avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och"

Transkript

1 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och ska gå till väga när informationen i läkarintyget inte är tillräcklig och behöver kompletteras Vad ska läkarintyget innehålla? Blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK7263) består av 17 olika fält. Att alla fälten inte är ifyllda behöver inte betyda att läkarintyget måste kompletteras. De uppgifter som efterfrågas i vissa fält måste dock alltid finnas med de är obligatoriska. I de fälten efterfrågas information som är av avgörande betydelse för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning i ett ärende. Ibland kan de efterfrågade uppgifterna finnas på ett annat ställe i läkarintyget och då behövs naturligtvis ingen komplettering. Vid tveksamhet ska handläggaren samråda med den försäkringsmedicinska rådgivaren Obligatoriska uppgifter för bedömning av rätten till sjukpenning De uppgifter som redovisas under denna rubrik måste finnas med på läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning. Om någon uppgift saknas måste därför handläggaren komplettera läkarintyget innan den första utbetalningen av sjukpenning kan göras. Patientens personnummer och namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem läkarintyget gäller. Klinik eller mottagning och läkarens namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem som utfärdat intyget. Fält 2 Diagnos/diagnoser för sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsförmåga Utan denna information är det inte möjligt att bedöma om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Det är därför inte heller möjligt att bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Att denna information saknas kan bara accepteras då intyget gäller avstängning på grund av smitta. Fält 4 Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning) Här ska det finnas en beskrivning av vad läkaren funnit vid sin undersökning och vid den medicinska utredningen i övrigt som stöd för den angivna diagnosen. Detta är särskilt viktigt vid symtomdiagnoser och andra diffusa diagnoser. Uppgiften behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 5 Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå? (aktivitetsbegränsning) Informationen som läkaren ska lämna i detta fält är den mest centrala för bedömningen av rätten till sjukpenning. Ett undantag från kravet på att dessa uppgifter måste finnas kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Ibland kan också informationen om status i

2 fält 4 vara så tydlig att aktivitetsbegränsningen framgår där, men för det mesta är det inte tillräckligt. Det ska finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga eller aktivitet i det dagliga livet. En funktionsbegränsning på organnivå kan till exempel bestå av muskelsvaghet eller rörelseinskränkning. En sådan funktionsbegränsning kan också få konsekvenser för individen i form av svårigheter att lyfta armarna ovan axelhöjd eller att gå. Det är denna nedsättning (aktivitetsbegränsning) på individnivå som ska vara beskriven i fält 5 i läkarintyget. Där ska också vara beskrivet hur omfattande konsekvenserna är för individen. Detta är särskilt viktigt vid icke specifika psykiatriska diagnoser, som till exempel stressrelaterade tillstånd, där gränsen mellan vad som kan betraktas som sjukdom eller inte kan vara svår att dra. Här ska konsekvenser som till exempel koncentrationssvårigheter eller nedsatt uthållighet finnas beskrivna tillsammans med graden av koncentrationssvårigheterna eller den nedsatta uthålligheten. Vid värktillstånd ska värkens konsekvenser på den försäkrades kognitiva funktioner vara belysta i det medicinska underlaget, eftersom enbart värk i sig inte innebär en nedsatt arbetsförmåga. Graden av dessa konsekvenser kan vara beskrivna utifrån exempel på arbetsuppgifter och aktiviteter i det dagliga livet som den försäkrade inte kan utföra. När det gäller aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska dessa vara beskrivna så att det framgår om den försäkrade exempelvis har förflyttningssvårigheter, har nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjda arbetsuppgifter eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Även vid mer generell aktivitetsbegränsning som till exempel vid hjärtsvikt, avancerad lungsjukdom eller malign sjukdom ska det finnas en beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga. Någon gång kan dock den information som ges om status vara tillräcklig för att aktivitetsbegränsningen ska framgå. När bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att det finns en tydligt beskriven aktivitetsbegränsning. Fält 8 Jag bedömer patientens arbetsförmåga i förhållande till Läkarintyget måste alltid innehålla information om i förhållande till vad läkaren bedömt nedsättningen av arbetsförmågan. När bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete ska alltid de arbetsuppgifter den försäkrade faktiskt har vara angivna. Vid arbetslöshet ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna klara ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När patienten är föräldraledig ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna vårda barnet. Fält 8 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är Av detta fält ska graden av nedsättning och den tidsperiod intyget avser framgå. Fält 9 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att Om sjukskrivningen omfattar längre tid än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödets specifika rekommendationer ska det finnas en motivering till det i läkarintyget. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som läkaren träffar patienten första gången. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja något beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.

3 Om motivering saknas eller om den är otillräcklig ska handläggaren normalt begära komplettering av läkarintyget i detta avseende innan rätten till sjukpenning kan bedömas och ersättning betalas ut. Om sjukskrivningstiden i läkarintyget är längre än den rekommenderade, men handläggaren kan bedöma att det finns rätt till sjukpenning i början av sjukfallet, kan han eller hon betala ut sjukpenning för den period som ligger inom ramen för de specifika rekommendationerna. Handläggaren kan samtidigt begära att läkarintyget kompletteras med en motivering till varför den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Se även exemplet Sune, avsnitt 9.5 Det kan också finnas situationer när det inte är nödvändigt att begära komplettering trots att sjukskrivningstiden är längre än den rekommenderade och motivering saknas. En sådan situation kan vara när obligatoriska uppgifter i övriga fält på läkarintyget visar att det inte finns någon nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till arbetsuppgifter eller arbetslöshet. Även i fall när tiden för sjukskrivningen bara är någon eller några dagar längre än den rekommenderade kan handläggaren överväga att godta den längre tiden utan motivering om övriga omständigheter i ärendet talar för detta. Det gäller naturligtvis under förutsättning att Försäkringskassan kan avgöra att det finns rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL. Olof sjukskrivs i fyra dagar utöver en rekommenderad sjukskrivningstid på fyra veckor. Efter konsultation med försäkringsläkaren står det klart att uppgifterna i fält 4 och 5 på läkarintyget visar att det finns omständigheter i Olofs fall som kan förklara de fyra extra dagarna. Försäkringskassan bedömer att det finns tillräcklig information för att kunna ta ställning till rätten till sjukpenning. Det förekommer att en försäkrad sjukskrivs under flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. I dessa fall ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Eventuella avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid för den diagnosen ska motiveras av intygsskrivande läkare. Om det framgår av läkarintyget att läkaren har sjukskrivit patienten i förhållande till ett visst arbete men det av underlaget i övrigt framgår att patienten är arbetslös måste Försäkringskassan utreda detta. Eftersom den försäkrades arbetsförhållande är en viktig faktor när det gäller att bedöma lämplig sjukskrivningstid bör Försäkringskassan i dessa fall begära en motivering från läkaren. Skälet är att det kan finnas ytterligare medicinska uppgifter om patienten som läkaren inte bedömde var nödvändiga att ange på läkarintyget eftersom han eller hon ansåg att arbetet i sig gav en förklaring till arbetsoförmågan. Åsa sjukskrivs i tre veckor från ett arbete som vårdbiträde. Av försäkran och av samtal med Åsa framgår emellertid att hon är arbetslös. Vid kontroll mot det försäkringsmedicinska beslutsstödet visar det sig att det inte rekommenderas någon sjukskrivning alls för arbetslösa personer med Åsas sjukdom. Det saknas motivering från läkaren om varför Åsa sjukskrivits. Försäkringskassan skickar en kopia av läkarintyget med begäran om komplettering till den intygsskrivande läkaren. Nedan finns några exempel på vilka uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna besluta om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. För att avgöra om motiveringen är tillräcklig är det också av betydelse hur status och aktivitetsbegränsning beskrivs under fält 4 och 5. Det är extra viktigt att vara uppmärksam på om motiveringen är tillräcklig i de fall den rekommenderade sjukskrivningstiden i det försäkringsmedicinska beslutsstödet redan överskridits och det fortsätter att komma in fler läkarintyg. Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Det ska också framgå av informationen i fält 4 och 5 att förmågan till aktivitet på individnivå fortfarande sätter ned arbetsförmågan.

4 Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga eller om andra sjukdomstillstånd som förstärker arbetsoförmågan tillkommer ska det finnas en beskrivning av komplikationerna eller sjukdomstillstånden och en förklaring av varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Om den försäkrade väntar på en funktionsförbättrande medicinsk åtgärd, som till exempel att få en höftleds- eller knäledsprotes eller någon annan behandling som bedöms vara en förutsättning för att funktionen ska återställas, ska det framgå hur lång tid som åtgärden eller behandlingen beräknas ta. Försäkringskassan behöver denna information för att handläggaren ska kunna bedöma om det finns möjlighet till tillfällig omplacering eller anpassade arbetsuppgifter. Om motiveringen är att det pågår behandling, som till exempel sjukgymnastik eller kognitiv beteendeterapi, ska anledningen till att arbetsförmågan är nedsatt under behandlingen finnas beskriven. Det ska också framgå vad behandlingen förväntas leda till. Om det är faktorer i arbetsmiljön som gör att sjukdomen fortsätter eller försämras ska detta framgå. Det är särskilt viktigt att handläggaren konsulterar den försäkringsmedicinska rådgivaren vid tveksamheter som gäller motiveringen till att sjukskrivningen är längre än den rekommenderade. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också hjälpa till att avgöra om en komplettering behövs eller inte. Eftersom beslutsstödet är nytt både för Försäkringskassan och för sjukvården ska om motivering saknas helt, är bristfällig eller irrelevant den intygsskrivande läkaren vid kompletteringen av läkarintyget informeras om att uppgifterna saknas och varför de behövs. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan ge handläggaren stöd inför samtalet med läkaren. Handläggaren och den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också komma överens om att den försäkringsmedicinska rådgivaren själv kontaktar den som utfärdat intyget. För att läsa mer om vad som krävs av motiveringen och läkarintyget i övrigt för att den försäkrade ska kunna ha rätt till sjukpenning trots att den rekommenderade sjukskrivningstiden överskridits, se avsnitt 9.5. Fält Underskrift Datum, läkarens namnteckning och namnförtydligande ska alltid finnas på läkarintyget. Detta framgår av Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården Obligatoriska uppgifter för fortsatt handläggning Uppgifterna under denna rubrik är vanligtvis inte nödvändiga för att kunna bedöma rätten till sjukpenning. Försäkringskassan kan därför betala ut sjukpenning innan uppgifterna i dessa fält har kompletterats. Om handläggaren bedömer att den försäkrade har rätt till sjukpenning ska uppgifterna ändå kompletteras eftersom de behövs för den fortsatta handläggningen. Fält 2 Diagnoskod enligt ICD-10 (Huvuddiagnos) Koden ska avse huvuddiagnosen och den ska ha minst tre positioner. Vid byte av diagnos är det särskilt viktigt att kontrollera att diagnosen i klartext överensstämmer med diagnoskoden. På intyg som är en förlängning av tidigare läkarintyg med samma diagnos kan avsaknad av diagnoskod accepteras. Fält 4 Jag baserar uppgifterna på

5 Detta fält ska alltid vara ifyllt eftersom informationen ger Försäkringskassan möjlighet att värdera uppgifterna i läkarintyget. Min undersökning av patienten Läkarens undersökning av patienten är grunden för att han eller hon ska kunna bedöma patientens tillstånd. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) ska läkaren alltid ange på intyget om det grundar sig på något annat än en personlig undersökning. Min telefonkontakt med patienten Förlängning av en sjukskrivning ska alltid göras på grundval av en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning och värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Sjukskrivning efter telefonkonsultation bör därför förekomma endast i undantagsfall. Det finns inga formella hinder för en läkare att utfärda ett intyg med en telefonkontakt som grund, förutsatt att han eller hon känner patienten och det aktuella sjukdomstillståndet väl. Detta kan dock bara accepteras i undantagsfall, eftersom läkaren inte objektivt kan konstatera förbättringar eller försämringar i patientens tillstånd vid en telefonkontakt. Försäkringskassan bör därför inte acceptera enbart telefonkontakt vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen eller när sjukskrivningen är längre än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Journaluppgifter Försäkringskassan kan i undantagsfall acceptera läkarintyg som bara är baserade på journaluppgifter, till exempel i vissa fall då den försäkrade vårdas på sjukhus. Det kan också bli aktuellt när den intygsskrivande läkaren baserar ett intyg på uppgifter i journal från en konsulterad specialistläkare. Läkarintyg med endast journaluppgifter som grund kan inte accepteras vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen. Annat Försäkringskassan kan i vissa fall acceptera intyg som utfärdas av en läkare som inte har hand om själva vården av patienten. Det kan till exempel vara en psykiatriker som utfärdar läkarintyg som i huvudsak stöder sig på bedömningar i det vårdteam som sköter behandlingen. Detta kan även gälla vid missbruksvård. Fält 7 Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell? Informationen i detta fält är obligatorisk för den fortsatta handläggningen, eftersom den behövs vid bedömningen av eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. Uppgiften är viktig för Försäkringskassans fortsatta agerande i sjukfallet. Undantag kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 10 Prognos kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa) I det här fältet kan Försäkringskassan få viktig information om den försäkrades möjligheter att återgå i arbete och vad en plan för återgång i arbete i så fall skulle behöva innehålla. Denna uppgift behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig Uppgifter som är önskvärda men inte obligatoriska Om det saknas uppgifter i nedanstående fält får handläggaren bedöma om uppgifterna behövs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Fält 3 Anamnes för aktuell sjukdom

6 Här redovisas den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och av förhållanden som kunnat påverka den. Många gånger ger anamnesen bra information till Försäkringskassan, men den behövs inte om övriga uppgifter i intyget ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans bedömning. Fält 6 Föreskrift behandling eller åtgärd som är nödvändig för att förmågan ska kunna återställas Om det finns föreskrifter på läkarintyget kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till dessa vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Ju längre sjukskrivningen pågått desto viktigare är det att uppgiften finns med. Fält 11 Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än det patienten normalt använder göra det möjligt för patienten att återgå i arbete? Det är Försäkringskassans uppgift att utreda om resor med annat färdsätt än det normala kan göra det möjligt för den försäkrade att återgå i arbete helt eller delvis oavsett om uppgiften är ifylld på läkarintyget eller inte. Det är dock särskilt viktigt att handläggaren uppmärksammar om det finns ett kryss i ja-rutan. Fält 12 Jag vill ha kontakt med Försäkringskassan Om läkaren har kryssat för att kontakt önskas med Försäkringskassan ska handläggaren kontakta läkaren snarast, dock senast inom en vecka, efter det att handläggaren tagit del av läkarintyget. Se JO-beslut Fält 13 Övriga upplysningar Det är viktigt att handläggarna uppmärksammar och tar tillvara information i denna ruta Hur kompletteras läkarintyget? När komplettering av läkarintyget behövs bör Försäkringskassan prioritera dessa ärenden, så att det går snabbt. Bristfälligt ifyllda läkarintyg kompletteras som regel genom att en kopia av intyget skickas tillbaka till den läkare som har utfärdat det. Kopian skickas tillsammans med ett brev till läkaren (FK15740 eller FK15742). Av brevet ska det framgå vad som saknas i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning och eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. När kompletteringen avser uppgifter som är obligatoriska för att kunna betala ut sjukpenning, ska brevet innehålla information om att sjukpenning inte kan betalas ut om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för den fortsatta handläggningen av ärendet ska detta framgå. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera ett ofullständigt läkarintyg genom telefonsamtal med den intygsskrivande läkaren. Det som avgör om det är lämpligt med en skriftlig eller muntlig komplettering är vilken typ av uppgift det är fråga om och även hur omfattande komplettering som behövs. När det är en namnteckning som saknas ska denna självfallet alltid kompletteras skriftligen. Om ett läkarintyg kompletterats genom telefonkontakt med läkaren ska handläggaren dokumentera svaret i ärendet. För att vara säker på att han eller hon uppfattat läkarens information rätt ska handläggaren läsa upp tjänsteanteckningen för läkaren i telefon och därefter notera i ärendet Uppläst för och godkänt av NN. Ett annat sätt att komplettera ett otillräckligt ifyllt läkarintyg är att handläggaren skickar ett brev till läkaren med individuellt formulerade frågor som kan ge den information som saknas i intyget. I

7 dessa fall kan det vara lämpligt att konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren för hjälp med att formulera frågorna. Handläggaren ska däremot inte begära in journalkopior istället för att begära att ett ofullständigt läkarintyg kompletteras. Sjukvårdens journaler är skrivna huvudsakligen med ett annat syfte än det medicinska underlag som Försäkringskassan behöver för att bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till sjukpenning. Det finns en risk för att Försäkringskassan, med eller utan hjälp av den försäkringsmedicinska rådgivaren, tar över intygsskrivande läkares uppgift och den kommunikation han eller hon ska ha med sin patient i sjukskrivningssituationen. Journaler innehåller även mycket information som saknar relevans i försäkringsärendet och som därför är olämplig att ha i ärendet, särskilt med hänsyn till att sekretesskyddet inte är detsamma hos Försäkringskassan som inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att handläggaren omgående informerar den försäkrade om att läkarintyget inte innehåller tillräcklig information för bedömning av rätten till sjukpenning. När handläggaren begär att ett läkarintyg ska kompletteras ska han eller hon därför alltid underrätta den försäkrade. Detta kan göras genom att handläggaren skickar en kopia av brevet till läkaren till den försäkrade för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att bedöma rätten till sjukpenning kan det finnas situationer då det är lämpligt att också ta kontakt per telefon, för att förvissa sig om att den försäkrade förstår vilka konsekvenser det kan få om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen av läkarintyget inte kommit in till Försäkringskassan inom 14 dagar från det att den begärdes ska handläggaren skicka en påminnelse till läkaren. Den försäkrade ska få en kopia av påminnelsen för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att kunna bedöma rätten till sjukpenning ska det framgå av brevet att om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan kan det medföra att sjukpenningen fördröjs eller inte kan betalas ut alls. Läs mer om Försäkringskassans utredningsskyldighet i avsnitt och i Vägledning 2004:7 Försäkringskassan och Förvaltningslagen. Då det gäller komplettering av uppgifter som behövs för den fortsatta handläggningen av ärendet får handläggaren avgöra i det enskilda fallet hur det är lämpligt att agera om uppgifterna inte kommit in efter påminnelse. I vissa fall kan det vara tillräckligt om uppgifterna framgår av en förlängning av läkarintyget.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Inera Medcert Testspecifikation

Inera Medcert Testspecifikation Inera Medcert Testspecifikation Inledning Innan man kan börja testa måste man ha tillgång till en installation av Medcert, och för att Medcert skall fungera korrekt måste samtliga funktioner vara rätt

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Information om FK Sida 1

Information om FK Sida 1 Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kvalitetsgranskning av läkarintyg

Kvalitetsgranskning av läkarintyg Social Insurance Report Kvalitetsgranskning av läkarintyg En del av sjukskrivningsmiljarden år 2011 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13)

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m. Inledande bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder Att skriva intyg Statens budget 2013 totalt ca 830 miljarder kr 1. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2. Allmänna bidrag till kommuner 3. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 93

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR Vad

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Bakgrund och omfattning Syfte och grundläggande förutsättningar Kvalitet, åtagande och rutiner...

Innehållsförteckning. 1 Bakgrund och omfattning Syfte och grundläggande förutsättningar Kvalitet, åtagande och rutiner... 1(7) KRAVSPECIFIKATION Referens Datum Diarienr Jessica Grufstedt 2015-08-28 RS 1514-2015 Innehållsförteckning Sid nr 1 Bakgrund och omfattning... 2 2 Syfte och grundläggande förutsättningar... 2 3 Kvalitet,

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade För att ansökan ska behandlas bör legitimerad läkare fyllt i läkarintyget. För parkeringstillstånd fodras ett välliknande foto och namnteckning, se bilaga

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag

Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag Effekter av information om förstärkt granskning av medicinska underlag Hans Goine Elsy Söderberg Per Engström Edward Palmer RAPPORT 2009:14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för

Läs mer

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad 1(5) Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Fysisk planering Svartuddsvägen 1 941 85 Piteå Tel: 0911-69 62 00 För att ansökan ska behandlas fordras att legitimerad läkare fyllt i läkarintyget

Läs mer

ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Jag ansöker om förlängning av tidigare beviljat parkeringstillstånd.

ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Jag ansöker om förlängning av tidigare beviljat parkeringstillstånd. Sidan 1 av 7 ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrade För att kunna behandla ansökan fordras att legitimerad läkare fyllt i läkarintyget på sidan 2, nytt läkarintyg skall lämnas med 2-3 års mellanrum

Läs mer

ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Kommunledningsförvaltn/kansli Box 500, 833 24 Strömsund ANSÖKAN om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Undantag från lokala trafikföreskrifter om parkering som ger tillstånd att parkera enligt inramad

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

Utlåtande från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden om uppehållstillstånd eller verkställighetshinder

Utlåtande från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden om uppehållstillstånd eller verkställighetshinder 244011 Inkom Migrationsverket Utlåtande från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden om uppehållstillstånd eller verkställighetshinder Dossiernummer Signatur Läkare som skriver utlåtanden eller

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer