Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet"

Transkript

1 1 (21) Socialdepartementet Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (21) Innehållsförteckning Fortsatt sjukpenning... 1 de bakomliggande skälen till ställningstagandet... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Inledning Uppdraget Vad omfattar studien? Bakgrund Metod Underlaget och bortfall Generaliserbarhet Resultat Besluten Skälen till besluten Underlag och Försäkringskassans utredning Tillräckliga underlag samtliga ärenden Tillräckliga underlag - avslagsärenden Tillräckliga underlag - beviljade ärenden Sjukdomens konsekvenser för allmäntillståndet Brister i underlagen Det medicinska underlaget FMR-konsultation Uppgifter från den försäkrade Bakomliggande faktorer Diagnoser Skillnader mellan kön och Försäkringskassans fyra verksamhetsområden Ersättning från sjukförsäkringen Får den försäkrade rätt form av ersättning från sjukförsäkringen? Får den försäkrade någon ersättning från sjukförsäkringen efter beslut om avslag? Avslutande diskussion och slutsatser Bilaga Hur ser gruppen ut...18 Bilaga Tabeller...20

3 3 (21) Sammanfattning I regleringsbrevet för 2009 fick Försäkringskassan i uppdrag att följa upp sjukförsäkringsreformerna. I uppdraget ingår att redovisa de bakomliggande skälen till ställningstagande om avslag på ansökan (första beslut) om fortsatt sjukpenning vid mycket allvarlig sjukdom. Syftet med studien är att belysa de bakomliggande skälen och ställningstagandena i besluten om synnerliga skäl för att bevilja fortsatt sjukpenning för att få kunskap hur lagens intentioner efterlevs. Försäkringskassan har mot denna bakgrund valt att även studera ärenden med beviljad fortsatt sjukpenning och beslut som fattats när en försäkrad som har fortsatt sjukpenning lämnar in ett nytt medicinskt underlag till Försäkringskassan (beslut efter nytt anspråk). Försäkringskassan har genomfört en aktstudie med fokus på skälen för beslutet, beslutsunderlagen och bakomliggande faktorer. Samtliga beslut som fattades under andra kvartalet 2009 har granskats och omfattar ärenden varav beviljade och 227 avslag. Studien redovisar skälen till beslut samt bakomliggande faktorer bland andra diagnos. Studien redovisar även hur underlagen ser ut inför ställningstagande till sjukersättning. Granskningen utfördes av specialister inom sjukförsäkringen på lokala försäkringscenter (LFC). Specialisterna granskade inte ärenden från det egna verksamhetsområdet. Granskaren har gjort en egen bedömning av underlaget. Bedömningen kan endast ses som en indikation på om kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda eller inte. För att få fortsatt sjukpenning måste den försäkrade första gången lämna in en ansökan (första beslut). För att få ersättning ytterligare en period måste ett nytt medicinskt underlag (beslut efter nytt anspråk) lämnas in. Vanligast är att ansökan beviljas. Andelen avslag är drygt en femtedel i första beslutet jämfört med under en procent i besluten efter nytt anspråk. I avslagsärendena får den försäkrade i 98,1 procent av ärendena istället förlängd sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Skälet till att bevilja fortsatt sjukpenning är, enligt de regler som gäller till och med december 2009, att det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl finns när allmäntillståndet är så påverkat att den försäkrade kan anses vara mycket allvarligt sjuk. I avslagsärenden framgår skälen av motiveringen till beslutet. De två huvudsakliga skälen i avslagsärendena är att det medicinska underlaget och utredningen i övrigt inte styrker att den försäkrade är allvarligt sjuk och att den försäkrade har en allvarlig sjukdom men allmäntillståndet är inte så påverkat att den försäkrade kan anses vara mycket allvarligt sjuk. Under år 2009 skattas antalet personer som får avslag på sin ansökan på grund av att han eller hon inte är allvarligt sjuk till personer respektive inte är mycket allvarligt sjuk till personer.

4 4 (21) Ett tillräckligt beslutsunderlag är grunden men även andra faktorer som skulle kunna påverka vilket beslut som fattas. I studien har granskaren gjort en egen bedömning av om underlaget är tillräckligt eller inte. Granskarens bedömning är att underlaget är tillräckligt i drygt fyra femtedelar av ärendena. Störst andel tillräckliga underlag finns i första beslut efter ansökan jämfört med beslut efter nytt anspråk. I avslagsärenden är andelen tillräckliga underlag mycket hög (98,7 %). I mindre än en procent av dessa ärenden indikerar granskarens egen bedömning att allmäntillståndet är så påverkat att den försäkrade kan anses som mycket allvarligt sjuk, dvs. att kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda. I beviljade ärenden är andelen tillräckliga beslutsunderlag lägre. Ett tillräckligt underlag finns i drygt fyra femtedelar av ärendena. I första beslut är underlagen oftare tillräckliga jämfört med beslutet efter nytt anspråk. Enligt granskarens egen bedömning indikerar underlagen att Försäkringskassan i vissa ärenden har varit för generös. Behöver handläggaren hjälp med att tolka det medicinska underlaget kan den försäkringsmedicinske rådgivaren (FMR) konsulteras. Denna konsultation är det underlag som oftast är otillräckligt i avslagsärenden. Det medicinska underlaget och uppgifter från den försäkrade är otillräckligt i betydligt färre ärenden. I beviljade ärenden är det FMR-konsultationen och det medicinska underlaget som är otillräckliga. Uppgifter från den försäkrade är otillräckliga i betydligt färre ärenden. En faktor i bedömningen är diagnosen. Huvuddiagnosen ligger i nästan tre fjärdedelar av de beviljade ärendena inom diagnoskapitlet för tumörer. De tre därefter största diagnoskapitlen rör sjukdomar i nervsystemet/sinnesorganen, faktorer av betydelse för hälsotillståndet och cirkulationsorganens sjukdomar. Diagnospanoramat är ett annat jämfört med de så kallade långa sjukfallen där psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskuloskeletala systemet är vanligast. Detta tyder på att fortsatt sjukpenning beviljas för den avsedda gruppen försäkrade. Faktorer som kan inverka på bedömningen är bl.a. kön och handläggningen i olika delar av landet. I analysen har skillnader mellan kön och Försäkringskassans fyra verksamhetsområden testats. Resultatet visar att varken könsskillnader eller skillnader mellan verksamhetsområdena har kunnat fastställas.

5 5 (21) 1 Inledning 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för 2009 fick Försäkringskassan i uppdrag att följa upp sjukförsäkringsreformerna. I uppdraget ingår att redovisa de bakomliggande skälen till ställningstagande om avslag på ansökan om fortsatt sjukpenning vid mycket allvarlig sjukdom. Uppdraget ska redovisas i december Vad omfattar studien? Syftet med studien är att belysa de bakomliggande skälen och ställningstaganden i besluten om fortsatt sjukpenning för att få kunskap om lagens intentioner efterlevs. Försäkringskassan har mot denna bakgrund valt att även studera ärenden med beviljad fortsatt sjukpenning och beslut efter nytt anspråk. 1.3 Bakgrund Bakgrunden till uppdraget är de nya regler som infördes inom sjukförsäkringen den 1 juli Reglerna innebär att sjukpenning kan betalas ut med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i högst 364 dagar. Om det, enligt de regler som gäller till och med december 2009, finns synnerliga skäl kan en försäkrad, efter ansökan, få sjukpenning med 80 procent av sin SGI, trots att sådan sjukpenning redan har betalats ut i 364 dagar under den så kallade ramtiden. Denna sjukpenning kallas för fortsatt sjukpenning. Bestämmelsen har kommit till för att skydda mycket svårt sjuka personer mot tidsgränsen så att dagarna med sjukpenning inte tar slut eftersom det inte anses vara rimligt att tidsbegränsa sjukpenningen för en person som lider av en mycket allvarlig sjukdom när tidsgränsen sannolikt saknar betydelse för att den försäkrade snabbare ska återgå i arbete 1. Tillämpningen av rätten till fortsatt sjukpenning ska vara restriktiv, vilket också begreppet synnerliga skäl visar. För att synnerliga skäl ska anses finnas krävs både att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att sjukdomen är mycket allvarlig. Exempel på sjukdomar som kan ge rätt till fortsatt sjukpenning är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller om den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ 2. Hur påverkad den försäkrade för närvarande är av sjukdomen, om tidsgränsen saknar betydelse för snabbare återgång i arbete eller om det finns ovisshet om den försäkrades framtida arbetsförmåga är frågor som handläggaren ska ta ställning till vid beslut om rätt till fortsatt sjukpenning. 1 Regeringens proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete 2 Prop. 2007/08:136

6 6 (21) För att få fortsatt sjukpenning måste den försäkrade första gången lämna in en ansökan till Försäkringskassan. Om den försäkrade inte bedöms ha rätt till fortsatt sjukpenning fattar Försäkringskassan ett beslut om avslag. Samtidigt fattar Försäkringskassan ett beslut om rätten till sjukpenning vilket i de flesta fall innebär att den försäkrade istället beviljas sjukpenning med 75 procent av SGI:n, så kallad förlängd sjukpenning. Om den försäkrade bedöms ha rätt till fortsatt sjukpenning får han eller hon sjukpenning med 80 procent av sin SGI. Den försäkrade kan därefter göra anspråk på ytterligare tid med fortsatt sjukpenning genom att lämna in ett nytt medicinskt underlag. Försäkringskassan prövar då om den försäkrade fortfarande uppfyller kraven för fortsatt sjukpenning, och fattar beslut på samma grunder som vid ansökan. 2 Metod För att belysa de bakomliggande skälen till ställningstagandena i besluten om fortsatt sjukpenning och för att få kunskap om lagens intentioner efterlevs har en aktstudie genomförts under tre veckor i september/oktober Försäkringskassan har bl.a. granskat de underlag som låg till grund för beslutet. Granskningen av ärenden utfördes av specialister inom sjukförsäkringen i LFC-organisationen. Specialisterna granskade inte ärenden från det egna verksamhetsområdet. De huvudsakliga frågeställningarna i denna studie har varit om beslutsunderlagen är tillräckliga eller inte och vilka åtgärder Försäkringskassan har vidtagit för att få ett tillräckligt underlag. Målgruppen för undersökningen är: - Individer som har fått fortsatt sjukpenning utbetald - Individer som har fått ett avslagsbeslut I båda grupperna ingår både de individer som fått beslut om fortsatt sjukpenning efter ansökan och efter anspråk, se avsnitt 3.1 Besluten. 2.1 Underlaget och bortfall Studien omfattar alla beslut om fortsatt sjukpenning som fattades under kvartal två Studien omfattar totalt ärenden varav var beviljade och 227 avslag. Utsökningen av ärenden gav ett något större antal. Den visade sig bland annat omfatta ett antal ärenden som inte nått 365 dagars sjukskrivning under kvartal två och därför inte var aktuella för fortsatt sjukpenning. Det finns också ett visst bortfall. Detta beror bl.a. på att beslut fattade vid annan tidpunkt än kvartal två hade granskats. I ett fåtal ärenden hade både ett beslut om avslag och ett beslut om beviljad fortsatt sjukpenning fattats under kvartal två. Även dessa ärenden ingår i bortfallet.

7 7 (21) 2.2 Generaliserbarhet Besluten under kvartal två har analyserats som ett urval representerande samtliga beslut under Detta baseras på en bedömning att dessa beslut inte avviker från övriga beslut under året. Därigenom används de granskade ärendena för att göra skattningar som kan generaliseras till alla beslut under året. Skattningarna redovisas främst i form av andelar. Osäkerheten i dessa skattningar i form av 95-procentiga konfidensintervall kan beskrivas på följande sätt. För avslagsärenden är konfidensintervallen för andelar runt 50 procent lika med ± 6,5 %-enheter och för andelar vid 10 och 90 procent ± 4 %-enheter. För beviljade ärenden är konfidensintervallen för andelar runt 50 procent lika med ± 2 %-enheter och för andelar vid 10 och 90 procent ± 1 %-enheter. De senare konfidensintervallen gäller också vid skattningar för samtliga ärenden. I vissa delar har granskaren gjort en egen bedömning t.ex. om underlagen är tillräckliga eller otillräckliga. Osäkerheten i dessa bedömningar kan inte heller anges på samma sätt som för konfidensintervallen. Detta bör läsaren vara medveten om..

8 8 (21) 3 Resultat Resultatredovisningen inleds med en generell beskrivning av besluten. Om underlagen är tillräckliga eller inte och vad som brister i de underlag som inte är tillräckliga redovisas i avsnittet om underlag och Försäkringskassans utredning. I avsnittet ingår även bakomliggande faktorer som t.ex. diagnospanoramat i beviljade ärenden. Därpå följer vilken ersättning från sjukförsäkringen de försäkrade, som fått avslag, har i direkt anslutning till beslutet. Rapporten avslutas med en avslutande diskussion. I bilaga 1 finns en beskrivning av hur gruppen som ingår i studien ser ut. Det finns även en tabellbilaga. 3.1 Besluten Drygt en tredjedel av besluten är första beslut efter ansökan. För både första beslut (ca ärenden 2009) och beslut efter nytt anspråk (ca ärenden 2009) är det mest vanligt att fortsatt sjukpenning blir beviljad. Det är få beslut om avslag och det är en stor skillnad mellan första beslut (ca 900 ärenden 2009) och beslut efter nytt anspråk (ca 25 ärenden 2009). Av första besluten är drygt en femtedel avslag. Motsvarande andel för beslut efter nytt anspråk är under en procent. Diagram 1 Andel beviljade och avslagsärenden fördelade på första beslut eller beslut efter nytt anspråk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 77,6% 99,7% 91,7% 30% 20% 10% 0% 22,4% 8,3% 0,3% Första beslutet Beslut efter nytt anspråk Samtliga Beviljade Avslag Det finns flera förklaringar till att avslagsbesluten är färre i beslut efter nytt anspråk jämfört med i första beslut. Vid ansökan första gången kan den försäkrade ha svårt att veta om han eller hon ska söka fortsatt sjukpenning eller förlängd sjukpenning. Vid ett nytt anspråk har den försäkrade redan bedömts uppfylla villkoren för fortsatt sjukpenning minst en gång. Mot bakgrund av

9 9 (21) diagnospanoramat är det naturligt att rätt till fortsatt sjukpenning finns under lång tid, se avsnitt Diagnoser Skälen till besluten När fortsatt sjukpenning beviljas är skälet alltid att det finns synnerliga skäl för att bevilja fler dagar med sjukpenning motsvarande 80 procent av SGI:n dvs. att den försäkrade är allvarligt sjuk och allmäntillståndet är så påverkat att den försäkrade kan anses vara mycket allvarligt sjuk. Skälen till beslut om avslag varierar. Det finns två huvudsakliga skäl till beslut om avslag. I drygt tre femtedelar av ärendena styrker inte det medicinska underlaget och utredningen i övrigt att den försäkrade är allvarligt sjuk. I drygt en femtedel av ärendena har den försäkrade en allvarlig sjukdom men allmäntillståndet är inte så påverkat att den försäkrade kan anses vara mycket allvarligt sjuk. Under år 2009 skattas antalet personer som får avslag på sin ansökan på grund av att han eller hon inte är allvarligt sjuk till personer respektive inte är mycket allvarligt sjuk till personer. Skälen har sin grund i motiveringen till beslutet om avslag. Diagram 2 Skälen till beslutet om avslag 100% 90% 80% 70% 66,1% 60% 50% 40% 30% 22,9% 20% 10% 9,3% 0% Det med. underlaget och utredningen styrker inte att den försäkrade är allvarligt sjuk Allmäntillståndet är inte så påverkat att den försäkrade kan anses som mycket allvarligt sjuk 0,9% 0,4% 0,4% Arbetsförmågan är inte nedsatt pga sjukdom Transplantationen avser inte ett vitalt organ Den försäkrade har ansökt om förlängd sjukpenning på fel blankett Annat Det är få försäkrade som har fått avslag på sin ansökan om fortsatt sjukpennin på grund av att arbetsförmågan inte är nedsatt på grund av sjukdom. Det är naturligt eftersom samtliga personer har haft nedsatt arbetsförmåga och fått sjukpenning i minst 364 dagar, flertalet under en sammanhängande period. Avslagsanledningen att den försäkrade har sökt om förlängd sjukpenning på fel blankett innebär att den försäkrade aldrig har avsett att ansöka om fortsatt sjukpenning. Avslaget innebär inte att sjukpenningen dras in utan att Försäkringskassan istället fattar ett beslut om förlängd sjukpenning. 3.2 Underlag och Försäkringskassans utredning Det är endast möjligt att bedöma om kriterierna för rätt till fortsatt sjukpenning är uppfyllda i de ärenden som har ett tillräckligt underlag. Granskaren har gjort

10 10 (21) en egen bedömning av underlaget. Bedömningen kan endast ses som en indikation på om kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda eller inte. Det förekommer att granskaren kommer till en annan bedömning än den ursprungliga beslutsfattaren Tillräckliga underlag samtliga ärenden Det finns ett tillräckligt underlag i drygt fyra femtedelar av samtliga ärenden. Första beslut har störst andel tillräckligt underlag. Beslut efter nytt anspråk har en lägre andel tillräckliga underlag. Diagram 3 Fördelning mellan tillräckligt och otillräckligt underlag samtliga ärenden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 87,1% 7,3% 81,0% 82,9% 8,5% 8,2% 40% 79,7% 72,5% 74,7% 30% 20% 12,9% 19,0% 17,2% 10% 0% Tillräckligt underlag Otillräckligt underlag Första beslut efter ansökan Beslut efter nytt anspråk Samtliga Tillräckliga underlag - avslagsärenden I avslagsärenden är andelen tillräckliga underlag mycket hög. I under en procent av dessa ärenden indikerar underlaget, enligt granskarens egen bedömning, att allmäntillståndet är så påverkat att den försäkrade kan anses som mycket allvarligt sjuk, dvs. att kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda.

11 11 (21) Diagram 4 Fördelning mellan tillräckligt och otillräckligt underlag Avslagsärenden 100% 90% 98,7% 98,4% 0,9% 94,7% 0,8% 80% 70% 60% 50% 40% 97,8% 94,7% 97,8% 30% 20% 10% 0% Tillräckligt underlag 5,3% 1,3% 1,6% Otillräckligt underlag Första beslut efter ansökan Beslut efter nytt anspråk Samtliga Tillräckliga underlag - beviljade ärenden Andelen tillräckliga beslutsunderlag är lägre i beviljade ärenden än i avslagsärenden. Ett tillräckligt underlag finns i drygt fyra femtedelar av de beviljade ärendena. Det finns skillnader mellan första beslut och beslut efter nytt anspråk. I första beslut är underlagen oftare tillräckliga jämfört med beslutet efter nytt anspråk. Enligt granskarens egen bedömning indikerar underlagen att Försäkringskassan i vissa ärenden (7,5 %) har varit för generös. Diagram 5 Fördelning mellan tillräckligt och otillräckligt underlag Beviljade ärenden 100% 90% 80% 89,7% 5,9% 81,1% 8,4% 84,2% 7,5% 70% 60% 50% 40% 83,8% 72,7% 76,7% 30% 20% 10% 10,3% 18,9% 15,8% 0% Tillräckligt underlag Otillräckligt underlag Första beslut efter ansökan Beslut efter nytt anspråk Samtliga

12 12 (21) Sjukdomens konsekvenser för allmäntillståndet I närmare nio tiondelar av samtliga ärenden framgår det vilka konsekvenser sjukdomen medför för den försäkrades allmäntillstånd. Konsekvenserna framgår oftare i beviljade ärenden än i avslagsärenden. Uppgifterna om vilka konsekvenser sjukdomen medför för den försäkrade är en nödvändig del för att handläggaren ska kunna ta ställning till om den försäkrades allmäntillstånd är så påverkat att han eller hon kan anses vara mycket allvarligt sjuk. Vanligast är att beskrivningen finns i det medicinska underlaget. Det förekommer även att den försäkrade själv har beskrivit konsekvenserna eller att beskrivningen finns i andra underlag som ligger till grund för beslutet. Diagram 6 Framgår sjukdomens konsekvenser för den försäkrades allmäntillstånd? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 86,2% 74,6% 85,9% 30% 25,4% 20% 10% 13,8% 14,1% 0% Ja Nej Beviljade Avslag Samtliga 3.3 Brister i underlagen Det finns tre grundläggande underlag för bedömningen om rätten till fortsatt sjukpenning, medicinskt underlag från intygsskrivande läkare, information från en konsultation med en av Försäkringskassan anställd medicinsk rådgivare och information från den försäkrade eller en anhörig till denne. Ett tillräckligt medicinskt underlag är nödvändigt för att kunna bedöma om den försäkrade är allvarligt sjuk. Behöver handläggaren hjälp med att tolka det medicinska underlaget kan FMR konsulteras. Den försäkrades egna uppgifter är det tredje underlaget. Som framgår av avsnitt 3.2 finns brister i underlagen i 17,2 procent av samtliga ärenden. Det är stor skillnad mellan beviljade ärenden (15,8 %) och avslagsärenden (1,6 %). Det är dock viktigt att poängtera att avslagsärendena har en mycket högre andel tillräckliga underlag oavsett typ av underlag i jämförelse med de beviljade ärendena.

13 13 (21) Det som framförallt brister är det medicinska underlaget och att FMR inte har konsulterats när behov finns. Bristerna är mindre när det gäller uppgifter från den försäkrade eller anhörig till den försäkrade. Det finns skillnader mellan avslagsärenden och beviljade ärenden. I avslagsärenden är det oftast FMR-konsultationen som brister. Brister i det medicinska underlaget och uppgifter från den försäkrade finns i betydligt färre ärenden. I beviljade ärenden är det FMR-konsultationen och det medicinska underlaget som är otillräckliga. Uppgifter från den försäkrade är otillräckliga i betydligt färre ärenden. Diagram 7 100% 90% Vad brister i underlagen? 80% 70% 73,1% 72,9% 73,4% 73,3% 66,7% 60% 50% 40% 30% 20% 33,3% 33,3% 24,3% 24,4% 10% 0% Det medicinska underlaget FMR konsultation Uppgifter från d.f. eller anhörig Beviljade Avslag Samtliga En möjlig anledning till att det medicinska underlaget är otillräckligt i färre avslagsärenden än i beviljade ärenden är att om den försäkrade inte är allvarligt sjuk behöver det medicinska underlaget inte innehålla lika många uppgifter som när fortsatt sjukpenning beviljas. En möjlig anledning till att uppgifter från den försäkrades eller anhörig är otillräckliga i betydligt lägre grad kan vara att de uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut framgår av utredningen i övrigt Det medicinska underlaget Är det medicinska underlaget inte tillräckligt ska handläggaren i första hand begära en komplettering av den intygsskrivande läkaren. Granskarna har gjort en egen bedömning av om det finns behov av att komplettera det medicinska underlaget. I avslagsärenden är det medicinska underlaget, med eller utan komplettering, tillräckligt i 97,4 procent. Det är mycket sällan underlaget inte har kompletterats om behov finns. I beviljade ärenden är motsvarande andel 86,4 procent. I drygt vart åttonde ärende har det medicinska underlaget, trots att behov finns, inte kompletterats.

14 14 (21) Diagram 8 Har Försäkringskassan begärt komplettering av det medicinska underlaget? 100% 90% 80% 74,7% 85,0% 75,6% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11,7% 12,4% 11,7% 13,6% 2,7% 12,6% Ja Nej, borde kompletterats Nej, behöver ej kompletteras Beviljade Avslag Samtliga FMR-konsultation Behöver handläggaren hjälp att tolka det medicinska underlaget kan FMR konsulteras. Granskarna har gjort en egen bedömning av om det finns behov av att konsultera FMR. För att svara Ja på frågan om FMR hade konsulterats var kravet att det skulle finnas ett skriftligt yttrande från FMR. I drygt hälften av totala antalet ärenden finns inte något behov av att konsultera FMR. Behovet är större i beviljade ärenden jämfört med i avslagsärenden. I de beviljade ärenden där det finns behov av FMR-konsultation (46,9 %) har i drygt en åttondel av dessa ärenden, FMR inte konsulterats trots att behovet finns enligt granskarnas egen bedömning. I avslagsärenden finns behov att konsultera FMR i 37,2 procent. Det är endast i ett fåtal av dessa som FMR inte har konsulterats.

15 15 (21) Diagram 9 Har Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) konsulterats? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 53,1% 62,8% 53,9% 40% 30% 30,8% 33,2% 31,0% 20% 16,1% 15,1% 10% 4,0% 0% Ja Nej, men borde Nej, inget behov Beviljade Avslag Samtliga Uppgifter från den försäkrade Granskarna har gjort en egen bedömning av om det finns behov av att komplettera uppgifter från den försäkrade själv eller från anhörig till den försäkrade. Det är i få ärenden som det finns behov av att komplettera uppgifterna. I totalt 6,9 procent av ärendena borde en sådan komplettering ha gjorts. Det finns en skillnad mellan beviljade och avslag. I beviljade ärenden borde ärendet ha kompletterats i 7,5 procent. Motsvarande andel för avslagsärenden är 1,2 procent Bakomliggande faktorer Diagnoser De ärenden som beviljats fortsatt sjukpenning uppvisar ett helt annat diagnospanorama jämfört med diagnospanoramat i de så kallade långa sjukfallen där psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskuloskeletala systemet är vanligast. Detta tyder på att fortsatt sjukpenning beviljas för den avsedda gruppen försäkrade. I studien ligger huvuddiagnosen i nästan tre fjärdedelar av de beviljade ärendena inom diagnoskapitlet för tumörer. De tre därefter största diagnoskapitlen rör sjukdomar i nervsystemet/sinnesorganen, faktorer av betydelse för hälsotillståndet och cirkulationsorganens sjukdomar som tillsammans berör drygt 16 procent av de beviljade ärendena. Övriga diagnoser står för drygt 10 procent. 4 Utöver huvuddiagnosen har det i 5,5 procent av ärendena också registrerats minst ytterligare en diagnos och i 2,1 procent av de övriga diagnoserna också en tumördiagnos. 3 Tabell 2 bilaga 2 4 Tabell 1 bilaga 2

16 16 (21) Skillnader mellan kön och Försäkringskassans fyra verksamhetsområden I analysen har även skillnader mellan kön och Försäkringskassans fyra verksamhetsområdena testats. Det finns inga könsskillnader. Det finns inte heller några skillnader i andelen tillräckliga underlag mellan verksamhetsområdena. I övrigt finns små spridda skillnader mellan verksamhetsområdena men de är försumbara då det inte går att se någon systematik i skillnaderna. 3.5 Ersättning från sjukförsäkringen Får den försäkrade rätt form av ersättning från sjukförsäkringen? En försäkrad som har rätt till ersättning från sjukförsäkringen kan inte själv välja i vilken form han eller hon ska få ersättning. Handläggaren ska fortlöpande ta ställning till om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt (sjukersättning) eller nedsatt för minst ett år (aktivitetsersättning). Ett sådant ställningstagande finns dokumenterat i 10,7 procent av ärendena 5. I hälften av dessa ärenden har den försäkrade, vid tidpunkten för granskningen, fått ett beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning. I cirka en fjärdedel av ärendena har en utredning startat och i knappt en fjärdedel av ärendena har utredningen inte startat Får den försäkrade någon ersättning från sjukförsäkringen efter beslut om avslag? Samtidigt med beslutet om avslag på ansökan eller anspråk på fortsatt sjukpenning fattas ett beslut om den försäkrades rätt till annan ersättning från sjukförsäkringen. I 98,1 procent av ärendena får den försäkrade någon annan form av ersättning. Flertalet, 96,5 procent, får förlängd sjukpenning, 0,4 procent får rehabiliteringspenning och 1,3 procent får sjukersättning eller aktivitetsersättning. Är arbetsförmågan inte nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom kan den försäkrade inte få någon ersättning från sjukförsäkringen. Det förekommer i 1,8 procent av ärendena. 7 Under år 2009 skattas antalet personer som inte får någon ersättning från sjukförsäkringen efter ett avslag om fortsatt sjukpenning till personer. 4 Avslutande diskussion och slutsatser De nya reglerna som infördes den 1 juli 2008 innebar att en ny form av sjukpenning infördes fortsatt sjukpenning. Skälet att bevilja fortsatt sjukpenning är, enligt de regler som gäller till och med december 2009, att det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl finns när allmäntillståndet är så påverkat att den försäkrade kan anses som mycket allvarligt sjuk. Det är alltså inte tillräckligt att den försäkrade är allvarligt sjuk. I förarbetena till lagen angavs att bedömningen ska vara restriktiv. Fortsatt sjukpenning innebär att den 5 Tabell 3 bilaga 2 6 Tabell 4 bilaga 2 7 Tabell 5 bilaga 2

17 17 (21) försäkrade får sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten även efter det första året med sjukpenning. Vid ett avslagsbeslut får den försäkrade, i de flesta fall, istället sjukpenning med 75 procent så kallad förlängd sjukpenning. Studien visar på att Försäkringskassan i mycket stor utsträckning fattar beslut på tillräckliga underlag i avslagsärendena. I några få fall där underlaget är tillräckligt indikerar granskarens egen bedömning, att kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda trots ett avslagsbeslut. Detta resultat indikerar att Försäkringskassans tillämpning inte är för restriktiv. Studien indikerar således snarare att Försäkringskassan varit för generös och ibland beviljat fortsatt sjukpenning trots att det inte funnits synnerliga skäl. En förklaring kan vara att det fortfarande finns en osäkerhet om vad som avses med synnerliga skäl. I de ärenden som beviljats fortsatt sjukpenning ligger huvuddiagnosen i närmare tre fjärdedelar inom diagnoskapitlet för tumörer. De tre därefter största diagnoskapitlen rör sjukdomar i nervsystemet/sinnesorganen, faktorer för betydelse för hälsotillståndet och cirkulationsorganens sjukdomar. Diagnospanoramat är ett annat jämfört med diagnospanoramat i de så kallade långa sjukfallen där psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskuloskeletala systemet är vanligast. Detta tyder på att fortsatt sjukpenning beviljas för den avsedda gruppen försäkrade.

18 18 (21) Bilaga 1 Hur ser gruppen ut Tabell 1 Beskrivning av individerna med avseende på kön, ålder, diagnos, födelseland och typ av beslut (Procent) Kvinnor Män Samtliga Kön 58,1 41,9 100 Ålder - 29 år 2,0 2,2 2, år 9,8 7,3 8, år 21,2 17,5 19, år 41,4 40,0 40,8 60 år 25,5 33,0 28,7 Diagnoskapitel (ICD10) Infektionssjukdomar 0,2 0,6 0,4 Tumörer 74,1 59,8 68,1 Sjukdomar i blod/immunsystem 0,1 0,3 0,1 Sjukdomar i Endokrina syst/ämnesomsättning 0,8 1,9 1,2 Psykiska sjukdomar 2,1 2,3 2,2 Sjukdomar i Nervsystemet/Sinnesorganen 6,1 5,9 6,0 Cirkulationsorganens sjukdomar 2,6 6,3 4,2 Andningsorganens sjukdomar 0,8 1,2 1,0 Matsmältningsorganens sjukdomar 1,1 2,4 1,6 Hudsjukdomar 0,1 0,2 0,1 Sjukdomar i Muskuloskeletala systemet 2,5 2,3 2,4 Sjukdomar i Urin och Könsorgan 4,1 9,7 6,5 Vissa perinatala tillstånd 0,0 0,1 0,0 Medfödda missbildningar 0,4 0,8 0,6 Symtom etc. 0,6 0,1 0,4 Skador och förgiftningar 0,8 1,4 1,0 Yttre orsaker till sjukdom och död 0,0 0,1 0,0 Faktorer av bet. för hälsotillst. etc. 3,7 4,5 4,0

19 19 (21) Födelseland Sverige 86,7 87,9 87,2 Norden utom Sverige 4,5 3,1 3,9 EU27 utom Norden 2,6 2,9 2,7 Övriga Europa 2,0 2,1 2,0 Afrika söder om Sahara 0,4 0,3 0,4 Asien utan Mellanöstern 1,1 0,5 0,8 MENA + Turkiet 1,9 2,0 1,9 Nordamerika 0,3 0,4 0,3 Sydamerika 0,7 0,8 0,7 Typ av beslut Beviljande 92,0 91,3 91,7 Avslag 8,0 8,7 8,3

20 20 (21) Bilaga 2 Tabeller Tabell 1 Diagnosfördelning (Diagnoskapitel ICD10) för beviljade och avslag I Infektionssjukdomar II Tumörer III Sjukdomar i Blod/Immunsystem IV Sjukdomar i Endokrina syst/ämnesomsättning V Psykiska sjukdomar VI Sjukdomar i Nervsystemet/Sinnesorganen IX Cirkulationsorganens sjukdomar X Andningsorganens sjukdomar XI Matsmältningsorganens sjukdomar XII Hudsjukdomar XIII Sjukdomar i Muskuloskeletala systemet XIV Sjukdomar i Urin och Könsorganen XVI Vissa perinatala tillstånd XVII Medfödda missbildningar XVIII Symtom etc. XIX Skador och Förgiftningar XX Yttre orsaker till sjukdom och död XXI Faktorer av bet. för hälsotillst. etc. Total Vilket beslut har fattats? Beviljade Avslag Total,4%,4%,4% 72,7% 16,4% 68,1%,2%,0%,1% 1,2% 1,8% 1,2%,9% 16,4% 2,2% 5,4% 13,3% 6,0% 3,4% 12,8% 4,2%,8% 2,7% 1,0% 1,4% 4,0% 1,6%,1%,4%,1% 1,0% 18,1% 2,4% 6,9% 1,8% 6,5%,0%,4%,0%,5% 1,8%,6%,3% 1,8%,4%,6% 5,3% 1,0%,0%,0%,0% 4,2% 2,7% 4,0% 100,0% 100,0% 100,0% Tabell 2 Har Försäkringskassan begärt skriftlig och/eller muntlig komplettering från den försäkrade eller anhörig till den försäkrade? 17. Vilket beslut har fattats? Total Den försäkrade har beviljats fortsatt sjukpenning Den försäkrade har fått avslag på sin ansökan om/anspråk på 10. Har Försäkringskassan begärt skriftlig och/eller muntlig komplettering från den försäkrade eller anhörig till den försäkrade? Ja Nej, borde ha kompletterats Nej, behöver inte kompletteras Total 7,8% 7,5% 84,7% 100,0% 8,8% 1,2% 90,0% 100,0% 7,9% 6,9% 85,2% 100,0%

21 21 (21) Tabell 3 Har handläggaren bedömt om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt eller nedsatt för minst 1 år? Ja Nej Total Procent 10,7 89,3 100,0 Tabell 4 Har handläggaren, i de ärenden där ovanstående bedömning gjorts, startat en utredning i syfte att byta ut sjukpenningen till sjukersättning eller aktivitetsersättning? Ja Ja, och den försäkrade har fått beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning Nej Total Procent 25,3 50,8 23,9 100,0 Tabell 5 Hade den försäkrade någon ersättning från sjukförsäkringen direkt efter beslutet om avslag? Ja, förlängd sjukpenning Ja, rehabiliteringsersättning Ja, sjukersättning eller aktivitetsersättning Nej, hade ingen ersättning från sjukförsäkringen Total Procent 96,5,4 1,3 1,8 100,0

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Sofie Östling & Anna Martinmäki Försäkringsmedicin på Försäkringskassan I november 2016 fattades beslut om riktlinjer för det försäkringsmedicinska

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Ändring av vissa övergångsbestämmelser Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU12 Ändring av vissa övergångsbestämmelser Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i de övergångsbestämmelser

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning Social Insurance Report Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning

Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 12 juni 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 mars

Läs mer

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster Social Insurance Report Försäkringsmedicinska beslutsstödet En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 december 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Tom Aspengren LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen Sida 1 av 8 Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. BEDÖMNINGSINSTRUMENTET 3.

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Inspektionen för Socialförsäkringen

Inspektionen för Socialförsäkringen www.inspsf.se Inspektionen för Socialförsäkringen Marie Jakobsson Randers Malin Josephson 6 februari 2013 Varför vi är här ISF:s uppdrag Fakta om ISF Varför ISF behövs Vad ISF gör, några exempel på rapporter

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen?

Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen? Social Insurance Report Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen? En studie om orsakerna till skillnader i bifall och avslag mellan kön, födelseland och var beslutet

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess RiR 2010:9 En förändrad sjukskrivningsprocess ISBN 978 91 7086 217 5 RiR 2010:9 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2010-05-04 Dnr: 31-2009-0486 Riksrevisionen

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt Datum 2011-11-10 Dnr 1062-2011 Sid 1 (9) Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder Beslutet

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

2015-01-16 Anna Spångmark

2015-01-16 Anna Spångmark UPPFÖLJNING AV BESLUT enligt Lagen och om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)och Socialtjänstlagen för personer under 65 år. Enheten för funktionsnedsättning 2015-01-16 Anna Spångmark Innehållsförteckning

Läs mer

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män?

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? REDOVISAR 2004:5 Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? kostnaderna fördelade efter kön och sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning

Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning Rättslig uppföljning 2015:03 Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Förnyad utredning av sjukersättning

Förnyad utredning av sjukersättning isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN ISF kommenterar 2015:2 Förnyad utredning av sjukersättning Behov av förändring sf ISF kommenterar 2015:2 Förnyad utredning av sjukersättning Behov av förändring

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS

Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS Datum: 2013-05-21 Plats: Bomans hotell i Trosa Deltagare: Maria Bolwig Bert Karlsson Heléne Brandell Susanne Carlsson Tohve

Läs mer