Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna"

Transkript

1 1 (8) Socialdepartementet STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas senast den 30 april Försäkringskassan ska verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som präglas av tidiga och aktiva insatser. Detta dels för att undvika långvarig sjukfrånvaro, dels för att fler personer som har sjukpenning under längre tid eller sjuk- och aktivitetsersättning ska återfå arbetsförmågan och ges förutsättningar att återgå i arbete. Sammanfattning Med anledning av det uppdrag som regeringen har gett Försäkringskassan har en granskning av 500 läkarintyg gjorts. Utgångspunkten har varit att särskilt granska de uppgifter som är obligatoriska vid bedömningen av sjukpenningrätt. 1 Resultatet visar att läkarintygen har bristfällig kvalitet på flera punkter. Med bristfällig kvalitet avses här att läkaren inte i tillräcklig utsträckning har fyllt i de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna bedöma rätten till sjukpenning. Följande frågor, tagna från Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK7263), uppvisar sämst resultat: o Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning) cirka 71 procent av läkarintygen har tillräckliga uppgifter o Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå (aktivitetsbegränsning) cirka 43 procent av läkarintygen har tillräckliga uppgifter 1 Med obligatoriska avses här att uppgifterna måste finnas för att Försäkringskassan överhuvudtaget ska kunna bedöma rätten till sjukpenning. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 o Jag bedömer patientens förmåga i förhållande till ca 58 procent av läkarintygen har tillräckliga uppgifter 2 2 (8) o Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att 63 procent av läkarintygen har tillräckliga uppgifter 3 Sammantaget innehöll bara cirka 26 procent av de granskade läkarintygen samtliga obligatoriska uppgifter. Övriga läkarintyg, alltså ca 74 procent, saknade tillräckliga uppgifter på en eller flera punkter. Bakgrund Uppgifterna i läkarintyget är avgörande för i vilken utsträckning de kan vara underlag för beslut om sjukpenning. Tidigare studier som har redovisats visar att läkarintygen ofta har bristfällig kvalitet. 4 Det leder i sin tur till en ökad arbetsinsats från såväl Försäkringskassan som läkarna när kompletteringar krävs. Avgränsning Undersökningen har endast behandlat medicinska underlag (FK7263) dels på grund av tidsbrist, men också på grund av detta underlag utgör ett absolut krav för att kunna bedöma rätten till sjukpenning. Exempelvis ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LoH) bygger på ett läkarintyg som ligger till grund för en sjukskrivning. Analys En snabb, effektiv och korrekt handläggning förutsätter att läkarintygen håller hög kvalitet. Undersökningen visar att läkarintygens kvalitet håller en oacceptabelt låg nivå. Sjukdomens begränsning måste beskrivas av läkarna, i annat fall kan handläggaren inte göra en bedömning av den. Försäkringskassan ska begära komplettering av ofullständiga läkarintyg. Undersökningen visar att det inte görs i tillräcklig omfattning. Utifrån de fasta tidpunkterna i rehabiliteringskedjan är det viktigt att rätt uppgifter finns vid rätt tid. När ett läkarintyg måste kompletteras löper dagar i rehabiliteringskedjan. 2 Under denna punkt ska läkaren göra sin bedömning i förhållande till patientens arbetsuppgifter. Om patienten är arbetslös ska bedömningen göras mot den reguljära arbetsmarknaden. 3 Denna uppgift är obligatorisk för att det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska få avsedd effekt. Överenskommelse har gjorts mellan Statens kommuner och landsting (SKL) och Försäkringskassan att uppgiften ska finnas med och användas. 4 Här kan exempelvis rapporten Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patientens sjukskrivning nämnas.

3 3 (8) Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, stabschef Per Åkesson, försäkringsdirektör Svante Borg, försäkringsdirektör Ann Persson Grivas, försäkringsdirektör Gunnar Johansson, t.f. försäkringsdirektör Ingrid Strandman, enhetschef Tommy Sundholm, verksamhetsansvarig Magnus Liefvendahl, och verksamhetsutvecklare Daniel Gunhamre, den senare som föredragande. Adriana Lender Daniel Gunhamre

4 4 (8) Bilaga Metod För att kunna uttala sig om läkarintygens kvalitet har fem granskare (bestående av verksamhetsutvecklare och processteamsmedlemmar) inom förmånsslaget sjukpenning granskat 500 läkarintyg (FK7263) och bedömt dem utifrån de obligatoriska uppgifter som läkaren ska fylla i. Intygen är förstagångsintyg, slumpvis utvalda över hela riket, och ärendet har påbörjats i november 2008 eller senare. Granskningen genomfördes koncentrerat och experterna har på så vis kunnat kalibrera sina bedömningskriterier i grupp. De obligatoriska uppgifter som omnämns ovan finns i Försäkringskassans metodstöd Kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg. 5 Dessa uppgifter är: o Patientens personnummer och namn (2) o Klinik eller mottagning och läkarens namn (3) o Diagnos/diagnoser för sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsförmåga (4) o Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning) (5) o Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå? (6) o Jag bedömer patientens arbetsförmåga i förhållande till (7) 6 o Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är (8) 7 o Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att (9) 8 5 Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering, version 11, sid Under denna punkt ska läkaren göra sin bedömning i förhållande till patientens arbetsuppgifter. Om patienten är arbetslös ska bedömningen göras mot den reguljära arbetsmarknaden. 7 Under denna punkt ska läkaren bedöma för vilken tid och i vilken omfattning som patientens arbetsförmåga är nedsatt. 8 Denna uppgift är obligatorisk för att det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska få avsedd effekt. Överenskommelse har gjorts mellan Statens kommuner och landsting (SKL) och Försäkringskassan att uppgiften ska finnas med och användas.

5 5 (8) o Underskrift (10) Det har lämnats till granskarna att bedöma huruvida intygsskrivande läkare i tillräcklig omfattning har fyllt i de obligatoriska fälten. Samtidigt som krav kan ställas på varje enskilt fält går det inte att bortse från läkarintygets helhet. I de fall där det är uppenbart att informationen är överflödig, alternativt att informationen finns att inhämta någon annanstans på intyget, har detta bedömts vara tillräckliga uppgifter. Vissa av de obligatoriska uppgifterna är dikotoma, exempelvis fråga (2) och (3). Endera finns uppgifterna eller inte. Bedömningsfrågorna, såsom (5), (6) och (7) ställer högre krav på granskaren och risken finns att olika granskare gör olika bedömningar ett s.k. reliabilitetsproblem. För att minimera detta problem kalibrerade granskarna gemensamt sina bedömningar under granskningens gång. Fältet för aktivitetsbegränsning (6) är problematiskt och måste sättas i relation till fältet som anger arbetsuppgifter (7). Om det under fält (6) anges i behov av vila kan detta aldrig vara tillräcklig information. Däremot kan koncentrationssvårigheter, sömnbrist och trötthet utgöra tillräckligt underlag om det framgår på vilket sätt detta hindrar patienten från att utföra sina arbetsuppgifter. Undersökningens fokus har varit på läkarintygens kvalitet och därför har ingen hänsyn tagits till handläggarnas beslut utifrån den information som de har fått från läkarintygen. Resultat Resultatet av granskningen påvisar bristfällig kvalitet på flera punkter. De frågor som uppvisar sämst resultat är de som är föremål för bedömningar och beskrivningar från läkarens sida. De dikotoma frågorna (2), (3), (8) och (10) uppvisade samtliga ett resultat där minst 97 procent var i enlighet med de kvalitetskrav som fastställs i de obligatoriska uppgifterna för ett läkarintyg. Endast i undantagsfall har således läkarna inte fyllt patientens namn och personnummer, diagnos, underskrift och namnförtydligande mm. På fråga (5), avseende status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning), har läkarna i 71 procent av samtliga ärenden i tillräcklig omfattning angivit vad han eller hon har funnit vid sin undersökning. I ungefär vart tredje läkarintyg är alltså informationen bristfällig och i vissa fall saknas informationen helt. Beskrivningar som klar diagnos, postop CRP 14 T 37,0 streptotest neg. och AT: trött har som regel betraktats som otillräcklig beskrivning, men måste ändå sättas i relation till diagnos och aktivitetsbegränsning samt arbetsuppgifter. Information som redogör för patientens upplevelser är heller inte tillräcklig, läkaren har i dessa fall inte själv tagit ställning till patientens status.

6 6 (8) På fråga (6) har läkarna i 42,5 procent i tillräcklig omfattning angivit hur sjukdomen begränsar patientens förmåga eller aktivitet. I Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering, version 11 anges att informationen som läkaren ska lämna i detta fält är det mest centrala för bedömningen av rätten till sjukpenning. Det framgår även att det ska finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga eller aktivitet i det dagliga livet. Särskilt viktigt är det vid icke specifika psykiatriska diagnoser eftersom gränsen mellan vad som betraktas som sjukdom och inte kan vara svår att dra. 9 När läkaren endast anger kan inte arbeta som städare har han eller hon inte tagit ställning till hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga eller aktivitet. Inte heller har svårt att koncentrera sig, affektlabil innehåller ett ställningstagande. Andra exempel är Pat är trött och nedstämd, Pat:s arbetsförmåga är generellt nedsatt av skäl som anges ovan och klarar ej heltidsarbete som chaufför. Resonemanget som har förts kring detta fält är detsamma som ovan, d.v.s. om det tydligt framgår av övrig information på intyget kan detta vara tillräckligt, men oftast är det inte det. Ett exempel på en tillräcklig motivering lyder Allt svårare att klara lyft och vridningar på grund av svåra smärtor och låsningar i ryggen. Nästan alla arbetsuppgifter består av rörelser som hon får besvär av. 9 Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering, version 11, sid. 72

7 Läkarintyget måste alltid innehålla information om i förhållande till vad läkaren bedömt nedsättningen av arbetsförmågan. På fråga (7) har läkarna i 57,6 procent lämnat tillräcklig information om mot vad arbetsförmågans nedsättning är bedömd. Av läkarintyget framgår att arbetsuppgifter alltid ska anges och därför är det sällan tillräckligt att endast ange yrke. Om läkaren exempelvis anger att den försäkrade arbetar som lärare har han eller hon således inte tagit ställning till huruvida patienten, i sin roll som lärare, har ett fysiskt tungt arbete eller enbart ett stillasittande administrativt arbete. Inte heller personlig assistent ansågs vara en tillräcklig beskrivning med samma motivering som ovan. Däremot ansåg experterna att snickare var en tillräcklig beskrivning för att kunna göra en bedömning av sjukpenningrätten utifrån påtalad aktivitetsbegränsning. I flera fall har läkaren inte angivit något alls i fältet. Vid enstaka tillfällen kan man anta att läkaren anser att yrke är ovidkommande, men detta bör naturligtvis framkomma av övrig information på läkarintyget. 7 (8) Frågan som rör det försäkringsmedicinska beslutsstödet (9) får handskas med viss försiktighet. Bortfallet är relativt stort (153 av 500 ärenden) på grund av att läkarintyg vars diagnoser inte ryms inom beslutsstödet har sorterats bort. Av de återstående intygen har läkaren i 63 procent endera i tillräcklig utsträckning motiverat varför han eller hon har frångått det försäkringsmedicinska beslutsstödet, eller sjukskrivit inom de tidsgränser som anges i beslutsstödet. Huvuddelen av intygen tillhör den senare kategorin. Resterande 37 procent har således en motivering som inte anses vara tillräcklig för att avvika från beslutsstödets rekommendationer.

8 8 (8) Sammanfattningsvis kan sägas att få läkarintyg innehåller samtliga obligatoriska uppgifter. Endast 25,8 procent av intygen uppfyller detta kriterium. De största problemen uppvisar fälten i vilka läkaren ska göra en bedömning och således ta ställning till exempelvis sjukskrivningsgrad i förhållande till arbetsförmågans nedsättning.

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Kvalitetsgranskning av läkarintyg

Kvalitetsgranskning av läkarintyg Social Insurance Report Kvalitetsgranskning av läkarintyg En del av sjukskrivningsmiljarden år 2011 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Information om FK Sida 1

Information om FK Sida 1 Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Inera Medcert Testspecifikation

Inera Medcert Testspecifikation Inera Medcert Testspecifikation Inledning Innan man kan börja testa måste man ha tillgång till en installation av Medcert, och för att Medcert skall fungera korrekt måste samtliga funktioner vara rätt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13)

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m. Inledande bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Socialdepartementet Stockholm

Socialdepartementet Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Statusrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping Meddelad i Jönköping Mål nr Fiskal 2:5 1 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART Maria Lind, 650425-5925 Glumsevägen 15 511 92 Örby ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR Vad

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess RAPPORT JANUARI 2016 SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset, Stockholm Karin Axelsson, Leg fysioterapeut,

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se

Läs mer

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016.

Regeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016. Protokoll I:11 vid regeringssammanträde 2015-12-17 S2015/08166/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU 1 bilaga Regeringens beslut

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder Att skriva intyg Statens budget 2013 totalt ca 830 miljarder kr 1. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2. Allmänna bidrag till kommuner 3. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 93

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer