya sjukfall, se diagram B1 i bilagan. Kommande uppdateringar av statistiken kan dock leda till andra slutsatser då det kan finnas variationer i eftersläpningen i tiden då informationen är fullständig. För de arbetslösa, inklusive återvändarna, är det ett i stort sett stabilt årligt inflöde av nya sjukfall på ca , se diagram B2 i bilagan. Exklusive återvändarna syns dock en tendens till ökat inflöde sedan slutet av I och med att det totala inflödet för arbetslösa ligger relativt stabilt innebär det att inflödet av återvändare har minskat i stort sett i motsvarande grad. I diagram B3 i bilagan beskrivs inflödet av arbetslösa återvändare separat. Även dessa slutsatser är preliminära med samma förklaring som gäller för inflödet av anställda.

8 8 (46) Diagram 2. Inflödet av sjukfall 2005 februari 2013 Rullande 12 månaders summering Slutsatserna kring inflödets utveckling i olika åldersgrupper och olika diagnosgrupper kvarstår. Men den möjliga tendensen till avtagande ökningstakt i inflödet avspeglas i samtliga diagnos- och åldersgrupper. Varaktighet: Slutsatserna kring skillnaderna mellan anställda och arbetslösa sjukskrivna kvarstår. I diagram 3 redovisas varaktigheten både i form av skattningar av median- och medelfallängden. Redovisningen av medelfallängden ska enbart ses som ett analytiskt komplement till skattningarna av medianfallängden. Skattningarna görs med Kaplan-Meiermetoden och baseras på alla startade sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning under 12-månadersperioden före det datum som anges i diagrammet. Fallen följs 365 dagar framåt i tiden och fall som inte avslutats censureras vid dag 365. Det innebär goda skattningar av medianen, men konsekventa underskattningar av medelvärdet. Med antagandet att dessa underskattningar inte uppvisar stora variationer över tid så bedömer vi att de kan fånga förändringar i de längre fallens utveckling som är av värde i analysen, dvs. nivån på skattningarna kan innehålla fel men de är av samma karaktär så att förändringar i nivån kan användas som en tillräckligt bra indikator för riktningen på utvecklingen. För arbetslösa sjukskrivna rör det sig om en mycket kraftig uppgång i sjukfallens varaktighet som avspeglas i både median- som medelfalltiden. För de anställda sjukskrivna har däremot medianfalltiden i stort sett varit oförändrad sedan Medelfalltiden sjönk samtidigt fram till 2010 med ca 20 procent och har därefter ökat med nästan 7 procent.

9 9 (46) Sammanfattningsvis kan ökningen i de arbetslösas varaktighet vara på väg att stagnera medan den för de anställda visar tecken på en svag ökning. Detta bör tas på allvar och noga följas upp framöver. Diagram 3. Sjukfallens varaktighet (exklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365. Skillnader i varaktighet mellan olika diagnosgrupper står sig från analysen i föregående rapport, se diagram B5 i bilagan. Sjukfallens varaktighet är längre i de psykiska diagnoserna jämfört med rörelseorganens sjukdomar och övriga diagnoser. Pågående sjukfall: Den aktuella utvecklingen av inflöde och varaktighet pekar i riktning mot en avtagande ökning i antalet pågående sjukfall. Utvecklingen går också i den riktningen. Ökningstakten i det totala antalet pågående sjukfall är sedan mitten av 2012 i avtagande. Det handlar dock fortfarande om en ökning i medelantalet pågående fall för varje månad. Från januari till februari 2013 är ökningen 0,5 procent i pågående sjukfall under den senaste 12-månadersperioden. Denna slutsats bygger på att inflödet efter årsskiftet 2012/13 inte skrivs upp mycket vid uppdateringar av den statistiska informationen (se förklaringen på sid. 7 i avsnittet om inflödet).

10 10 (46) Diagram 4. Pågående sjukfall februari 2013 Rullande 12 månaders medelvärden 2.3 Regionala variationer Inledningsvis åskådliggörs utvecklingen från 2005 fram till idag med hjälp av de länsvisa sjukpenningtalen. Diagram 5. Sjukpenningtalet för landets län från januari 2005 april Den regionala spridningen minskade mycket tydligt under nedgångsperioden fram till Den nuvarande uppgången har inte kombinerats med en motsvarande uppgång i variationen mellan länen. Den absoluta variationen mellan länen är beroende av sjukpenningtalets nivå. För att jämföra variationen med hänsyn tagen till nivåskillnaderna över tid beräknas den relativa variationsvidden. Högsta och lägsta sjukpenningtal divideras med rikets sjukpenningtal varje månad. Sedan summeras dessa till den to-

11 11 (46) tala relativa variationsvidden. 1 Den nuvarande relativa variationsvidden ligger på 0,456, vilken t.ex. kan jämföras med maj 2009 då sjukpenningtalet på riksnivå låg på samma nivå som nu, 7,9, och då den relativa variationsvidden var större, 0,499. Variationen mellan länen var också större i både absoluta och relativa mått under sjukpenningtalets högsta nivåer i inledningen av 2000-talet, men lägre när sjukpenningtalet var som lägst i slutet av 2010, se diagram B7 i bilagan. Om man studerar utvecklingen av antalet pågående fall så framgår mycket klart betydelsen av utvecklingen i de stora länen för utvecklingen i hela riket. Det genomsnittliga antalet pågående sjukfall har i Stockholms län ökat med 6012 (26,7 procent) från 2010 till Motsvarande ökning för Västra Götalands län är 7145 (40,7 procent) och för Skåne län 2847 (29,4 procent). För de tre största länen är den sammanlagda ökningen sjukfall vilket motsvarar en ökning på 30,4 procent. För de övriga 18 länen handlar det om en sammanlagd ökning på sjukfall eller 29,4 procent. Diagram 6. Pågående sjukfall i länen från 2005 februari Rullande 12 månaders medelvärden I diagram 7 jämförs länen utifrån nivån på sjukpenningtalet 2010 och förändringen i detsamma fram till april Vi kan se en variation, men ingen konsekvent sådan, t.ex. baserad på att län med högre eller lägre sjukpenningtal 2010 skulle ha en gemensam utveckling i form av en kraftigare eller svagare ökning fram till april I stället så är det ett blandat mönster, bland län med ett lägre sjukpenningtal i utgångsläget finns både exempel på kraftigare och svagare ökningar och motsvarande gäller för län med högre sjukpenningtal i utgångsläget. 1 Exempel april 2013: Rikets sjukpenningtal var 7,9 och länet med lägsta hade 7,0 och det med högsta 10,6. 7,9-7,0=0,9 i avstånd till riksgenomsnittet från det lägsta och 10,6-7,9=2,7 för det högsta sjukpenningtalet. 0,9+2,7=3,6 i absolut variation runt riksgenomsnittets 7,9, och den relativa variationsvidden ges av 3,6/7,9=0,456. Ju större värde, ju större är variationen med hänsyn taget till nivån på sjukpenningtalet.

12 12 (46) Diagram 7. Sjukpenningtalet december 2010 och dess förändring till april 2013 för landets län. Inflöde: Utvecklingen av inflödet av nya sjukfall uppvisar likartade mönster även om tidpunkten för och kraften i förändringar uppvisar variationer. Om vi ser på de större länen så kan vi notera att t.ex. Västra Götalands län haft en längre period och kraftigare trend av ökat inflöde. Diagram 8. Inflödet av sjukfall i länen från 2005 februari Rullande 12 månaders summering

13 13 (46) Varaktighet: Sjukfallens varaktighet per län är mycket likartad. Det är endast Jämtland som avviker från det generella mönstret med en varaktighet som sedan 2005 legat högre än övriga län. Diagram 9. Sjukfallens varaktighet för länen. Medianfallängd Jämtland Dessa regionala variationer i inflöde, varaktighet, pågående sjukfall och sjukpenningtal som vi kan observera framstår dock inte som systematiska i den meningen att samma län konsekvent avviker i de olika dimensionerna och över tid. Kommande studier bör analysera hur stor del av variationen som förklaras av skillnader i sjukfallens sammansättning med avseende på andra faktorer som vi studerat, t.ex. diagnoser, sysselsättning, ålder och kön. Vi kommer att fördjupa analyserna av inflöde och varaktighet där samtidig hänsyn tas till olika faktorers betydelse för utvecklingen. Då kommer ny kunskap att kunna presenteras bland annat kring den regionala variationen. 2.4 Inrikes och utrikes födda Utöver de faktorer vi hittills analyserat har vi också studerat utvecklingen med avseende på den försäkrades bakgrund. Vi har valt att inleda med att studera eventuella skillnader mellan försäkrade som är födda i Sverige eller i något annat land. Inflöde: Den relativa ökningen i inflödet bland anställda sjukskrivna från slutet av 2010 är något större för utrikes jämfört med inrikes födda. Minskningen i inflödet för arbetslösa under motsvarande tidsperiod är något mindre för utrikes jämfört med inrikes födda. Skillnaderna motsvarar 5 respektive 4 procentenheter. Förändringarna i inflödet för försäkrade som är födda i Sverige eller utomlands uppvisar ganska små skillnader.

14 14 (46) Diagram 10. Inflödet av sjukfall för inrikes och utrikes födda från 2005 februari Rullande 12 månaders summering a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Varaktighet: För anställda är det ingen skillnad i sjukskrivningarnas varaktighet mellan inrikes eller utrikes födda. Detta gäller oavsett om skattningarna görs inklusive eller exklusive återvändarna. När det gäller arbetslösa sjukskrivna så har ökningstakten varit kraftigare för utrikes födda sedan inledningen av Denna utveckling är ytterligare markerad då återvändarna ingår i skattningarna. Skillnaden i varaktigheten för arbetslösa är av en sådan storlek att den bör uppmärksammas mer än de mindre skillnaderna i inflödet. Diagram 11. Sjukfallens varaktighet för inrikes och utrikes födda. a) Exklusive återvändare b) Inklusive återvändare Pågående: Utvecklingen av inflöde och varaktighet för inrikes och utrikes födda sammanfattas i utvecklingen bland de pågående sjukfallen. I tabell 1 ser vi för de två stora grupperna, anställda med sjuklön respektive arbetslösa, att ökningen i pågående fall är större för de utrikes födda främst inom gruppen av arbetslösa sjukskrivna.

15 15 (46) Tabell 1. Pågående sjukfall utifrån karensdagstyp fördelat på inrikes och utrikes födda december 2010 och december Rullande 12 månaders medelvärden Anställda med sjuklön Anställda utan sjuklön Arbetslösa Övriga Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Dec Dec Ökning Ökning (%) 22,3% 24,9% 62,1% 51,2% 70,3% 87,5% 9,3% 22,9% Skillnader mellan inrikes och utrikes födda syns främst i varaktigheten för arbetslösa sjukskrivna. En slutsats som kan dras är att sammansättningen av gruppen arbetslösa och sjukskrivna, oavsett ursprung, troligen har förskjutits så att försäkrade med svagare anknytning till arbetsmarknaden utgör en större andel. En sådan tolkning stöds av det Arbetsförmedlingen skriver i sin arbetsmarknadsrapport 2013 om att antalet inskrivna arbetssökande med en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden personer med lägre utbildning, utrikes födda, och personer med en arbetsmarknadsrelaterad funktionsnedsättning har ökat kraftigt. Sedan 2008 har antalet personer som tillhör dessa grupper nästintill fördubblats och utgör numera majoriteten av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. 2 2 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2013, oss/var-verksamhet/rapporter/arbetsmarknadsrapport/ arbetsmarknadsrapport html.

16 16 (46) 3. Analys av de som nått maxtiden i sjukförsäkringen Från och med juli 2008 infördes som en del i det nya regelverket inom sjukförsäkringen en maxgräns för antalet dagar som kunde ersättas med sjukpenning. Samtidigt beslutades att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades. Detta resulterade i att försäkrade för första gången i anslutning till årsskiftet 2009/10 upplevde att ersättningen från sjukförsäkringen upphörde under en pågående ersättningsperiod. Tanken var att byta ut sjukskrivning med aktivitet hos Arbetsförmedlingen som syftade till att ta reda på individernas möjligheter att tillgodogöra sig åtgärder i Arbetsförmedlingens eller andra aktörers regi. Syftet var att fler sjukskrivna individer åter skulle komma ut i arbete genom införandet av maxtiden. Vidare antogs att ingen försäkrad skulle förlora ekonomiskt på övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Från årsskiftet 2009/10, då de första försäkrade nådde maxtiden i försäkringen i enlighet med de nya reglerna som infördes den 1 juli 2008, fram till och med den sista december 2011 är det personer som nått den bortre gränsen för antalet dagar som kan betalas ut. Av dessa är det 354 personer som nått maxtiden i båda de aktuella förmånerna. Detta har inträffat vid olika tidpunkter, så totalt baseras den aktuella analysen på observationer. Utvecklingen för dessa kommer att studeras baserat på tre grupper: 1) Årsskiftesgruppen, dvs. de som uppnådde maxtiden den 31 december 2009 till den 2 januari 2010, som omfattar observationer. 2) 2010 års grupp som uppnådde maxtiden från den 3 januari till den 31 december 2010, som omfattar observationer. 3) 2011 års grupp som uppnådde maxtiden från den 1 januari till den 31 december 2011, som omfattar observationer. Orsaken till indelningen är att skapa förutsättningar för att identifiera skillnader i utvecklingen mellan de tre grupperna. Sådana kan förväntas, eftersom årsskiftesgruppen till övervägande del bestod av försäkrade som kom från sjukpenning och vars ersättningsperioder var väsentligt längre än två och ett halvt år. Den andra uppdelningen motiveras av att erfarenheterna från drygt ett års verksamhet hos både Försäkringskassans som Arbetsförmedlingen bör ha kunnat förändra innehåll och omhändertagande av den aktuella målgruppen. De tre grupperna kommer att analyseras utifrån hur många de var som uppnådde maxtiden, hur många som i anslutning till den beviljades sjukersättning eller sjukpenning enligt något av de undantag som infördes, hur många som gick till Arbetslivsintroduktion respektive lämnade ersättningen från sjukförsäkringen men inte kom till Arbetsförmedlingen. Därefter beskrivs statusen för individerna i de tre olika grupperna ett antal år efter maxtiden, så långt fram i tid det går att följa dem och identifiera deras status. Därefter kommer de tre grupperna att analyseras utifrån förändringar i deras inkomster och ekonomiska villkor. För årsskiftegruppen och 2010 års grupp kommer inkomster och utbetalt försörjningsstöd att studeras avseende åren 2009, 2010 och För 2011 års grupp kommer motsvarande analys att göras avseende år 2010 och Avslutningsvis kommer vi i detta kapitel att redovisa antalet individer som uppnått maxtiden en andra gång, och information om deras status därefter så långt det är möjligt att fånga den relevanta informationen.

17 17 (46) 3.1 Flöden efter uppnådd maxtid Antalet personer som uppnått maxtiden från sjukpenning är under den studerade perioden och från tidsbegränsad sjukersättning Den första gruppen som upplevde detta, den s.k. årsskiftesgruppen, bestod till nästan 94 procent av försäkrade som kom från sjukpenning. Under resten av 2010 och 2011 har det däremot varit fler personer som kommit från den tidsbegränsade sjukersättningen, 80 respektive drygt 72 procent. Tabell 2. Antal som uppnått maxtiden Grupp Från sjukpenning Från sjukersättning Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Årsskiftesgruppen ,8% ,2% % Resten av ,0% ,0% % Gruppen ,8% ,2% % Samtliga ,3% ,7% % Anm. 354 individer har uppnått maxtid i både sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att det är individer som uppnått maxtiden. Partiella ersättningar förekom i 31 procent av personernas ärenden i årsskiftesgruppen och under resten av 2010, och i 28 procent under Detta gäller för både de som kom från sjukpenning som tidsbegränsad sjukersättning. Att uppnå maxtiden är inte detsamma som att lämna ersättningen från sjukförsäkringen. I samband med att maxtiden uppnås utreds också rätten till fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, antingen baserat på något av undantagen som ger fortsatt rätt till sjukpenning eller sjukersättning. Eftersom utredning och beslut inte alltid kan göras i direkt anslutning till att maxtiden uppnås, så kan personer ha gått över till Arbetslivsintroduktionen på Arbetsförmedlingen för att sedan få beslut om ersättning från sjukförsäkringen. Detta resulterar i viss överlappning av uppgifter i redovisningen av antalet som övergått till Arbetsförmedlingen och de som erhållit fortsatt ersättning från Försäkringskassan. I de flöden som redovisas i diagram 12 och tabell 3 har hänsyn tagits till denna eftersläpning och retroaktiva utbetalningar, vilket innebär att de som gått över till Arbetsförmedlingen men sedan erhållit sjukpenning eller sjukersättning redovisas på någon av dessa förmåner vid tidpunkten t=0 i diagrammen och tabellerna. I flödesbeskrivningarna i diagram 12 så innebär det att för årsskiftesgruppen redovisas att 64 procent som uppnått maxtiden gått till arbetslivsintroduktionen. Andelen inskrivna var drygt 78 procent. Det innebär att skillnaden på 14 procentenheter, motsvarande nästan 2500 individer, fick ersättning från sjukförsäkringen efter maxtiden men att beslutet inte var klart vid övergången till arbetslivsintroduktionen. Under resten av 2010 är motsvarande andelar 59 procent jämfört med ca 74 procent, en skillnad på ca 16 procentenheter motsvarande drygt 5800 försäkrade. Ökningen förklaras med stor säkerhet av att fler kommer från tidsbegränsad sjukersättning och att de beviljats stadigvarande sjukersättning, men att utredning och beslut fattats efter övergången till arbetslivsintroduktionen och utbetalats retroaktivt. För 2011 års grupp handlar det i flödesdiagrammen om 63 procent som gått över till Arbetsförmedlingen, medan 79 procent skrivits in. Skillnaden är även här ca 16 procentenheter, och förklaringen densamma som ovan. Dessa 16 procent motsvarar 3600 personer. Utifrån detta kan vi gå över och beskriva flödena utifrån diagram 12. Siffrorna som figurerna baseras på redovisas i direkt anslutning till dessa i tabell 3. De kategorier som redovisas baseras på att varje individ hänförs till endast en kategori. Har individen ersättning från sjukförsäkringen, även partiell, så klassi-

18 18 (46) ficeras han eller hon i sjukersättning eller sjukpenning. Om man inte har det, men är inskriven på Arbetsförmedlingen så klassificeras man som inskriven där. Har den försäkrade uppnått 65 års ålder 3 och inte uppbär ersättning från sjukförsäkringen eller är inskriven på Arbetsförmedlingen så hamnar individen i denna kategori. Avslutningsvis har vi kategorin Övrigt. De individer som inte kunnat klassificeras i någon annan kategori placeras här. I figurerna och tabellerna som redovisas i diagram 12 och tabell 3 så redovisas vilken kategori individerna som uppnått maxtiden tillhör i anslutning till uppnåendet av maxtiden samt för årsskiftesgruppen också ett, två respektive tre år därefter. För gruppen som uppnådde maxtiden under resten av 2010 så sker uppföljningen ett och två år efter tidpunkten för att maxtiden uppnåddes, och för 2011 års grupp har uppföljningen kunnat ske ett år efter maxtiden. Det rör sig om procent av de personer som uppnått maxtiden som omfattats av fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, 3 procent har fått någon form av sjukpenning och procent har beviljats sjukersättning. Det innebär att i årsskiftesgruppen så lämnade 76 procent av de som uppnådde maxtiden ersättningen från Försäkringskassan, under resten av 2010 var det 71 procent och under procent. De som lämnade ersättningen från Försäkringskassan utgjorde för den studerade perioden knappt av de nästan som uppnådde maxtiden. Merparten av dessa skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Av alla som uppnådde maxtiden utgjorde de 64, 59 respektive 63 procent i de tre studerade grupperna. Ett år senare var andelen inskrivna vid Arbetsförmedlingen 29, 28 respektive 25 procent, och efter två år 24 och 21 procent för de två grupper som kunnat följas upp under så lång tid. Tre kategorier ökar under uppföljningsperioden. Det är dels andelen individer med sjukersättning och de som blivit 65 år. Dels de som hänförs till kategorin Övrigt. Den består av individer som i samband med att maxtiden uppnåddes inte skrev in sig på arbetslivsintroduktionen. De hade inte heller någon fortsatt ersättning från sjukförsäkringen. Övrigt-gruppens ökning över tid betyder att det sker övergångar till den från grupperna som är sjukskrivna och inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Analysen i nästa avsnitt kommer att ge oss mer information kring hur denna kategori försörjer sig, vilka inkomster de har från arbete, samt i vilken omfattning de har haft ekonomiskt bistånd från kommunen. Avslutningsvis kan noteras att andelen inskrivna på arbetsförmedlingen ökar från år 2 till 3 för årsskiftesgruppen, samtidigt som andelen med sjukpenning minskar. Detta är inget konstigt utan en direkt följd av att ett antal individer i denna grupp upplevt maxtiden för andra gången. Av de nästan 5500 personerna i årsskiftesgruppen som är sjukskrivna vid årsskiftet 2011/12 är det ungefär hälften som fortfarande är sjukskrivna vid nästa årsskifte, vilket stämmer väl överens med det antal som uppnått maxtiden och lämnat ersättningen från sjukförsäkringen för andra gången under hösten I detta kapitels tredje avsnitt kommer vi kort att redovisa det vi i dagsläget känner till om deras antal, övergången till Arbetsförmedlingen och eventuell återkomst i sjukförsäkringen efter deltagandet i arbetslivsintroduktionen. 3 Till denna kategori hänförs också ett fåtal personer som avlidit.

19 19 (46) Diagram 12. Status för individer i anslutning till uppnådd maxtid (t=0) samt ett, två och tre år efter denna tidpunkt. a) Årsskiftesgruppen 2009/10 Årsskiftesgruppen Tabell 3. Status för individer i anslutning till uppnådd maxtid (t=0) samt ett, två och tre år efter denna tidpunkt. t=0 09/10 t=1 10/11 t=2 11/12 t=3 12/13 Sjukskrivning 3% 33% 30% 15% Sjukersättning 21% 23% 26% 31% Inskriven AF 64% 29% 24% 30% Övrigt 11% 13% 15% 17% Blivit 65 0% 2% 4% 7% År 09/10 10/11 11/12 12/13 b) Resten av 2010 Resten av 2010 t= t= t= Sjukskrivning 3% 28% 26% Sjukersättning 26% 28% 34% Inskriven AF 59% 28% 21% Övrigt 12% 15% 17% Blivit 65 0% 1% 3% År c) Gruppen 2011 Gruppen 2011 t= t= Sjukskrivning 3% 32% Sjukersättning 25% 30% Inskriven AF 63% 25% Övrigt 9% 12% Blivit 65 0% 2% År

20 20 (46) 3.2 Inkomster och ekonomi efter uppnådd maxtid Detta avsnitt baseras på information kring förvärvsinkomster och ekonomiskt bistånd under åren 2009, 2010 och 2011 för de personer som uppnått maxtiden i sjukförsäkringen från årsskiftet 2009/10 till och med den sista december Redovisningen sker som tidigare i de tre grupperna: gruppen runt årsskiftet 2009/10 (årsskiftesgruppen), resten av de individer som uppnådde maxtiden under året 2010 och de som uppnådde maxtiden under år Förvärvsinkomsterna (definieras här som inkomster som är pensionsgrundande) utgörs främst av lön från anställning och inkomst som egen företagare. Ersättningar från Försäkringskassan (t.ex. sjukpenning eller sjukersättning) liksom ålderspension och ekonomiskt bistånd ingår inte i de förvärvsinkomster vi studerar här. I och med att de grupper som studeras har uppnått maxtiden i sjukförsäkringen, så bör inte ersättningarna från Försäkringskassan vara det centrala intresset utan snarare hur förvärvsinkomster och ekonomiskt bistånd förändrats. Vi har valt att redovisa dessa per kalenderår för att kunna jämföra dem, eftersom informationen kring förvärvsinkomsterna endast finns per kalenderår. I kommande analyser kommer vi att återkomma till frågan om pensionsutbetalningar vilket kan vara särskilt intressant för de som var år i samband med att den maximala tiden uppnåddes Hur har förvärvsinkomsterna förändrats för årsskiftesgruppen och de övriga två grupperna? Förändringarna redovisas utifrån andelen med minskad, ökad eller oförändrad förvärvsinkomst. Tre alternativa beräkningar görs med olika stor förändring i förvärvsinkomsten för att klassificeras som en förändring. De valda nivåerna är 5000, och kronor. I det första alternativet krävs det alltså en förändring i förvärvsinkomsten på minst 5000 kronor för att klassificeras som en ökning eller minskning av inkomsten mellan två år, i det andra kronor och i det tredje kronor. Det ger en uppfattning om hur känsliga slutsatserna om förändringarna är beroende på vilken gräns man väljer på förändringen. 4 Beräkningarna baseras på alla som uppnått maxtiden, exklusive de som blivit 65 år under det andra inkomståret som jämförs. Förändringarna i förvärvsinkomster i gruppen som inte återfinns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, dvs. den grupp som har benämningen Övrigt i uppföljningen efter tidpunkten då maxtiden uppnåddes, redovisas också. 4 I bilagans tabeller B1-B5 ges mer detaljerade beskrivningar av förändringar i förvärvsinkomster utifrån olika nivåer på inkomsterna i utgångsläget.

21 21 (46) Diagram 13. Förändring av förvärvsinkomster för årsskiftesgruppen. Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (exkl. de som blivit 65 år) n = b) Från 2009 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = Inspektionen för socialförsäkringen, ISF (2013), har redovisat en uppföljning av de personer som lämnade sjukförsäkringen under Den gruppen motsvarar den vi i denna analys delat i två grupper, årsskiftesgruppen och resten av de som uppnådde maxtiden under ISF hade i sin analys tillgång till inkomstuppgifter för 2009 och I deras jämförelse som enbart omfattade de som lämnade sjukförsäkringen skattade andelen med lägre, oförändrade eller ökade inkomster till ca en av tio, sex av tio respektive tre av tio personer, med en gräns för förändringens storlek på kronor. Detta stämmer väl med de skattningar som vi redovisar baserat på samtliga individer som nådde maxtiden. Resultaten kan betraktas som relativt stabila när vi varierar kravet på inkomstförändringen mellan kronor. I denna analys har vi haft möjligheter att också lägga på inkomstuppgifter för 2011, vilket gör det möjligt att studera förändringarna från inkomståret 2009 till För årsskiftesgruppen blir resultatet att andelen med en minskad förvärvsinkomst är lika med procent beroende på vilket krav på inkomstförändring som väljs, andelen med oförändrad förvärvsinkomst är procent och andelen med ökad inkomst ligger på procent. För gruppen som uppnådde maxtiden under resterande delen av 2010 upplevde 9-13 procent en minskning i förvärvsinkomsten från 2009 till 2011 och procent en ökning. Andelen med en oförändrad inkomst var då procent. Den lägre andelen med ökad inkomst jämfört med årsskiftesgruppen påverkas av att denna grupp uppnådde maxtiden under hela 2010 och därmed har kortare tid för att eventuella förändringar ska slå igenom. Det kommer därför att vara av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret ISF: Rapport 2013:6, Personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen.

22 22 (46) Diagram 14. Förändring av förvärvsinkomster för gruppen som uppnådde maxtiden under resten av Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (exkl. de som blivit 65 år) n = b) Från 2009 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = Den grupp som uppnådde maxtiden under 2011 är till stor del jämförbar med den som omfattar de som under 2010 inte tillhörde årsskiftesgruppen. Vi kan också se att förändringarna i inkomster från året före till det under vilket maxtiden uppnåddes är mycket likartade. För 2011 års grupp minskade de för 8-12 procent (2010-gruppen: 8-13 %), ökade för procent (22-30 %) och var oförändrad för procent (58-70 %). Diagram 15. Förändring av förvärvsinkomster för gruppen som uppnådde maxtiden under Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2010 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = b) Kan inte följa förändringen av inkomster för denna grupp under 2 år Hur har förvärvsinkomsterna utvecklats för gruppen som i uppföljningar vid olika tidpunkter efter maxtiden inte återfinns med ersättning från Försäkringskassan eller som inskriven vid Arbetsförmedlingen? Den aktuella gruppen klassificeras i kategorin Övrigt eftersom vi i uppföljningssammanhang ofta inte vet hur de får sin försörjning. De kan vara i arbete och egenförsörjning genom arbetsinkomster. Men inom denna kategori kan vi också ha försäkrade som varit hänvisade till ekonomiskt bistånd från kommunen, som lämnat arbetsmarknaden och försörjs av närstående eller genom att ta ut pension i olika omfattning.

23 23 (46) Diagram 16. Förändring av förvärvsinkomster för de i årsskiftesgruppen som ett respektive två år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (n = 2213) b) Från 2009 till 2011 (n = 2711) Det är ett helt annat mönster som framträder för denna grupp jämfört med för hela gruppen som uppnår maxtiden. Majoriteten av individerna i denna grupp upplever ökade inkomster, andelen från 2009 till 2010 är på procent och 2009 till 2011 är den procent i årsskiftesgruppen. Andelen med minskade inkomster ligger runt 10 procent, precis som för hela årsskiftesgruppen. Det är viktig information att skillnaden i utfall mellan denna grupp och hela gruppen gäller förskjutningar i andelarna mellan oförändrad och ökad förvärvsinkomst, medan andelen med minskad i stort sett är densamma. Diagram 17. Förändring av förvärvsinkomster för de i gruppen som uppnådde maxtiden under resten av 2010 som ett respektive två år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (n = 5378) b) Från 2009 till 2011 (n = 5378) För den övriga gruppen som uppnådde maxtiden under 2010 är andelen med ökad förvärvsinkomst något lägre än för årsskiftesgruppen, från 2009 till 2010 handlar det om procent och från 2009 till 2011 om procent. Samtidigt är andelen med oförändrad inkomst högre. En del av denna effekt ligger i det tidigare påtalade faktumet att maxtiden inföll under hela år 2010 för denna grupp. Annars är utvecklingen väldigt likartad med den för årsskiftesgruppen.

24 24 (46) Diagram 18. Förändring av förvärvsinkomster för de i gruppen som uppnådde maxtiden under 2011 som ett år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, respektive kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2010 till 2011 (n = 2718) Andelen med ökad inkomst från 2010 till 2011 för 2011 års grupp är väldigt lik förändringen mellan 2009 och 2010 för 2010 års grupp med en andel på procent. Även här är det av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret Kommer utvecklingen fortsatt att vara likartad med den för 2010 års grupp och i dess förlängning med årsskiftesgruppen? Förändringar i ekonomiskt bistånd Förändringarna i ekonomiskt bistånd skiljer sig mellan de tre studerade grupperna. En hypotes, som vi inte haft utrymme att testa till denna rapport, men som vi avser att återkomma till, är att de tre gruppernas olikheter i sammansättning påverkar de skillnader i utfall vi kan se. 6 I årsskiftesgruppen kom en stor majoritet av personerna från sjukpenning medan personer från tidsbegränsad sjukersättning utgjorde majoriteten i de två andra grupperna. I denna rapport begränsar vi oss till att beskriva utvecklingen, se tabell 4 och 5. För årsskiftesgruppen ökade andelen med ekonomiskt bistånd från 6,1 procent året före maxtiden inföll till 11,3 procent år 2010 och 7,9 procent år Motsvarande andelar för dem med ekonomiskt bistånd under minst sex månader respektive år var 2,0, 3,8 och 2,9 procent. 6 En hypotes som stöds av de resultat som redovisas i ISF:s tidigare refererade rapport, ISF: Rapport 2013:6, Personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen.

25 25 (46) Tabell 4. Ekonomiskt bistånd för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen. a) Årsskiftesgruppen År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året ,1% ,3% ,9% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 349 2,0% 662 3,8% 613 3,6% Utbetalningar på upp till kr 693 4,0% ,8% 626 3,7% Utbetalningar på minst kr 187 1,1% 493 2,9% 445 2,6% b) Resten av 2010 års grupp År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året ,6% ,6% ,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 923 2,6% ,4% ,1% Utbetalningar på upp till kr ,2% ,7% ,3% Utbetalningar på minst kr 613 1,7% ,2% ,3% c) 2011 års grupp År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året ,4% ,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 582 2,6% ,4% Utbetalningar på upp till kr ,9% ,0% Utbetalningar på minst kr 409 1,8% 792 3,5% För gruppen som uppnådde maxtiden under resten av år 2010 hade 8,6 procent ekonomiskt bistånd någon gång under år Andelen var 14,6 procent år 2010, dvs. under det år då maxtiden uppnåddes, och år 2011 var den 14,5 procent. Andelen som hade ekonomiskt bistånd under minst 6 månader år 2009 uppgick till 2,6 procent. Denna andel ökade år 2010 till 4,4 procent och till 8,1 procent år För 2011 års grupp jämförs året före maxtiden uppnåddes, 2010, med året då maxtiden inföll. Det var 8,4 procent i denna grupp som hade haft ekonomiskt bistånd någon gång under år 2010 och andelen steg till 15,5 procent år Andelen som haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader år 2010 var 2,6 procent och den andelen ökade år 2011 till 5,4 procent. Av särskilt intresse kan vara att redovisa motsvarande tabeller för den grupp som inte återfinns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen ett respektive två år efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen uppnåtts. Den skillnad som kan noteras vid en jämförelse mellan den senare, s.k. Övrigtgruppen, och hela årsskiftesgruppen är att andelen som haft ekonomiskt bistånd över huvud taget ligger lägre för Övrigt-gruppen. Däremot är andelen med utbetalningar under minst sex månader större år För resten av 2010 års Övrigt-grupp ökar andelen som haft ekonomiskt bistånd från 2009 till 2010 och 2011 och för de som haft det under minst 6 månader något mer jämfört med hela 2010 års grupp. För 2011 års grupp kan en jämförelse enbart göras mellan året före (2010) och det år maxtiden uppnås (2011). Här är ökningen något lägre i Övrigt-gruppen jämfört med hela 2011 års grupp.

26 26 (46) Tabell 5. Ekonomiskt bistånd för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen och som ett respektive två år därefter inte finns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. a) Årsskiftesgruppen År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 80 3,6% 161 7,3% 170 6,3% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 28 1,3% 80 3,6% 113 4,2% Utbetalningar på upp till kr 48 2,2% 57 2,6% 39 1,5% Utbetalningar på minst kr 18 0,8% 79 3,6% 119 4,4% b) Resten av 2010 års grupp År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 478 8,9% ,9% ,2% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 173 3,2% 296 5,5% ,8% Utbetalningar på upp till kr 249 4,6% 289 5,4% 120 2,2% Utbetalningar på minst kr 134 2,5% 285 5,3% ,0% c) 2011 års grupp År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 232 8,5% ,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 84 3,1% 161 5,9% Utbetalningar på upp till kr 118 4,3% 133 4,9% Utbetalningar på minst kr 70 2,6% 145 5,3% Sammanfattningsvis kan konstateras att det sker en ökning i andelen med ekonomiskt bistånd efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen nåtts. För årsskiftesgruppen sker en uppgång i andelen från 2009 till 2010 och därefter en nedgång år 2011, dock inte tillbaka till 2009 års andel. De som haft ekonomiskt bistånd under året utgjorde ,1 procent, 2010 var de uppe i 11,3 % och ,9 %. Utvecklingen är annorlunda för resten av 2010 års grupp där andelen inte minskar igen år Gruppen som uppnådde maxtiden år 2011 har en utveckling som liknar 2010 års grupp. 3.3 Maxtid för andra gången Från september 2012 fram till årsskiftet uppnådde 2607 personer (1860 kvinnor och 747 män) maxtiden i sjukförsäkringen för andra gången. Av dessa så fick 369 kvinnor (20 procent) och 149 män (20 procent) fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, antingen någon form av sjukpenning eller sjukersättning. Det är 1610 kvinnor och 634 män som skrivit in sig på arbetslivsintroduktionsprogrammet på Arbetsförmedlingen. Det innebär att det är en något högre andel, 86 procent, bland de som uppnått maxtiden för andra gången som gått över till arbetslivsintroduktionen jämfört med de som nådde den för första gången, då dessa andelar låg på mellan procent. Hur stor andel som åter kommer att få ersättning från Försäkringskassan efter deltagandet i arbetslivsintroduktionen är det för tidigt att uttala sig om.

27 27 (46) 4. Vad händer med sjukfallen som passerar ett år? Under 2003 passerade nästan sjukfall ett års sjukskrivning, under 2005 var de nära , under 2007 knappt och 2009 blev drygt sjukfall längre än ett år. Det är en dramatisk minskning i sjukskrivningarna. Samtidigt kan vi förvänta oss att det skett förändringar i dessa sjukfalls utveckling över tid. I diagram 13 så utgår vi från det totala antalet sjukfall som under det aktuella året passerar ett års sjukskrivning (ettårsfallen). Dessa utgör den population som studeras, lika med 100 procent vid startåret. Sedan undersöker vi vilken kategori de tillhör, ett, två och tre år därefter. Sjukförsäkringens regelverk har sett olika ut för de fyra studerade kohorterna. Ettårssjukfallen 2003 och 2005 har för den studerade uppföljningsperioden aldrig omfattats av rehabiliteringskedjans regler eller begränsningen av tidsperioden som sjukpenning kan utbetalas. Det är också bara ungefär hälften i 2005 års kohort som omfattas av förändringarna i reglerna för sjukersättning när det gått tre år efter de att de passerat ett års sjukskrivning (t=3 i diagrammet, 2008). För 2007 års fall så kom de att omfattas av rehabiliteringskedjans regler mellan tidsperioderna t=1 (2008) och t=2 (2009) i figuren, och de fortfarande pågående sjukfallen uppnådde maxtiden i sjukpenning mellan t=2 (2009) och t=3 (2010). Hälften av ärendena i denna kohort omfattas av förändringarna i reglerna för sjukersättning från t=1 (2008) och den andra hälften från tidpunkten t=2 (2009). Hälften av sjukfallen som passerade ett års sjukskrivning 2009 omfattas av rehabiliteringskedjans regler, liksom av förändringarna av sjukersättningsreglerna, från t=0 (2009) och den andra mellan denna tidpunkt och t=1 (2010) i diagrammet. De uppnådde den eventuella maxtiden mellan t=1 (2010) och t=2 (2011). Dessa skillnader i regelverket för de fyra kohorterna kommer att ha betydelse för de skillnader i utveckling vi kommer att redovisa. Den andra centrala faktorn som kommer att ha betydelse är storleken på antalet individer som passerar ett års sjukskrivning, då långvarig sjukskrivning är den främsta källan till sjukersättning. Sjukfallen som passerade ett års sjukskrivning under 2003, 2005, 2007 och 2009 fördelade sig på följande sätt tre år senare, dvs. under år 2006, 2008, 2010 och 2012: Sjukskrivna 14 % (13 490) 13 % (9 558) 8 % (4 456) 19 % (5 415) Sjukersättning 43 % (41 725) 35 % (25 695) 26 % (14 417) 18 % (5 136) Inskrivna hos Af 9 % (8 (98) 7 % (5 399) 16 % (8 898) 16 % (4 599) Blivit 65 år 9 % (9 159) 11 % (7 659) 13 % (7 080) 16 % (4 420) Arbete 7 26 % (25 029) 34 % (24 433) 37 % (20 746) 31 % (8 849) 7 Kategorin innehåller de individer som avslutat sin sjukskrivning och inte tillhör någon av de andra kategorierna. Den består till övervägande delen av de som åter är i arbete. Andelen med en pensionsgrundande inkomst över kr vid t=3 (för kohorten 2009 vid t=2 då pgi-uppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort är 67 %, 74 %, 75 % och 72 %. Andelarna med en pensionsgrundande inkomst över kr vid t=3 (för kohorten 2009 vid t=2 då pgiuppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort är 86 %, 87 %, 87 % och 85 %.

28 28 (46) Diagram 13. Utvecklingen under de kommande tre åren för sjukfall som passerade 1 års sjukskrivning 2003, 2005, 2007 och År År Det finns ett antal förändringar mellan de studerade åren som framträder som särskilt intressanta. Det gäller först och främst utvecklingen av övergångarna till sjukersättning. I 2003 och 2005 års grupper har 23 procent av de ursprungliga fallen ett år senare beviljats sjukersättning, två år senare är det 38 respektive 32 procent och efter tre år handlar det om 43 respektive 35 procent. Tre år efter att fallen blivit ett år så är andelen sjukskrivna eller i sjukersättning 57 procent för 2003 års kohort och 48 procent för 2005 års. Om vi jämför detta med utvecklingen för 2007 och 2009 års kohorter så ser vi att i dessa så har 23 respektive 14 procent sjukersättning ett år senare. Här syns direkt effekten av skärpningen i reglerna för att beviljas sjukersättning genom den skillnad som uppträder mellan dessa kohorter. Samtliga sjukfall i den senare omfattas vid den aktuella tidpunkten av de nya reglerna medan detta inte gäller för sjukfallen i 2007 års kohort. Efter två år är andelen med sjukersättning 27 och 18 procent. Nu omfattas båda av det nya regelverket och ökningen ligger i båda grupperna på fyra procentenheter. Tredje året är andelarna 26 re- Samtidigt är andelarna med en pensionsgrundande inkomst över kr vid t=3(för kohorten 2009 vid t=2 då pgi-uppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort: 22 %, 30 %, 35 % och 36 %.

29 29 (46) spektive 18 procent. Andelen sjukskrivna eller i sjukersättning är vid denna tidpunkt 34 procent för 2007 års och 37 procent för 2009 års kohort. Utfallet tre år efter sjukfallens passage av ett års sjukskrivning skiljer sig för det första åt mellan kohorterna för 2003 och 2005 å ena sidan och kohorterna för 2007 och 2009 å den andra. I de två första är ca hälften av de ursprungliga sjukfallen kvar i sjukskrivning eller har beviljats sjukersättning. I de två senare handlar det om drygt en tredjedel, och det handlar främst om skillnader i andelarna som har sjukersättning. Den andra väsentliga förändringen gäller andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen. Andelarna skiljer sig markant åt för det tredje året. Det är inte bara en direkt effekt av införandet av maxtiden i sjukförsäkringen. För 2007 års kohort syns effekten av maxtiden vid tidpunkten t=3 (2010). För 2009 års kohort inträffar det dock redan till tidpunkten t=2 (2011), men det intressanta är effekten på andelen inskrivna vid AF redan vid tidpunkten t=1 (2010) vilket inte är kopplat till uppnåendet av maxtiden. Den tredje huvudsakliga iakttagelsen gäller andelen som nått 65 års ålder under den studerade tidsperioden. Detta kan inte tolkas som annat än ett uttryck för att antalet sjukskrivna som passerat 1 års sjukskrivning de aktuella åren inte bara minskat drastiskt utan också att deras ålderssammansättning har förskjutits uppåt i åldrarna. Tabell 6. Andel individer i två sammanfattande kategorier tre år efter den tidpunkt de passerat ett års sjukskrivning. Passerade ett års sjukskrivning år: Status Arbete, blivit 65 år eller inskriven hos Af 44% 52% 66% 63% Sjukskrivning eller sjukersättning 57% 48% 34% 37% I tabell 6 sammanfattas den centrala förändringen i utvecklingen för de studerade kohorterna. Den kännetecknas främst av att andelen som har sjukersättning eller befinner sig i sjukskrivning har minskat över tid för de sjukfall som passerar ett års sjukskrivning. I och med att vi samtidigt har haft en kraftig minskning i antalet försäkrade som passerar ett års sjukskrivning innebär det att antalet som övergår från sjukskrivning till sjukersättning minskat i betydande utsträckning från mitten av 00-talet fram till idag. Vilket är en utveckling som är väl känd när vi följer utvecklingen av nybeviljandet av sjukersättning antingen i absoluta tal eller i relation till 1000 inskrivna försäkrade.

30 30 (46) 5. Utvecklingen av avslag och indragen sjukpenning I detta kapitel beskrivs utvecklingen för avslag och indrag av sjukpenning. Beskrivningen kompletteras med en analys av eventuella förändringar i dessa besluts karaktär. Diagram 14. Avslag och indragningar av sjukpenning januari 2008 mars/april a) Avslag b) Indragningar Andelen avslag och indragningar av sjukpenning ligger på en fortsatt lägre nivå än och det är ännu för tidigt att säga om den antydan till vändning i diagram 14 beror på en faktisk ökning eller är ett resultat av tillfälliga fluktuationer. Sammansättningen av gruppen som får avslag har inte förändrats nämnvärt över tid (se tabell B6 i bilagan). Utrikes födda får i större utsträckning avslag på sin sjukpenningansökan än vad svenskfödda får. Under perioden 2009 till 2012 utgörs procent av inflödet av nya sjukfall av utrikes födda personer medan det i gruppen som får avslag är mellan procent som inte är födda i Sverige. Tydliga skillnader mellan gruppen som beviljas sjukpenning och gruppen som får avslag syns även i diagnos. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet är den vanligaste diagnosen bland nya sjukfall och ligger på omkring procent den studerade perioden. Sett till gruppen som får avslag har andelen med muskuloskeletala diagnoser dock ökat från 27 procent 2009 till 32 procent Psykiska sjukdomar, som också utgör en stor andel av sjukfallen, har ökat sin andel av inflödet från 17 procent 2009 till 21 procent Under samma period har dock andelen som får avslag med psykiska diagnoser legat relativt konstant runt 28 procent. Personer med diagnoser såsom skador och förgiftningar, sjukdomar i andningsorganen och cirkulationsorganen, graviditetsrelaterade diagnoser samt tumörer får i mindre utsträckning avslag på sin sjukpenningansökan och det förhållandet gäller även över den studerade tidsperioden. Skillnaderna för gruppen som får sin sjukpenning indragen gentemot de som inte får det uppvisar liknande mönster som i avslagsstatistiken (se tabell B7 i bilagan). Jämförelsen för indragningar görs uppdelat på olika fallängder som motsvarar tidsgränserna för de olika bedömningsgrunderna i rehabiliteringskedjan: sjukfall som uppnår maximalt 90 dagar, dagar, dagar och mer än 365 dagar. Kvinnor får i mindre utsträckning sin sjukpenning indragen än vad män får, men utvecklingen de senaste åren ( ) går mot en könsfördelning av indragen som bättre motsvarar könsfördelningen av de pågående fallen. Skill-

31 31 (46) naderna är som mest markanta för de kortare sjukfallen som blir maximalt 90 dagar och för sjukfall som ligger i intervallet dagar. Skillnader i åldersfördelningen mellan de två grupperna blir tydligare för de längre sjukfallen. Efter dag 180 får exempelvis än större andel av de som är över 60 år sin sjukpenning indragen. Liksom för avslagen så är utrikesfödda överrepresenterade bland dem som får sin sjukpenning indragen. För varje fallängdsintervall utgör utrikesfödda cirka procent av de pågående fallen och i gruppen som får indragning är procent födda utomlands. Detta förhållande har heller inte förändrats under den studerade perioden. Personer sjukskrivna i diagnoser som rör det muskuloskeletala systemet får indrag i större utsträckning än andra diagnoskapitel. Skillnaden är som mest markant för sjukfall som blir mellan dagar. För personer med psykiska sjukdomar är förhållandet i stort sett det omvända, det vill säga att man får indrag i mindre utsträckning och skillnaden är som störst för dag En anledning till detta kan vara att personer med sjukdomar i det muskuloskeletala systemet som inte kan klara sitt ordinarie arbete på grund av den fysiska nedsättningen kan bedömas ha arbetsförmåga för andra normalt förekommande arbeten som inte kräver samma fysiska förmåga och det är i sådant fall efter dag 180 som denna prövning sker. För psykiska sjukdomar, där det vanligtvis inte är den fysiska arbetsbelastningen som är avgörande, är det istället mer troligt att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt även gentemot normalt förekommande arbete om den bedöms vara det för det ordinarie arbetet. I övrigt liknar diagnosfördelningen det mönster som syns för avslagen. Tumörer utgör exempelvis en väldigt liten andel av dem som får sin sjukpenning indragen jämfört med andelen som uppnår olika fallängder bland de längre sjukfallen över 90 dagar ligger tumörer på runt 7-8 procent medan de bland indragen utgör cirka 1-3 procent över tidsperioden. För skador och förgiftningar däremot, där avslagen var mindre vanliga, är det dock en större andel som får sin sjukpenning indragen oavsett fallängd. För arbetslösa gäller andra bedömningsregler än för anställda arbetsförmågan prövas mot normalt förekommande arbete redan från första dagen. Således förväntas arbetslösa få sin sjukpenning indragen i större utsträckning under dag jämfört med anställda. År 2009 utgjorde arbetslösa 12 procent av de pågående fallen dag 1-90 och 22 procent av dem som får sin sjukpenning indragen i samma fallängdsintervall. Tre år senare, 2012, är andelen arbetslösa bland de pågående fallen dag 1-90 fortfarande 12 procent, men har ökat till att utgöra 27 procent av indragen. För dag har arbetslösa gått från 13 till 17 procent av de pågående fallen sen 2009 fram till 2012 och utgör under samma tidsperiod runt 15 procent av indragen. För fallängder efter dag 180 får arbetslösa sin sjukpenning indragen i mindre utsträckning. Både som antal och andelar av totala antalet ärenden har avslag och indragningar minskat påtagligt under perioden. Mot bakgrund av denna analys så är förändringar i diagnossammansättningen en förklaringsfaktor till utvecklingen, med en hela tiden ökande andel psykiska diagnoser bland de pågående fallen.

32 32 (46) 6. Sannolikheten att gå från sjukskrivning till arbetslöshet I detta kapitel beskrivs hur sannolikheten att övergå från sjukskrivning till att vara arbetssökande förändrats över tid. Diagram 15 och 16 redovisar sannolikheten att sjukfall där den försäkrade är anställd, som är pågående vid den aktuella fallängden, inom de närmaste 30 dagarna avslutas i kombination med en övergång till att vara arbetssökande (två definitioner, öppen arbetslöshet respektive öppen arbetslöshet eller sökande i program med aktivitetsstöd). Påverkan från rehabiliteringskedjans tidsgränser för olika bedömningar av rätten till sjukpenning markeras tydligt i diagrammet i anslutning till dag 90, 180 och 365. Men det har skett en förändring över tid, som är tydlig för sjukfallen som startades Sannolikheten för övergångar till arbetssökande är tydligt lägre i samband med 180- och 365-dagarsbedömningarna för dessa sjukfall jämfört med tidigare år. Det är mycket som talar för att detta har en direkt koppling till nedgången i förekomsten av indragningar av sjukpenning, och den hypotes till förklaring som restes där, dvs. att den förändrade diagnossammansättningen av de pågående sjukfallen, med en ökande andel psykiska diagnoser, även påverkar sannolikheten att övergå från sjukskrivning till arbetslöshet. Vid en jämförelse mellan diagram 15 och diagram 16 är det tydligt att övergångens karaktär förändras över tid. Vid rehabiliteringskedjans tidsgränser runt dag 180 och 365 handlar det framförallt om övergång till öppen arbetslöshet, vilket bör ha en starkare koppling till själva sjukpenningrättsbedömningen. Detta talar för att sambanden mellan dessa övergångar, indragningarna och den förändrade diagnossammansättningen utgör en relevant hypotes för att förklara utvecklingen. Diagram 15. Den betingade sannolikheten att gå från sjukskrivning till öppen arbetslöshet för sjukfall påbörjade under åren För 2012 används endast fall startade under första halvåret för att minska sannolikheten data saknar information om övergångar. Beräkningarna är baserade på Försäkringskassans flödesdatabas.

33 33 (46) Diagram 16. Den betingade sannolikheten att gå från sjukskrivning till öppen arbetslöshet eller sökande i program med aktivitetsstöd för sjukfall påbörjade under åren Initialt sker alltså övergången framförallt till öppen arbetslöshet men allt eftersom fallen blir längre ökar sannolikheten att övergången istället sker till arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Av naturliga skäl är detta särskilt tydligt för fall som når 914 dagar, men är tydligt markerat även dessförinnan. Det innebär att när rehabiliteringskedjans tidsgränser passerats så avtar kopplingen mellan sjukpenningrättsbedömningen och övergången till arbetslöshet, och det blir i allt högre grad fråga om en övergång till förberedande eller direkta arbetslivsinriktade åtgärder hos Arbetsförmedlingen.

34 34 (46) 7. Diskussion När det gäller analyser av sjukfrånvarons utveckling pekar de analyser som hittills under året genomförts från Försäkringskassans sida på behovet av multivariata sambandsanalyser. De analyser som gjorts har bidragit med viktig information, men för att komma vidare i kunskapsbyggandet måste de kompletteras med sambandsanalyser där samtidig inverkan från flera faktorer hanteras i analysen. Två uppenbara områden rör inflödet av nya sjukfall och varaktigheten i de pågående sjukfallen. Försäkringskassan har för avsikt att återkomma med separata analyser av faktorer som driver inflödet respektive påverkar varaktigheten i sjukfallen. Det återstår analyser att göra på det underlag vi har kring försäkrade som nått den maximala tiden i sjukförsäkringen. Analysen av inkomsternas och de ekonomiska villkorens utveckling för gruppen kan fördjupas. Ett område utgörs t.ex. av i vilken omfattning de som nått maxtiden och är över 60 år tar ut ålderspension i olika grad. Likaså kan analysen kring det ekonomiska biståndet från kommunerna fördjupas, även här har denna rapport enbart inlett vägen till en ökad kunskap. De särskilda studier som genomförs kring psykisk ohälsa och kring kvinnors sjukskrivning kommer ytterligare att fördjupa kunskapen kring sjukförsäkringens utveckling. I förra rapporten lyftes också behovet av ny kunskap kring det aktuella sambandet mellan arbetsmarknaden och sjukförsäkringen. Slutsatser i dagens rapport kring de skillnader som finns mellan inrikes och utrikes födda understryker detta behov.

35 35 (46) Bilaga Diagram B1. Inflöde anställda Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män Diagram B2. Inflöde arbetslösa Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män

36 36 (46) Diagram B3. Inflöde av återvändare Rullande 12 månaders summering a) Arbetslösa b) Anställda Diagram B4. Sjukfallens varaktighet (inklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365.

37 37 (46) Diagram B5. Sjukfallens varaktighet i olika diagnoser (exklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365. Diagram B6. Pågående sjukfall Rullande 12 månaders medelvärden a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa

38 38 (46) Diagram B7. Relativa variationsvidden i sjukpenningtalet mellan länen 1995 till april 2013.

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 214 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 1-116 9 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2017 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-09-02 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring Välkommen till seminariet Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Andreas Ek, AFA Försäkring #afaseminarier #afastatistik Bakgrund 2008 genomfördes ett flertal regeländringar i sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd"

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak okänd Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-05 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 december 2013 Ärende 9 Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd" Förvaltningens förslag

Läs mer

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report Social Insurance Report Lågt och stabilt? Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Christina Olsson

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Mattias Andersson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 Fortsatt minskning

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Blekinge län Malmö, 10 maj 2017 Victor Tanaka Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april påbörjade 800 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer