Allmänläkaren och sjukskrivningen

Transkript

1 Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Odenplan

2 APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning för alla professioner i primärvården Ett av flera kunskapsteam Monika Engblom, Cecilia Grape, Päivi Piispanen

3 Vilka är ni? Förväntningar idag? Prata två och två

4 Syfte: att underlätta arbete med sjukskrivning Försäkringsmedicinska kunskaper: DFA, Rehabkedjan och FMB Förhållningssätt Rehabkoordinering och samverkan

5 Sjukpenningtalet varierar 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25, Kvinnor Män

6 PÅGÅENDE SJUKFALL MED FÖRDELNING EFTER DIAGNOS I STOCKHOLMS LÄN - 31 DECEMBER PSYKISKA SJUKDOMAR OCH SYNDROM MUSKULOSKELETALA BESVÄR Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Tumörer

7 Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

8 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

9 Rekommenderade sjukskrivningstider Några exempel: enligt beslutsstödet Lumbago - vid fysiskt lätta arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka, vid tunga (lyft, böjningar, vridningar) upp till 2 veckor Hjärtinfarkt - helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor

10 Depressiv episod Vid lindrig förstagångsdepression bör sjukskrivning undvikas Vid lindrig depressiv episod kan patienten sjukskrivas upp till 3 månader i första hand partiell sjukskrivning för att i möjligaste mån bibehålla aktivitetsnivå och sociala kontakter Vid medelsvår till svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara nedsatt. Sjukskrivning på heltid, alternativt partiell sjukskrivning upp till 6 månader

11 DFA-kedjan D F A Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5

12 Viktigaste fältet på läkarintyget Aktivitetsbegränsning - fält 5 Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga till aktivitet? Beskriv på vilket sätt patienten inte kan göra vissa arbetsuppgifter Fråga patienten!

13 DFA - en tankemodell Patienten har tidigare haft förmåga att arbeta Något har hänt Patienten fått en sjukdom (eller skada) DIAGNOS Något har blivit fel i kroppens FUNKTIONER Förändringarna visar sig som undersökningsfynd Nedsatta kroppsfunktioner medför begränsningar av patientens förmåga till AKTIVITETER Läkaren inhämtar information från patienten och från andra Läkaren bedömer grad och tid för nedsättning av arbetsförmåga

14 Antaganden om sjukskrivningsuppgiften Sjukdom och arbetsförmåga är relativa begrepp Sjukskrivning har risker Biomedicin och försäkringsmedicin räcker inte mötet avgör Medmänsklighet och ämbetsmannaheder är goda moraliska principer

15 Rätt respektive nytta med sjukskrivning Monika Engblom 15

16 Antaganden forts. Läkare kan inte avgöra arbetsförmågan Läkare kan bedöma patientens bedömning Läkare kan bedöma om sjukskrivning är bra eller ej Läkare behöver öva på att förmedla bedömningen Läkare har rätt att vara osäkra

17 Målsättning för läkaren Hitta förhållningssätt i mötet med patienten Sjukskrivning ses som en behandling - med förtjänster och risker Mest aktiv i det tidiga skedet Ta hjälp av andra Bli nöjd

18 Kurser om sjukskrivning Eget fall Inte kände sig bekväm i sin egen sjukskrivarroll Rollspel och diskussioner i smågrupper Läkaren gestaltade sin patient och en kollega spelade läkare Benämna känslor och problem Monika Engblom 18

19 Diskutera i liten grupp Vilken känsla får du? Vad är problemet/dilemmat? Alkohol eller droger? Hur vill du gå vidare? Vilka möjligheter finns? Monika Engblom 19

20 Peter, 61 år Mekanisk industri, ont i axlarna, anpassade arbetsuppgifter Ny maskin, arg och förtvivlad, lämnade verkstaden Vårdcentralen, sovit dåligt, magkatarr vill bli sjukskriven

21 Inte doktorns bord

22 Inte doktorns bord Tydligt besked Ärlig kompromiss

23 Camilla, 33 år Kontorsarbeten, nu arbetslös, nyligen flyttat, en son, två hundar, modern sjukpensionär Sjukskriven i omgångar flera månader, depression, fibromyalgi, IBS Vårdcentralen, smärtor i kroppen, vill få remiss till smärt rehab, vill bli fortsatt sjukskriven

24 Diagnos som dimridå

25 Diagnos som dimridå Nyfiken intervention Utlösa krisen

26 Stockholms län, 2017

27 Diagnostisk indelning Upplevelse livshotande kort tid: Stress/ Skrisreaktion lång tid: PTSD Upplevelse ej livshotande kort tid: Anpassningsstörning lång tid: Utmattningssyndrom

28 FMB - Anpassningsstörning Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd

29 Utmattningssyndrom - diagnostiska kriterier Samtliga kriterier som inleds med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A) Fysiska och psykiska symptom på utmattning under minst 2 veckor. Symptomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat minst 6 månader B) Påtaglig brist på energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning

30 C) Minst 4 av följande symptom har förelegat i stort sett varje dag under samma 2-veckors period 1. Koncentrationssvårigheter el minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symptom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet

31 D) Symptomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden E) Beror ej på missbruk eller somatisk sjukdom

32 FMB - Utmattningssyndrom Vid utmattningssyndrom vid den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning. Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete

33 Förhållningssätt vid psykisk ohälsa?

34 Dialogen med patienten Sammanfatta och bekräfta Undvik medikalisering är du sjuk? Hur tänker du om sjukskrivning? På vilket sätt kan ss vara bra/mindre bra för dig? Hur lång tid behöver du? Vad behöver du för hjälp? Hur ska planen se ut? Vi tänker olika Jag vill inte göra något som jag inte tror är rätt/ bra för dig

35 Dialogen med andra Kollegor och second opinion Psykolog/kurator, fysioterapeut, arbetsterapeut, rehabkoordinator 35

36 Ledning och lokala riktlinjer Arbete med sjukskrivning är en ledningsfråga! Hur länge får vik, AT, ST sjukskriva? Sköterskans roll i telefon: bedöma arbetsförmåga Dokumentera plan för sjukskrivning Kvalitetsuppföljning och statistik 36

37 Rehabkoordinering - samarbete med rehabkoordinator, vad innebär det?

38 Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin 2015 Regeringens omfattande utredning av socialförsäkringen 2016 Statliga överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

39 Överenskommelsen mellan staten och SKL Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Funktion för koordinering (försöksverksamhet i SLL) Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte Stöd för rätt sjukskrivning

40 Studie Utvärdering och utveckling av rehabkoordinator för patienter med långvarig smärta och/eller lätt och medelsvår psykisk ohälsa i Stockholms läns landsting HSF och Health Navigator Slutrapport april 2018

41 Studiedesign Start januari 2013 Sju vårdcentraler i SLL 1033 st. studiedeltagare Sjukförsäkrings- och vårddata 638 st. fick stöd av rehabkoordinator och 301 st. i kontrollgrupp

42 Resultat Lägre genomsnittlig sjukskrivningsgrad över tid för de med stöd av rehabkoordinator Effekten av rehabkoordinator skiljer sig mellan olika diagnosgrupper och omfattning på sjukskrivningshistorik och vårdkonsumtion.

43

44 Positiv effekt på sjukskrivning Patienter med sjukskrivningshistorik och diagnoser inom lätt/medelsvår psykisk ohälsa Patienter med sjukskrivningshistorik och diagnoser inom långvarig smärta

45 Ingen effekt på sjukskrivning Patienter som har en kombination av diagnoser inom både psykisk ohälsa och långvarig smärta Patienter som har låg sjukskrivningsgrad eller ingen sjukskrivningshistorik och låg tidigare vårdkonsumtion. Denna grupp klarar sin arbetsåtergång utan stöd av rehabkoordinator

46 Målsättningen med rehabkoordinatorns arbete Snabbare återgång i arbete Förebygga sjukskrivning

47 Rehabkoordinatorns uppdrag Stödja patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Koordinera insatser så att de blir effektiva för patienten vilket innebär att utreda, samordna, koppla ihop och underlätta att flera samarbetar

48 Lagförslag om rehabkoordinering Det bör införas en permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd för att främja återgång till arbetslivet. En permanent koordineringsfunktion bör lagregleras. Den föreslagna lagen om koordineringsinsatser för vissa patienter för att främja återgång till arbetslivet ska träda i kraft den 1 januari 2019 Referens: Ny lag om rehabkoordinering ID-nummer Ds 2018:5

49 Anställning av rehabkoordinator Primärvårdsrehabilitering Omfattning styrs utifrån antalet listade patienter i arbetsför ålder Högst två mottagningar rekommenderas Verksamhetschef och HSF/Susan Lindström

50 Vem är lämplig som rehabkoordinator? Legitimation eller auktorisation Erfarenhet av rehabilitering Organisatoriska färdigheter Särskilt lämpliga egenskaper

51 Rehabkoordinering innebär Samverka och samordna internt på mottagning Individuellt anpassat stöd till patienter Samverka externt med arbetsgivare och myndigheter

52 Möjliga interna samarbetsformer ReKo-aktiva ärenden ReKo-konsultativa ärenden Rehabteam Möten Kommunikationskanaler Läkarmöten och uppföljning med läkare Funktionsbedömningar Försäkringsmedicinskt team

53 Rehabkoordinering berör flera personalkategorier Ssk i tidbokning Läkare Psykolog/socionom/terapeut Fysioterapeut/sjukgymnast Arbetsterapeut

54 Goda effekter av rehabkoordinering ReKo ökar träffsäkerheten i rehabiliteringen och gör den mer effektiv ReKo ökar kvaliteten i sjukskrivningsprocessen ReKo effektiviserar och underlättar externa aktörers arbete ReKo avlastar läkare Referens: Metodbok i koordinering SKL

55 Hur arbetar ReKo med patient? Kartlägger orsaker Bedömer behov Matchar interventioner Upprättar förslag på rehabiliteringsplan Kallar till möten Följer upp och koordinerar Ger individuellt stöd Ger information Externa kontakter vid behov

56 Riskfaktorer för längre sjukskrivning och förtidspension Sjukskrivningshistorik Nuvarande sjukskrivning Diagnos Ålder Tilliten till den egna förmågan att återgå i arbete Referens: Ekbladh, Haglund & Thorell 2004 The worker role interview, Hansen, Falkdal, Edlund & Henningsson2006 Factors relevant to a return to work

57 Fem frågor att ställa till patienten om sjukskrivning På vilket sätt är ss hjälpsamt för dig? Hur är tilliten till din förmåga att återgå i arbete? Har du någon plan? Hur använder du din ss? Hur ser dina dagar ut? Hur ser du på att vara sjukskriven? Vad behöver du för att bli arbetsför?

58 Fortsättningen Hur kan du redan på måndag göra annorlunda i konsultation? Prata två och två

59 Vi kan komma till er! Kunskapsteam Försäkringsmedicin Monika Engblom