FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund"

Robert Nyström
för 6 år sedan
Visningar:

1 FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

2 Kort bakgrund. Lunds kommun invånare Ca hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd under lång tid Många står långt från arbetsmarknaden Kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd, SKL 2013 Samverkan och samordning kring individer försvåras av att de olika myndigheterna har olika definitioner och begrepp. Rehabkoordinator är ett sätt att både stödja den enskilde och få till stånd en bättre samverkan. Samordnad individuell plan (SIP) är en bra metod men används i alltför liten omfattning. Skulle inte SIP vara ett bra arbetsverktyg i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?

3 Det började med KAOS Kartläggning av ärenden mellan med arbetsoförmåga och ohälsa p.g.a sjukdom

4 Kartläggning utifrån socialsekreterarnas urval Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukskriven med periodiserat läkarintyg (7263) Individer med arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom som har kontakt med vården men saknar läkarintyg Individer som uppger arbetsoförmåga p.g.a. ohälsa men som saknar kontakt med vården Individer där socialsekreteraren misstänker arbetsoförmåga p.g.a. ohälsa Kön, ålder, hur länge har insatsen pågått, diagnos, vårdenhet och pågående medicinska och arbetslivsinriktade insatser

5 Identifierade individärende i KAOS aktuella ärenden t o m v individer, 53% män och 47% kvinnor (36 med 1/1 SE) 222 hade kontakt med vården (93 primärvården,110 psykiatrin, 19 övr.) 133 sjukskrivna med läkarintyg, 40% män 60% kvinnor. (depression, ångest och lumbago var de vanligaste diagnoserna.) 119 av 312 var inskrivna på AF 13 inskrivna i det förstärkta samarbetet med FK/AF

6 Brister på strukturell nivå Passiva, långa, sociala sjukskrivningar en övertro på sjukvården Avsaknad av sjukskrivning och ställningstagande till behov av arbetslivsinriktade insatser Ickesamverkan kunskapsluckor och dålig kommunikation Ingen ansvarar för att samordna och driva individens rehabiliteringsprocess Bristfällig dokumentation Begreppsförvirring - olika syn på t.ex sjukdom, socialt problem, arbetsförmåga, sysselsättning etc. Individen i centrum bristande eller för mycket delaktighet

7 Exempel Hen f. 85 med både yrkeserfarenhet och utbildning. Försörjningsstöd fr o m aug Ingen annan social problematik. Sjukskriven för fysiska besvär. Haft flertalet handläggare, socialsekreterare men samma läkare. FK avslutade sjukpenningen tidigt i ärendet då hen ansågs ha arbetsförmåga i lämpligt arbete Socialförvaltningen fortsatte att godkänna sjukskrivningen Af skrev ut klienten p.g.a sjukskrivning/ej aktuell för arbetsmarkanden Sjukfallsutredning saknades i soc.seks. utredning Läkaren och soc.sek hade inte haft kontakt trots att arbetslivsinriktade insatser rekommenderats under lång tid enl. läkarintyget. och så rullar det på fram till KAOS Besök hos soc.sek. Aug -15 Inskrivning på Af Stöd via Af-rehab Starta eget-bidrag Självförsörjande Feb -16

8 Kaosam Kartläggning av arbetsförmåga och ohälsa i samverkan Socialförvaltningen, primärvården, psykiatrin, AF och FK Syftet är att pröva en metod och samverkansprocess genom att systematiskt använda SIP, för att förstå och hantera individer med oklar arbetsförmåga på grund av ohälsa och sjukdom som är beroende av helt eller kompletterande försörjningsstöd. Målet är att fler individer ska komma närmare arbetsmarknaden och öka sina möjligheter att bli självförsörjande och/eller få ersättning från rätt myndighet.

9 SIP-samordnad individuell plan Lagstadgad skyldighet för båda huvudmännen sedan 2010 när den enskilde har behov av insatser från både hälso-och sjukvården och från socialtjänsten och dessa behöver samordnas. (Socialtjänstlagen (SoL 2 kap. 7 ) Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 3 f ) SIP ska utgå från den enskilde individen- viktigt med delaktighet SIP ska innehålla vad som ska göras, målet med detta, vem som ansvarar för vad, tidsplan och vem som har det övergripande samordningsansvaret I Kaosam ska Af och FK medverka vid SIP om det finns skäl SIP-mötet innebär ett interaktivt lärande för alla parter 70 SIP-processer är startade, ca. 50% har haft försörjningsstöd i mer än 5 år. Främst i ärenden med mycket komplex problematik

10 SIP-processen Identifiera behov av insatser och samordning Samtycke Förberedelsevem ska medverka? SIP-möte Syftet med mötet-behov av insatser-vem ansvarar för vad-när ska det göras-mål Dokumentation Samordna och följ upp Avsluta

11 Reflektioner på SIP - Ibland är det svårt att säga när det är rätt att SIP:a - En del känner osäkerhet kring när socialförvaltningen ska kontaktas för samverkan - Oftast läkarens bedömning när det är tid för SIP. Mindre vanligt att andra yrkesgrupper aktualiserar SIP - Tidskrävande att sammankalla alla parter. Bra hjälp av rehabkoordinator - Svårt att nå t.ex. FK m.fl. - Osäkerhet vad socialförvaltningen kan erbjuda - Vården vill att Socialförvaltningen tar kontakt med rehabkoordinatorn så att denne kan samordna mötet. - SIP gör att patienten inte behöver gå runt och be om t.ex läkarintyg mm. - Bra att alla är på plats så att alla hör samma sak - Alla får samma information - Aktiviteter kring patienten sammanförs - Ökad tydlighet om vem som gör vad - De flesta tycker att samverkan mellan parterna fungerar ganska bra - Många är tveksamma till att en SIP upplevs positivt för patienten - Bra att man måste komma till SIP när det inbjuds till det - Vården (läkaren) tar ofta över och det blir mer fokus på det medicinska än på det sociala - Det spelar in var SIP:en görs. Ofta görs denna inom vården och då upplevs ofta vårdpersonalen som stressad - SIP blir bra när alla tar denna på allvar. Det finns många goda exempel på detta

12 Kaosam-inte bara SIP Samarbete med REKO-rehabkoordinator Utbildningar, workshops Begreppsordlista, handläggarstöd Ärendehandledning och uppföljning Kaosam, ytterligare 130 kartlagda ärenden t o m Kaosam 2 pågår

13 Hur har det gått? KAOS och Kaosam av 478 ärenden är avslutade Självförsörjande lön, CSN mm 61 (39%) Självförsörjande med sjuk-och aktivitetsersättning, 34 (21%) Sjuk-och aktivitetsersättning med kompl. Försörjningsstöd 52 (33%) Försörjningsstöd där planeringen avslutats 11 (7%)

14 Uppföljning av SIP-processer SIP april Aktuell sedan Komplex problematik, social, kulturell, psyk., hög ålder, dålig utbildning- och yrkesbakgrund. Bedöms inte kunna bli självförsörjande innan ålderspension. Vid SIP med primärvården utreds om det finns ytterligare behov av vårdinsatser, socialt stöd el. arbetslivsinriktade insatser samt vilken ersättning som är aktuell. Planering mot självförsörjning avslutas. Fortsatt behov av försörjningsstöd samt stöd från sjukvården för att bibehålla status. SIP maj Aktuell sedan Inga sociala problem förutom behov av försörjningsstöd. Provat att komma igång i många olika insatser utan resultat. Tidigare sökt sjukersättning utifrån psykiatrisk problematik men fått avslag p.g.a att alla rehabmöjligheter inte var uttömda. Vid SIP framkommer även somatisk problematik. Behov av vårdinsatser samt socialt stöd klargörs. Ny ansökan om sjukersättning görs med två LOH samt förtydligande om vilka arbetslivsinriktade insatser som gjorts och som leder till 100% SE och självförsörjning. SIP i juni Aktuell sedan 2013 för försörjningsstöd. Kontakt med psykiatri, soc.sek, arbetsmarknadskonsulent, Af. Nu självförsörjande genom studier och CSN fr o m 2017.

15 Vinster med samverkan Begripligt, meningsfullt och hanterbart På individnivå Nära samband mellan ekonomi och hälsa Barnperspektivet Rätt stöd och sysselsättning för personer med nedsatt arbetsförmåga och funktionshinder Sjuk-och aktivitetsersättning innebär stadigvarande statlig inkomst istället för kommunalt månatligt bistånd, pensionspoäng, tryggare privatekonomi På organisationsnivå Förändrat arbetssätt för socialsekreterare Socialt arbete med rätt individer Bättre förståelse och respekt för varandras uppdrag Vinster för alla fyra samverkansparter när individer får rätt stöd, rätt ersättning i rätt tid

16 Fortsättning Att tidigare identifiera individer med behov av insatser och samordning genom kartläggning och SIP som metod Att minska ohälsan genom att erbjuda rätt rehabiliterings- och arbetslivsinriktade insatser för den enskilde individen i rätt tid Att förhindra missförstånd, ineffektiva processer och långa handläggningstider Att varje part avslutar på ett genomtänkt sätt-konsekvenstänkande Att alla vårdenheter har REKO Att projektet leder till fortsatt ökad kunskapsutveckling och bättre samverkan på alla nivåer Att fler återfår arbetsförmågan, kan avsluta ev. sjukskrivning och kommer i arbete el. studier och kan försörja sig själv Att de som står långt från arbetsmarknaden och självförsörjning ska behandlas jämlikt och rättvist

17 TACK FÖR OSS! Förbundssamordnare: Bengt Selander Finsam Lund. Telefon: Tfn , Projektledare: Elisabeth Ravn Arbets- och försörjningsenheten Telefon: eller

Relevanta dokument

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor