APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

Transkript

1 Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Jakobsberg APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning för alla professioner i primärvården Ett av flera kunskapsteam Monika Engblom, Pär Björkdahl och Carin Lundgren 1

2 Vilka är ni? Förväntningar idag? Prata två och två Syfte: att underlätta arbete med sjukskrivning Försäkringsmedicinska kunskaper: DFA, Rehabkedjan och FMB Förhållningssätt Rehabkoordinering och samverkan 2

3 Sjukpenningtalet varierar 25,0 20,0 15,0 Kvinnor 10,0 Män 5,0 0,0 PÅGÅENDE SJUKFALL MED FÖRDELNING EFTER DIAGNOS I STOCKHOLMS LÄN - 31 DECEMBER PSYKISKA SJUKDOMAR OCH SYNDROM MUSKULOSKELETALA BESVÄR Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Tumörer

4 Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 4

5 Rekommenderade sjukskrivningstider enligt beslutsstödet Några exempel: Lumbago - vid fysiskt lätta arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka, vid tunga (lyft, böjningar, vridningar) upp till 2 veckor Hjärtinfarkt - helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor Depressiv episod Vid lindrig förstagångsdepression bör sjukskrivning undvikas Vid lindrig depressiv episod kan patienten sjukskrivas upp till 3 månader i första hand partiell sjukskrivning för att i möjligaste mån bibehålla aktivitetsnivå och sociala kontakter Vid medelsvår till svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara nedsatt. Sjukskrivning på heltid, alternativt partiell sjukskrivning upp till 6 månader 5

6 DFA-kedjan D F A Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5 Viktigaste fältet på läkarintyget Aktivitetsbegränsning - fält 5 Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga till aktivitet? Beskriv på vilket sätt patienten inte kan göra vissa arbetsuppgifter Fråga patienten! 6

7 Kurser om sjukskrivning Eget fall Inte kände sig bekväm i sin egen sjukskrivarroll Rollspel och diskussioner i smågrupper Läkaren gestaltade sin patient och en kollega spelade läkare Benämna känslor och problem Monika Engblom 13 Diskutera i liten grupp Vilken känsla får du? Vad är problemet/dilemmat? Alkohol eller droger? Hur vill du gå vidare? Vilka möjligheter finns? Monika Engblom 14 7

8 Peter, 61 år Mekanisk industri, ont i axlarna, anpassade arbetsuppgifter Ny maskin, arg och förtvivlad, lämnade verkstaden Vårdcentralen, sovit dåligt, magkatarr vill bli sjukskriven Inte doktorns bord 8

9 Inte doktorns bord Tydligt besked Ärlig kompromiss Camilla, 33 år Kontorsarbeten, nu arbetslös, nyligen flyttat, en son, två hundar, modern sjukpensionär Sjukskriven i omgångar flera månader, depression, fibromyalgi, IBS Vårdcentralen, smärtor i kroppen, vill få remiss till smärt rehab, vill bli fortsatt sjukskriven 9

10 Diagnos som dimridå Diagnos som dimridå Nyfiken intervention Utlösa krisen 10

11 Stockholms län, Diagnostisk indelning Upplevelse livshotande kort tid: Stress/ krisreaktion lång tid: PTSD Upplevelse ej livshotande kort tid: Anpassningsstörning lång tid: Utmattningssyndrom 11

12 FMB - Anpassningsstörning Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd Utmattningssyndrom - diagnostiska kriterier Samtliga kriterier som inleds med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A) Fysiska och psykiska symptom på utmattning under minst 2 veckor. Symptomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat minst 6 månader B) Påtaglig brist på energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning

13 C) Minst 4 av följande symptom har förelegat i stort sett varje dag under samma 2-veckors period 1. Koncentrationssvårigheter el minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symptom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D) Symptomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden E) Beror ej på missbruk eller somatisk sjukdom

14 FMB - Utmattningssyndrom Vid utmattningssyndrom vid den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning. Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete Psykologisk behandling vid sjukskrivning Psykologisk behandling och sjukskrivning någon effekt? Mål: Lära sig nya strategier, höja funktionsnivå, ökad livskvalitet Några vanliga KBT-metoder Validering, normalisering och psykoedukation Kartlägga konsekvenser av beteenden på kort och lång sikt Ångest: exponering, stegvis Depression: beteendeaktivering Stress: balans aktivitet/återhämtning, problemlösning etc

15 Vad kan du som läkare göra? Konsultera psykolog/psykosociala resurser Vilka material använder de vid psykoedukation? Vilka kan ni använda? Hur arbetar era psykosociala resurser vid olika problematik? Läs mer: kbt.nu Förebyggande sjukpenning vid sjukdomsrisk eller vid risk för nedsatt arbetsförmåga Fundera på: Behandlas det ursprungliga tillståndet eller snarare konsekvenserna av sjukskrivningen? Rehabkoordinering - samarbete med rehabkoordinator, vad innebär det? 15

16 Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin Överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Målsättningen med rehabkoordinatorns arbete Snabbare återgång i arbete Förebygga sjukskrivning 16

17 Hur arbetar ReKo med patient? Kartlägger orsaker Bedömer behov Matchar interventioner Upprättar förslag på rehabiliteringsplan Kallar till möten Följer upp och koordinerar Ger individuellt stöd Ger information Externa kontakter vid behov Studie Utvärdering och utveckling av rehabkoordinator för patienter med långvarig smärta och/eller lätt och medelsvår psykisk ohälsa i Stockholms läns landsting HSF och Health Navigator Slutrapport april

18 Resultat Lägre genomsnittlig sjukskrivningsgrad över tid för de med stöd av rehabkoordinator Effekten av rehabkoordinator skiljer sig mellan olika diagnosgrupper och omfattning på sjukskrivningshistorik och vårdkonsumtion. 18

19 Lagförslag om rehabkoordinering Det bör införas en permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd för att främja återgång till arbetslivet. En permanent koordineringsfunktion bör lagregleras. Den föreslagna lagen om koordineringsinsatser för vissa patienter för att främja återgång till arbetslivet ska träda i kraft den 1 januari 2019 Referens: Ny lag om rehabkoordinering ID-nummer Ds 2018:5 Fem frågor att ställa till patienten om sjukskrivning På vilket sätt är sjukskrivning hjälpsamt för dig? Hur är tilliten till din förmåga att återgå i arbete? Har du någon plan? Hur använder du din sjukskrivning? Hur ser dina dagar ut? Hur ser du på att vara sjukskriven? Vad behöver du för att bli arbetsför? 19

20 Antaganden om sjukskrivningsuppgiften Sjukdom och arbetsförmåga är relativa begrepp Sjukskrivning har risker Biomedicin och försäkringsmedicin räcker inte mötet avgör Medmänsklighet och ämbetsmannaheder är goda moraliska principer Rätt respektive nytta med sjukskrivning Monika Engblom 40 20

21 Antaganden forts. Läkare kan inte avgöra arbetsförmågan Läkare kan bedöma patientens bedömning Läkare kan bedöma om sjukskrivning är bra eller ej Läkare behöver öva på att förmedla bedömningen Läkare har rätt att vara osäkra Målsättning för läkaren Hitta förhållningssätt i mötet med patienten Mest aktiv i det tidiga skedet Ta hjälp av andra Sjukskriving ses som en behandling med förtjänster och risker 21

22 Ledning och lokala riktlinjer Arbete med sjukskrivning är en ledningsfråga! Hur länge får vik, AT, ST sjukskriva? Sköterskans roll i telefon: bedöma arbetsförmåga Kvalitetsuppföljning och statistik 43 Fortsättningen Hur kan du redan på måndag göra annorlunda i konsultation? Prata två och två 22

23 Referenser och tips Alexandersson, K., Arrelöw B. m.fl. (2017). Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning. Ekberg, K., Eklund, M., & Hensing, G. (2015). Återgång i arbete. Engblom, M. (2011). Sickness certification when experienced as problematic by physicians HSF och Health Navigator. (2018). Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator. Slutrapport. Järvholm, B. et al. (2013). Försäkringsmedicin. Salomonsson, S. (2018). CBT in primary care - Effects on symptoms and sick leave, implementation of stepped care and predictors of outcome SBU. (2003). Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis - en systematisk litteraturöversikt. Vårdgivarguiden om Försäkringsmedicin och sjukskrivning: Lärtorget: Din hjälp i konsten att sjukskriva digital kurs Försäkringskassans hemsida: Vi kan komma till er! Kunskapsteam försäkringsmedicin par.bjorkdahl@sll.se Monika Engblom