8. Utredning av rätten till sjukpenning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Utredning av rätten till sjukpenning"

Transkript

1 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande genom hela sjukfallet. Försäkringskassan ansvarar för att ärendena blir tillräckligt utredda. Grunderna för detta finns reglerade i förvaltningslagen. Inom socialförsäkringsområdet finns dessutom specialregler i AFL om Försäkringskassans utredningsskyldighet och befogenhet att hämta in utredning. 8.1 Utredning Rätten till sjukpenning prövas fortlöpande under ett sjukdomsfall. Försäkringskassan ska kontinuerligt bedöma om och i vilken omfattning arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom och om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder behövs (3 kap. 8 a AFL). Försäkringskassan ska tidigt och på ett riktigt sätt ta ställning till den fortsatta handläggningen i ärendet. Att ta till vara människors arbetsförmåga måste alltid vara ett förstahandsalternativ (prop. 2007/08:136, s. 58). Man bör alltid överväga om deltidssjukskrivning kan vara ett lämpligt sätt att förkorta sjukperioden. En successiv återgång kan också behövas i de fall då det inte behövs några rehabiliteringsinsatser. Partiell sjukpenning bör dock inte användas för längre sjukskrivningsperioder. Se även avsnitt Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer om hur lång sjukskrivning som behövs i normalfallet för olika sjukdomstillstånd. Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömningen av rätten till ersättning i det enskilda fallet. Däremot kan Försäkringskassan använda beslutsstödet som en impuls till utredning. Det kan till exempel vara ett stöd för att kunna ställa relevanta frågor till den intygsskrivande läkaren i de fall han eller hon har gjort avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid. Det är viktigt att Försäkringskassan i samtliga sjukfall gör alla relevanta utredningar och bedömningar i rätt tid och på rätt sätt så att sjukpenningrättsprövningen blir effektiv, att eventuellt behov av rehabilitering uppmärksammas, att relevanta åtgärder vidtas tidigt i sjukfallen och att sjukpenning byts ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning när den försäkrade uppfyller förutsättningarna för en sådan förmån. (Prop. 2002/03:89, s. 47) För att undvika passivitet i sjukskrivningsprocessen finns det bestämmelser i 3 kap. 7 AFL om en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter. Denna innebär inte enbart att en viss prövning ska göras vid en viss tidpunkt utan också att bedömningsgrunden för rätten till ersättning ändras efter 90 respektive 180 dagar. 63

2 Under de första 90 dagarna av en sjukperiod bedöms enbart om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med den 91:a dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till sjukpenning att man också ska beakta om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska man dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Rehabiliteringskedjan kan bara tillämpas i alla delar för försäkrade som har en arbetsgivare. För egenföretagare gäller bara prövning mot det vanliga arbetet och från och med den tidpunkt då arbetsförmågan varit nedsatt i 180 dagar också mot den reguljära arbetsmarknaden. För arbetslösa ska prövningen alltid göras mot hela arbetsmarknaden. 8.2 Beslutsunderlag Ett fullgott beslutsunderlag är en grundläggande förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna göra en riktig bedömning av rätten till sjukpenning. Lagen reglerar här vad som krävs (3 kap. 8 AFL). Varje sjukpenningärende är unikt och kräver att Försäkringskassan har det underlag som behövs i det enskilda ärendet. Det innebär att beslutsunderlagen kan variera både i omfattning och i innehåll, beroende på omständigheterna i ärendet. Vid bedömningen av rätten till sjukpenning ska beslutsunderlaget innehålla uppgifter som gör det möjligt att bedöma det medicinska tillståndet, arbetsförmågan samt behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Försäkringskassan kommer i regel i kontakt med den försäkrade tidigast när sjukfallet pågått i 15 dagar. Egentligen löper den försäkrade risk att passiviseras och bli långtidssjukskriven redan då, om inte lämpliga åtgärder sätts in. Det är därför motiverat att ställa stora krav på beslutsunderlaget redan vid detta tillfälle Försäkran och särskild försäkran Den försäkrade ska lämna en skriftlig försäkran för sjukpenning till Försäkringskassan i början av ett sjukfall. Försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. (3 kap. 8 första stycket AFL) Försäkringskassan får för bedömning av fortsatt rätt till sjukpenning begära att den försäkrade, utöver försäkran, ska lämna in en förenklad försäkran för sjukpenning till Försäkringskassan. En sådan ska innehålla uppgifter om sjukdomen och arbetsförmågans nedsättning. (5 RFFS 1998:13) Denna fortsättningsförsäkran kan användas för att styrka arbetsförmågans nedsättning vid ändrad sjukskrivningsgrad och ska alltid tas in när den försäkrade begär högre ersättning. 64

3 Om Försäkringskassan begär det ska den försäkrade ge in en skriftlig särskild försäkran om arbetsförmågans nedsättning på grund av sjukdom till Försäkringskassan. Den särskilda försäkran ska innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter än försäkran enligt första stycket. Den särskilda försäkran ska dessutom innehålla den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. (3 kap. 8 tredje stycket AFL) Forskning har visat att den viktigaste faktorn för att påverka sjukskrivningens längd är individens egen inställning. Möjligheten att förbättra beslutsunderlaget i den del som rör den försäkrades arbetsförmåga innebär att den försäkrade har en tydligare skyldighet att medverka i processen. Genom att begära in en särskild försäkran kan Försäkringskassan få en bättre bild av vilken motivation eller vilket förhållningssätt den försäkrade har till fortsatt arbete. (Prop. 2002/03:89, s. 28) Enligt Försäkringskassans föreskrifter finns det möjlighet till undantag från skyldigheten att lämna försäkran om det "är uppenbart obehövligt att sådan försäkran lämnas". Detta undantag bör alltså bara tillämpas i mycket speciella fall. Det kan till exempel vara när den försäkrade är så svårt sjuk att han eller hon inte kan skriva under försäkran. (4 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:13] om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m.) Uppgifter om den försäkrades faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete (3 kap. 8 AFL). Detta gäller för uppgifterna i försäkran, försättningsförsäkran och särskild försäkran för sjukpenning. Att uppgifter lämnas på heder och samvete gör det tydligt för den som lämnar uppgifterna att de ska vara fullständiga och sanningsenliga. Detta förväntas medföra att den försäkrade avhåller sig från att medvetet eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. En försäkrad som lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter kan vara skyldig till brott enligt brottsbalken eller bidragsbrottslagen (2007:612). Se vägledning 2004:1 Misstänkt brott. Metodstöd komplettering av försäkran Det kan hända att en försäkran som kommit in till Försäkringskassan måste kompletteras. Det kan antingen göras muntligt eller skriftligt. En försäkran ska alltid vara undertecknad av den försäkrade. Andra uppgifter som alltid ska kompletteras skriftligt är: uppgift om kontonummer anspråk, det vill säga vilken dag eller period och omfattning den försäkrade begär ersättning för Övriga uppgifter kan den försäkrade lämna muntligt. Syftet är att få en så enkel och snabb handläggning som möjligt utan att rättssäkerheten för den skull åsidosätts. Om det inte framgår vilka arbetsuppgifter den försäkrade har måste detta alltid kompletteras. Detsamma gäller om den försäkrade inte har angett hur sjukdomen påverkar hennes eller hans möjligheter att arbeta. För att kunna 65

4 bedöma rätten till sjukpenning är det lika viktigt att utreda arbetsförhållanden som att utreda de medicinska förhållandena. Uppgifter som lämnas muntligt ska handläggaren alltid dokumentera i en tjänsteanteckning. Handläggaren ska läsa upp tjänsteanteckningen för den försäkrade och anteckna att så har skett uppläst och godkänt av NN Medicinskt underlag Läkarintyg Senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg som lämnas till Försäkringskassan. (3 kap. 8 andra stycket AFL) När en försäkrad får en större total arbetsoförmåga, ska den totala arbetsoförmågan styrkas med läkarintyg från och med den sjunde dagen efter den dag den försäkrade fick en större arbetsoförmåga (8 a RFFS 1998:13). Det gäller oavsett om den ökade arbetsoförmågan beror på att den pågående sjukdomen försämrats eller om det är fråga om ett insjuknande i en ny sjukdom. Lisa lider sedan början av mars av ledbesvär som sätter ned hennes arbetsförmåga som lastbilschaufför till hälften. Den 10 maj besöker hon sin läkare och klagar över att ledvärken gör det svårt att orka med arbetet ens på halvtid. Behandlande läkare kan konstatera att Lisas sjukdom försämrats och att hennes arbetsförmåga nu är helt nedsatt. Från och med den 11 maj stannar Lisa hemma på heltid. Försäkringskassan kräver då att Lisa styrker den helt nedsatta arbetsförmågan med ett läkarintyg från och med den 18 maj. Laszlo är också lastbilschaufför och lider av ledbesvär som sätter ned arbetsförmågan till hälften sedan början av april månad. Den 2 maj drabbas Laszlo av influensa som gör honom helt arbetsoförmögen. Han anmäler till Försäkringskassan att han nu är tvungen att helt avstå från arbete på grund av sjukdom. Försäkringskassan meddelar Laszlo att han från och med den 9 maj måste styrka den hela nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg om han inte tillfrisknat från influensan till dess. I sjukpenningärenden ska de formulär för läkarintyg som är fastställda av Försäkringskassan i samråd med Socialstyrelsen användas (9 RFFS 1998:13). Med formulär avses samtliga uppgifter som efterfrågas inte att de nödvändigtvis har samma layout eller samma ordningsföljd. Läkarintyg i sjukpenningärenden utfärdas på blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK 7263). Samtliga uppgifter som efterfrågas i blanketten är viktiga för Försäkringskassan. Vissa uppgifter är avgörande för rätten till sjukpenning, andra behövs för handläggningen i övrigt. 66

5 Undantag från krav på läkarintyg Sjukpenning kan i vissa fall betalas ut även om den försäkrade inte kunnat visa läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Det gäller om det ändå av omständigheterna i ärendet kan anses visat att han eller hon lidit av sjukdom som satt ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. (8 RFFS 1998:13) Ahmed är arbetslös. Han insjuknar i influensa och sjukanmäler sig hos Försäkringskassan måndag morgon. Han tror att han ska bli frisk före kommande veckohelg men på fredagen har han fortfarande hög feber och är helt orkeslös. Ahmed ringer till sin vårdcentral och får tid där först kommande onsdag. På onsdagen när han är på läkarbesök är han fortfarande dålig. Läkaren bedömer att han kommer att vara fortsatt arbetsoförmögen veckan ut. Trots att det saknas läkarintyg för viss tid finner Försäkringskassan efter utredning att Ahmeds arbetsförmåga varit helt nedsatt på grund av sjukdom under hela den aktuella tidsperioden. Diana är arbetsoförmögen på grund av depression sedan början av maj månad. Vid återbesök hos sin läkare bedömdes hon fortsatt arbetsoförmögen juni månad ut. Hon fick ingen tid för återbesök. I slutet av juni ringer hon till läkaren och får då veta att han har semester till och med den 3 juli. Diana vill inte anlita någon annan läkare. Hon vill gå till den hon gått hos tidigare som känner henne och hennes sjukdom väl. Den 5 juli besöker Diana sin behandlande läkare som bedömer att hon är fortsatt arbetsoförmögen ytterligare två veckor. Försäkringskassan anser det visat att hon lidit av sjukdom som satt ned arbetsförmågan helt även för de mellanliggande dagar då läkarintyg saknas. I Försäkringskassans föreskrifter ges möjlighet till undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att intyget lämnas. Denna bestämmelse bör dock bara tillämpas i mycket speciella undantagsfall. (7 RFFS 1998:13) Ett sådant undantagsfall kan vara när det av andra handlingar, som till exempel Läkarutlåtande om hälsotillstånd, framgår att kriterierna för rätt till sjukpenning är uppfyllda för den tid sjukpenningen betalas ut. Väntetiden inför prövning av rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning är en situation när det kan anses vara uppenbart obehövligt att den försäkrade lämnar in läkarintyg till Försäkringskassan, om det är troligt att han eller hon kommer att beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning. I dessa fall är arbetsoförmågan på grund av sjukdom redan styrkt i avvaktan på beslutet. 67

6 Ett annat exempel på undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg som kan godtas är om det saknas läkarintyg för tid då den försäkrade varit intagen på sjukhus. Läkarintygsföreläggande Försäkringskassan får besluta att en försäkrad i ett pågående sjukdomsfall ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från en tidigare dag än sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om särskilda skäl motiverar det kan Försäkringskassan också besluta om att en försäkrad vid framtida sjukdomsfall ska styrka sin nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom med läkarintyg från och med den första dagen i sjukperioden. Detta kallas för läkarintygsföreläggande, och sådana beslut kan fattas i kontroll- eller rehabiliteringssyfte. (2 förordningen [1995:1051] om skyldigheten att lämna läkarintyg m.m. i sjukpenningärenden i vissa fall). Läkarintygsföreläggande, som innebär att en försäkrad ska lämna läkarintyg redan första dagen i kommande sjukfall, kan bli aktuellt bland annat när den försäkrade haft upprepad korttidsfrånvaro. Med upprepad korttidsfrånvaro menas att den försäkrade varit frånvarande på grund av sjukdom kortare tid än sju dagar vid minst sex tillfällen under en tolvmånadersperiod. Detta framgår av prop. 1990/91:141, s. 89. Impulser till att kontrollinsatser behövs kan nå Försäkringskassan på olika sätt. För anställda har arbetsgivaren skyldighet att se till att behovet utreds. Arbetsgivaren kan göra en framställan till Försäkringskassan att en arbetstagare ska föreläggas att visa läkarintyg från en tidigare tidpunkt än den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. (10 SjLL) När Försäkringskassan uppmärksammar eller uppmärksammas på ett eventuellt behov av läkarintygsföreläggande gör Försäkringskassan en utredning. Läkarintygsföreläggande som kontrollåtgärd kan motiveras av många olika anledningar. Försäkringskassan kan exempelvis se att den försäkrade ofta anmäler sig sjuk på en viss veckodag, att han eller hon inte haft kontakt med läkare vid något sjukfall eller att det under utredningen framkommer att det inte finns något som förklarar sjukskrivningsmönstret. Försäkringskassan kan skicka en kopia av föreläggandet till arbetsgivaren om det inte innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Detta är endast aktuellt om arbetsgivaren begär det. Ett beslut om läkarintygsföreläggande får inte avse längre tid än ett år. Föreläggandet kan upphävas innan giltighetstiden gått ut, om förutsättningarna för beslutet ändrats så att det anses obehövligt. (10 SjLL, 2 förordningen [1995:1051]) Läkarens utfärdande av intyg Socialstyrelsen anger vilka krav som ska ställas på den som utfärdar ett intyg. I en föreskrift sägs bland annat att den som avser att utfärda ett intyg ska vara objektiv vid insamling av det material som ska ligga till grund för 68

7 intyget. Vidare sägs att intyget som regel ska utfärdas efter en personlig undersökning av patienten. (10 kap. 1 SOSFS 2005:29) Läkarens uppgift i ett sjukpenningärende är att uttala sig om den försäkrades medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt denna påverkar funktionsförmågan eller vilka funktionshinder som sjukdomen förorsakar. Det framgår av förarbetena att den behandlande läkaren på intyget också bör ange den försäkrades arbetsuppgifter och arbetsförmågans nedsättning i relation till dessa. Läkaren ska bedöma om den försäkrade på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete. Det är Försäkringskassan som sedan tar ställning till om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. (Prop. 1994/95:147, s. 30) Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Det anger de grundläggande förhållnings- och arbetssätt som ska prägla sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med sjukskrivning som behandlingsmetod och som socialförsäkringsinstrument. Beslutsstödet omfattar dels övergripande principer för detta arbete dels specifika rekommendationer för bedömning av sjukskrivningsbehov vid olika sjukdomstillstånd. Syftet med beslutsstödet är att skapa en kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 7 8) För att kunna bedöma av patientens arbetsförmåga bör läkaren dels ha en klar uppfattning om individens funktionstillstånd, dels ha information om arbetssituationen och vilka möjligheter det finns att anpassa den. Det är individen som ansvarar för att läkaren får information om arbetets krav. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 12) En övergripande princip är att sjukskrivning ska vara en aktiv åtgärd. Läkarens bedömning av arbetsförmågan är ett verktyg vid vård och behandling. Det betyder att bedömningen ska göras med samma medvetenhet, systematik och professionalism som andra åtgärder. En förutsättning är att det finns en bra dialog mellan patient och läkare och att insatser sätts in tidigt. Ett viktigt inslag är tidiga kontakter med arbetsgivaren där Försäkringskassan har ansvaret för att samordna insatser med andra aktörer, till exempel genom att kalla till avstämningsmöte. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 9 11) En förlängning av sjukskrivningen ska alltid göras på grundval av en ny bedömning av sjukdom och funktionstillstånd, värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Endast i undantagsfall bör det förekomma retroaktiva sjukskrivningar eller sjukskrivningar efter telefonkonsultation. Vid en förnyad bedömning av arbetsförmågan (senare i sjukfallet) måste bedömningsunderlaget vara ännu fylligare. Det gäller till exempel patientens arbete och motivation att återvända i arbete. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 13) Enligt beslutsstödet ska den intygsskrivande läkaren alltid lämna en motivering när han eller hon avviker från rekommenderad sjukskrivningstid. Ett exempel på en situation som kan påverka den rekommenderade sjukskrivningstiden är om patienten har flera symtom eller diagnoser som tillsammans förvärrar funktionsförmågan så att en längre sjukskrivningsperiod är nödvändig. Detta måste i så fall framgå av läkarens motivering. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 15) Rekommendationerna för sjukskrivningstider gäller den sammanlagda längden på eventuellt upprepade sjukskrivningar i samma sjukfall. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 17) 69

8 Se vidare Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning på Komplettering av läkarintyg För att Försäkringskassan ska kunna fatta ett korrekt beslut om rätt till sjukpenning eller rehabilitering, är det nödvändigt att ha tillgång till ett tillräckligt beslutsunderlag. I det fall Försäkringskassan får ett läkarintyg som inte ger tillräcklig information för att bedöma om det finns rätt till sjukpenning eller inte måste en komplettering göras. Se avsnitt 8.3 Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg. När det gäller nya sjukpenningärenden där Försäkringskassan ännu inte gjort någon utbetalning, ska nödvändig komplettering göras innan rätten till sjukpenning kan bedömas och utbetalning av sjukpenning påbörjas. Om det efter komplettering av läkarintyget i ett nytt sjukpenningärende visar sig att det inte finns rätt till sjukpenning, har Försäkringskassan att fatta beslut om detta och någon utbetalning av sjukpenning ska då inte göras. Detta gäller oberoende av om den försäkrade fått sjuklön eller ärendet anmälts direkt till Försäkringskassan. Även i pågående sjukpenningärenden, där utbetalning alltså redan gjorts, kan Försäkringskassan behöva komplettera uppgifter för att kunna bedöma den fortsatta rätten till sjukpenning. Försäkringskassan har också möjlighet att i ett pågående sjukfall begära att den försäkrade medverkar i olika utredningsåtgärder som syftar till att bedöma om han eller hon uppfyller villkoren för rätt till sjukpenning eller rehabilitering (prop. 2002/03:89, s. 50). Försäkringskassan ansvarar för att se till att myndighetens ärenden blir tillräckligt utredda. Utredningsskyldigheten beskrivs närmare i vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen. I sjukpenningärenden innebär det bland annat att Försäkringskassan ska skicka tillbaka ofullständiga läkarintyg till läkaren för komplettering. Om Försäkringskassan inte får in någon komplettering ska en påminnelse skickas till läkaren. Detta beskrivs närmare i metodstödet för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg, se nedan. Om Försäkringskassan trots påminnelse inte får in de uppgifter som begärts måste det göras en bedömning i varje enskilt ärende av hur Försäkringskassan ska agera. I normalfallet måste Försäkringskassan anses ha fullgjort sin utredningsskyldighet genom att ha begärt komplettering och skickat påminnelse. Försäkringskassan får då fatta beslut på det underlag som finns. Motiveringen till beslutet blir i dessa fall att sjukpenning inte kan betalas ut eftersom det underlag som finns tillgängligt för Försäkringskassan inte styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Dessutom bör det framgå att Försäkringskassan begärt men inte fått komplettering av läkarintyget trots påminnelse. 70

9 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och ska gå till väga när informationen i läkarintyget inte är tillräcklig och behöver kompletteras Vad ska läkarintyget innehålla? Blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK7263) består av 17 olika fält. Att alla fälten inte är ifyllda behöver inte betyda att läkarintyget måste kompletteras. De uppgifter som efterfrågas i vissa fält måste dock alltid finnas med de är obligatoriska. I de fälten efterfrågas information som är av avgörande betydelse för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning i ett ärende. Ibland kan de efterfrågade uppgifterna finnas på ett annat ställe i läkarintyget och då behövs naturligtvis ingen komplettering. Vid tveksamhet ska handläggaren samråda med den försäkringsmedicinska rådgivaren Obligatoriska uppgifter för bedömning av rätten till sjukpenning De uppgifter som redovisas under denna rubrik måste finnas med på läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning. Om någon uppgift saknas måste därför handläggaren komplettera läkarintyget innan den första utbetalningen av sjukpenning kan göras. Patientens personnummer och namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem läkarintyget gäller. Klinik eller mottagning och läkarens namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem som utfärdat intyget. Fält 2 Diagnos/diagnoser för sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsförmåga Utan denna information är det inte möjligt att bedöma om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Det är därför inte heller möjligt att bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Att denna information saknas kan bara accepteras då intyget gäller avstängning på grund av smitta. 71

10 Fält 4 Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning) Här ska det finnas en beskrivning av vad läkaren funnit vid sin undersökning och vid den medicinska utredningen i övrigt som stöd för den angivna diagnosen. Detta är särskilt viktigt vid symtomdiagnoser och andra diffusa diagnoser. Uppgiften behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 5 Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå? (aktivitetsbegränsning) Informationen som läkaren ska lämna i detta fält är den mest centrala för bedömningen av rätten till sjukpenning. Ett undantag från kravet på att dessa uppgifter måste finnas kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Ibland kan också informationen om status i fält 4 vara så tydlig att aktivitetsbegränsningen framgår där, men för det mesta är det inte tillräckligt. Det ska finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga eller aktivitet i det dagliga livet. En funktionsbegränsning på organnivå kan till exempel bestå av muskelsvaghet eller rörelseinskränkning. En sådan funktionsbegränsning kan också få konsekvenser för individen i form av svårigheter att lyfta armarna ovan axelhöjd eller att gå. Det är denna nedsättning (aktivitetsbegränsning) på individnivå som ska vara beskriven i fält 5 i läkarintyget. Där ska också vara beskrivet hur omfattande konsekvenserna är för individen. Detta är särskilt viktigt vid icke specifika psykiatriska diagnoser, som till exempel stressrelaterade tillstånd, där gränsen mellan vad som kan betraktas som sjukdom eller inte kan vara svår att dra. Här ska konsekvenser som till exempel koncentrationssvårigheter eller nedsatt uthållighet finnas beskrivna tillsammans med graden av koncentrationssvårigheterna eller den nedsatta uthålligheten. Vid värktillstånd ska värkens konsekvenser på den försäkrades kognitiva funktioner vara belysta i det medicinska underlaget, eftersom enbart värk i sig inte innebär en nedsatt arbetsförmåga. Graden av dessa konsekvenser kan vara beskrivna utifrån exempel på arbetsuppgifter och aktiviteter i det dagliga livet som den försäkrade inte kan utföra. När det gäller aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska dessa vara beskrivna så att det framgår om den försäkrade exempelvis har förflyttningssvårigheter, har nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjda arbetsuppgifter eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Även vid mer generell aktivitetsbegränsning som till exempel vid hjärtsvikt, avancerad lungsjukdom eller malign sjukdom ska det finnas en beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga. Någon gång kan dock 72

11 den information som ges om status vara tillräcklig för att aktivitetsbegränsningen ska framgå. När bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att det finns en tydligt beskriven aktivitetsbegränsning. Fält 8 Jag bedömer patientens arbetsförmåga i förhållande till Läkarintyget måste alltid innehålla information om i förhållande till vad läkaren bedömt nedsättningen av arbetsförmågan. När bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete ska alltid de arbetsuppgifter den försäkrade faktiskt har vara angivna. Vid arbetslöshet ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna klara ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När patienten är föräldraledig ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna vårda barnet. Fält 8 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är Av detta fält ska graden av nedsättning och den tidsperiod intyget avser framgå. Fält 9 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att Om sjukskrivningen omfattar längre tid än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödets specifika rekommendationer ska det finnas en motivering till det i läkarintyget. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som läkaren träffar patienten första gången. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja något beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket. Om motivering saknas eller om den är otillräcklig ska handläggaren normalt begära komplettering av läkarintyget i detta avseende innan rätten till sjukpenning kan bedömas och ersättning betalas ut. Om sjukskrivningstiden i läkarintyget är längre än den rekommenderade, men handläggaren kan bedöma att det finns rätt till sjukpenning i början av sjukfallet, kan han eller hon betala ut sjukpenning för den period som ligger inom ramen för de specifika rekommendationerna. Handläggaren kan samtidigt begära att läkarintyget kompletteras med en motivering till varför den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Se även exemplet Sune, avsnitt 9.5 Det kan också finnas situationer när det inte är nödvändigt att begära komplettering trots att sjukskrivningstiden är längre än den rekommenderade och motivering saknas. En sådan situation kan vara när obligatoriska uppgifter i övriga fält på läkarintyget visar att det inte finns någon nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till arbetsuppgifter eller arbetslöshet. 73

12 Även i fall när tiden för sjukskrivningen bara är någon eller några dagar längre än den rekommenderade kan handläggaren överväga att godta den längre tiden utan motivering om övriga omständigheter i ärendet talar för detta. Det gäller naturligtvis under förutsättning att Försäkringskassan kan avgöra att det finns rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL. Olof sjukskrivs i fyra dagar utöver en rekommenderad sjukskrivningstid på fyra veckor. Efter konsultation med försäkringsläkaren står det klart att uppgifterna i fält 4 och 5 på läkarintyget visar att det finns omständigheter i Olofs fall som kan förklara de fyra extra dagarna. Försäkringskassan bedömer att det finns tillräcklig information för att kunna ta ställning till rätten till sjukpenning. Det förekommer att en försäkrad sjukskrivs under flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. I dessa fall ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Eventuella avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid för den diagnosen ska motiveras av intygsskrivande läkare. Om det framgår av läkarintyget att läkaren har sjukskrivit patienten i förhållande till ett visst arbete men det av underlaget i övrigt framgår att patienten är arbetslös måste Försäkringskassan utreda detta. Eftersom den försäkrades arbetsförhållande är en viktig faktor när det gäller att bedöma lämplig sjukskrivningstid bör Försäkringskassan i dessa fall begära en motivering från läkaren. Skälet är att det kan finnas ytterligare medicinska uppgifter om patienten som läkaren inte bedömde var nödvändiga att ange på läkarintyget eftersom han eller hon ansåg att arbetet i sig gav en förklaring till arbetsoförmågan. Åsa sjukskrivs i tre veckor från ett arbete som vårdbiträde. Av försäkran och av samtal med Åsa framgår emellertid att hon är arbetslös. Vid kontroll mot det försäkringsmedicinska beslutsstödet visar det sig att det inte rekommenderas någon sjukskrivning alls för arbetslösa personer med Åsas sjukdom. Det saknas motivering från läkaren om varför Åsa sjukskrivits. Försäkringskassan skickar en kopia av läkarintyget med begäran om komplettering till den intygsskrivande läkaren. Nedan finns några exempel på vilka uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna besluta om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. För att avgöra om motiveringen är tillräcklig är det också av betydelse hur status och aktivitetsbegränsning beskrivs under fält 4 och 5. Det är extra viktigt att vara uppmärksam på om motiveringen är tillräcklig i de fall den 74

13 rekommenderade sjukskrivningstiden i det försäkringsmedicinska beslutsstödet redan överskridits och det fortsätter att komma in fler läkarintyg. Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Det ska också framgå av informationen i fält 4 och 5 att förmågan till aktivitet på individnivå fortfarande sätter ned arbetsförmågan. Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga eller om andra sjukdomstillstånd som förstärker arbetsoförmågan tillkommer ska det finnas en beskrivning av komplikationerna eller sjukdomstillstånden och en förklaring av varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Om den försäkrade väntar på en funktionsförbättrande medicinsk åtgärd, som till exempel att få en höftleds- eller knäledsprotes eller någon annan behandling som bedöms vara en förutsättning för att funktionen ska återställas, ska det framgå hur lång tid som åtgärden eller behandlingen beräknas ta. Försäkringskassan behöver denna information för att handläggaren ska kunna bedöma om det finns möjlighet till tillfällig omplacering eller anpassade arbetsuppgifter. Om motiveringen är att det pågår behandling, som till exempel sjukgymnastik eller kognitiv beteendeterapi, ska anledningen till att arbetsförmågan är nedsatt under behandlingen finnas beskriven. Det ska också framgå vad behandlingen förväntas leda till. Om det är faktorer i arbetsmiljön som gör att sjukdomen fortsätter eller försämras ska detta framgå. Det är särskilt viktigt att handläggaren konsulterar den försäkringsmedicinska rådgivaren vid tveksamheter som gäller motiveringen till att sjukskrivningen är längre än den rekommenderade. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också hjälpa till att avgöra om en komplettering behövs eller inte. Eftersom beslutsstödet är nytt både för Försäkringskassan och för sjukvården ska om motivering saknas helt, är bristfällig eller irrelevant den intygsskrivande läkaren vid kompletteringen av läkarintyget informeras om att uppgifterna saknas och varför de behövs. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan ge handläggaren stöd inför samtalet med läkaren. Handläggaren och den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också komma överens om att den försäkringsmedicinska rådgivaren själv kontaktar den som utfärdat intyget. För att läsa mer om vad som krävs av motiveringen och läkarintyget i övrigt för att den försäkrade ska kunna ha rätt till sjukpenning trots att den rekommenderade sjukskrivningstiden överskridits, se avsnitt 9.5. Fält Underskrift Datum, läkarens namnteckning och namnförtydligande ska alltid finnas på läkarintyget. Detta framgår av Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården. 75

14 8.3.3 Obligatoriska uppgifter för fortsatt handläggning Uppgifterna under denna rubrik är vanligtvis inte nödvändiga för att kunna bedöma rätten till sjukpenning. Försäkringskassan kan därför betala ut sjukpenning innan uppgifterna i dessa fält har kompletterats. Om handläggaren bedömer att den försäkrade har rätt till sjukpenning ska uppgifterna ändå kompletteras eftersom de behövs för den fortsatta handläggningen. Fält 2 Diagnoskod enligt ICD-10 (Huvuddiagnos) Koden ska avse huvuddiagnosen och den ska ha minst tre positioner. Vid byte av diagnos är det särskilt viktigt att kontrollera att diagnosen i klartext överensstämmer med diagnoskoden. På intyg som är en förlängning av tidigare läkarintyg med samma diagnos kan avsaknad av diagnoskod accepteras. Fält 4 Jag baserar uppgifterna på Detta fält ska alltid vara ifyllt eftersom informationen ger Försäkringskassan möjlighet att värdera uppgifterna i läkarintyget. Min undersökning av patienten Läkarens undersökning av patienten är grunden för att han eller hon ska kunna bedöma patientens tillstånd. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) ska läkaren alltid ange på intyget om det grundar sig på något annat än en personlig undersökning. Min telefonkontakt med patienten Förlängning av en sjukskrivning ska alltid göras på grundval av en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning och värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Sjukskrivning efter telefonkonsultation bör därför förekomma endast i undantagsfall. Det finns inga formella hinder för en läkare att utfärda ett intyg med en telefonkontakt som grund, förutsatt att han eller hon känner patienten och det aktuella sjukdomstillståndet väl. Detta kan dock bara accepteras i undantagsfall, eftersom läkaren inte objektivt kan konstatera förbättringar eller försämringar i patientens tillstånd vid en telefonkontakt. Försäkringskassan bör därför inte acceptera enbart telefonkontakt vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen eller när sjukskrivningen är längre än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Journaluppgifter Försäkringskassan kan i undantagsfall acceptera läkarintyg som bara är baserade på journaluppgifter, till exempel i vissa fall då den försäkrade vårdas på sjukhus. Det kan också bli aktuellt när den intygsskrivande läkaren base- 76

15 rar ett intyg på uppgifter i journal från en konsulterad specialistläkare. Läkarintyg med endast journaluppgifter som grund kan inte accepteras vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen. Annat Försäkringskassan kan i vissa fall acceptera intyg som utfärdas av en läkare som inte har hand om själva vården av patienten. Det kan till exempel vara en psykiatriker som utfärdar läkarintyg som i huvudsak stöder sig på bedömningar i det vårdteam som sköter behandlingen. Detta kan även gälla vid missbruksvård. Fält 7 Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell? Informationen i detta fält är obligatorisk för den fortsatta handläggningen, eftersom den behövs vid bedömningen av eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. Uppgiften är viktig för Försäkringskassans fortsatta agerande i sjukfallet. Undantag kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 10 Prognos kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa) I det här fältet kan Försäkringskassan få viktig information om den försäkrades möjligheter att återgå i arbete och vad en plan för återgång i arbete i så fall skulle behöva innehålla. Denna uppgift behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig Uppgifter som är önskvärda men inte obligatoriska Om det saknas uppgifter i nedanstående fält får handläggaren bedöma om uppgifterna behövs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Fält 3 Anamnes för aktuell sjukdom Här redovisas den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och av förhållanden som kunnat påverka den. Många gånger ger anamnesen bra information till Försäkringskassan, men den behövs inte om övriga uppgifter i intyget ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans bedömning. 77

16 Fält 6 Föreskrift behandling eller åtgärd som är nödvändig för att förmågan ska kunna återställas Om det finns föreskrifter på läkarintyget kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till dessa vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Ju längre sjukskrivningen pågått desto viktigare är det att uppgiften finns med. Fält 11 Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än det patienten normalt använder göra det möjligt för patienten att återgå i arbete? Det är Försäkringskassans uppgift att utreda om resor med annat färdsätt än det normala kan göra det möjligt för den försäkrade att återgå i arbete helt eller delvis oavsett om uppgiften är ifylld på läkarintyget eller inte. Det är dock särskilt viktigt att handläggaren uppmärksammar om det finns ett kryss i ja-rutan. Fält 12 Jag vill ha kontakt med Försäkringskassan Om läkaren har kryssat för att kontakt önskas med Försäkringskassan ska handläggaren kontakta läkaren snarast, dock senast inom en vecka, efter det att handläggaren tagit del av läkarintyget. Se JO-beslut Fält 13 Övriga upplysningar Det är viktigt att handläggarna uppmärksammar och tar tillvara information i denna ruta Hur kompletteras läkarintyget? När komplettering av läkarintyget behövs bör Försäkringskassan prioritera dessa ärenden, så att det går snabbt. Bristfälligt ifyllda läkarintyg kompletteras som regel genom att en kopia av intyget skickas tillbaka till den läkare som har utfärdat det. Kopian skickas tillsammans med ett brev till läkaren (FK15740 eller FK15742). Av brevet ska det framgå vad som saknas i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning och eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. När kompletteringen avser uppgifter som är obligatoriska för att kunna betala ut sjukpenning, ska brevet innehålla information om att sjukpenning inte kan betalas ut om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för den fortsatta handläggningen av ärendet ska detta framgå. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera ett ofullständigt läkarintyg genom telefonsamtal med den intygsskrivande läkaren. Det som avgör om det är lämpligt med en skriftlig eller muntlig komplettering är vilken typ av uppgift det är fråga om och även hur omfattande komplettering som behövs. 78

17 När det är en namnteckning som saknas ska denna självfallet alltid kompletteras skriftligen. Om ett läkarintyg kompletterats genom telefonkontakt med läkaren ska handläggaren dokumentera svaret i ärendet. För att vara säker på att han eller hon uppfattat läkarens information rätt ska handläggaren läsa upp tjänsteanteckningen för läkaren i telefon och därefter notera i ärendet Uppläst för och godkänt av NN. Ett annat sätt att komplettera ett otillräckligt ifyllt läkarintyg är att handläggaren skickar ett brev till läkaren med individuellt formulerade frågor som kan ge den information som saknas i intyget. I dessa fall kan det vara lämpligt att konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren för hjälp med att formulera frågorna. Handläggaren ska däremot inte begära in journalkopior istället för att begära att ett ofullständigt läkarintyg kompletteras. Sjukvårdens journaler är skrivna huvudsakligen med ett annat syfte än det medicinska underlag som Försäkringskassan behöver för att bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till sjukpenning. Det finns en risk för att Försäkringskassan, med eller utan hjälp av den försäkringsmedicinska rådgivaren, tar över intygsskrivande läkares uppgift och den kommunikation han eller hon ska ha med sin patient i sjukskrivningssituationen. Journaler innehåller även mycket information som saknar relevans i försäkringsärendet och som därför är olämplig att ha i ärendet, särskilt med hänsyn till att sekretesskyddet inte är detsamma hos Försäkringskassan som inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att handläggaren omgående informerar den försäkrade om att läkarintyget inte innehåller tillräcklig information för bedömning av rätten till sjukpenning. När handläggaren begär att ett läkarintyg ska kompletteras ska han eller hon därför alltid underrätta den försäkrade. Detta kan göras genom att handläggaren skickar en kopia av brevet till läkaren till den försäkrade för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att bedöma rätten till sjukpenning kan det finnas situationer då det är lämpligt att också ta kontakt per telefon, för att förvissa sig om att den försäkrade förstår vilka konsekvenser det kan få om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen av läkarintyget inte kommit in till Försäkringskassan inom 14 dagar från det att den begärdes ska handläggaren skicka en påminnelse till läkaren. Den försäkrade ska få en kopia av påminnelsen för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att kunna bedöma rätten till sjukpenning ska det framgå av brevet att om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan kan det medföra att sjukpenningen fördröjs eller inte kan betalas ut alls. Läs mer om Försäkringskassans utredningsskyldighet i avsnitt och i Vägledning 2004:7 Försäkringskassan och Förvaltningslagen. Då det gäller komplettering av uppgifter som behövs för den fortsatta handläggningen av ärendet får handläggaren avgöra i det enskilda fallet hur det är lämpligt att agera om uppgifterna inte kommit in efter påminnelse. I vissa fall kan det vara tillräckligt om uppgifterna framgår av en förlängning av läkarintyget. 79

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Inera Medcert Testspecifikation

Inera Medcert Testspecifikation Inera Medcert Testspecifikation Inledning Innan man kan börja testa måste man ha tillgång till en installation av Medcert, och för att Medcert skall fungera korrekt måste samtliga funktioner vara rätt

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning reviderad 2012 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön 1 2 Mer information till arbetsgivare om sjuklön Utgivare: Försäkringskassan Försäkringsprocesser, sjukpenning och samordning Reviderad: 2013-12-16 Kontaktinformation

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Den baseras på vetenskap och/eller beprövad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet 1 (13) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde,

Läs mer

Lag (1991:1047) om sjuklön

Lag (1991:1047) om sjuklön 1 of 6 21/09/2010 14:55 SFS 1991:1047 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1991-06-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:421 Lag (1991:1047)

Läs mer

Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer

Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer Sida 1 av 11 Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer Generellt Den sjuke Arbetsgivaren Behandlande läkare Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2008 Wimi 2005 FK90005_002_G 2 Innehållsförteckning

Läs mer