Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Transkript

1 Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping

2 Sjukskrivning < Rehabilitering 2

3 Riskfaktorer för sjukskrivning Sam- eller multisjuklighet Psykosociala riskfaktorer Kön Ålder Födelseland Arbetssituation

4 Multisjuklighet Tillstånd efter skada Kroniska sjukdomar (t.ex tarmsjukdomar) Psykisk ohälsa Utmattningssyndrom Kroniska värk- och smärttillstånd Tillstånd som minskar tillgängliga kraftmarginaler

5 Psykosociala riskfaktorer Eget eller närståendes missbruk Konflikter på arbetsplats eller mot myndighet Genomgången separation eller ensamhet Svår sjukdom eller död hos nära anhörig Dålig ekonomi Arbetslöshet Egna barn med särskilda behov Våld i nuvarande eller tidigare relationer

6 Sverige idag 1 av 4 kvinnor har varit utsatt för våld i nära relation 1 av 6 män har varit utsatt för våld i nära relation 1 av 5 kvinnor har varit utsatt för sexuellt våld 1 av 20 män har varit utsatt för sexuellt våld 13 kvinnor dödas av våld i nära relation/ år 4-6 män dödas varje år av våld i nära relation/ år 6

7 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 1 Våga fråga om hot, våld och trakasserier Förbered dig själv på frågan Hitta en formulering som passar dig Träna på att formulera den i förväg Ha en handlingsplan för att kunna hantera ett ja-svar Förbered patienten på frågan Berätta varför du frågar

8 Hos husläkaren, återbesök Temasidor: Att ställa frågan om våld - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet 8

9 Riskfaktor kön Genusbias Medvetna eller omedvetna föreställningar om kön Man ser skillnader mellan könen där de inte finns Man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns

10 Skillnader i sjukskrivning mellan män och kvinnor Medikalisering av kvinnor Våld i nära relationer fler kvinnor är utsatta, men missas ofta hos båda könen Alkoholmissbruk hos kvinnor missas oftare Depression hos män missas oftare (fler suicid hos män) Arbetsgivarstödet är större till män Fler åtgärder och rehabinsatser för män Skillnader i dokumentation i journal och intyg 10

11 Exempel depression: Vem får en diagnos? Hon? Eller han? 11

12 Skillnader i sjukintyg och LUH? Sociala situationen Beskrivs utförligt och oftast hos kvinnor Sällan hos män Arbetssituationen Beskrivs mer utförligt i mäns intyg

13 Genushanden Familjesituation (Tumme): Fråga mannen också! Våld (Pekfinger): Våga fråga, våga se hos både kvinnor och män! Diagnos (Långfinger): Risk att missa mäns depressioner och att medikalisera kvinnors problem utan adekvat utredning. Tänk strukturerat och dokumentera! Riskbruk (Ringfinger): Risk att missa båda, men alkohol mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid och använd gärna audit och lab-prov! Rehabiliteringsplan (Lillfinger): Baseras på den medicinska bedömningen. Män rehabiliteras utifrån arbete, kvinnor utifrån sin sociala situation. Män får större stöd av arbetsgivaren. 13

14 Skillnader i behandlarens kön? Kvinnliga behandlare Fler längre sjukskrivningsperioder Manliga behandlare Fler kortare sjukskrivningar Betydligt mer sällan psykiatriska diagnoser, särskilt hos manliga patienter

15 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 2 Tvärtomfrågan Hur hade jag agerat om det varit en man/ kvinna istället? 15

16 Faktorer av betydelse vid utomnordisk härkomst Arbetsförhållanden Inlåsningseffekter Diskriminering Källa: Utrikesfödd och sjukskriven, FK analyserar

17 Psykosocial arbetsmiljö Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell Krav (mental arbetsbelastning) Kognitiva Kvalitativa (komplexiteten) Kvantitativa Emotionella Kontroll (handlingsutrymme) Kompetens och förståelse Beslutsmöjligheter Arbetsredskap/ resurser Socialt stöd (Vägledning, återkoppling, gemenskap) Chef Arbetskamrater 17

18 Krav Klassificering av arbeten Anspänt arbete Aktivt arbete Passivt arbete Avspänt arbete Kontroll 18

19 Sjukskrivna minst 15 dagar uppdelade på födelseland Källa: Utrikesfödd och sjukskriven, FK analyserar

20 Sjukskrivning och födelseland (fler studier) Personer från låginkomstländer har högre risk att få förtidspension än inrikes födda norrmän (Claussen mfl 2013) Personer invandrade från nordiska länder har ökad risk för för tidig död, förtidspensionering och sjukhusvård Alla grupper utom nordiska invandrare har lägre risk för för tidig död än infödda svenskar, men högre risk för förtidspension Flera år efter invandringen till Sverige har hälsotillståndet förbättrats hos män, men försämrats hos kvinnor (Johansson mfl 2012) Fler personer från länder i MENA (Mellanöstern, Nordafrika, Turkiet och Afrika söder om Sahara) får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Största förklaringen är att de oftare är arbetslösa. Källa: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

21 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 3 Ha en plan!!! Vad ska göras under sjukskrivningnsperioden: 1. av patienten 2. av sjukvården 3. av arbetsgivaren 4. ev av AF/Fk

22 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 4 Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete Återbesök hos läkare bör inte automatiskt förläggas till sjukskrivningstidens avslut Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning utan som ett tillfälle att värdera insatser och åtgärder i rehabiliteringen Redan vid påbörjad sjukskrivning bör sjukskrivningens avslutning planeras och dokumenteras 22

23 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 5 För verksamheten Ta fram lokal statistik Genomlys sjukskrivningsprocessen i verksamheten inkluderande alla inblandade yrkesgrupper Skapa en lokal handlingsplan för att hjälpa patienter som lever med hot, våld och trakasserier Inkludera även försäkringsmedicinska fall i läkarmöten med falldiskussioner. Finns en samsyn i bedömningar?

24

25 Blev det enklare? Tveksamt, men kom ihåg: 1. Tänk tvärtom! 2. Fråga om våld och missbruk! 3. Ta hjälp av rehabkoordinatorn! 4. Ha en plan! Frågor?