SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess"

Transkript

1 RAPPORT JANUARI 2016 SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset, Stockholm Karin Axelsson, Leg fysioterapeut, MSc, Rehabkoordinator Lena Lundman, Leg fysioterapeut, Rehabkoordinator

2 SAMMANFATTNING Rapporten beskriver fortsättningen på det projekt som pågick inom verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset i syfte att uppnå en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. I den första rapporten, Rehabkoordinator inom ortopedi för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess, uppmärksammades ett antal problem rörande sjukskrivningar för patienter med ortopediska skador som vårdats på akutmottagningen. Syftet med det fortsatta projektet var huvudsakligen att kartlägga och optimera sjukskrivningsprocessen för ortopediska patienter på akutmottagningen, som ska följas upp på Södersjukhusets ortopedmottagning eller i primärvården. Sjukskrivningsproblematiken identifierades genom samtal och intervjuer av olika aktörer i sjukskrivningsprocessen; läkare och övriga medarbetare på akutmottagningen och ortopeden; läkare i primärvården; arbetsgivarrepresentanter samt ett stort antal patienter. För att åstadkomma en mer patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess genomfördes bland annat utbildningsinsatser, sedan nya riktlinjer tagits fram. Man kan med viss försiktighet tolka det som om de åtgärder som vidtagits inom ramen för detta projekt haft en viss effekt. Innan projektet startade hade 62 % av patienter behov av en förlängd sjukskrivning i samband med uppföljning på ortopedmottagningen, jämfört med 30 % under sista månaden i projektet. För att bibehålla effekten av insatserna som beskrivits är det av stor vikt att arbeta långsiktigt och tålmodigt. Detta är särskilt viktigt på akutmottagningen, som står inför stora utmaningar vid genomförandet av Framtidsplanen, där sjukskrivningsfrågan lätt överskuggas av andra aktiviteter. Projektet har genomförts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och finansierats via sjukskrivningsmiljarden. Projektet pågick huvudsakligen under Karin Axelsson; Lena Lundman; 2

3 BAKGRUND Sjukskrivningsmiljarden, som pågått under åren , är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten, i syfte att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Regeringen anser att den stigande sjukfrånvaron är mycket oroande och ser det som angeläget att även fortsättningsvis ge ekonomiska incitament som stimulerar hälso- och sjukvården att aktivt medverka till att ytterligare utveckla sjukskrivningsprocessen. För 2016 har därför ingåtts en ettårig överenskommelse där sjukskrivningsmiljarden slås ihop med de avsatta medlen från tidigare rehabiliteringsgarantin till en ny överenskommelse med det gemensamma namnet En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess På Södersjukhuset pågick under ett projekt Rehabkoordinator inom ortopedi för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i syfte att kartlägga och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen inom verksamhetsområde ortopedi. Under projektets gång uppmärksammades ett antal problem rörande sjukskrivningar för patienter med ortopediska skador som vårdats på akutmottagningen. Det framkom att en del patienter inte fick något läkarintyg, och att andra hade blivit sjukskrivna alldeles för kort tid, trots att skadan i förhållande till patientens arbetsuppgifter uppenbart krävde en längre period. Det noterades även brister i läkarintygen, framför allt när det handlade om att beskriva hur skadan påverkar patientens förmåga att arbeta. Akutmottagningen tar årligen emot fler än patienter. Då ca patienter i arbetsför ålder vårdas på grund av en ortopedisk skada, sågs behovet av att effektivisera hanteringen och kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Vikten av att förbättra samverkan mellan ortopedi och akutmottagning var tydlig, och av denna anledning beviljades medel för ett fortsatt projekt. I samband med genomförandet av Framtidens hälso- och sjukvård står vården inom Stockholms läns landsting inför stora förändringar, främst under åren För att underlätta genomförandet av Framtidsplanen har ett omställningsavtal slutits, som reglerar flera uppdrag som landstinget gett Södersjukhuset. I samband med det står akutmottagningen inför en stor utmaning med att införa ett nytt arbetssätt som ska leda till förbättrat personalsamarbete, patientflöde och lokalutnyttjande. Effekten av detta förväntas bli både kortare vistelsetider för patienterna och bättre arbetsmiljö för medarbetarna. I omställningsavtalet framgår att rehabilitering och sjukskrivning ska ske som en integrerad del av vård och behandling, varför även detta är en angelägen fråga och det är ur flera aspekter viktigt att sjukskrivningsprocessen blir effektiv och kvalitetssäker. Det fortsatta projektets huvudsakliga syfte var att kartlägga hur sjukskrivningsprocessen för ortopediska patienter på Södersjukhusets akutmottagning kan optimeras. Projektet pågick under 2015 och de två Rehabkoordinatorerna, vanligen verksamma som leg fysioterapeuter, fortsatte sina tidigare projektanställningar. 3

4 ARBETSPROCESS OCH METOD Kartläggning I arbetet med att kartlägga sjukskrivningsprocessen intervjuades medarbetare som på ett eller annat sätt var involverade i patienters sjukskrivning, såsom läkare, sjuksköterskor och administrativ personal på akutmottagningen. Förutom kontakt med ett stort antal patienter intervjuades även ortopedläkare och övrig personal på ortopedmottagningen. För att få en bild av vilka konsekvenser brister i sjukskrivningsprocessen kan ge utanför sjukhuset väggar, intervjuades även ett antal primärvårdsläkare, en representant från Distriktsläkarföreningen i Stockholm samt arbetsgivarrepresentanter. Identifierade problem Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är tänkt att vara ett stöd för läkare och andra aktörer i arbetet med sjukskrivningar. I de övergripande principerna framgår bland annat att redan vid påbörjad sjukskrivning bör sjukskrivningens avslutning planeras och dokumenteras. På akutmottagningen visade det sig dock vara vanligt förekommande att första sjukskrivningstillfället hålls kort, max 2 veckor, även i de fall där diagnosen i förhållande till patientens arbetsuppgifter uppenbart kräver längre tid. Oavsett om patienten kommer att följas upp på ortopedmottagningen eller i primärvården ställer detta till problem, när återbesöket ligger senare än sjukskrivningen sträcker sig. Många upplevde att de saknade information om var de skulle vända sig i frågor om sin sjukskrivning. Ofta hade de upprepade gånger försökt få kontakt med läkare både i primärvården och på ortopedmottagningen innan de lyckades få kontakt med ansvarig läkare på akutmottagningen. Socialstyrelsens övergripande principer bör förstås beaktas i akutmottagningens sjukskrivningsarbete, men ibland är det relevant att frångå dessa. Vid osäkra diagnoser och vid behov av ytterligare utredning, är det svårt att bedöma hur länge patientens nedsättning av arbetsförmågan kommer att bestå och konsekvensen kan därför bli en kortare sjukskrivningstid i det första läkarintyget. Enligt det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska sjukskrivningar enbart utifrån symtom undvikas, med anledning av att innan diagnos är ställd kan inte arbetsförmågan och inte heller tiden för eventuell nedsättning bedömas. I det tidigare projektet 1 granskade Rehabkoordinatorer ett stort antal läkarintyg som utfärdats både på ortopeden och på akutmottagningen. Många av dessa uppvisade brister i kvalitet, framför allt när det handlade om att bedöma arbetsförmåga. Flera läkare på akutmottagningen menade att de saknar tillräcklig kunskap i försäkringsmedicin, och tyckte därför att det var svårt att fylla i läkarintyget. De kände sig osäkra på det regelverk som ligger till grund för Försäkringskassans arbete, vilket fick till följd att de också hade svårt att svara på patienters specifika frågor om sjukskrivning. 1 Rehabkoordinator inom ortopedi för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess 4

5 De problem som framkom i tidigare projekt på verksamhetsområde Ortopedi, med ett stort antal av Begäran om komplettering av läkarintyg från Försäkringskassan, förekom inte i någon nämnvärd utsträckning på akutmottagningen. Det kan förklaras med att många läkarintyg med kortare sjukskrivningstid än 14 dagar endast handläggs av arbetsgivaren och kommer därför inte till Försäkringskassans kännedom. Ur ett arbetsgivarperspektiv är läkarintyget en viktig informationskälla. Arbetsgivaren har, enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken, ansvar för rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen. Konsekvenserna av att en anställd behöver fler läkarintyg för samma sjukperiod och där läkarintygen saknar viktig information försvårar arbetet med att tidigt initiera de rehabiliteringsoch anpassningsåtgärder som behövs för att snabbt få tillbaka anställda i arbete. Att i ett tidigt skede få en uppfattning om aktivitetsbegränsningar och om hur länge och i vilken grad en anställd kommer att ha nedsatt arbetsförmåga, gör det lättare att agera tidigt och vid behov koppla in den företagshälsovård som eventuellt finns knuten till arbetsplatsen. Ortopedmottagningen tar emot tusentals samtal i telefonrådgivningen varje månad och det finns ett begränsat antal telefontider per dag. Flera av samtalen rör sjukskrivningsfrågor. För telefonrådgivningens sjuksköterskor tar de mycket tid i anspråk, då de inte kan handlägga dessa ärenden självständigt utan att först behöva komma i kontakt med ansvarig läkare. Genom en mer kvalitetssäker sjukskrivningsprocess skulle många av samtalen kunna undvikas och i stället ge utrymme för patienter med frågor av mer medicinsk karaktär, som i nuläget har svårt att komma fram till mottagningen. Akutläkare har vid vissa ortopediska diagnoser möjlighet att boka in patienter för uppföljning till ortopedmottagningen utan att konsultera ortopedläkare. Här uppmärksammades att det var vanligt förekommande att man sjukskriver patienten fram till återbesöket, istället för att planera hela sjukskrivningsperioden. Läkare på ortopedmottagningen anser det som en extra arbetsbelastning och slöseri med tid när de behöver skriva ett nytt läkarintyg. Ett mottagningsbesök är ofta beräknat till 15 min och sjukskrivningsfrågan tar tid i anspråk, när det är andra väsentliga frågor av mer medicinsk karaktär som måste diskuteras. Vid en klar diagnos och nedsatt arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifter, underlättar det att sjukskrivningen planeras väl redan vid det första utfärdade läkarintyget på akutmottagningen. Vid samtal med primärvårdsläkare, bland annat i samband med ett läkarmöte på en större vårdcentral i Stockholm, framkom att patienter med behov av förlängd sjukskrivning efter att ha vårdats inom akutsjukvården ofta får problem. Anledning är att väntetiden för tidsbokning till ordinarie husläkare ofta är upp till fyra veckor, vilket är för lång tid att vänta för patienter med korta sjukskrivningar. Primärvårdsläkarnas reflektion var därför att patienterna då söker sig till primärvårdens akuttider i sjukskrivningsärenden. De upptar då en akuttid för andra som är i behov av medicinska insatser, vilka i sin tur tvingas söka vård på annat håll, till exempel på någon av akutsjukhusens akutmottagningar. 5

6 Genomförda aktiviteter för en effektiv sjukskrivningsprocess Utbildning av läkare verksamma på akuten och ortopeden I projektet ingick att ta fram och etablera en utbildning för läkare som är verksamma på akuten och ortopeden för optimal sjukskrivning och rehabilitering för patienter med sjukdomar i rörelseapparaten som söker vård akut. Tre utbildningstillfällen anordnades där ett 50-tal av akutmottagningens ST- och underläkare deltog. ST-läkare Dejan Jelesijevic, som även varit delaktig i arbetet med att ta fram patientinformation, informerade om sjukskrivningsprocessen och lade stor tyngd vid att förklara konsekvenserna av att inte sjukskriva rätt. Löpande under projektet har nyanställda ortopedläkare utbildats som en del av arbetsplatsintroduktionen, där särskilt fokus lagts på läkarintygets innehåll, det försäkringsmedicinska beslutsstödet och rehabiliteringskedjan. Extra viktigt har detta varit för läkare som utbildats utomlands, en grupp som ofta saknar kunskap om försäkringsmedicin i sin grundutbildning. För att implementera ett nytt förhållningssätt till sjukskrivningsprocessen krävs ett tålmodigt och långsiktigt arbete, och förhoppningsvis finns möjlighet att även fortsättningsvis anordna utbildningstillfällen för akutmottagningens läkare och övriga medarbetare. Riktlinje Polikliniska ortopedpatienter Sedan tidigare fanns en riktlinje som vänder sig till akutläkare, vilken bland annat innehåller information om vilka diagnoser som akutläkaren på egen hand kan boka in för återbesök på ortopedmottagningen, utan att konsultera ortopedläkare. Under projektet kompletterades riktlinjen med sjukskrivningstider för respektive diagnos, vilka bygger på beslutsstödets rekommendationer, Morse samt ortopedläkarnas erfarenheter. Syftet var att akutläkarna redan vid påbörjad sjukskrivning ska planera och ta ställning till hela sjukperioden, istället för att sjukskriva fram till återbesöket på ortopedmottagningen som tidigare var praxis. För att göra informationen mer lättillgänglig utarbetades en inplastad lathund i fickformat. Patientinformation; broschyr Patienter som blev sjukskrivna i samband med att de vårdats på akutmottagningen, hade ofta frågor om sin sjukskrivning. Vid intervjuer med olika medarbetare på akuten, uttalades osäkerhet om vilka regler som gäller vid sjukskrivning, som exempel kan nämnas; om arbetsgivare kan kräva läkarintyg redan första sjukdagen och om patienten behöver ett läkarintyg vid arbetslöshet. En broschyr utarbetades i samarbete med samverkansansvarig på Försäkringskassan Information om sjukskrivning för dig som vårdats på akutmottagningen. Den sammanfattar den information som är relevant i det akuta skedet och beskriver regelverk för sjukskrivning, tillvägagångssätt för sjukanmälan i förhållande till olika anställningsformer etc. Den har även till syfte att avlasta personal på akutmottagningen och samtidigt öka kunskapen om regelverk. Broschyren hänvisar även till Försäkringskassans hemsida som har mer detaljerad information. 6

7 Riktlinjer och rutin för sjukskrivning/affisch Ett syfte med projektet var att ta fram rutiner för korrekt hantering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsärenden från akuten till ortopeden eller till primärvården efter ett akutbesök. Av den anledningen togs Sjukskrivning; riktlinjer och rutiner fram för att skapa struktur och ett gemensamt synsätt. Den bygger på de problem som framkom under projektet och är tänkt att fungera som ett stöd för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och kan även användas som utbildningsmaterial till nyanställda läkare. I riktlinjen påtalades även vikten av att sjukskrivning ska vara jämlik och jämställd samt att uppmärksamma tecken på våld i nära relationer. Planen är att den ska finns tillgänglig på sjukhusets nya intranät som lanseras under våren För att förenkla användandet av riktlinjen sammanfattades den i en överskådlig affisch, i storlek 50 x 70 cm. Affischen är uppdelad i tre delar, där den första delen beskriver läkarintygets innehåll med överskådlig information och tydliga exempel för rätt formulering i rätt fält i intyget. Den andra delen är en sammanfattning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet för de vanligast förekommande diagnoserna inom ortopedi på akutmottagningen. Den tredje delen är en vägledning för sjukskrivning och bygger på de identifierade problem som uppmärksammades under kartläggningen. SLUTSATSER Som beskrivits i denna rapport medför korta sjukskrivningar ett problem inte bara för patienter. Det påverkar även; arbetsgivare som får svårt att initiera rehabiliterande insatser i ett tidigt skede, läkare i primärvården där akuttider upptas av patienter som behöver förlängd sjukskrivning samt på ortopedmottagningen där läkare får skriva nya läkarintyg, och där sjuksköterskor i telefonrådgivningen får hantera onödiga ärenden. Troligtvis påverkas även Försäkringskassans handläggare som får hantera fler läkarintyg för en och samma sjukperiod, i stället för att lägga resurser på patienter med större behov. Varje dag följs ca patienter upp på ortopedmottagningen efter att ha vårdats på akutmottagningen. Av dessa är ca 1/3 i behov av sjukskrivning. Innan projektet startade hade 62 % behov av att få sin sjukskrivning förlängd i samband med läkarbesöket, jämfört med 30 % sista månaden i projektet. Siffrorna bör givetvis tolkas med viss försiktighet, men kan ändå indikera att de åtgärder som vidtagits inom ramen för detta projekt har haft en viss effekt, såsom lathunden för sjukskrivning och utbildningsinsatser för läkare. En bidragande orsak kan också vara att de ortopedläkarna som även tjänstgör på akutmottagningen, sedan tidigare blivit mer medvetna om sjukskrivningsfrågan, vilket kan ha gett ringar på vattnet. För att implementera ett nytt förhållningssätt till sjukskrivningsprocessen krävs dock ett tålmodigt och långsiktigt arbete. Ska man dessutom uppnå en god effekt av utbildningsinsatser och nå så många som möjligt, måste skräddarsydda insatser erbjudas inom ramen för befintliga mötestider som arbetsplatsträffar etc. Det är särskilt angeläget på en akutmottagning som i regel har stor omsättning av läkare, och där verksamheten pågår dygnet runt årets alla dagar. Om patienten får en bra planerad sjukskrivning redan i samband med att det första läkarintyget skrivs, underlättar det för alla parter och säkerställer att sjukskrivning blir en del av vård och behandling. 7

8 8

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1

Läs mer

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson

1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson Utdrag Protokoll I:1 vid regeringssammanträde 2015-10-01 S2015/06154/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om att revidera villkor 5 i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Stöd för rätt sjukskrivning (SRS)

Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv,

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

RUTINER FÖR REHABILITERING

RUTINER FÖR REHABILITERING RUTINER FÖR REHABILITERING LYCKSELE KOMMUN Ersätter Rehabiliteringspolicy Riktlinjer och handlingsplan fastställt av Personalnämnden 2013-05-16 31 Skapad av HR-enheten 2016-05-19 Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Utvärdering av ett ettårigt projekt (2014-2015) med rehabkoordinatorer vid Verksamhetsområdet Ortopedi, Södersjukhuset i Stockholm

Utvärdering av ett ettårigt projekt (2014-2015) med rehabkoordinatorer vid Verksamhetsområdet Ortopedi, Södersjukhuset i Stockholm Utvärdering av ett ettårigt projekt (214-215) med rehabkoordinatorer vid Verksamhetsområdet Ortopedi, Södersjukhuset i Stockholm Rasmus Elrud Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2013 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2013 Innehåll UTBETALNINGSMODELL... 3 AVSTÄMNING MELLAN PARTERNA... 4 GODKÄNNANDE

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning

Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning Resultat från 2013 och jämförelse med 2007 Kristina Alexanderson Christina Keller Mia von Knorring Ann-Sofi Paul Sektionen

Läs mer

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ

Läs mer

Läkares arbete med sjukskrivningsärenden. - en policy från Sveriges läkarförbund

Läkares arbete med sjukskrivningsärenden. - en policy från Sveriges läkarförbund Läkares arbete med sjukskrivningsärenden - en policy från Sveriges läkarförbund Läkares arbete med sjukskrivningsärenden Hälso- och sjukvårdens och läkarens roll i sjukskrivningsprocessen kan med rätt

Läs mer

Bättre sjukskrivning

Bättre sjukskrivning Bättre sjukskrivning Information till medarbetarna inom Primärvården Skåne Nordost Innehåll Bakgrund. 3 Centrala direktiv... 4 Regionala direktiv... 5 Verktyg...7 Steg-för-steg modellen...7 Frågor till

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden 10 år. Anna Östbom, SKL Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet

Sjukskrivningsmiljarden 10 år. Anna Östbom, SKL Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet Sjukskrivningsmiljarden 10 år Anna Östbom, SKL Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet Sjukskrivningsmiljarden En överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet Kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 9 januari 2003 NR. 1/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 Arbetsgivaren är enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) skyldig att

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med enkäter från 2008 och 2004

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med enkäter från 2008 och 2004 Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Östergötland Resultat från en enkätstudie år 12 och jämförelser med enkäter från 08 och 04 Elsy Söderberg Elin Hinas Kristina Alexanderson Oktober 13

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer