Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd"

Transkript

1 Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2008 Wimi 2005 FK90005_002_G

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd...5 Del 1. Socialstyrelsens redovisning av arbetet med det försäkringsmedicinska beslutsstödet...7 Introduktion av beslutsstödet i hälso- och sjukvården...7 Läkarnas användande av det försäkringsmedicinska beslutsstödet...7 Preliminära data från KI:s nationella enkätstudie...7 Hur känt är beslutsstödet?...9 Intervjuundersökning med läkare...9 Kvalitetsutveckling av beslutsstödet...9 Vetenskaplig transparens, träffsäkerhet och omfattning...10 Socialstyrelsens fortsatta arbete med försäkringsmedicinskt beslutsstöd...11 Del 2. Försäkringskassans redovisning av arbetet med det försäkringsmedicinska beslutsstödet...12 Introduktion och användande av beslutsstödet i Försäkringskassan...12 Webbenkät till samtliga handläggare...13 Kunskap och förståelse...13 Hur används beslutsstödet?...14 Avvikelser från rekommenderad sjukskrivningstid...16 Försäkringskassans plan för verksamheten Beslutsstödets effekter...18 Slutsatser...20 Referenser...21

3 3 Sammanfattning En första version av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd publicerades i oktober Stödet blev i sin första version komplett i maj Det har därmed funnits i mindre än ett år. Beslutsstödet har introducerats i en miljö präglad av förändring, bl.a. omfattande regelförändringar inom sjukförsäkringen och stora organisationsförändringar inom Försäkringskassan. Det kan inte uteslutas att detta påverkat hur beslutsstödet tagits emot och används, varför slutsatser bör dras med visst förbehåll. De undersökningar som rapporten bygger på talar för att kunskapen om vad beslutsstödet är och har för syfte, är utbredd både i hälso- och sjukvården och bland Försäkringskassans handläggare. Preliminära data talar för en generellt positiv inställning till beslutsstödet. Socialstyrelsens och Försäkringskassans uppfattning är att introduktionen av beslutsstödet gett en tillfredställande bas att utgå ifrån i myndigheternas fortsatta engagemang. Mycket arbete återstår dock innan stödet används och fungerar som det är tänkt. I korthet visar rapporten att: Beslutsstödet är väl känt i hälso- och sjukvården. De flesta läkare har använt beslutsstödet någon gång. Inom primärvården uppger 22 procent av läkarna att man använder stödet minst en gång i veckan. Användandet av beslutsstödet är dock fortfarande inte fullt utvecklat. Ca 42 procent av läkarna uppger enligt preliminära data att man aldrig eller nästan aldrig använt stödet. En majoritet av Försäkringskassans handläggare har fått utbildning om beslutsstödet och de flesta anser att det är tydligt hur beslutsstödet kan vara ett stöd i handläggningen och har vid ett flertal tillfällen sökt efter rekommendationer på nätet. De flesta handläggare uppger dock att de inte alltid begär kompletteringar när sjukskrivningstiden överskrids och motivering saknas. De främsta skälen till att inte alltid begära komplettering uppges vara att de inte anser sig ha tid och att alla läkare inte använder stödet. Socialstyrelsen har under 2008 fokuserat på att utveckla beslutsstödets vetenskapliga bas, rekommendationernas träffsäkerhet och att komplettera stödet med nya rekommendationer. En uppdaterad version av stödet är planerad att publiceras våren Försäkringskassan har under 2008 fokuserat på att följa om och hur beslutsstödet används av handläggarna, samt att identifiera och korrigera eventuella problem i tillämpningen. Detta arbete kommer att fortsätta under 2009.

4 De två myndigheterna har initierat baslinjemätningar bl.a. avseende frekvens, längd och spridning vad gäller sjukskrivning för olika diagnoser. Mätningarna ska upprepas under 2009 och de båda myndigheterna räknar då med att kunna presentera resultat beträffande om och hur sjukskrivningsmönster påverkats av beslutsstödet. 4

5 5 Inledning Regeringen uppdrog åt Socialstyrelsen och Försäkringskassan att följa upp och utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i enlighet med deras rapport Uppföljning av en ny sjukskrivningsprocess Socialstyrelsens och Försäkringskassans plan för hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet och ett nytt arbete med sjukskrivning kan utvärderas och kvalitetssäkras. Myndigheterna ska senast i januari 2009 och i januari 2010 rapportera till Socialdepartementet hur arbetet med beslutsstödet fortskrider. De två myndigheterna har valt att lämna en gemensam rapport där insatser och erfarenheter beskrivs i var sitt huvudavsnitt och sammanfattas i några gemensamma slutsatser. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen och Försäkringskassan redogjorde i en rapport till regeringen i december 2006 för olika insatser för en ny och effektivare sjukskrivningsprocess (1). En central insats i den processen är dels införandet av ett nationellt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för vägledning vid bedömning av arbetsförmåga, dels lämplig sjukskrivningsstrategi till stöd för läkare och för Försäkringskassans tjänstemän (2). Beslutsstödet, som består av övergripande principer gällande all sjukskrivning (3) och ett hundratal specifika rekommendationer för enskilda diagnoser, fastställdes i sin nuvarande form i maj Den första kompletta versionen av beslutsstödet har funnits i ett drygt halvår. Under samma tid har det skett omfattande förändringar i de förutsättningar och den miljö som stödet ska fungera i. En av de största förändringarna är en kraftig minskning vad gäller antal och längd på nya sjukskrivningar och en påtagligt ökad medvetenhet om försäkringsmedicinska frågor bland berörda aktörer. Sedan 2007 har ohälsotalet 1 sjunkit markant. I december 2007 var talet 38,3 dagar och ett år senare var det 35,8 dagar. Bland möjliga förklaringar ingår bl.a. användande av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och förändrade beteenden hos de försäkrade. Andra förändringar som spelat in är en genomgripande omorganisation på Försäkringskassan och omfattande förändringar av regelverket för sjukskrivning. Till detta kommer fördröjningar vad gäller introduktion av det nya sjukintyget. Det nya intyg, anpassat till beslutsstödet, som tagits fram har på sina håll varit svårt att få in i aktuellt journalssystem. De inledande erfarenheterna av arbetet med beslutsstödet har således gjorts i en tid med många förändringar där det kan vara svårt vid en första uppföljning att tydligt se vad som är effekt av vad. Implementeringen av beslutsstödet är en del av en 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka dagars sjukfrånvaro.

6 omfattande förändringsprocess med många olika, både samverkande och motverkande, inslag. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har i enlighet med tidigare redovisad plan (4) under hösten 2008 påbörjat en rad uppföljnings-, utvärderings- och kvalitetssutvecklingsinsatser gällande det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Dessa insatser kommer efterhand att ge information om hur stödet fungerar och vad det gett för resultat. Arbetet kan också förutsättas leda till vissa revideringar och kompletteringar av beslutsstödet, men också av myndigheternas arbete med att få till stånd rätt användande av det. Den här rapporten fokuserar på att beskriva de insatser som pågår, att redovisa resultat som hittills föreligger samt att ge besked om inriktning och tidplan för den fortsatta processen. De båda myndigheterna har under 2008 haft olika fokus för arbetet. Detta har medfört att rapportdelarna skiljer sig något i omfång och detaljeringsnivå. 6

7 7 Del 1. Socialstyrelsens redovisning av arbetet med det försäkringsmedicinska beslutsstödet Introduktion av beslutsstödet i hälso- och sjukvården Under hösten 2007 genomförde Sveriges kommuner och landsting (SKL) ett antal utbildningsdagar med de personer som inom landstingen skulle ansvara för informationen om beslutsstödet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Försäkringskassan medverkade med information under dessa utbildningsdagar som omfattade ca 250 personer. Under 2008 har de två myndigheterna fortsatt att delta i konferenser och utbildningar runt om i landet för att introducera beslutsstödet. Ute i landsting och regioner har ett omfattande introduktionsarbete genomförts. SKL har sammanställt inrapporterade utbildnings- och introduktionsinsatser (5). Landstingens och regionernas beskrivningar av insatserna har lite olika karaktär, men ger i stort intryck av omfattande och ambitiösa insatser. Vissa landsting/regioner har fokuserat på primärvården, medan andra har inkluderat samtliga verksamheter. Vissa landsting/regioner har dessutom riktat informationen till lednings- och styrningsnivå. I flera fall har man byggt upp en pool av vad man ofta betecknar som vidareförmedlare. Dessa har ofta engagerats som utbildningsledare i mindre sammanhang, lämpade för dialog och reflektion. Läkarnas användande av det försäkringsmedicinska beslutsstödet Socialstyrelsen kan redovisa data rörande hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet används i hälso- och sjukvården från två olika källor: preliminära data från en nationell enkätstudie omfattande landets samtliga läkare och kvalitativa data från en intervjustudie genomförd av Socialstyrelsen. Därutöver kan statistik över besök på webbsidan där beslutsstödet finns ge en viss ledning. Preliminära data från KI:s nationella enkätstudie Karolinska institutet (KI) har under hösten 2008 genomfört en omfattande enkät till landets samtliga läkare med frågor kring försäkringsmedicinsk praxis och erfarenheter av det försäkringsmedicinska beslutsstödet (8). Vid tidpunkten för denna rapport pågick fortfarande datainsamlingen. De preliminära resultaten bygger på de svar som hittills inkommit. Bland dessa har läkare från hela Sverige svarat att de minst en gång per vecka träffar patienter som är sjukskrivna eller aktuella för sjukskrivning. I KI:s undersökning ställs frågan Hur ofta i Ditt kliniska arbete använder du Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd - vägledning vid sjukskrivning? De preliminära resultaten framgår av tabellen nedan.

8 8 Tabell 1. Hur ofta läkaren i sitt kliniska arbete använder Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, svar. klinik/mottag Fler än 6 ggr i veckan 1-5 ggr i veckan Någon gång i månaden Ngr. ggr/år Aldrig/ i stort sett aldrig Ej svar Totalt Företagshälsov. 443 svar Gynekologi 704 svar Ortopedi 834 svar Psykiatri 969 svar Vårdcentral svar Övriga svar 12 % 21 % 35 % 15 % 16 % 1 % 100 % 2 % 7 % 17 % 20 % 53 % 2 % 100 % 3 % 7 % 17 % 19 % 53 % 2 % 100 % 3 % 8 % 23 % 18 % 45 % 2 % 99 % 4 % 19 % 34 % 19 % 23 % 2 % 100 % 1 % 5 % 14 % 18 % 57 % 5 % 100 % Primärvårdsläkarna står för en mycket stor andel av alla sjukskrivningsbedömningar och enligt de preliminära resultaten uppger 22 procent att de använder beslutsstödet minst en gång i veckan. Inom företagshälsovården är motsvarande andel 33 procent. För att kunna bedöma vilken frekvens som är önskvärd eller acceptabel krävs kunskap om hur de faktiska bedömningssistuationerna i vården ser ut. Användningsfrekvenser måste till exempel relateras till antalet bedömningssituationer där beslutsstödets innehåll inte är känt för den sjukskrivande läkaren. På motsvarande sätt kan specialistläkarnas betydligt lägre användande av stödet bedömas. I den specialiserade vården bedömer en läkare normalt färre sjukdomstillstånd vilket borde ge förutsättningar för att läkarna relativt snabbt kan sätta sig in i beslutsstödets rekommendationer och därför inte behöver konsultera det lika ofta. Enligt svarsfördelningen i tabellen ovan svarar ca 42 procent av samtliga läkare att man aldrig eller nästan aldrig använt stödet. Detta kan inte betecknas som något annat än en för hög andel. Antalet besök per vecka på webbsidan som innehåller beslutsstödet varierar mellan och Under hösten 2008 låg frekvensen på ca 5000 besök per vecka. Den siffran rymmer dock långt ifrån bara användare av stödet och är därför svårbedömd. Ett sammanfattande konstaterande är att de i sjukskrivningssammanhang så viktiga läkarna inom primär- och företagshälsovård har varit först ut med att ta till sig och använda stödet, men att användandet av beslutsstödet generellt i läkarkåren ännu är långt ifrån fullt utvecklat.

9 9 Hur känt är beslutsstödet? Preliminära resultat från en annan fråga 2 i refererade KI-studie visar att endast ca 8 procent av samtliga läkare anger att de inte använt rekommendationerna. Med beaktande av att 3 procent inte svarat på frågan blir slutsatsen att minst 89 procent av läkarna någon gång använt det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Intervjuundersökning med läkare Socialstyrelsen har under hösten 2008 genomfört en pilotstudie där 20 läkare runt om i landet via telefonintervjuer frågats om hur de har blivit informerade om beslutstödet och om hur de använder det i sin kliniska vardag. Studien har fokuserat på kvalitativa aspekter. En av Socialstyrelsens ambitioner har varit att söka ta reda på vad som snabbt bör och kan göras för att öka stödets användarvänlighet. Pilotstudiens preliminära resultat visar bl.a. att det försäkringsmedicinska beslutsstödet är väl känt, att de flesta av de intervjuade läkarna har både fått utbildning om det försäkringsmedicinska beslutsstödet och hur det ska användas, att beslutsstödet i stort har blivit väl mottaget och att avsikten med beslutsstödet - att det ska vara ett stöd vid bedömning och dialog tydligt tycks ha nått fram. Användningen av stödet varierar dock både vad gäller omfattning och karaktär. Vissa av de intervjuade uppger att de i början ofta konsulterade stödet, men att allteftersom man konstaterat att rekommendationerna överensstämmer med den egna praxisen, använder beslutsstödet mindre ofta. Bland intervjuerna finns flera beskrivningar av hur stödet används som stöd i en interaktiv och konstruktiv dialog mellan patient och läkare. De läkare som Socialstyrelsen intervjuat har uppfattat stödet som lätt att hitta i och lätt att använda. De flesta uppger att man via direktlänkar når beslutsstödets rekommendationer när man i sjukintyget (på skärmen) anger en diagnos. De som saknar sådan länk efterlyser detta. För att komma tillrätta med några av de svårigheter som identifierats har Socialstyrelsen verkat för att få in det nya sjukintyget i samtliga journalssystem som landstingen använder. Försäkringskassan har dessutom initierat ett samarbete med SKL som syftar till att få till stånd elektronisk överföring av sjukskrivningsblanketten från hälso- och sjukvården in till Försäkringskassan. I villkoren för överenskommelsen om den s.k. sjukvårdsmiljarden för 2007 (6) ingår att landsting och regioner förbinder sig att vidta åtgärder för att öka användandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Kvalitetsutveckling av beslutsstödet Socialstyrelsen har under hösten 2008 påbörjat arbetet med att kvalitetsutveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Arbetet består av fyra olika moment: att tydliggöra rekommendationernas medicinskt vetenskapliga grund, att validera träffsäkerheten i de angivna tidsgränserna, att komplettera stödet med angelägna rekommendationer, samt att utveckla stödets användarvänlighet. 2 På frågan Hur problematiskt tycker Du i allmänhet att det är att skriva sjukintyg i enlighet med Socialstyrelsens diagnosspecifika försäkringsmedicinska rekommendationer var ett av svarsalternativen: Har ej använt dem

10 10 Det försäkringsmedicinska beslutsstödet har två delar: en som omfattar övergripande principer som gäller vid alla sjukskrivningsbedömningar och en del som består av specifika rekommendationer för ett antal diagnoser som är vanliga i sjukskrivningssammanhang. De övergripande principerna publicerades i tryckt form och ca exemplar av skriften har distribuerats, i första hand till landsting och regioner. Beslutsstödets andra del, de specifika rekommendationerna, finns endast publicerade elektroniskt via Socialstyrelsen webbplats (9). Detta skapar förutsättningar för att på ett enkelt sätt kunna komplettera och revidera rekommendationerna och att säkra att berörda parter har tillgång till senaste versionen av stödet. Rekommendationerna finns tillgängliga via ett särskilt arbetsverktyg som Socialstyrelsen har utvecklat. Ambitionen är att kontinuerligt utvärdera och utveckla verktyget och dess sökvägar. Under hösten 2008 har exempelvis en genomgång och komplettering av diagnosnamn och diagnoskoder, i syfte att tillåta sökning på fler alternativa sätt, genomförts. Vetenskaplig transparens, träffsäkerhet och omfattning För varje diagnosområde som ingår i beslutsstödet har aktuell och relevant forskning tagits fram. Ett stort antal medicinskt sakkunniga inom aktuella diagnosgrupper eller diagnoser har påbörjat arbetet med att granska litteraturen och bedöma om de nuvarande rekommendationerna behöver revideras på någon punkt. Rekommendationerna ska även granskas och bedömas gentemot befintliga nationella riktlinjer, nationella kvalitetsregister och regionala vårdprogram, där sådana finns. Samtliga referenser som bedömningarna bygger på kommer att publiceras i anslutning till rekommendationerna. Den vetenskapliga kunskapen gällande optimala sjukskrivningstider är begränsad. Som ett första steg i riktning mot en metodik för att utvärdera tidsangivelserna i rekommendationerna har ett hundratal läkare rekryterats till en panel för validering av rekommendationernas tidsgränser. Deltagande läkare har, under tre veckor, observerat sina sjukskrivningar och dokumenterat de rekommendationer som de anser behöver korrigeras. Dessa synpunkter ska därefter värderas av experter på diagnosområdet. Socialstyrelsen planerar att följa upp med ytterligare insatser av samma slag. Socialstyrelsen planerar dessutom att tillsammans med Försäkringskassan följa upp frekventa avvikelser från beslutsstödets rekommendationer för att via den källan få indikationer på tidsgränser som eventuellt kan behöva modifieras. Socialstyrelsens ambition är att det ska finnas specifika rekommendationer för ca 75 procent av alla bedömningar gällande sjukskrivning och har påbörjat arbetet med att ta fram nya rekommendationer. Uppslag gällande tillstånd som beslutsstödet skulle kunna behöva kompletteras med kommer från två källor: dels uppmaningar från sjukskrivande läkare, dels genom att i Försäkringskassans register söka efter sjukskrivningsorsaker som inte täcks av beslutsstödet, men som är grunden till sjukskrivning av mer betydande omfattning.

11 Socialstyrelsens fortsatta arbete med försäkringsmedicinskt beslutsstöd En ny reviderad version av det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska enligt Socialstyrelsens planer fastställas innan sommaren En kommitté bestående av experter med särskild kompetens på det försäkringsmedicinska området har rekryterats under hösten Gruppen har representanter för allmänmedicin, ortopedi och psykiatri och kommer i början av 2009 att få ta del av förslag till revideringar som på olika sätt identifierats. Efter kommitténs granskning och godkännande fattar Socialstyrelsen beslut om reviderat stöd. Under 2008 har ett styrdokument för arbetet med försäkringsmedicinskt beslutsstöd tagits fram. Dokumentet syftar till att klargöra grunden i arbetet och bidra till att säkerställa en långsiktig kvalitet. Ett led i ambitionen att stärka beslutsstödet kvalitet och legitimitet är att när så är möjligt koppla stödets försäkringsmedicinska innehåll till Nationella riktlinjer för god vård. I de riktlinjer för depression och ångest som Socialstyrelsen planerar att publicera 2009 har exempelvis rekommendationer för sjukskrivning hämtade från beslutsstödet arbetats in som delmoment i en sammanhållen beskrivning av tidig diagnostik och behandling av depression och ångesttillstånd. Socialstyrelsen planerar att under 2009 slutföra uppföljningen av introduktion och användande av beslutsstödet bland läkare. Resultatet ska ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättrad kunskap och ökad användarvänlighet. Socialstyrelsen planerar vidare att vidareutveckla och fullfölja det kvalitetsutvecklingsarbete som inletts. En förstudie gällande en uppföljning av hur berörda patienter uppfattat stödet planeras också att genomföras. 11

12 12 Del 2. Försäkringskassans redovisning av arbetet med det försäkringsmedicinska beslutsstödet Introduktion och användande av beslutsstödet i Försäkringskassan Införandet av beslutsstödet i Försäkringskassan omfattar bl.a. utbildningssatsningar, etablerandet av nya rutiner, samt framtagande och införande av metodstöd och nya blanketter och mallar. Under januari - februari 2008 genomfördes ett stort antal endagsutbildningar om det försäkringsmedicinska beslutsstödet och dess användande. Målgrupperna var bl.a. handläggare, specialister, försäkringsläkare, föredragande, beslutsfattare, och samverkansansvariga. Totalt deltog personer vid 79 utbildningstillfällen i hela landet. Dessutom genomfördes information till kundtjänst, chefer och andra med behov av att känna till beslutsstödet. Utbildningens mål var att samtliga deltagare skulle förstå beslutsstödets bakgrund, syfte och innebörd, inklusive dess övergripande principer. Utbildningen skulle också ge förutsättningar för att korrekt kunna handlägga ärenden där sjukskrivningstiden enligt beslutsstödet överskrids. En ambition var också att förmedla ett bra förhållningssätt och kompetens att använda beslutsstödet som ett dialoginstrument i kontakterna med sjukskrivande läkare. Inför införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet reviderades och kompletterades olika interna väglednings- och metodstödsdokument samt ett antal blanketter och mallar. Försäkringskassan tog också fram informationsmaterial för pressen och för information för Försäkringskassans webb för vårdgivare, privatpersoner och arbetsgivare. Ett nytt intyg för sjukskrivning, Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom, direkt anpassat till det försäkringsmedicinska beslutsstödet, fastställdes under sommaren Därefter behövdes tid för att uppdatera IT-systemen inom landstingen för det nya intyget. Försäkringskassan kom överens med SKL att detta skulle vara genomfört till den 1 mars och att det nya intyget då skulle kunna börja användas. Detta visades sig dock vara alltför optimistiskt. Det nya intyget har därför under våren och sommaren 2008 inte funnits tillgängligt och kunnat användas av samtliga läkare. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet publicerades i oktober 2007 och började användas inom Försäkringskassan i mars I samband med att rekommendationerna för psykiska sjukdomar, smärta och symptom publicerades i maj 2008, beslutades i samförstånd med Socialstyrelsen och SKL, att dessa rekommendationer först efter sommaren 2008 skulle användas av Försäkringskassan vid bedömning av inkomna medicinska underlag. Detta för att läkarna skulle hinna få information och utbildning om de nytillkomna rekommendationerna.

13 13 Genom den fördröjning det inneburit att alla diagnoser inte fanns med från början och genom att det nya sjukintyget inte funnits tillgängligt för alla läkare, har genomförandet inte fått den självklara starttidpunkt som hade varit önskvärd. Samtidigt med genomförandet i mars genomförde också Försäkringskassan en omfattande organisationsförändring som gjorde att många andra frågor behövde hanteras av handläggarna. Genom detta har införandet tappat viss kraft. Webbenkät till samtliga handläggare För att undersöka om handläggarna har förutsättningar att använda det försäkringsmedicinska beslutsstödet så som det är tänkt skickade Försäkringskassan i november 2008 ut en webbenkät till samtliga handläggare med befattningen personlig handläggare sjukförsäkring och handläggare tidig bedömning. Enkäten ska svara på frågor som: har handläggarna fått utbildning, stöd och support i att använda beslutsstödet, har handläggarna förstått hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska tillämpas? Totalt fick 3985 handläggare enkäten och svarsfrekvensen var 67 procent (2687 personer). En viss andel (17 procent) av dessa tillhörde inte målgruppen och utgick därför. Resultaten är beräknade på 2232 respondenter, varav 1741 är personliga handläggare inom sjukförsäkringen och 491 arbetar i tidig bedömning. Kunskap och förståelse Av enkäten framkom att majoriteten av de handläggare som ska använda det försäkringsmedicinska beslutsstödet har fått utbildning i detta. 68 procent har gått en av Försäkringskassan centralt organiserad utbildning, 9 procent uppgav att de har deltagit i en lokalt organiserad utbildning. 23 procent har dock inte deltagit i någon utbildning alls. Det senare kan bero på Försäkringskassans omorganisation och på att många handläggare är nyanställda och att de ännu inte hunnit gå någon utbildning. Av dem som deltagit i Försäkringskassans centrala utbildning uppgav majoriteten, 73 procent, att utbildningen höll god kvalitet, medan övriga 28 procent uppgav att utbildningen höll låg kvalitet. Att förstå på vilket sätt beslutsstödet kan vara ett stöd i handläggningen är av grundläggande betydelse för användandet av beslutsstödet. För Försäkringskassan del handlar det om att rekommendationerna kan ge stöd när det gäller att förstå läkarens bedömning av den försäkrade och ge ledning när det gäller sjukskrivningens längd. Beslutsstödet är dock inte ett beslutsunderlag för bedömning av rätten till ersättning utan bör i stället ge en impuls till utredning i de fall läkaren har gjort avsteg från den rekommenderade sjukskrivningstiden. Att läkaren motiverar ett eventuellt avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid ger förutsättningar för en bra dialog mellan Försäkringskassan och läkaren. Mer än hälften av de tillfrågade handläggarna uppgav att de i stor utsträckning anser att det är tydligt på vilket sätt det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan vara ett stöd i handläggningen se diagram 1. Detta sammanvägt med att flertalet handläggare (73 procent) har tagit del av de övergripande principerna indikerar att majoriteten av handläggarna har en övergripande förståelse för syftet med beslutsstödet och dess koppling till den egna verksamheten.

14 14 Diagram 1. Andel som instämmer i att det är tydligt hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan vara ett stöd i handläggningen Nej, inte alls 3 Ja, men bara i liten utsträckning 25 Ja, i ganska stor utsträckning 54 Ja, i mycket stor utsträckning n=2185 Procent För att få en uppfattning om kunskapsnivån och om handläggarna på Försäkringskassan har förstått hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska tillämpas fick handläggare även svara på en rad kunskapsfrågor. Frågorna var dels ställda i form av fallbeskrivningar där handläggaren fick uppge hur han eller hon skulle göra i olika situationer, dels som rena kunskapsfrågor. Svaren visade att det finns en osäkerhet bland handläggarna kring hur beslutsstödet ska tillämpas bland annat i situationer när den försäkrade har fler diagnoser samt i samband med från och med vilken tidpunkt den rekommenderade sjukskrivningstiden ska räknas. Enkätsvaren visade inte någon skillnad mellan handläggarna hade deltagit i utbildning och de som inte gjort det. Under hösten har förtydliganden om användningen av beslutsstödet förts in i Försäkringskassans styrande och stödjande dokument vid handläggning av sjukpenningärenden. Hur används beslutsstödet? I Försäkringskassans och Socialstyrelsens gemensamma plan för uppföljning och utvärdering av en ny sjukskrivningsprocess ingår att Försäkringskassan ska följa om Försäkringskassans personal använder beslutsstödet som avsett. Försäkringskassan har valt två olika tillvägagångssätt för att fånga detta. Dels genom den i denna rapport redovisade enkäten, dels via en aktstudie som kommer att genomföras under första kvartalet 2009 (se avsnittet om motiv till avvikelser från rekommenderad tid). Resultaten från webbenkäten ger viss information om i vilken utsträckning som handläggare på Försäkringskassan använder beslutsstödet. Det visar på handläggarnas uppfattning om hur ofta de tittat i det, hur ofta de begärt kompletterande information, och om de haft nytta av stödet. En mer fördjupad bild av hur beslutsstödet används kommer i samband med resultaten av den planerade aktstudien.

15 15 Diagram 2. Antal gånger har handläggare sökt efter rekommendationerna på nätet efter det att stödet införts 30 eller fler gånger gånger gånger 17 Aldrig 5 n= Procent De allra flesta av de handläggare (95 procent) som svarade uppgav att de någon gång varit inne och sökt bland sjukskrivningsrekommendationerna på nätet. Majoriteten uppgav dessutom att de varit inne minst 30 gånger, se diagram 2. Likaså hade majoriteten (73 procent) tagit del av de övergripande principerna för sjukskrivning. 41 procent uppgav även att de någon gång hade hänvisat till de övergripande principerna i dialog med läkare se tabell 2. Majoriteten av handläggarna uppgav att de har haft nytta av beslutsstödet i handläggningen. Fem procent uppgav däremot att de inte alls har haft någon nytta av beslutstödet se diagram 3. Det senare kan bero på att dessa handläggare endast hanterar korta sjukfall. En annan orsak kan vara att de är nyanställda i organisationen. Av intresse kan nämnas att resultatet av enkätsvaren visade att det är en större andel handläggare som angett att det i stor utsträckning är tydligt hur beslutstödet kan vara ett stöd i handläggningen (diagram1) än de som angivit att de i stor utsträckning haft nytta av beslutsstödet i handläggningen. Tabell. 2. FK-handläggarnas erfarenheter av de övergripande principerna Andel Jag har hört talas om de övergripande principerna för sjukskrivning 84 % Jag vet var jag kan hitta de övergripande principerna för sjukskrivning 75 % Jag har tagit del av de övergripande principerna för sjukskrivning 73 % Jag har någon gång hänvisat till de övergripande principerna för sjukskrivning i dialog med läkare 41 % n=2147

16 16 Diagram 3. Andel som anser sig ha haft nytta av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i handläggningen Nej, inte alls 5 Ja, men bara i liten utsträckning 50 Ja, i ganska stor utsträckning 35 Ja, i mycket stor utsträckning n=2185 Procent Avvikelser från rekommenderad sjukskrivningstid Läkaren kan alltid göra avsteg från den sjukskrivningstid som rekommenderas i beslutsstödet eftersom bedömningen ska göras utifrån den enskilda individens unika tillstånd. I sådana fall ska läkaren motivera varför det krävs en längre sjukskrivning i just det fallet. Försäkringskassan ska först ta ställning till om uppgifterna i sjukintyget är tillräckliga för att kunna göra en bedömning eller om det behövs en komplettering. Detta gäller även för den motivering som läkaren ska ange i de fall sjukskrivningen är längre än den som rekommenderas i beslutsstödet. När det finns tillräckliga uppgifter ska Försäkringskassan ta ställning till om arbetsförmågan kan anses nedsatt och om motiveringen till den längre sjukskrivningsperioden kan godtas. I de fall det saknas en motivering till varför sjukskrivningsperioden överskrids ska Försäkringskassan begära in en komplettering. Det går inte att generellt ange vilka motiveringar som ska godtas. Försäkringskassan måste alltid göra en individuell bedömning där motiveringen vägs samman med vad som övrigt framgår av ärendet. Diagram 4. Andel som begärt komplettering av läkarintyget om sjukskrivningsperioden överskridit den rekommenderade tiden och motivering saknas Ja, varje gång 17 Ja, ibland 63 Nej, jag har inte stött på något läkarintyg där den rekommenderade tiden varit överskriden 9 Nej, jag har hittills inte använt eller uppmärksammat det försäkringsmedicinska beslutsstödet i mitt arbete 11 n= Procent

17 17 Omkring 17 procent av de handläggare som svarade uppgav att de begärt in en komplettering av läkarintyget varje gång medan 63 procent uppgav att de begärt in en komplettering ibland. Av de svarande uppgav 9 procent att de inte stött på något sjukintyg där rekommenderad tid varit överskriden och 11 procent att de hittills inte har använt eller uppmärksammat det försäkringsmedicinska beslutsstödet i sitt arbete se diagram 4. Skälen till att handläggare avstår från att begära in komplettering av läkarintyg när den rekommenderade sjukskrivningsperioden är överskriden varierade. Den vanligaste orsaken var att handläggaren inte anser att han eller hon har tid att begära komplettering i alla ärenden där det skulle behövas. Ett annat skäl var att det försäkringsmedicinska beslutsstödet enligt handläggarna inte verkar användas av läkarna. Försäkringskassan har med anledning av detta resultat kommit överens med SKL att medicinska underlag som inte innehåller motivering till avvikelser från beslutsstödet ska skickas tillbaka till läkaren. Det har också tydligt markerats från högsta ledningsnivå om vikten att använda stödet. Handläggarna tillfrågades även om läkarnas inställning till beslutstödet (tabell 3). Här uppgav 35 procent att de uppfattat att läkarna är negativa till beslutstödet medan 26 procent ansåg att läkarna är positivt inställda. Majoriteten av handläggarna (40 procent) hade dock ingen uppfattning om läkarnas inställning till beslutstödet. Tabell 3. FK-handläggarnas uppfattning om inställningen till beslutsstödet hos de läkare man varit i kontakt med Inställning andel Mycket positiv inställning 1 % Ganska positiv inställning 25 % Ganska negativ inställning 30 % Mycket negativ inställning 5 % Vet ej/ej aktuellt 39 % n= % Även handläggarnas erfarenheter vad gäller begäran om motivering av sjukskrivande läkare med anledning av att sjukskrivningsperioden överskridit den rekommenderade tiden varierade se diagram 5. Resultaten visar på att 3 av 4 handläggare någon gång har fått in en motivering av god kvalitet och att en lika stor andel har fått en motivering av dålig kvalitet. Vidare visade resultaten att 43 procent av handläggarna har erfarenheter av att ha begärt motivering av sjukskrivande läkare utan att lyckas få in det.

18 18 Diagram 5. Motiv till avvikelser från rekommenderad sjukskrivningstid Har begärt motivering av sjukskrivande läkare utan att få det. 43 Har begärt motivering av sjukskrivande läkare och fått in en motivering av dålig kvalitet. 74 Har begärt motivering av sjukskrivande läkare och fått in en motivering av god kvalitet. 75 Har begärt motivering men läkaren uppger sig inte ha hört talas om det försäkringsmedicinska beslutsstödet. 13 n= Procent För att analysera huruvida läkarnas motiveringar till avvikelser från rekommenderade sjukskrivningstider är adekvata och acceptabla behöver de medicinska underlagen granskas. Försäkringskassan planerar att i februari 2009 genomföra en aktstudie. Studien kommer dels visa hur de motiveringar som finns ser ut, dels visa i vilken utsträckning beslutsstödet används. Både fysiska och psykiska diagnoser som är vanliga och där rekommendationen är tillräckligt tydlig kommer att väljas ut. Ett slumpmässigt urval på cirka ärenden kommer att studeras. Försäkringskassans plan för verksamheten 2009 Försäkringskassan planerar att slutföra uppföljningen av introduktionen av beslutsstödet under Resultaten ska ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättringar som på bästa sätt tar tillvara och utvecklar beslutsstödets och den nya sjukskrivningsprocessens förutsättningar. Försäkringskassan kommer att tillsammans med Socialstyrelsen analysera läkarnas motiveringar till avvikelser från rekommenderade sjukskrivningstider. Analyserna ska komma fram till vad som är adekvata och acceptabla formuleringar. Om behov finns kan analysen resultera i ett policydokument. Underlaget kommer att hämtas från den aktstudie som planeras i februari Studien kommer dels visa hur de motiveringar som finns ser ut, dels visa i vilken utsträckning beslutsstödet används. Både somatiska och psykiska diagnoser som är vanligs och där rekommendationen är tillräckligt tydlig kommer att väljas ut. Analys av sjukskrivningsmönstret efter diagnoser och diagnosgrupper, spridning i sjukskrivningstider för olika diagnosgrupper samt skillnader mellan kön och olika landssting ska vidare göras under Detta i syfte att undersöka om beslutsstödet och en förbättrad sjukskrivningsprocess leder till minskade skillnader mellan olika grupper. Beslutsstödets effekter Utvärderingen av beslutsstödet (och en till detta kopplad utvecklad sjukskrivningsprocess) kommer av flera skäl att bli en grannlaga uppgift. Detta

19 beror bl.a. på att effekterna av en rad samtidiga processer kan vara svåra att särskilja och på att datafångsten i sig är komplicerad. Datainsamling förväntas ske vid olika tidpunkter för att spegla utveckling över tid. Utvärderingen bör vidare fånga olika aspekter av de områden som berörs. Hittills har Försäkringskassan och Socialstyrelsen vidtagit åtgärder med ambitionen att kunna avläsa förändringar avseenden frekvens och längd på sjukskrivningar, samt sjukskrivningsmönster, före och efter beslutsstödets införande. Det senare bl.a. mätt som spridningen kring medelvärdet av sjukskrivningslängd för olika tillstånd. Geografiska skillnader, samt skillnader mellan kön ska också uppmärksammas. Förhoppningen är att det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska bidra både till kortare sjukfall och en utjämning av skillnader i sjukskrivningsmönster. Försäkringskassan och Socialstyrelsen planerar för två typer av datauttag ur Försäkringskassans register: avlutade sjukfall vid givna tidsperioder före och efter beslutsstödets införande samt påbörjade sjukfall vid givna tidsperioder före och efter beslutsstödets införande. Eftersom beslutstödet för somatiska och psykiska sjukdomar införts vid olika tidpunkter görs uppföljningen i två omgångar. Den första omgången fokuserar på de somatiska sjukdomar som omfattas av beslutsstödet från mars Den andra omgången fokuserar på de psykiska sjukdomar som omfattas av beslutsstödet from augusti Eftersom det finns säsongsvariationer i sjukskrivningsmönstren görs jämförelsen för påbörjade sjukskrivningar under samma månader före och efter beslutsstödets införande. Den första jämförelsen för somatiska sjukdomar avser således påbörjade sjukskrivningar våren 2007 som jämförs med påbörjade sjukskrivningar våren 2008 (som pågått minst 15 dagar). Den andra jämförelsen avser psykiska sjukdomar och avser hösten 2007 som jämförs med hösten

20 20 Slutsatser Introduktionen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet är, trots en del initiala svårigheter och hinder, genomförd med i stort sett tillfredsställande resultat. Beslutsstödet är känt både i hälso- och sjukvården och inom Försäkringskassan, och de flesta läkare och handläggare har använt beslutsstödet någon gång. Fortfarande saknas mer ingående kunskap om hur och i vilka situationer stödet används. Användandet av beslutsstödet är fortfarande inte fullt utvecklat. Ca 42 procent av läkarna uppger att man aldrig eller nästan aldrig använt stödet och Försäkringskassans handläggare begär långt ifrån alltid kompletteringar när sjukskrivningstiden överskrids och motivering saknas. Till viss del beror brister i användandet på hinder av praktisk natur, t.ex. finns fortfarande inte det nya sjukintyget i vissa av de journalsystem som används. Mycket arbetet återstår för att öka beslutsstödet användarvänlighet. Det finns behov av ytterligare utbildningsinsatser med fokus på speciellt svåra eller principiellt viktiga frågor i samband med tillämpningen av stödet. Teman och ämnen för sådana utbildningsinsatser kan förväntas avteckna sig i takt med att stödets användande utvecklas och blir till en självklar rutin i sjukskrivningsprocessen. Introduktionen av beslutsstödet så här långt har gett en bra bas inför det fortsatta arbetet. För Socialstyrelsens del handlar det i första hand om att på olika sätt utveckla kvaliteten i stödets innehåll, att komplettera det så att det täcker relevanta frågeställningar, samt att tillgängligheten och användarvänligheten förbättras. För Försäkringskassans del handlar det om att ta ytterligare steg för stringensen i tillämpningen av stödet.

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010. Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010. Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Dnr 00-2890/2007 Dnr 004363-2010 Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2009 Citera

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen? Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Riks och landstingsspecifika resultat

Riks och landstingsspecifika resultat Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (17) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Riks och landstingsspecifika resultat Västra Götaland 2 (17)

Läs mer

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (6) Svar på regeringsuppdrag Rapport Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Försäkringskassan : 2018-11-12 Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Version 1.0 Dnr

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess RAPPORT JANUARI 2016 SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset, Stockholm Karin Axelsson, Leg fysioterapeut,

Läs mer

Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården

Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården 1 (6) Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården Inledning Sedan 2006 har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått

Läs mer

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. 2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för

Läs mer

Regeringens skrivelse 2018/19:27

Regeringens skrivelse 2018/19:27 Regeringens skrivelse 2018/19:27 Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd Skr. 2018/19:27 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 december 2018 Stefan

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Social problematik och sjukskrivning handläggning

Social problematik och sjukskrivning handläggning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:8 Social problematik och sjukskrivning handläggning En granskning av Försäkringskassans arbete med att identifiera social problematik i handläggningen av sjukskrivningsärenden

Läs mer

RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats:

RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats: APRIL 2014 RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26

Läs mer

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson Utdrag Protokoll I:1 vid regeringssammanträde 2015-10-01 S2015/06154/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om att revidera villkor 5 i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Ändra till startrubrik

Ändra till startrubrik Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,

Läs mer

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Försäkringsmedicinskt Forum Södra Älvsborg

Försäkringsmedicinskt Forum Södra Älvsborg Försäkringsmedicinskt Forum Södra Älvsborg SKL överenskommelser Sjukvårdmiljarden Rehabiliteringsgarantin Försäkringsmedicinskt forum Södra Älvsborg Koordinator Information Utbildning Kvalitet Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2 Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Information nollplacerade På rätt väg

Information nollplacerade På rätt väg Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Arbetsresor istället för sjukpenning

Arbetsresor istället för sjukpenning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Månadsrapport sjukförsäkringen

Månadsrapport sjukförsäkringen Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer