Dnr /2007 Dnr Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010. Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd"

Transkript

1 Dnr /2007 Dnr Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2009

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad februari

3 3

4 Innehåll Innehåll 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Användandet av försäkringsmedicinskt beslutsstöd 8 Användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i hälso- och sjukvården 8 Användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd inom Försäkringskassan 8 Motiv till avsteg från rekommendationer 9 Kommunikation mellan sjukskrivande läkare i hälso- och sjukvården och Försäkringskassan 10 Effekter av försäkringsmedicinskt beslutsstöd 11 Effekter för sjukskrivningsmönster 11 Sjukfall, sjukskrivningslängder och enhetlighet 11 Effekter för läkares sjukskrivningsarbete 12 Medicinska underlag 12 Ledning och styrning 13 Effekter för patienterna 13 Internationella jämförelser 13 Vidareutveckling av örsäkringsmedicinskt beslutsstöd 14 Nya rekommendationer 14 Revideringar 14 Rekommenderade sjukskrivningstider 14 Diskussion 15 Referenser 17 Bilagor 19 4

5 Sammanfattning Socialstyrelsen och Försäkringskassan redogör i rapporten dels för de aktiviteter som de båda myndigheterna bedrivit i syfte att utveckla och implementera det försäkringsmedicinska beslutsstödet, dels för data rörande beslutsstödets användande och effekter för sjukskrivningsprocessen fångade efter den förra lägesrapporten (1) i januari Både i hälso- och sjukvården och i Försäkringskassan kan en positiv utveckling vad gäller användande och upplevd nytta av beslutsstödet avläsas. Några av erfarenheterna 2009 som kan framhållas är: Kortare sjukskrivningstider och minskad spridning kring genomsnittsvärden. Sjukskrivningsbedömningarna har blivit enhetligare sedan beslutstödet införts. Många sjukskrivande läkare ser en nytta med stödet. 80 procent (av svarande) anser att beslutsstödet har ett värde för kvaliteten i sjukskrivningsarbetet. 58 procent av de läkare som använt beslutsstödet anser att det är ett stöd i kontakten med patienterna. Andelen bland Försäkringskassans handläggare (2 800 svarande) som säger sig ha nytta av beslutsstödet har på ett år ökat från 45 till 76 procent. Andelen handläggare vid Försäkringskassan som varje gång begär komplettering då motivering till överskridande av rekommenderad sjukskrivningstid saknas har ökat från 17 till 27 procent. Både användningen av, och kvaliteten i, det försäkringsmedicinska beslutsstödet behöver fortfarande stärkas. Det finns bl.a. behov av kompetensutveckling, både i läkarkåren och bland Försäkringskassans handläggare. 5

6 6

7 Inledning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd publicerades hösten 2007 och kompletterades 2008 och Under 2009 har de första resultaten i form av mottagande och användande av beslutsstödet i hälso- och sjukvården och i Försäkringskassan börjat kunna avläsas. Tidiga erfarenheter redovisade Socialstyrelsen och Försäkringskassan i en gemensam lägesrapport januari 2009 (1). I rapporten konstaterades att beslutsstödet var väl känt och att de flesta läkare hade använt beslutsstödet. En majoritet av Försäkringskassans handläggare rapporterades ha fått utbildning om beslutsstödet och de flesta hade vid ett flertal tillfällen sökt efter rekommendationer på nätet. De flesta handläggare uppgav dock att de inte alltid begärde kompletteringar när sjukskrivningstiden överskreds och motivering saknades. De främsta skälen uppgavs vara brist på tid. Socialstyrelsen och Försäkringskassan sammanfattade rapporten med att introduktionen av beslutsstödet gett en tillfredställande bas att utgå ifrån i myndigheternas fortsatta engagemang, men att mycket arbete för att förbättra beslutsstödets användande återstod. I föreliggande rapport redogör Socialstyrelsen och Försäkringskassan för de insatser som gjorts för att öka kvaliteten i, och användandet av, beslutsstödet under De båda myndigheterna utgår ifrån den plan för hur myndigheterna ska utvärdera och kvalitetssäkra beslutsstödet som regeringen tidigare fattat beslut om (2). Socialstyrelsen och Försäkringskassan refererar och sammanfattar också relevant information rörande konsekvenser och effekter av beslutstödet som myndigheterna själva eller annan aktör tagit fram. Rapporten bygger på följande underlag: En enkät till alla läkare i Sverige 2008 genomförd av Karolinska Institutet och redovisad våren 2009 (3). Två olika studier av sjukskrivningar uppmätta före och efter beslutsstödets införande. Studierna genomfördes av Försäkringskassan i maj 2009 och i oktober 2009 (4, 5). En aktstudie rörande bl.a. motiv till avsteg från det försäkringsmedicinska beslutsstödets rekommenderade tider genomförd av Försäkringskassan i februari 2009 (6,7). En webbenkät till handläggare vid Försäkringskassan rörande användning av beslutsstödet genomförd i november 2009 samt i november 2008 (8). Undersökningar från Skåne, Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Linköping (9,10,11,12,13,14,15). 7

8 Användandet av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i hälso- och sjukvården Karolinska Institutet genomförde hösten 2008 en enkät (3) till landets samtliga yrkesverksamma läkare ( läkare, svarsfrekvens 61 procent) med frågor om läkares arbete med sjukskrivning. Ett antal av de frågor som ställdes handlade om erfarenheter av, och synpunkter på, försäkringsmedicinskt beslutsstöd. I den rapport som Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnade i januari 2009 redovisades några preliminära svar. Karolinska Institutets slutrapport som kom några månader senare gav en fyllig bild av hur beslutsstödet tagits emot och använts av läkarna. Drygt 40 procent av läkarna använder beslutsstödet någon gång i månaden eller några gånger per år. En dryg tredjedel, 36 procent av företagsläkarna och 22 procent av allmänläkarna uppger att de använder beslutsstödet minst en gång i veckan. Cirka 17 procent av läkarna ansåg att beslutsstödet utvecklat kompetensen i sjukskrivningsärenden mycket eller ganska mycket. Ytterligare 35 procent ansåg att beslutsstödet utvecklat kompetensen lite. En dryg fjärdedel, 27 procent ansåg att stödet hade stort och 53 procent att det hade måttligt värde för kvaliteten i sjukskrivningsarbetet. 58 procent av de läkare som använt stödet ansåg att det är ett stöd i kontakten med patienten. Som en sammanfattande iakttagelse skriver Karolinska Institutet att "Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd har fått ett stort genomslag men konstaterar samtidigt att det finns ett tydligt behov av fortsatta implementeringsinsatser. Av rapporten framgår exempelvis att var femte av de svarande ansåg att det var svårt att följa beslutsstödets principer och rekommendationer. Drygt 40 procent ansåg att de upplevde stort/ganska stort behov av kompetensutveckling gällande beslutsstödet. En studie från Kronoberg visar att stödets rekommenderade tider ofta överskrids (11) och i en s.k. sjukskrivningsaudit omfattande 1400 sjukskrivningar i Stockholm uppgavs att 30 procent av fallen inte passade in i beslutsstödets normalfall. De flesta på grund av sjukdomstillståndet (43 %) och en dryg femtedel (22 %) på grund av arbetssituationen (13). Beslutsstödet anses svårt att använda när sjukfall blir långa, komplicerade och innefattar samsjuklighet (10). Användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd inom Försäkringskassan För att undersöka användandet av beslutsstödet genomförde Försäkringskassan i november 2008 en webbenkät till samtliga handläggare av sjukförsäk- 8

9 ringsärenden. I november 2009 upprepades enkäten (2 800 handläggare, svarsfrekvens 70%) i syfte att följa utvecklingen. Resultaten 2009 visar på en positiv utveckling av användandet. Andelen handläggare som svarat att de varje gång begär in en komplettering av läkarintyget när motivering till avsteg från beslutstödets rekommendationer saknas har ökat från 17 till 27 procent. Likaså uppger betydligt fler handläggare 2009 att de har haft nytta av det försäkringsmedicinska beslutstödet. Nästan 80 procent av handläggarna uppger att de i ganska eller mycket stor utsträckning har haft nytta av beslutsstödet. Året innan uppgav endast 40 procent att de haft nytta av beslutsstödet. Vidare uppger drygt 90 procent av handläggarna att de i stor eller ganska stor utsträckning anser att det är tydligt på vilket sätt det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan vara ett stöd i handläggningen var andelen 72 procent. Även kunskapsnivån om hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska tillämpas har ökat. Trots detta visar svaren att det finns en osäkerhet bland handläggarna kring hur beslutsstödet ska tillämpas bland annat i situationer när den försäkrade har fler diagnoser samt i samband med från och med vilken tidpunkt den rekommenderade sjukskrivningstiden ska räknas. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara att tre av tio handläggare uppger att de inte fått någon utbildning i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Motiv till avsteg från rekommendationer Försäkringsmedicinskt beslutsstöd anger utgångspunkter för bedömning och kommunikation kring sjukskrivning i ett tänkt normalfall. Beslutsstödet ska användas som en referens för en individuell bedömning. Det betyder att läkaren är fri att göra avsteg från beslutsstödets rekommenderade sjukskrivningstider. Motivering till avsteg ska anges i det medicinska underlaget. En tidigare aktstudie genomförd av Försäkringskassan visar att i 56 procent av de intyg där avsteg gjorts, saknades en motivering (6). I syfte att bedöma kvaliteten på läkares motiveringar till att överskrida rekommenderade sjukskrivningstider samlade Försäkringskassan under februari 2009 in motiveringar (fält 9 på läkarintyget) från 1500 slumpmässigt utvalda ärenden (7). Ärendena rörde diagnoser med tydliga rekommendationer i beslutsstödet (lumbago-ischias, akut lumbago, akut stressreaktion, anpassningsstörning eller stressreaktion/krisreaktion). Sjukfallen överskred i samtliga fall 28 dagar. I studien ingick både intyg som lett till beslut om att utge sjukpenning och intyg som lett till avslag eller krav på kompletterande information. Några exempel som rör stressrelaterade tillstånd kan tjäna som illustration till hur de studerade motiveringarna är uttryckta. Skrivningar av typen: akut reaktion på långvarig psykisk och fysisk överbelastning. Energiförrådet tomt eller Tillståndet har nu försämrats och kräver medicinsk behandling är vanliga. Av skrivningarna kan man dra slutsatsen att det handlar om att besvärens omfattning och längd gör att man bedömer att sjukskrivning utöver tidsgränserna i beslutsstödet är adekvat, men detta uttalas sällan explicit. Beskrivningar av patientens tillstånd förstärks ofta av be- 9

10 skrivningar av den yttre händelse som utlöst tillståndet. I många fall beskrivs endast den yttre händelse det handlar om. I flera fall beskrivs samsjuklighet och i vissa motiveringar beskrivs en helt annan diagnos än den intyget handlar om. I vissa fall beskrivs en mer generell allmän social problematik. Ett exempel: Separerat för fyra veckor sedan, bor i husvagn i väntan på lägenhet. Fått alltmer ångest, depressiva känslor, gråter, svårt att sova. Behöver krisbearbetning I flera av motiveringarna beskrivs den planering som patient och läkare kommit överens om. Några exempel: Vi har tillsammans lagt en planering så att patienten börjar söka jobb på femtio procent och därefter ska vi ha telefonkontakt efter två veckor för att se hur hon klarar det. Flera motiveringar innehåller beskrivningar av att patienten provat att arbeta, som: Patienten har försökt arbeta sjuttiofem procent, men klarar inte av detta just nu. Mera värk och trötthet. Hennes arbete är väl anpassat till hennes besvär med det fungerar inte ändå. Det är svårt att dra fullständiga slutsatser från materialet. 1 Genomgående beskriver motiveringarna patientens tillstånd i allmänna termer. Patienternas symtom intar en central plats, men beskrivningarna mynnar inte ut i slutsatser om funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning eller i slutsatser som klargör hur beskrivna besvär avviker ifrån normalfallen i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Genomgående saknas information om att och hur angivna symptom avviker från rekommendationernas normalsituation. Genomgående saknas också en klar koppling mellan patientens sjukdomsbild och aktuell funktions- och aktivitetsbegränsning. Kommunikation mellan sjukskrivande läkare i hälso- och sjukvården och Försäkringskassan En av de viktigare målsättningarna med att ta fram försäkringsmedicinskt beslutsstöd var att det skulle underlätta kontakt och dialog mellan sjukskrivande läkare och Försäkringskassan. En utveckling åt det hållet förefaller vara på gång. I Karolinska Institutets studie (3) uppgav 40 procent av läkarna att beslutsstödet underlättade kontakten med Försäkringskassan. Endast 4 procent rapporterar problem med att Försäkringskassan tolkar beslutsstödet annorlunda än man själv gjort. I Försäkringskassans uppföljning av användandet bland sina handläggare uppgav 60 procent att det försäkringsmedicinska beslutsstödet varit användbart som underlag i kontakterna med behandlande läkare. Samtidigt uppger fler läkare 2008 än 2004 (i KI-studien) att en svårighet i samverkan med Försäkringskassan är att läkarens bedömning ifrågasätts. I Försäkringskassans uppföljning uppger 59 procent mot tidigare 43 procent av handläggarna inom sjukförsäkringen att de begärt en motivering av sjukskrivande läkare utan att få det. Vidare uppger handläggarna i 89 procent mot tidigare 73 procent att de fått en motivering av dålig kvalitet i retur, men att fler också oftare fått en motivering av god kvalitet (89% mot tidigare 74 %). 1 Uppgifter i fält 4 och 5 kan kompensera/komplettera en ofullständig motivering i fält 9. 10

11 Effekter av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Effekter för sjukskrivningsmönster Med begreppet sjukskrivningsmönster avses genomsnittlig sjukskrivningslängd och spridning kring genomsnittstiderna för olika diagnoser. Försäkringskassan tar i samråd med Socialstyrelsen fram sjukskrivningsdata för tidpunkter före beslutsstödets införande och för tidpunkter efter beslutsstödets införande. Två sådana eftermätningar har gjorts för sjukskrivningar påbörjade under våren och hösten Att dessa mätningar ligger så långt tillbaka i tiden som de gör beror på att sjukfallen ska kunna följas i minst ett halvår för att det ska kunna gå att se hur långa de blivit. Sjukfall, sjukskrivningslängder och enhetlighet I en rapport som Försäkringskassan publicerade våren 2009 (4) konstaterades att sjukfallens längd och spridningen i sjukskrivningslängderna minskat efter införandet av beslutsstödet. Minskningarna gäller i första hand för tillstånd som täcks av beslutsstödet (sjukdomar i rörelseorganen, psykiska sjukdomar, samt diagnosgruppen symtom), diagnoser som står för en stor del av de långa sjukskrivningarna och där sjukskrivningspraxis delvis varit ifrågasatts. För andra diagnosgrupper bl.a. cancersjukdom, skador och förgiftningar, infektionssjukdomar och graviditetskomplikationer - är förändringarna mindre. Tabell 1. Genomsnittliga sjukskrivningstider och spridning kring dessa för sjukskrivningar påbörjade före och efter införande av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Medianlängd kvartilavstånd Antal sjukfall Sjukskrivningar påbörjade mars juni dgr 89 dgr Sjukskrivningar påbörjade mars juni dgr 73 dgr Differens - 3 dgr - 18 % De genomsnittliga sjukskrivningslängderna har sjunkit från 46 till 43 dagar mellan mars-juni 2007 och mars-juni Spridningen mätt i kvartilavstånd 2 minskade från 89 till 73 dagar. Även skillnaderna mellan landstingen 2 Skillnaden mellan obsevationsvärdet vid den första kvartilen (25 % av observationerna till vänster) och den fjärde kvartilen (75 % av observationerna till vänster) 11

12 har minskat. Före beslutstödet var skillnaden mellan det högsta och lägsta medianvärdet 11 dagar, efter beslutsstödet 6 dagar. I november 2009 gjordes en ny mätning av skillnader mellan sjukskrivningar påbörjade augusti-december 2007 och sjukskrivningar påbörjade augusti-december Den genomsnittliga sjukskrivningstiden (median) minskade från 45 till 44 dagar samtidigt som spridningen uttryckt som kvartilavstånd minskade från 96 till 81 dagar. Även antalet påbörjade sjukskrivningar minskade mellan de två mättillfällena från till Det är svårt att särskilja beslutsstödets betydelse för de förändringar som skett. Flera faktorer som striktare sjukförsäkringstillämpning, förändringar i regelverket och attityder till sjukskrivning i samhället är samverkande delar som kan ha påverkat sjukskrivningsmönstret. Effekter för läkares sjukskrivningsarbete Karolinska Institutet jämför i sin studie av läkares arbete med sjukskrivningar (3) resultat från 2004 med resultat från Detta betyder att jämförelser mellan hur läkare ser på sitt arbete med sjukskrivningar kan göras för hur det var före, respektive efter, införandet av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. En betydligt större andel av läkarna 2008 (19 %) jämfört med 2004 (8 %) ansåg att det inte var några som helst problem att hantera situationer där läkare och patient hade olika åsikter om behovet av sjukskrivning. Det samma gäller andelen av de svarande som uppgav att det inte var några problem alls att tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med sjukskrivning: 31 procent 2008 mot 19 procent Trots detta antyder resultatet att sjukskrivningsarbetet fortfarande upplevs som svårt. Andelen läkare som aldrig eller i stort sett aldrig har några problem med sjukskrivningsärenden minskar från 16 procent 2004 till 12 procent En betydligt högre andel läkare 2008 (14 %) jämfört med 2004 (6 %) uppgav att det var mycket svårt att bedöma patienters funktionsnedsättning. En större andel läkare 2008 (15 %) ansåg att det var mycket problematiskt att bedöma optimal tid och omfattning av sjukskrivning jämfört med 2004 (11 %), samtidigt som fler uppgav att man inte alls ansåg att det var problematiskt: 14 procent 2008 mot 10 procent Medicinska underlag I överenskommelse (16) mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting anges mål för korrekt ifyllda medicinska underlag som måste uppnås för att full ersättning ska utgå. Under 2009 har två olika studier (6,17) visat att så många som 75 procent av alla medicinska underlag saknar obligatoriska uppgifter. Ett delvis annat budskap ges i en aktuell studie från Östergötland. Resultaten visar att ca 20 procent av intygen saknar information om hur angiven sjukdom begränsar den sjukskrivnes förutsättningar till aktivitet (14). I de flesta fall sammanfaller detta med att det medicinska tillståndet är oklart angivet. Motsvarande studie som ligger bara några år tillbaka i tiden (15) visar att så stor andel 12

13 som hälften av intygen då inte på något tillfredsställande sätt beskrev den sjukskrivnes funktionstillstånd. Ledning och styrning Som ett krav i samband med överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (16) anges att ledningssystem för hantering av sjukskrivningsfrågor ska etableras, först på vårdgivarnivå och därefter på vårdenhetsnivå. Socialstyrelsen ska bistå Försäkringskassan i uppföljningen av att villkoret efterlevs med rätt kvalitet. Frågor om ledning och styrning är inte direkt kopplade till beslutsstödet. De är däremot mycket viktiga för beslutsstödets användande. Av nämnda studie av Karolinska Institutet (3) framgår att endast var tredje läkare arbetade på en enhet som hade en gemensam policy för handläggning av sjukskrivningsärenden, och endast var femte av dessa ansåg att policyn var väl förankrad. Två tredjedelar av läkarna ansåg att landstingens satsning på förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen var tillräcklig. Många läkare efterfrågar mer kompetens i försäkringsmedicin och det försäkringsmedicinska beslutsstödet. 79 procent av de tillfrågade läkarna hade aldrig, eller i stort sett aldrig, tid för handledning eller reflektion i sjukskrivningsärenden. Effekter för patienterna I den plan för utvärdering och kvalitetssäkring som Socialstyrelsen och Försäkringskassan överlämnade till regeringen i december 2008 angavs att en undersökning av hur beslutsstödet berört patienter skulle initieras under Socialstyrelsen har inte genomfört någon sådan studie, men har inlett diskussioner med Karolinska Institutet i syfte att klargöra vilka förutsättningar som finns för en studie riktad till patienter. Internationella jämförelser Någon internationell jämförelse har inte gjorts på grund av avsaknad av jämförbara data 3. I den dokumentation som följer med det internationella sjukskrivningsmaterial, som Försäkringskassan har tillgång till, amerikanska Medical Disability Advisor (MDA) (17), anges inte information om datas härkomst och egenskaper, t.ex. hur fallen är selekterade eller från vilka sjukförsäkringssystem fallen samlats in. Data bygger på fall från företag, organisationer och sjukförsäkringssystem där huvuddelen av fallen kommer från USA, men även från andra sjukförsäkringssystem. I den utvärdering som genomförs av Försäkringskassan ingår påbörjade sjukskrivningar som sedan följs över tid (4). MDA-data innefattar endast avslutade sjukskrivningar vilket kan snedvrida resultaten. 3 Ett grundläggande problem är de svårigheter som finns med att jämföra sjukskrivningslängder mellan länder med olika sjukvårds- och sjukförsäkringssystem. Ett annat problem är att få fram jämförbara sjukskrivningsdata i sig. Mätmetoder och statistikens täckning är två exempel. 13

14 Vidareutveckling av örsäkringsmedicinskt beslutsstöd Att utveckla kvaliteten i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är ett centralt inslag i Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet. De specifika rekommendationerna baseras i stor utsträckning på beprövad erfarenhet och rekommendationerna kan behöva utvecklas. Nya rekommendationer Socialstyrelsen publicerade i juni 2009 nio stycken nya rekommendationer: ADHD, bipolär sjukdom, inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna, katarakt, körtelfeber, obesitaskirurgi, psykotiska syndrom, skadligt bruk av alkohol/alkoholberoende och gastroesofagal reflux. Under 2009 har arbete inletts med att ta fram ytterligare rekommendationer. Socialstyrelsens ambition med det försäkringsmedicinska beslutsstödet är att det ska omfatta ca 75 procent av alla sjukskrivningsbedömningar (8). Med de kompletteringar som gjorts 2009, och de som planeras för 2010, kommer beslutsstödet att hamna över målnivån (4). Var den optimala nivån ligger är mycket svårt att avgöra. Det finns två skäl att fortsätta komplettera stödet: ett är att rekommendationer som saknas i stödet efterfrågas, ett annat är att nya rekommendationer bidrar till ökat intresse och ökad användning. Revideringar Socialstyrelsen beslutade våren 2009 om ett antal revideringar i befintliga rekommendationer. De flesta av dessa revideringar var små och handlade inte sällan om språkliga förändringar för ökad tydlighet. Ett fåtal revideringar handlade om de rekommenderade sjukskrivningstiderna. Några tidsintervall blev vidare och andra något snävare. Rekommendationer rörande rörelseorganens sjukdomar var det område där flest förändringar gjordes. Rekommenderade sjukskrivningstider De diagnosspecifika rekommendationernas tidsintervall ska vara rimliga, men ha en väl avvägd normerande funktion. Hur väl den ambitionen är uppfylld är svår att bedöma. Tidsintervallen kan av två skäl inte direkt jämföras mot existerande sjukskrivningspraxis. Ett av dem är att endast sjukskrivningar längre än 14 dagar (sjuklöneperioden) finns med i Försäkringskassans register. Med tanke på att en stor del (mellan 50 och 90 procent beroende på diagnos) av alla besök i sjukvården inte leder till sjukskrivningar längre än 14 dagar (9) är uppgifter hämtade från Försäkringskassans register svåra att använda. Ett annat skäl är naturligtvis att praxis inte kan förutsättas motsvara den optimala (20). Syftet med beslutsstödet är ju att påverka sjukskrivningspraxis i riktning mot mer ändamålsenliga sjukskrivningar. 14

15 Data som redovisas i Försäkringskassans rapport (4) från våren 2009 visar att endast få av de uppmätta mediantiderna ligger långt ifrån rekommenderade tidsintervall. Med mer rättvisande data (data som inkluderar sjukskrivningstider kortare än 15 dagar) skulle en ännu större andel av de genomsnittliga sjukskrivningstiderna hamna inom intervallen. Detta talar för att beslutsstödets rekommendationer ligger på en rimlig nivå, men väcker också frågor om tidsintervallerna är för breda och om stödets normerande betydelse eventuellt skulle kunna stärkas. Socialstyrelsen har under 2009 inlett förberedande studier i syfte att hitta metoder för att ta fram mer användbara data gällande sjukskrivningstider för olika diagnoser. I Skåne och i Stockholm har grupper av vårdcentraler börjat bygga upp databaser integrerade i journalsystemen som kan möjliggöra uttag av bättre sjukskrivningsdata. Förhoppningen är att medeltal, eller medianvärden, som inbegriper patienter som inte blir sjukskrivna alls, och som blir det en mycket kort tid, ska kunna tas fram. Ambitionen är att ett revideringsarbete baserat på bra sjukskrivningsdata ska kunna inledas under Diskussion I rapporten redovisas läkares användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Resultaten är svåra att värdera. Begreppet använda är i det här sammanhanget problematiskt. Det är rimligt att föreställa sig att frågan tolkats som hur ofta man aktivt letar i beslutsstödet. Den läkare som vet vad stödets rekommendationer säger om hans eller hennes vanligaste patientkategorier har rimligen ingen anledning att titta efter en gång till. Det finns därför mycket som talar för att användningen av beslutsstödet underskattas. Sjukskrivningsarbetet upplevs fortfarande som svårt. Försäkringskassan har höjt kravnivån gentemot sjukskrivande läkare under 2009 och ett resultat av detta tycks vara att brister i läkares sjukskrivningsarbete synliggörs. Detta trots att läkarna ansträngt sig för att höja kvaliteten på arbetet. En av de bärande idéerna med beslutsstödet, att de två systemen ska driva på varandra i en successivt utvecklad användning av stödet, kan därmed visa sig stämma. Redovisade förändringar i form av kortare och mer enhetliga sjukskrivningar talar för detta. Det försäkringsmedicinska beslutsstödets relativa betydelse för konstaterade förändringar i sjukskrivningsmönstret är dock svårvärderad. Flera samtidiga och samverkande faktorer kan ha inverkat. Det går inte att särskilja effekten av enskilda inslag i de förändringar i sjukskrivningsprocessen som skett under senare år. Redovisade eftermätningar ligger dessutom relativt långt tillbaka i tiden. Att de gör det beror på att sjukfallen ska kunna följas i minst ett halvår för att det ska kunna gå att se hur långa de blir. Detta betyder i sin tur att beslutsstödet inte hunnit vara i bruk särskilt länge när de uppföljande mätningarna gjorts. Den skärpning vad gäller tillämpning av stödet som skett under 2009 gör kommande mätningar intressanta. Dock återstår ansträngning från berörda aktörer vad gäller utveckling av beslutsstödet och dess användande. Fortfarande finns många enskilda sjukskrivningar som ligger långt ifrån tidsintervallens nivåer. Trots en ökad enhetlighet är skillnaderna på hur människors sjukskrivningsbehov bedöms mycket hög. Ett exempel är ischemisk kranskärlssjukdom. Genomsnittlig 15

16 sjukskrivningstid (median) låg innan beslutsstödets införande en bit över, och efter stödets införande, mycket nära, beslutsstödets rekommenderade tidsintervall. Spridningen kring medianvärdet har minskat, men kan sannolikt minska ytterligare. Enligt Socialstyrelsens uppföljning av hjärtsjukvården i Sverige har andelen heltidssjukskrivna 6-10 veckor efter hjärtinfarkt minskat från 47 procent till 43 procent mellan 2006 och I analysen sägs att andelen borde kunna minskas ytterligare till ca procent och att skillnaderna mellan landsting är för stor (19). I lägesrapporten som Försäkringskassan och Socialstyrelsen lämnade i januari 2009 uttrycktes att implementeringen av beslutsstödet gett en bra plattform att fortsätta arbetet utifrån. De båda myndigheternas uppfattning är att det arbetet varit framgångsrikt men att mycket återstår att göra. Beslutsstödets vägledande kvaliteter kan utvecklas vidare och båda myndigheterna kan göra insatser för att säkra att stödet används på avsett sätt både av läkare och av Försäkringskassans tjänstemän. 16

17 Referenser (1) Socialstyrelsen och Försäkringskassan, 2009, Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans lägesrapport om utvecklingen (2) Socialstyrelsen och Försäkringskassan, 2009, Uppföljning av en ny sjukskrivningsprocess Socialstyrelsens och Försäkringskassans plan för hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet och ett nytt arbete med sjukskrivning kan utvärderas och kvalitetssälkras. (3) Alexandersson K, m.fl., 2009, Läkares arbete med sjukskrivning. Rapport 2009, Karolinska Institutet. (4) Försäkringskassan, 2009, Beslutsstödet Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av försäkringsmedicinska rekommendationer för fysiska sjukdomar, Socialförsäkringsrapport 2009:5 (5) Försäkringskassan, 2009, Opublicerad registerstudie. (6) Försäkringskassan, 2009, Försäkringsmedicinskt beslutstöd en aktstudie av användandet. Rapport regleringsbrevsuppdrag (7) Försäkringskassan 2009,svar på regleringsbrevsuppdrag, Det Försäkringsmedicinska beslutsstödet en aktstudie av användandet dnr (8) Försäkringskassan, 2008 och 2009, webbenkät dnr (9) Region Skåne, 2009, Riktlinjer för sjukskrivning vid sjukdomar i rörelseorganen ett kunskapsunderlag. MORSE (10) Goyeryd L & Liljedahl M, 2009, Familjeläkares syn på försäkringsmedicinskt beslutsstöd och på dess implementering inom primärvården Gävleborg, Uppsats KI. (11) Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, 2009, Redovisning (12) Bremander AB, mfl, 2009, Ökat genomslag för gemensam sjukskrivningspolicy i Skåne. Region Skåne. (13) Stockholms Läns Landsting, Sjukskrivningsaudit 2008, Rapport våren 2009 (14) Söderberg E, 2008, Quality in sickness certificates: a comparative study. Linköpings Universitet. Submitted. (15) Söderberg E, 2005, Sickness Benefits and measures Promoting Return to Work perspectives of Different Actors, Linköpings Universitet. (16) Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser för att minska sjukfrånvaron åren (17) Reed P, The Medical Disability Advisor, Reed Group, Westminister, USA. Socialstyrelsen, 2006, Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer en del av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. 17

18 (18) Riksrevisionsverket, Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckligt underlag, RiR 2009:07. (19) Socialstyrelsen, 2009, Hjärtsjukvård, Öppna jämförelser och utvärdering (20) Socialstyrelsen, 2006, Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer en del av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättsäker sjukskrivningsprocess. 18

19 Bilagor Tabell 2. Beslutsstödets rekommenderade sjukskrivningstider samt uppmätta medianvärden och kvartilsavstånd 4 i Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport 2009:5. Redovisningen omfattar diagnoser med fler än 1000 sjukfall aktuell mätperiod Diagnos Beslutsstödet Medianvärde före och efter Differans kvartilsavstånd Antal före och efter I20-25, Ischemisk dgr 69 dgr 62 dgr -31,0 % kranskärlssjuk. M51/54, Lumbago dgr 41 dgr 37 dgr -28,4 % M75, Axelbesvär dgr 57 dgr 57 dgr -18,2 % M16/17, Höft- och dgr 98 dgr 85 dgr 0 % knäledsartros M77, Epykondialgi dgr 39 dgr 35 dgr -18,2 % S40-63, Skador övre extremiteten S30-93, Skador nedre extremiteten G56, Karpaltunnelsyndrom J06, Övre luftvägsinf dgr 45 dgr 44 dgr -4,5 % dgr 53 dgr 55 dgr -8,5 % dgr 39 dgr 36 dgr -16,7 % dgr 20 dgr 19 dgr -12,5 % J18, Pneumoni dgr 22 dgr 21 dgr -16,7 % J20-22 Akut bronkit 0 14 dgr 20 dgr 20 dgr -11,1 % K40-42 Bukväggsbrock 7 28 dgr 27 dgr 26 dgr 0 % F32, Depressiv episod F 33, Recidiverande depresssion F41, Generaliserad ågest/paniksyndr. F43, Anpassningsstörn. och reaktioner på svår stress dgr 94 dgr 78 dgr +2,9 % dgr 126 dgr 96 dgr +3,0 % dgr 81 dgr 64 dgr +2,1 % dgr 55 dgr 48 dgr -25,4 % R00, Symtom 0 14 dgr 37 dgr 34 dgr -30,3 % Skillnaden mellan obsevationsvärdet vid den första kvartilen (25 % av observationerna till vänster) och den fjärde kvartilen (75 % av observationerna till vänster) 5 I intervallet ingår inte F utmattningsssyndrom 19

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2008 Wimi 2005 FK90005_002_G 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009

Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009 1 Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009 Rapporten kan laddas ner från www.ki.se/im Publikationer > nedladdningsbara publikationer eller beställas från: Sektionen för försäkringsmedicin

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004 Rapport 2013 Kristina Alexanderson Britt Arrelöv Richard Bränström Catharina Gustavsson

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning reviderad 2012 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga). Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:9 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/5434/SF (delvis) S2012/7946/SF (delvis) S2013/6526/SF S2013/6733/SF S2013/8823/SF Godkännande av en överenskommelse

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Läkares arbete med sjukskrivning

Läkares arbete med sjukskrivning Läkares arbete med sjukskrivning - enkät till alla läkare i Sverige 08 - utveckling sedan 04 i Östergötland och Stockholm Rapport 09 Kristina Alexanderson Britt Arrelöv Anna Ekmer Jan Hagberg Christina

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med enkäter från 2008 och 2004

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med enkäter från 2008 och 2004 Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 12 och jämförelser med enkäter från 08 och 04 Elsy Söderberg Elin Hinas Kristina Alexanderson Oktober 13

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 fokus på 9 diagnoser Frida Hjalte & Ulf Persson IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi Thor Lithman Epidemiolog, Lithman Consulting

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Kalmar län

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Kalmar län Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Kalmar län Resultat från en enkätstudie år 12 och jämförelser med 08 Kristina Alexanderson Olivia Ernstsson Elin Hinas Therese Ljungquist Sektionen för

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Den baseras på vetenskap och/eller beprövad

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag

Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag Hans Goine Elsy Söderberg Per Engström Edward Palmer RAPPORT 2009:14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning

Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning Resultat från 2013 och jämförelse med 2007 Kristina Alexanderson Christina Keller Mia von Knorring Ann-Sofi Paul Sektionen

Läs mer

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Ögat på sjukskrivning

Ögat på sjukskrivning Ögat på sjukskrivning - åtgärder för minskad sjukfrånvaro Stockholms läns landstings projekt inom ramen för den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden åren 2007-2010. Slutrapport 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen

Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Tillämpningsområde: All hälso- och sjukvård med sjukskrivningsuppgift som Region Halland finansierar oavsett driftsform Sida 1 av 15 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE..3

Läs mer

Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län

Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län Resultat från en enkätstudie år 12 och jämförelse med 8 Kristina Alexanderson Britt Arrelöv Elin

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västernorrlands län

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västernorrlands län Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västernorrlands län Resultat från en enkätstudie år 12 och jämförelser med 08 Kristina Alexanderson Olivia Ernstsson Elin Hinas Therese Ljungquist Sektionen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden

Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden Kristina Sibbmark Gabriella Chirico RAPPORT 2008:29 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna

En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna Helena Nordahl, specialist i allmänmedicin Handledare

Läs mer

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet 1 (13) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde,

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. ett policyprogram från Sveriges läkarförbund

Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. ett policyprogram från Sveriges läkarförbund Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen ett policyprogram från Sveriges läkarförbund 1 Innehållsförteckning Förord...5 SVERIGES LÄKARFÖRBUND, 2005 TEXT: SUSANN ASPLUND JOHANSSON, PER JOHANSSON TRYCK:

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen CENTRAL Sjukskrivningshandbok 1 (36) HANDBOK Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen med genusperspektiv Webb: www.vardgivarguiden.se CENTRAL Sjukskrivningshandbok 2 (36) Förord Stockholms

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Studier om könsskillnader

Studier om könsskillnader Social Insurance Report Studier om könsskillnader Skillnader mellan kvinnor och män i diagnosspecifik sjukfrånvaro, könsskillnader inom assistansersättningen, samt en kunskaps översikt av tidigare studier

Läs mer

Utformning av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess

Utformning av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess 1 (33) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utformning av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess Wimi 2005 FK90005_002_G 2 (33) Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom sjukvården. Samtidigt har handläggningen av denna

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund och syfte Sjukskrivning

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

Sjukfallsinventering i Blekinge

Sjukfallsinventering i Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Sjukfallsinventering i Blekinge Oktober 2010 Jan Resebo Skrift 2011:2

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer