Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar"

Transkript

1 Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum Region Skåne

2 Bakgrund Försäkringskassan, Socialstyrelsen Officiell sjukskrivningsstatistik bygger på försäkringskassans register För anställda endast sjukskrivningar 15 dagar eller längre Sjukskrivningar för anställda kortare än 15 dagar syns inte

3 Syfte Ta fram sjukskrivningsstatistik inkluderande sjukskrivningar kortare än 15 dagar - på diagnosnivå

4 Material Journalknutna sjukskrivningsdata, Region Skåne Data hämtas direkt från sjukvårdens journalsystem Samtliga sjukintyg för sjukskrivning utfärdade av läkare i Nordvästra Skåne Försäkringskassans register

5 Resultat sjukskrivningsperioder med giltig ICD 10 kod Utfärdade för individer Varav 8915 kvinnor och 7758 män

6

7 Vanligaste diagnoserna totalt sett 1. Depressiv episod, F32 2. Ryggvärk, M54 3. Andra sjukdomstillstånd i mjukvävnader som ej klassificerats annorstädes (Myalgi), M79 4. Anpassningstörningar och reaktion på svår stress, F43 Källa: Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011

8 Sjukskrivningslängd per diagnoskapitel - för de största diagnoskapitlen presenterat i storleksordning Diagnoskapitel ICD 10 Antal fall Medel Andel <15 Andel Andel 90 Rörelseorganens sjukdomar M00-M % 54% 30% Psykiska sjukdomar F00-F % 47% 46% Skador, förgiftningar mm S00-T % 69% 23% Andningsorganens sjukdomar J00-J % 42% 2% Matsmältningsorganens sjukdomar K00-K % 79% 10% Tumörer C00-D % 43% 55% Cirkulationsorganens sjukdomar I00-I % 55% 40% Total A00-Z % 56% 25%

9 Sjukskrivningslängd per diagnoskapitel - för de största diagnoskapitlen presenterat i storleksordning Diagnoskapitel ICD 10 Antal fall Medel Andel <15 Andel Andel 90 Rörelseorganens sjukdomar M00-M % 54% 30% Psykiska sjukdomar F00-F % 47% 46% Skador, förgiftningar mm S00-T % 69% 23% Andningsorganens sjukdomar J00-J % 42% 2% Matsmältningsorganens sjukdomar K00-K % 79% 10% Tumörer C00-D % 43% 55% Cirkulationsorganens sjukdomar I00-I % 55% 40% Total A00-Z % 56% 25%

10 Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) - de fem vanligaste diagnoserna Diagnos Antal fall Medel Andel <15 Andel Andel 90 Ryggvärk (M54) % 62% 11% Myalgi (M79) % 60% 13% Diskbråck (M51) % 33% 65% Knäartros (M17) % 44% 53% Menisksjukdom mm (M23) % 60% 33%

11 Skillnader i sjukskrivningslängd rörelseorganens sjukdomar 100% 80% 60% 40% > % 0% Ryggvärk Myalgi Diskbråck Knäartros Menisksjukd.

12 Sjukskrivning per kön och åldersgrupp Ryggvärk, M Diskbråck, M Kv Kv 5000 Man 5000 Man

13 Sjukskrivning per kön och åldersgrupp Knäartros, M17 Höftartros, M Kv Man Kv Man

14 Sjukskrivning per kön och åldersgrupp Rheumatoid artrit, M05-M06 Myalgi, M Kv Kv 5000 Man 2500 Man

15 Psykiska sjukdomar (F00-F99) - de fem vanligaste diagnoserna Diagnos Antal fall Medel Andel <15 Andel Andel 90 Depressiv episod (F32) % 44% 51% Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43) % 63% 25% Andra ångestsyndrom (F41) % 44% 50% Recidiverande depressioner (F33) % 34% 65% Bipolär sjukdom (F31) % 36% 63%

16 Skillnader i sjukskrivningslängd psykiska sjukdomar 100% 80% 60% 40% > % 0% Depressiv episod Anpassningsstörningar Andra ångestsynd. Recidiv. depression Bipolär sjukdom

17 Skillnader i sjukskrivningslängd - rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) Psykiska sjukdomar (F00-F99) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 20% > % 20% > % 0%

18 Skador och förgiftningar (S00-T98) - de fem vanligaste diagnoserna Diagnos Antal fall Medel Andel <15 Andel Andel 90 Fraktur på underben inklusive fotled (S82) % 58% 41% Fraktur på underarm (S52) % 82% 17% Fraktur på handled och hand (S62) % 87% 11% Luxation och distortion i knäets leder och ligament (S83) % 66% 30% Fraktur på skuldra och överarm (S42) % 56% 42%

19 Skillnader i sjukskrivningslängd skador 100% 80% 60% 40% Andel <15 Andel Andel 90 20% 0% Fraktur underben Fraktur på underarm Fraktur handled hand Luxation/distort knäet Fraktur skuldra överarm

20 Vad säger beslutsstödet? Vad säger beslutsstödet om: Ryggvärk - den vanligaste diagnosen bland rörelseorganens sjukdomar

21 Beslutsstödet M54, M51 Diagnos: Lumbago-ischias, diskbråck ICD-kod: M51, M54 Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

22 Beslutsstödet M54.5 Diagnos: Akut lumbago ICD-kod: M54.5 Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

23 Underdiagnoser M54, M51 M54 (27 % <15 dagar, 11% 90 dagar) 50% Akut lumbago, M54.5 (varav 29% <15 dagar, 6% 90 dagar) M51 (3%<15 dagar, 65% 90 dagar) 95% Disksjukdomar i lumbal regionen, M51.1

24 Vad säger beslutsstödet? Vad säger beslutsstödet om: Depression - den vanligaste diagnosen bland psykiska sjukdomar

25 Beslutsstödet Diagnos: Depressiv episod ICD-kod: F32 Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i 1-3 månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas. Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Depressiva symtom kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

26 Underdiagnoser F32 F32 6% Lindrig depressiv episod, F32.0 (varav 9% <15, 56% 90 dagar) 39% Medelsvår depressiv episod, F32.1 (varav 2% <15, 55% 90 dagar) 16% Svår depressiv episod, F32.2 eller F32.3 (varav 1% <15, 73% 90 dagar) Genomsnittlig sjukskrivningstid 260 dagar (ca 9 mån)

27 Vad säger beslutsstödet? Vad säger beslutsstödet om: Fraktur på underled inklusive fotled den vanligaste diagnosen bland skadorna

28 Beslutsstödet S82 Diagnos: Skador på nedre extremiteten (bäcken, höft, lårben, knä, underben, fotled, fot) ICD-kod: S30, S32, S70, S72, S73, S80, S82, S83, S90, S92, S93

29 Beslutsstödet skador i nedre extremiteten I arbeten som kan utföras mestadels stillasittande, där transport till arbetet ordnas och arbetsuppgifterna anpassas, är arbetsförmågan ofta inte nedsatt någon längre tid för de flesta patienter med distorsioner, kontusioner och de enklaste frakturerna. Arbetsförmågan är vanligen nedsatt i upp till 3 veckor.

30 Beslutsstödet skador i nedre extremiteten Vid arbeten av fysisk karaktär som förutsätter kroppslig rörlighet och belastning av benen kan arbetsförmågan vid kontusioner och distorsioner vara nedsatt i upp till 6 veckor och vid svårare knäskador i upp till 4 månader. Vid många frakturer är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4 månader. Vid komplicerade eller multipla frakturer kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 12 månader.

31 Återkommande fall och samsjuklighet Disease group ICD 10 N N with recurrent cases (% of total)* N with recurrent cases M- diagnosis (% of all recurrent cases)** N with recurrent cases same diagnosis (% of all recurrent cases) Low back pain M (31) 89 (35) 42 (16) Disc disorders M (15) 17 (52) 3 (9) Knee osteoarthritis M (24) 30 (71) 14 (33) Hip osteoarthritis M (18) 5 (63) 4 (50) Rhematoid arthritis M05-M (34) 16 (53) 15 (50) Myalgia M (32) 38 (43) 9 (10) Total M00-M (25) 253 (33) _

32 Genomsnittlig sjukskrivningstid skillnader kvinnor / män Diagnoskapitel Kvinnor Män Andel kvinnor Medel Medel Totalt Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) % Psykiska sjukdomar (F00-F99) % Skador, och förgiftningar (S00-T98) % Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) % Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) % Tumörer (C00-D48) % Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) % Totalt %

33 Genomsnittlig sjukskrivningstid skillnader kvinnor / män Diagnoskapitel Kvinnor Män Andel kvinnor Medel Medel Totalt Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) % Psykiska sjukdomar (F00-F99) % Skador, och förgiftningar (S00-T98) % Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) % Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) % Tumörer (C00-D48) % Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) % Totalt %

34 Sjukpenningtalets utveckling idag Sjukpenningtalet på väg uppåt Kvinnors sjukskrivningar ökar mest Psykiska diagnoser allt vanligare Förvärvsarbetande blir sjuka Ökning över hela landet Alla arbetsmarknadens sektorer

35

36 Sammanfattning Vanligaste diagnosgrupperna psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar Stora skillnader inom grupperna Återkommande fall och samsjuklighet Skillnader kvinnor män

37 Sammanfattning Skillnader inom diagnoser som berörs av samma beslutsstöd (M54, M51) Operationer? Hur syns de i statistiken? Underdiagnoser (F43)

38

39 Framtida projekt Sjukskrivning vid diskbråck vilken roll spelar operationer? Sjukskrivning före och efter. Skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män. Skillnader i diagnoser är kvinnor mer sjuka eller mer sjukskrivna? Socioekonomiska faktorer hur jämlik är den svenska vården? Finns det skillnader i vårdsökande specialistvård/primärvård? Samsjuklighet vid sjukskrivning - skillnader i samsjuklighet vid sjukskrivning för olika diagnoser tex ryggvärk, artros, myalgi.

40

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund

Läs mer

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand

Läs mer

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Korta sjukskrivningar för olika diagnoser och betydelsen för genomsnittlig sjukskrivningslängd

Korta sjukskrivningar för olika diagnoser och betydelsen för genomsnittlig sjukskrivningslängd Korta sjukskrivningar för olika diagnoser och betydelsen för genomsnittlig sjukskrivningslängd En registerstudie över offentliga vårdgivare i Nordvästra Skåne The proportion and impact of short sick leave

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet

Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet Rapport från en inledande studie år 2016 Kristina Alexanderson Elin Hinas Kerstin Nilsson Sektionen

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen 2007:4 Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1987 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning I en tidigare rapport, Diagnosmönster

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010. Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010. Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010 Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2009 Citera

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster Social Insurance Report Försäkringsmedicinska beslutsstödet En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Seminarier i april 2010 med bedömning av 16 läkarintyg. Arbetsgruppens svar om läkarintyget är tillräckligt som underlag för beslut om sjukpenning.

Seminarier i april 2010 med bedömning av 16 läkarintyg. Arbetsgruppens svar om läkarintyget är tillräckligt som underlag för beslut om sjukpenning. 1 (22) Seminarier i april 2010 med bedömning av 16 läkarintyg. rbetsgruppens svar om läkarintyget är tillräckligt som underlag för beslut om sjukpenning. llmänt I samtliga svar har arbetsguppen sorterat

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män?

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? REDOVISAR 2004:5 Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? kostnaderna fördelade efter kön och sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016 Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS

Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS Toomas Timpka Professor, överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

A389 Scharlakansfeber A S060 Hjärnskakning S S224 Multipla frakturer på revben S B279 Infektiös mononukleos, ospecificerad B S3200 Fraktur på

A389 Scharlakansfeber A S060 Hjärnskakning S S224 Multipla frakturer på revben S B279 Infektiös mononukleos, ospecificerad B S3200 Fraktur på Gula diagnoser Röda diagnoser Kapitel Kapitel A389 charlakansfeber A 060 Hjärnskakning 224 Multipla frakturer på revben B279 Infektiös mononukleos, ospecificerad B 3200 Fraktur på ländkota, sluten 4210

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv

Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Jan Schyllander, Robert Ekman och Linda Ryen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad. Toomas Timpka, Örjan Dahlström och Joakim Ekberg,

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning Social Insurance Report Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre Social Insurance Report Sjukskrivningar 60 dagar eller längre En beskrivning av sjukskrivna åren 1999 2014 efter kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, yrke, sjukskrivningslängd och diagnospanorama ISSN 1654-8574

Läs mer

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 fokus på 9 diagnoser Frida Hjalte & Ulf Persson IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi Thor Lithman Epidemiolog, Lithman Consulting

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA BESLUTSSTÖDET - En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster

FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA BESLUTSSTÖDET - En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster 1 (19) Avdelningen för analys och prognos Datum Dnr Enheten för statistisk analys 2011-05-30 (del av 2082-2011) FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA BESLUTSSTÖDET - En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis

försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis FoU Rapport Uppföljning av hur införandet av det Nationella försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909,

Läs mer

Beslutsstödet. Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av specifika försäkringsmedicinska rekommendationer för psykiska sjukdomar

Beslutsstödet. Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av specifika försäkringsmedicinska rekommendationer för psykiska sjukdomar Social Insurance Report Beslutsstödet Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av specifika försäkringsmedicinska rekommendationer för psykiska sjukdomar ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida:

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR Vad

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer