8. Utredning av rätten till sjukpenning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Utredning av rätten till sjukpenning"

Transkript

1 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande genom hela sjukfallet. Försäkringskassan ansvarar för att ärendena blir tillräckligt utredda. Grunderna för detta finns reglerade i förvaltningslagen. Inom socialförsäkringsområdet finns dessutom specialregler i AFL om Försäkringskassans utredningsskyldighet och befogenhet att hämta in utredning. 8.1 Utredning Rätten till sjukpenning prövas fortlöpande under ett sjukdomsfall. Försäkringskassan ska kontinuerligt bedöma om och i vilken omfattning arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom och om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder behövs (3 kap. 8 a AFL). Försäkringskassan ska tidigt och på ett riktigt sätt ta ställning till den fortsatta handläggningen i ärendet. Att ta till vara människors arbetsförmåga måste alltid vara ett förstahandsalternativ (prop. 2007/08:136, s. 58). Man bör alltid överväga om deltidssjukskrivning kan vara ett lämpligt sätt att förkorta sjukperioden. En successiv återgång kan också behövas i de fall då det inte behövs några rehabiliteringsinsatser. Partiell sjukpenning bör dock inte användas för längre sjukskrivningsperioder. Se även avsnitt Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer om hur lång sjukskrivning som behövs i normalfallet för olika sjukdomstillstånd. Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömningen av rätten till ersättning i det enskilda fallet. Däremot kan Försäkringskassan använda beslutsstödet som en impuls till utredning. Det kan till exempel vara ett stöd för att kunna ställa relevanta frågor till den intygsskrivande läkaren i de fall han eller hon har gjort avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid. Det är viktigt att Försäkringskassan i samtliga sjukfall gör alla relevanta utredningar och bedömningar i rätt tid och på rätt sätt så att sjukpenningrättsprövningen blir effektiv, att eventuellt behov av rehabilitering uppmärksammas, att relevanta åtgärder vidtas tidigt i sjukfallen och att sjukpenning byts ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning när den försäkrade uppfyller förutsättningarna för en sådan förmån. (Prop. 2002/03:89, s. 47) För att undvika passivitet i sjukskrivningsprocessen finns det bestämmelser i 3 kap. 7 AFL om en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter. Denna innebär inte enbart att en viss prövning ska göras vid en viss tidpunkt utan också att bedömningsgrunden för rätten till ersättning ändras efter 90 respektive 180 dagar. 63

2 Under de första 90 dagarna av en sjukperiod bedöms enbart om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med den 91:a dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till sjukpenning att man också ska beakta om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska man dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Rehabiliteringskedjan kan bara tillämpas i alla delar för försäkrade som har en arbetsgivare. För egenföretagare gäller bara prövning mot det vanliga arbetet och från och med den tidpunkt då arbetsförmågan varit nedsatt i 180 dagar också mot den reguljära arbetsmarknaden. För arbetslösa ska prövningen alltid göras mot hela arbetsmarknaden. 8.2 Beslutsunderlag Ett fullgott beslutsunderlag är en grundläggande förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna göra en riktig bedömning av rätten till sjukpenning. Lagen reglerar här vad som krävs (3 kap. 8 AFL). Varje sjukpenningärende är unikt och kräver att Försäkringskassan har det underlag som behövs i det enskilda ärendet. Det innebär att beslutsunderlagen kan variera både i omfattning och i innehåll, beroende på omständigheterna i ärendet. Vid bedömningen av rätten till sjukpenning ska beslutsunderlaget innehålla uppgifter som gör det möjligt att bedöma det medicinska tillståndet, arbetsförmågan samt behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Försäkringskassan kommer i regel i kontakt med den försäkrade tidigast när sjukfallet pågått i 15 dagar. Egentligen löper den försäkrade risk att passiviseras och bli långtidssjukskriven redan då, om inte lämpliga åtgärder sätts in. Det är därför motiverat att ställa stora krav på beslutsunderlaget redan vid detta tillfälle Försäkran och särskild försäkran Den försäkrade ska lämna en skriftlig försäkran för sjukpenning till Försäkringskassan i början av ett sjukfall. Försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. (3 kap. 8 första stycket AFL) Försäkringskassan får för bedömning av fortsatt rätt till sjukpenning begära att den försäkrade, utöver försäkran, ska lämna in en förenklad försäkran för sjukpenning till Försäkringskassan. En sådan ska innehålla uppgifter om sjukdomen och arbetsförmågans nedsättning. (5 RFFS 1998:13) Denna fortsättningsförsäkran kan användas för att styrka arbetsförmågans nedsättning vid ändrad sjukskrivningsgrad och ska alltid tas in när den försäkrade begär högre ersättning. 64

3 Om Försäkringskassan begär det ska den försäkrade ge in en skriftlig särskild försäkran om arbetsförmågans nedsättning på grund av sjukdom till Försäkringskassan. Den särskilda försäkran ska innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter än försäkran enligt första stycket. Den särskilda försäkran ska dessutom innehålla den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. (3 kap. 8 tredje stycket AFL) Forskning har visat att den viktigaste faktorn för att påverka sjukskrivningens längd är individens egen inställning. Möjligheten att förbättra beslutsunderlaget i den del som rör den försäkrades arbetsförmåga innebär att den försäkrade har en tydligare skyldighet att medverka i processen. Genom att begära in en särskild försäkran kan Försäkringskassan få en bättre bild av vilken motivation eller vilket förhållningssätt den försäkrade har till fortsatt arbete. (Prop. 2002/03:89, s. 28) Enligt Försäkringskassans föreskrifter finns det möjlighet till undantag från skyldigheten att lämna försäkran om det "är uppenbart obehövligt att sådan försäkran lämnas". Detta undantag bör alltså bara tillämpas i mycket speciella fall. Det kan till exempel vara när den försäkrade är så svårt sjuk att han eller hon inte kan skriva under försäkran. (4 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:13] om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m.) Uppgifter om den försäkrades faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete (3 kap. 8 AFL). Detta gäller för uppgifterna i försäkran, försättningsförsäkran och särskild försäkran för sjukpenning. Att uppgifter lämnas på heder och samvete gör det tydligt för den som lämnar uppgifterna att de ska vara fullständiga och sanningsenliga. Detta förväntas medföra att den försäkrade avhåller sig från att medvetet eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. En försäkrad som lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter kan vara skyldig till brott enligt brottsbalken eller bidragsbrottslagen (2007:612). Se vägledning 2004:1 Misstänkt brott. Metodstöd komplettering av försäkran Det kan hända att en försäkran som kommit in till Försäkringskassan måste kompletteras. Det kan antingen göras muntligt eller skriftligt. En försäkran ska alltid vara undertecknad av den försäkrade. Andra uppgifter som alltid ska kompletteras skriftligt är: uppgift om kontonummer anspråk, det vill säga vilken dag eller period och omfattning den försäkrade begär ersättning för Övriga uppgifter kan den försäkrade lämna muntligt. Syftet är att få en så enkel och snabb handläggning som möjligt utan att rättssäkerheten för den skull åsidosätts. Om det inte framgår vilka arbetsuppgifter den försäkrade har måste detta alltid kompletteras. Detsamma gäller om den försäkrade inte har angett hur sjukdomen påverkar hennes eller hans möjligheter att arbeta. För att kunna 65

4 bedöma rätten till sjukpenning är det lika viktigt att utreda arbetsförhållanden som att utreda de medicinska förhållandena. Uppgifter som lämnas muntligt ska handläggaren alltid dokumentera i en tjänsteanteckning. Handläggaren ska läsa upp tjänsteanteckningen för den försäkrade och anteckna att så har skett uppläst och godkänt av NN Medicinskt underlag Läkarintyg Senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg som lämnas till Försäkringskassan. (3 kap. 8 andra stycket AFL) När en försäkrad får en större total arbetsoförmåga, ska den totala arbetsoförmågan styrkas med läkarintyg från och med den sjunde dagen efter den dag den försäkrade fick en större arbetsoförmåga (8 a RFFS 1998:13). Det gäller oavsett om den ökade arbetsoförmågan beror på att den pågående sjukdomen försämrats eller om det är fråga om ett insjuknande i en ny sjukdom. Lisa lider sedan början av mars av ledbesvär som sätter ned hennes arbetsförmåga som lastbilschaufför till hälften. Den 10 maj besöker hon sin läkare och klagar över att ledvärken gör det svårt att orka med arbetet ens på halvtid. Behandlande läkare kan konstatera att Lisas sjukdom försämrats och att hennes arbetsförmåga nu är helt nedsatt. Från och med den 11 maj stannar Lisa hemma på heltid. Försäkringskassan kräver då att Lisa styrker den helt nedsatta arbetsförmågan med ett läkarintyg från och med den 18 maj. Laszlo är också lastbilschaufför och lider av ledbesvär som sätter ned arbetsförmågan till hälften sedan början av april månad. Den 2 maj drabbas Laszlo av influensa som gör honom helt arbetsoförmögen. Han anmäler till Försäkringskassan att han nu är tvungen att helt avstå från arbete på grund av sjukdom. Försäkringskassan meddelar Laszlo att han från och med den 9 maj måste styrka den hela nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg om han inte tillfrisknat från influensan till dess. I sjukpenningärenden ska de formulär för läkarintyg som är fastställda av Försäkringskassan i samråd med Socialstyrelsen användas (9 RFFS 1998:13). Med formulär avses samtliga uppgifter som efterfrågas inte att de nödvändigtvis har samma layout eller samma ordningsföljd. Läkarintyg i sjukpenningärenden utfärdas på blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK 7263). Samtliga uppgifter som efterfrågas i blanketten är viktiga för Försäkringskassan. Vissa uppgifter är avgörande för rätten till sjukpenning, andra behövs för handläggningen i övrigt. 66

5 Undantag från krav på läkarintyg Sjukpenning kan i vissa fall betalas ut även om den försäkrade inte kunnat visa läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Det gäller om det ändå av omständigheterna i ärendet kan anses visat att han eller hon lidit av sjukdom som satt ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. (8 RFFS 1998:13) Ahmed är arbetslös. Han insjuknar i influensa och sjukanmäler sig hos Försäkringskassan måndag morgon. Han tror att han ska bli frisk före kommande veckohelg men på fredagen har han fortfarande hög feber och är helt orkeslös. Ahmed ringer till sin vårdcentral och får tid där först kommande onsdag. På onsdagen när han är på läkarbesök är han fortfarande dålig. Läkaren bedömer att han kommer att vara fortsatt arbetsoförmögen veckan ut. Trots att det saknas läkarintyg för viss tid finner Försäkringskassan efter utredning att Ahmeds arbetsförmåga varit helt nedsatt på grund av sjukdom under hela den aktuella tidsperioden. Diana är arbetsoförmögen på grund av depression sedan början av maj månad. Vid återbesök hos sin läkare bedömdes hon fortsatt arbetsoförmögen juni månad ut. Hon fick ingen tid för återbesök. I slutet av juni ringer hon till läkaren och får då veta att han har semester till och med den 3 juli. Diana vill inte anlita någon annan läkare. Hon vill gå till den hon gått hos tidigare som känner henne och hennes sjukdom väl. Den 5 juli besöker Diana sin behandlande läkare som bedömer att hon är fortsatt arbetsoförmögen ytterligare två veckor. Försäkringskassan anser det visat att hon lidit av sjukdom som satt ned arbetsförmågan helt även för de mellanliggande dagar då läkarintyg saknas. I Försäkringskassans föreskrifter ges möjlighet till undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att intyget lämnas. Denna bestämmelse bör dock bara tillämpas i mycket speciella undantagsfall. (7 RFFS 1998:13) Ett sådant undantagsfall kan vara när det av andra handlingar, som till exempel Läkarutlåtande om hälsotillstånd, framgår att kriterierna för rätt till sjukpenning är uppfyllda för den tid sjukpenningen betalas ut. Väntetiden inför prövning av rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning är en situation när det kan anses vara uppenbart obehövligt att den försäkrade lämnar in läkarintyg till Försäkringskassan, om det är troligt att han eller hon kommer att beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning. I dessa fall är arbetsoförmågan på grund av sjukdom redan styrkt i avvaktan på beslutet. 67

6 Ett annat exempel på undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg som kan godtas är om det saknas läkarintyg för tid då den försäkrade varit intagen på sjukhus. Läkarintygsföreläggande Försäkringskassan får besluta att en försäkrad i ett pågående sjukdomsfall ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från en tidigare dag än sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om särskilda skäl motiverar det kan Försäkringskassan också besluta om att en försäkrad vid framtida sjukdomsfall ska styrka sin nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom med läkarintyg från och med den första dagen i sjukperioden. Detta kallas för läkarintygsföreläggande, och sådana beslut kan fattas i kontroll- eller rehabiliteringssyfte. (2 förordningen [1995:1051] om skyldigheten att lämna läkarintyg m.m. i sjukpenningärenden i vissa fall). Läkarintygsföreläggande, som innebär att en försäkrad ska lämna läkarintyg redan första dagen i kommande sjukfall, kan bli aktuellt bland annat när den försäkrade haft upprepad korttidsfrånvaro. Med upprepad korttidsfrånvaro menas att den försäkrade varit frånvarande på grund av sjukdom kortare tid än sju dagar vid minst sex tillfällen under en tolvmånadersperiod. Detta framgår av prop. 1990/91:141, s. 89. Impulser till att kontrollinsatser behövs kan nå Försäkringskassan på olika sätt. För anställda har arbetsgivaren skyldighet att se till att behovet utreds. Arbetsgivaren kan göra en framställan till Försäkringskassan att en arbetstagare ska föreläggas att visa läkarintyg från en tidigare tidpunkt än den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. (10 SjLL) När Försäkringskassan uppmärksammar eller uppmärksammas på ett eventuellt behov av läkarintygsföreläggande gör Försäkringskassan en utredning. Läkarintygsföreläggande som kontrollåtgärd kan motiveras av många olika anledningar. Försäkringskassan kan exempelvis se att den försäkrade ofta anmäler sig sjuk på en viss veckodag, att han eller hon inte haft kontakt med läkare vid något sjukfall eller att det under utredningen framkommer att det inte finns något som förklarar sjukskrivningsmönstret. Försäkringskassan kan skicka en kopia av föreläggandet till arbetsgivaren om det inte innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Detta är endast aktuellt om arbetsgivaren begär det. Ett beslut om läkarintygsföreläggande får inte avse längre tid än ett år. Föreläggandet kan upphävas innan giltighetstiden gått ut, om förutsättningarna för beslutet ändrats så att det anses obehövligt. (10 SjLL, 2 förordningen [1995:1051]) Läkarens utfärdande av intyg Socialstyrelsen anger vilka krav som ska ställas på den som utfärdar ett intyg. I en föreskrift sägs bland annat att den som avser att utfärda ett intyg ska vara objektiv vid insamling av det material som ska ligga till grund för 68

7 intyget. Vidare sägs att intyget som regel ska utfärdas efter en personlig undersökning av patienten. (10 kap. 1 SOSFS 2005:29) Läkarens uppgift i ett sjukpenningärende är att uttala sig om den försäkrades medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt denna påverkar funktionsförmågan eller vilka funktionshinder som sjukdomen förorsakar. Det framgår av förarbetena att den behandlande läkaren på intyget också bör ange den försäkrades arbetsuppgifter och arbetsförmågans nedsättning i relation till dessa. Läkaren ska bedöma om den försäkrade på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete. Det är Försäkringskassan som sedan tar ställning till om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. (Prop. 1994/95:147, s. 30) Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Det anger de grundläggande förhållnings- och arbetssätt som ska prägla sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med sjukskrivning som behandlingsmetod och som socialförsäkringsinstrument. Beslutsstödet omfattar dels övergripande principer för detta arbete dels specifika rekommendationer för bedömning av sjukskrivningsbehov vid olika sjukdomstillstånd. Syftet med beslutsstödet är att skapa en kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 7 8) För att kunna bedöma av patientens arbetsförmåga bör läkaren dels ha en klar uppfattning om individens funktionstillstånd, dels ha information om arbetssituationen och vilka möjligheter det finns att anpassa den. Det är individen som ansvarar för att läkaren får information om arbetets krav. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 12) En övergripande princip är att sjukskrivning ska vara en aktiv åtgärd. Läkarens bedömning av arbetsförmågan är ett verktyg vid vård och behandling. Det betyder att bedömningen ska göras med samma medvetenhet, systematik och professionalism som andra åtgärder. En förutsättning är att det finns en bra dialog mellan patient och läkare och att insatser sätts in tidigt. Ett viktigt inslag är tidiga kontakter med arbetsgivaren där Försäkringskassan har ansvaret för att samordna insatser med andra aktörer, till exempel genom att kalla till avstämningsmöte. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 9 11) En förlängning av sjukskrivningen ska alltid göras på grundval av en ny bedömning av sjukdom och funktionstillstånd, värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Endast i undantagsfall bör det förekomma retroaktiva sjukskrivningar eller sjukskrivningar efter telefonkonsultation. Vid en förnyad bedömning av arbetsförmågan (senare i sjukfallet) måste bedömningsunderlaget vara ännu fylligare. Det gäller till exempel patientens arbete och motivation att återvända i arbete. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 13) Enligt beslutsstödet ska den intygsskrivande läkaren alltid lämna en motivering när han eller hon avviker från rekommenderad sjukskrivningstid. Ett exempel på en situation som kan påverka den rekommenderade sjukskrivningstiden är om patienten har flera symtom eller diagnoser som tillsammans förvärrar funktionsförmågan så att en längre sjukskrivningsperiod är nödvändig. Detta måste i så fall framgå av läkarens motivering. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 15) Rekommendationerna för sjukskrivningstider gäller den sammanlagda längden på eventuellt upprepade sjukskrivningar i samma sjukfall. (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, s. 17) 69

8 Se vidare Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning på Komplettering av läkarintyg För att Försäkringskassan ska kunna fatta ett korrekt beslut om rätt till sjukpenning eller rehabilitering, är det nödvändigt att ha tillgång till ett tillräckligt beslutsunderlag. I det fall Försäkringskassan får ett läkarintyg som inte ger tillräcklig information för att bedöma om det finns rätt till sjukpenning eller inte måste en komplettering göras. Se avsnitt 8.3 Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg. När det gäller nya sjukpenningärenden där Försäkringskassan ännu inte gjort någon utbetalning, ska nödvändig komplettering göras innan rätten till sjukpenning kan bedömas och utbetalning av sjukpenning påbörjas. Om det efter komplettering av läkarintyget i ett nytt sjukpenningärende visar sig att det inte finns rätt till sjukpenning, har Försäkringskassan att fatta beslut om detta och någon utbetalning av sjukpenning ska då inte göras. Detta gäller oberoende av om den försäkrade fått sjuklön eller ärendet anmälts direkt till Försäkringskassan. Även i pågående sjukpenningärenden, där utbetalning alltså redan gjorts, kan Försäkringskassan behöva komplettera uppgifter för att kunna bedöma den fortsatta rätten till sjukpenning. Försäkringskassan har också möjlighet att i ett pågående sjukfall begära att den försäkrade medverkar i olika utredningsåtgärder som syftar till att bedöma om han eller hon uppfyller villkoren för rätt till sjukpenning eller rehabilitering (prop. 2002/03:89, s. 50). Försäkringskassan ansvarar för att se till att myndighetens ärenden blir tillräckligt utredda. Utredningsskyldigheten beskrivs närmare i vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen. I sjukpenningärenden innebär det bland annat att Försäkringskassan ska skicka tillbaka ofullständiga läkarintyg till läkaren för komplettering. Om Försäkringskassan inte får in någon komplettering ska en påminnelse skickas till läkaren. Detta beskrivs närmare i metodstödet för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg, se nedan. Om Försäkringskassan trots påminnelse inte får in de uppgifter som begärts måste det göras en bedömning i varje enskilt ärende av hur Försäkringskassan ska agera. I normalfallet måste Försäkringskassan anses ha fullgjort sin utredningsskyldighet genom att ha begärt komplettering och skickat påminnelse. Försäkringskassan får då fatta beslut på det underlag som finns. Motiveringen till beslutet blir i dessa fall att sjukpenning inte kan betalas ut eftersom det underlag som finns tillgängligt för Försäkringskassan inte styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Dessutom bör det framgå att Försäkringskassan begärt men inte fått komplettering av läkarintyget trots påminnelse. 70

9 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och ska gå till väga när informationen i läkarintyget inte är tillräcklig och behöver kompletteras Vad ska läkarintyget innehålla? Blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (FK7263) består av 17 olika fält. Att alla fälten inte är ifyllda behöver inte betyda att läkarintyget måste kompletteras. De uppgifter som efterfrågas i vissa fält måste dock alltid finnas med de är obligatoriska. I de fälten efterfrågas information som är av avgörande betydelse för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning i ett ärende. Ibland kan de efterfrågade uppgifterna finnas på ett annat ställe i läkarintyget och då behövs naturligtvis ingen komplettering. Vid tveksamhet ska handläggaren samråda med den försäkringsmedicinska rådgivaren Obligatoriska uppgifter för bedömning av rätten till sjukpenning De uppgifter som redovisas under denna rubrik måste finnas med på läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning. Om någon uppgift saknas måste därför handläggaren komplettera läkarintyget innan den första utbetalningen av sjukpenning kan göras. Patientens personnummer och namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem läkarintyget gäller. Klinik eller mottagning och läkarens namn Uppgifterna behövs för att kunna identifiera vem som utfärdat intyget. Fält 2 Diagnos/diagnoser för sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsförmåga Utan denna information är det inte möjligt att bedöma om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Det är därför inte heller möjligt att bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Att denna information saknas kan bara accepteras då intyget gäller avstängning på grund av smitta. 71

10 Fält 4 Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning) Här ska det finnas en beskrivning av vad läkaren funnit vid sin undersökning och vid den medicinska utredningen i övrigt som stöd för den angivna diagnosen. Detta är särskilt viktigt vid symtomdiagnoser och andra diffusa diagnoser. Uppgiften behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 5 Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå? (aktivitetsbegränsning) Informationen som läkaren ska lämna i detta fält är den mest centrala för bedömningen av rätten till sjukpenning. Ett undantag från kravet på att dessa uppgifter måste finnas kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Ibland kan också informationen om status i fält 4 vara så tydlig att aktivitetsbegränsningen framgår där, men för det mesta är det inte tillräckligt. Det ska finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga eller aktivitet i det dagliga livet. En funktionsbegränsning på organnivå kan till exempel bestå av muskelsvaghet eller rörelseinskränkning. En sådan funktionsbegränsning kan också få konsekvenser för individen i form av svårigheter att lyfta armarna ovan axelhöjd eller att gå. Det är denna nedsättning (aktivitetsbegränsning) på individnivå som ska vara beskriven i fält 5 i läkarintyget. Där ska också vara beskrivet hur omfattande konsekvenserna är för individen. Detta är särskilt viktigt vid icke specifika psykiatriska diagnoser, som till exempel stressrelaterade tillstånd, där gränsen mellan vad som kan betraktas som sjukdom eller inte kan vara svår att dra. Här ska konsekvenser som till exempel koncentrationssvårigheter eller nedsatt uthållighet finnas beskrivna tillsammans med graden av koncentrationssvårigheterna eller den nedsatta uthålligheten. Vid värktillstånd ska värkens konsekvenser på den försäkrades kognitiva funktioner vara belysta i det medicinska underlaget, eftersom enbart värk i sig inte innebär en nedsatt arbetsförmåga. Graden av dessa konsekvenser kan vara beskrivna utifrån exempel på arbetsuppgifter och aktiviteter i det dagliga livet som den försäkrade inte kan utföra. När det gäller aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska dessa vara beskrivna så att det framgår om den försäkrade exempelvis har förflyttningssvårigheter, har nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjda arbetsuppgifter eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Även vid mer generell aktivitetsbegränsning som till exempel vid hjärtsvikt, avancerad lungsjukdom eller malign sjukdom ska det finnas en beskrivning av hur sjukdomen begränsar den försäkrades förmåga. Någon gång kan dock 72

11 den information som ges om status vara tillräcklig för att aktivitetsbegränsningen ska framgå. När bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att det finns en tydligt beskriven aktivitetsbegränsning. Fält 8 Jag bedömer patientens arbetsförmåga i förhållande till Läkarintyget måste alltid innehålla information om i förhållande till vad läkaren bedömt nedsättningen av arbetsförmågan. När bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete ska alltid de arbetsuppgifter den försäkrade faktiskt har vara angivna. Vid arbetslöshet ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna klara ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När patienten är föräldraledig ska bedömningen vara gjord i förhållande till att kunna vårda barnet. Fält 8 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är Av detta fält ska graden av nedsättning och den tidsperiod intyget avser framgå. Fält 9 Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att Om sjukskrivningen omfattar längre tid än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödets specifika rekommendationer ska det finnas en motivering till det i läkarintyget. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som läkaren träffar patienten första gången. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja något beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket. Om motivering saknas eller om den är otillräcklig ska handläggaren normalt begära komplettering av läkarintyget i detta avseende innan rätten till sjukpenning kan bedömas och ersättning betalas ut. Om sjukskrivningstiden i läkarintyget är längre än den rekommenderade, men handläggaren kan bedöma att det finns rätt till sjukpenning i början av sjukfallet, kan han eller hon betala ut sjukpenning för den period som ligger inom ramen för de specifika rekommendationerna. Handläggaren kan samtidigt begära att läkarintyget kompletteras med en motivering till varför den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Se även exemplet Sune, avsnitt 9.5 Det kan också finnas situationer när det inte är nödvändigt att begära komplettering trots att sjukskrivningstiden är längre än den rekommenderade och motivering saknas. En sådan situation kan vara när obligatoriska uppgifter i övriga fält på läkarintyget visar att det inte finns någon nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till arbetsuppgifter eller arbetslöshet. 73

12 Även i fall när tiden för sjukskrivningen bara är någon eller några dagar längre än den rekommenderade kan handläggaren överväga att godta den längre tiden utan motivering om övriga omständigheter i ärendet talar för detta. Det gäller naturligtvis under förutsättning att Försäkringskassan kan avgöra att det finns rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL. Olof sjukskrivs i fyra dagar utöver en rekommenderad sjukskrivningstid på fyra veckor. Efter konsultation med försäkringsläkaren står det klart att uppgifterna i fält 4 och 5 på läkarintyget visar att det finns omständigheter i Olofs fall som kan förklara de fyra extra dagarna. Försäkringskassan bedömer att det finns tillräcklig information för att kunna ta ställning till rätten till sjukpenning. Det förekommer att en försäkrad sjukskrivs under flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. I dessa fall ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Eventuella avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid för den diagnosen ska motiveras av intygsskrivande läkare. Om det framgår av läkarintyget att läkaren har sjukskrivit patienten i förhållande till ett visst arbete men det av underlaget i övrigt framgår att patienten är arbetslös måste Försäkringskassan utreda detta. Eftersom den försäkrades arbetsförhållande är en viktig faktor när det gäller att bedöma lämplig sjukskrivningstid bör Försäkringskassan i dessa fall begära en motivering från läkaren. Skälet är att det kan finnas ytterligare medicinska uppgifter om patienten som läkaren inte bedömde var nödvändiga att ange på läkarintyget eftersom han eller hon ansåg att arbetet i sig gav en förklaring till arbetsoförmågan. Åsa sjukskrivs i tre veckor från ett arbete som vårdbiträde. Av försäkran och av samtal med Åsa framgår emellertid att hon är arbetslös. Vid kontroll mot det försäkringsmedicinska beslutsstödet visar det sig att det inte rekommenderas någon sjukskrivning alls för arbetslösa personer med Åsas sjukdom. Det saknas motivering från läkaren om varför Åsa sjukskrivits. Försäkringskassan skickar en kopia av läkarintyget med begäran om komplettering till den intygsskrivande läkaren. Nedan finns några exempel på vilka uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna besluta om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. För att avgöra om motiveringen är tillräcklig är det också av betydelse hur status och aktivitetsbegränsning beskrivs under fält 4 och 5. Det är extra viktigt att vara uppmärksam på om motiveringen är tillräcklig i de fall den 74

13 rekommenderade sjukskrivningstiden i det försäkringsmedicinska beslutsstödet redan överskridits och det fortsätter att komma in fler läkarintyg. Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Det ska också framgå av informationen i fält 4 och 5 att förmågan till aktivitet på individnivå fortfarande sätter ned arbetsförmågan. Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga eller om andra sjukdomstillstånd som förstärker arbetsoförmågan tillkommer ska det finnas en beskrivning av komplikationerna eller sjukdomstillstånden och en förklaring av varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Om den försäkrade väntar på en funktionsförbättrande medicinsk åtgärd, som till exempel att få en höftleds- eller knäledsprotes eller någon annan behandling som bedöms vara en förutsättning för att funktionen ska återställas, ska det framgå hur lång tid som åtgärden eller behandlingen beräknas ta. Försäkringskassan behöver denna information för att handläggaren ska kunna bedöma om det finns möjlighet till tillfällig omplacering eller anpassade arbetsuppgifter. Om motiveringen är att det pågår behandling, som till exempel sjukgymnastik eller kognitiv beteendeterapi, ska anledningen till att arbetsförmågan är nedsatt under behandlingen finnas beskriven. Det ska också framgå vad behandlingen förväntas leda till. Om det är faktorer i arbetsmiljön som gör att sjukdomen fortsätter eller försämras ska detta framgå. Det är särskilt viktigt att handläggaren konsulterar den försäkringsmedicinska rådgivaren vid tveksamheter som gäller motiveringen till att sjukskrivningen är längre än den rekommenderade. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också hjälpa till att avgöra om en komplettering behövs eller inte. Eftersom beslutsstödet är nytt både för Försäkringskassan och för sjukvården ska om motivering saknas helt, är bristfällig eller irrelevant den intygsskrivande läkaren vid kompletteringen av läkarintyget informeras om att uppgifterna saknas och varför de behövs. Den försäkringsmedicinska rådgivaren kan ge handläggaren stöd inför samtalet med läkaren. Handläggaren och den försäkringsmedicinska rådgivaren kan också komma överens om att den försäkringsmedicinska rådgivaren själv kontaktar den som utfärdat intyget. För att läsa mer om vad som krävs av motiveringen och läkarintyget i övrigt för att den försäkrade ska kunna ha rätt till sjukpenning trots att den rekommenderade sjukskrivningstiden överskridits, se avsnitt 9.5. Fält Underskrift Datum, läkarens namnteckning och namnförtydligande ska alltid finnas på läkarintyget. Detta framgår av Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården. 75

14 8.3.3 Obligatoriska uppgifter för fortsatt handläggning Uppgifterna under denna rubrik är vanligtvis inte nödvändiga för att kunna bedöma rätten till sjukpenning. Försäkringskassan kan därför betala ut sjukpenning innan uppgifterna i dessa fält har kompletterats. Om handläggaren bedömer att den försäkrade har rätt till sjukpenning ska uppgifterna ändå kompletteras eftersom de behövs för den fortsatta handläggningen. Fält 2 Diagnoskod enligt ICD-10 (Huvuddiagnos) Koden ska avse huvuddiagnosen och den ska ha minst tre positioner. Vid byte av diagnos är det särskilt viktigt att kontrollera att diagnosen i klartext överensstämmer med diagnoskoden. På intyg som är en förlängning av tidigare läkarintyg med samma diagnos kan avsaknad av diagnoskod accepteras. Fält 4 Jag baserar uppgifterna på Detta fält ska alltid vara ifyllt eftersom informationen ger Försäkringskassan möjlighet att värdera uppgifterna i läkarintyget. Min undersökning av patienten Läkarens undersökning av patienten är grunden för att han eller hon ska kunna bedöma patientens tillstånd. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) ska läkaren alltid ange på intyget om det grundar sig på något annat än en personlig undersökning. Min telefonkontakt med patienten Förlängning av en sjukskrivning ska alltid göras på grundval av en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning och värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Sjukskrivning efter telefonkonsultation bör därför förekomma endast i undantagsfall. Det finns inga formella hinder för en läkare att utfärda ett intyg med en telefonkontakt som grund, förutsatt att han eller hon känner patienten och det aktuella sjukdomstillståndet väl. Detta kan dock bara accepteras i undantagsfall, eftersom läkaren inte objektivt kan konstatera förbättringar eller försämringar i patientens tillstånd vid en telefonkontakt. Försäkringskassan bör därför inte acceptera enbart telefonkontakt vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen eller när sjukskrivningen är längre än den som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Journaluppgifter Försäkringskassan kan i undantagsfall acceptera läkarintyg som bara är baserade på journaluppgifter, till exempel i vissa fall då den försäkrade vårdas på sjukhus. Det kan också bli aktuellt när den intygsskrivande läkaren base- 76

15 rar ett intyg på uppgifter i journal från en konsulterad specialistläkare. Läkarintyg med endast journaluppgifter som grund kan inte accepteras vid upprepade förlängningar av sjukskrivningen. Annat Försäkringskassan kan i vissa fall acceptera intyg som utfärdas av en läkare som inte har hand om själva vården av patienten. Det kan till exempel vara en psykiatriker som utfärdar läkarintyg som i huvudsak stöder sig på bedömningar i det vårdteam som sköter behandlingen. Detta kan även gälla vid missbruksvård. Fält 7 Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell? Informationen i detta fält är obligatorisk för den fortsatta handläggningen, eftersom den behövs vid bedömningen av eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. Uppgiften är viktig för Försäkringskassans fortsatta agerande i sjukfallet. Undantag kan vara när sjukdomstillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig. Fält 10 Prognos kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa) I det här fältet kan Försäkringskassan få viktig information om den försäkrades möjligheter att återgå i arbete och vad en plan för återgång i arbete i så fall skulle behöva innehålla. Denna uppgift behöver inte kompletteras när tillståndet är så allvarligt att ytterligare information är överflödig Uppgifter som är önskvärda men inte obligatoriska Om det saknas uppgifter i nedanstående fält får handläggaren bedöma om uppgifterna behövs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Fält 3 Anamnes för aktuell sjukdom Här redovisas den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och av förhållanden som kunnat påverka den. Många gånger ger anamnesen bra information till Försäkringskassan, men den behövs inte om övriga uppgifter i intyget ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans bedömning. 77

16 Fält 6 Föreskrift behandling eller åtgärd som är nödvändig för att förmågan ska kunna återställas Om det finns föreskrifter på läkarintyget kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till dessa vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Ju längre sjukskrivningen pågått desto viktigare är det att uppgiften finns med. Fält 11 Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än det patienten normalt använder göra det möjligt för patienten att återgå i arbete? Det är Försäkringskassans uppgift att utreda om resor med annat färdsätt än det normala kan göra det möjligt för den försäkrade att återgå i arbete helt eller delvis oavsett om uppgiften är ifylld på läkarintyget eller inte. Det är dock särskilt viktigt att handläggaren uppmärksammar om det finns ett kryss i ja-rutan. Fält 12 Jag vill ha kontakt med Försäkringskassan Om läkaren har kryssat för att kontakt önskas med Försäkringskassan ska handläggaren kontakta läkaren snarast, dock senast inom en vecka, efter det att handläggaren tagit del av läkarintyget. Se JO-beslut Fält 13 Övriga upplysningar Det är viktigt att handläggarna uppmärksammar och tar tillvara information i denna ruta Hur kompletteras läkarintyget? När komplettering av läkarintyget behövs bör Försäkringskassan prioritera dessa ärenden, så att det går snabbt. Bristfälligt ifyllda läkarintyg kompletteras som regel genom att en kopia av intyget skickas tillbaka till den läkare som har utfärdat det. Kopian skickas tillsammans med ett brev till läkaren (FK15740 eller FK15742). Av brevet ska det framgå vad som saknas i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning och eventuellt behov av samordning av insatser för återgång i arbete. När kompletteringen avser uppgifter som är obligatoriska för att kunna betala ut sjukpenning, ska brevet innehålla information om att sjukpenning inte kan betalas ut om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för den fortsatta handläggningen av ärendet ska detta framgå. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera ett ofullständigt läkarintyg genom telefonsamtal med den intygsskrivande läkaren. Det som avgör om det är lämpligt med en skriftlig eller muntlig komplettering är vilken typ av uppgift det är fråga om och även hur omfattande komplettering som behövs. 78

17 När det är en namnteckning som saknas ska denna självfallet alltid kompletteras skriftligen. Om ett läkarintyg kompletterats genom telefonkontakt med läkaren ska handläggaren dokumentera svaret i ärendet. För att vara säker på att han eller hon uppfattat läkarens information rätt ska handläggaren läsa upp tjänsteanteckningen för läkaren i telefon och därefter notera i ärendet Uppläst för och godkänt av NN. Ett annat sätt att komplettera ett otillräckligt ifyllt läkarintyg är att handläggaren skickar ett brev till läkaren med individuellt formulerade frågor som kan ge den information som saknas i intyget. I dessa fall kan det vara lämpligt att konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren för hjälp med att formulera frågorna. Handläggaren ska däremot inte begära in journalkopior istället för att begära att ett ofullständigt läkarintyg kompletteras. Sjukvårdens journaler är skrivna huvudsakligen med ett annat syfte än det medicinska underlag som Försäkringskassan behöver för att bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till sjukpenning. Det finns en risk för att Försäkringskassan, med eller utan hjälp av den försäkringsmedicinska rådgivaren, tar över intygsskrivande läkares uppgift och den kommunikation han eller hon ska ha med sin patient i sjukskrivningssituationen. Journaler innehåller även mycket information som saknar relevans i försäkringsärendet och som därför är olämplig att ha i ärendet, särskilt med hänsyn till att sekretesskyddet inte är detsamma hos Försäkringskassan som inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att handläggaren omgående informerar den försäkrade om att läkarintyget inte innehåller tillräcklig information för bedömning av rätten till sjukpenning. När handläggaren begär att ett läkarintyg ska kompletteras ska han eller hon därför alltid underrätta den försäkrade. Detta kan göras genom att handläggaren skickar en kopia av brevet till läkaren till den försäkrade för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att bedöma rätten till sjukpenning kan det finnas situationer då det är lämpligt att också ta kontakt per telefon, för att förvissa sig om att den försäkrade förstår vilka konsekvenser det kan få om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan. Om kompletteringen av läkarintyget inte kommit in till Försäkringskassan inom 14 dagar från det att den begärdes ska handläggaren skicka en påminnelse till läkaren. Den försäkrade ska få en kopia av påminnelsen för kännedom. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska för att kunna bedöma rätten till sjukpenning ska det framgå av brevet att om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan kan det medföra att sjukpenningen fördröjs eller inte kan betalas ut alls. Läs mer om Försäkringskassans utredningsskyldighet i avsnitt och i Vägledning 2004:7 Försäkringskassan och Förvaltningslagen. Då det gäller komplettering av uppgifter som behövs för den fortsatta handläggningen av ärendet får handläggaren avgöra i det enskilda fallet hur det är lämpligt att agera om uppgifterna inte kommit in efter påminnelse. I vissa fall kan det vara tillräckligt om uppgifterna framgår av en förlängning av läkarintyget. 79

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13)

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m. Inledande bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1 PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Information om FK Sida 1

Information om FK Sida 1 Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder Att skriva intyg Statens budget 2013 totalt ca 830 miljarder kr 1. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2. Allmänna bidrag till kommuner 3. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 93

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Bättre sjukskrivning

Bättre sjukskrivning Bättre sjukskrivning Information till medarbetarna inom Primärvården Skåne Nordost Innehåll Bakgrund. 3 Centrala direktiv... 4 Regionala direktiv... 5 Verktyg...7 Steg-för-steg modellen...7 Frågor till

Läs mer

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR Vad

Läs mer