Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare

Transkript

1 Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare Susanne Leander Processledare för sjukskrivning och rehabilitering tillbaka till arbete

2

3 Jag var lite utbränd Vidbränd?

4 Stress Överlevnadsmekanism Triggas av upplevda hot, utmaningar, förluster Kamp-, flykt-, spela dödprogram

5 Akut stressreaktion (F43.0) En övergående reaktion på exceptionell fysisk eller psykisk belastning (t.ex. relaterat till krig, naturkatastrofer, terrorism, tortyr, våldtäkt, väpnat rån, kidnappning) hos en individ som inte uppvisar några tecken på annan psykisk sjukdom. Diagnosen akut stressreaktion kan inte användas mer än 4 veckor efter traumat. Vid lindrig akut stressreaktion kan arbete ha en positiv effekt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas. Vid medelsvår akut stressreaktion kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiell sjukskrivning, upp till 4 veckor. PTSD (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Uppstår till följd av vanligare händelser, såsom dödsfall, skilsmässa, pensionering, motgångar i skola, studier, familjeliv eller arbete. Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas. Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd Utmattningssyndrom (F43.8A) på heltid eller partiellt upp till 6 månader, vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Reaktion på svår stress, ospecificerad (F43.9)

6 Utmattningssyndrom (F43.8A) R B SÖMN MOTION VÄNNER Prodromal fas långvarig belastning, varierande symtombild, ofta på högvarv Många söker primärvården här. Mycket att vinna med rätt omhändertagande - anpassningar privat och i arbetslivet, skapa förutsättningar för god sömn etc. Kan förhindra utmattningssyndrom och sjukskrivning. Stresskollaps Utmattningssyndrom påtaglig brist på psykisk/fysisk energi etc. Akut- och återhämtningsfas Behandling, rehabilitering, sjukskrivning, arbetsåtergång

7 Arbetsåtergång: långsam & tydlig Ha en plan! En del av rehab ca 12 månader 0-100% (2-3 månader per 25% steg) Anpassa arbetet Räkna med symptompåslag Gör steg i steget ex genom att inte öka arbetsuppgifter samtidigt som arbetstid

8 Vanliga hinder Tro att man är 100% frisk 25% av tiden Otillräckligt stöd i arbetet/hemma Svårt med acceptans-impulsiv Inriktad på bot Alla andras fel Rädsla för trötthet

9 Att skriva intyg

10 Film: FK och vårdens sätt att se på DFA länk Ifyllnad av läkarintyg DFA-kedjan Diagnos-/er Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Vilken/vilka sjukdomar nedsätter arbetsförmågan Undvik att ange diagnoser som inte har betydelse för arbetsförmågan Status/symtom undersökningsfynd testresultat observationer OBS! skriv bara sådant som avviker Om anställd Vad kan patienten inte göra på sitt arbete och/eller i det dagliga livet? Om arbetsökande Vad kan patienten inte göra i arbeten på den vanliga arbetsmarknaden och/eller i det dagliga livet. OBS! om möjligt gradera

11 Hjälp vid intygsskrivande Ifyllnadsstöd för läkarintyg 43 olika diagnoser/diagnosgrupper vanliga beskrivningar av funktionsnedsättning/aktivitetsbegränsning Läkaren måste dock komplettera/redigera texten med egna ord så att framförallt aktivitetsbegränsningarna (ruta 6) kopplas ihop med patientens arbete och/eller aktiviteter i det dagliga livet. Länk: Ifyllnadsstöd för sjukskrivning (fd ICF) Metodstödsida om sjukskrivningar på rjl.plus Länk: Metodstöd OBS! Är för bara sjukskrivning ett stöd I ruta 5 måste man komplettera med egen text och/eller redigera texten, Informationen så att man kopplar i aktivitetsbegränsningarna med Socialstyrelsens patientens arbete/sysselsättning beslutsstöd b och/eller aktiviteter i det dagliga livet. Länk: Socialstyrelsens beslutsstöd Kontakta rehabkoordinatorn

12 F32.1 Medelsvår depressiv episod Man, har känt sig nedstämd i 3 mån. Senaste tiden förvärrat. Känner ingen lust för något. Tilltagande ångest. Arbete: säljare i data/teknik affär Diagnos Sämre beskrivning Bättre beskrivning Blå text hämtat från ifyllnadsstödet Funktionsnedsättning Svaghetskänsla Brist på energi Vaknar ofta Nedsatt koncentration Ser trött och håglös ut Beskriver ständig ångest Entonigt tal Har ältande tankar och sänkt koncentrationsförmåga Beskriver nedsatt initiativ förmåga och nedstämdhet Beskriver sömnstörning sover för lite (vaknar ofta och kan efter kl 03 inte somna om) Aktivitetsbegränsning Nedsatt fysisk och mental uthållighet stort problem Svårt att fokusera stort problem Tål inte stress stort problem Svårt att behålla fokus på vad kunden säger och hantera kassan blir fel (stort problem) Svårt att påbörja och göra klart en uppgift ex uppackning av varor, beställningar (stort problem) Svårt att tillämpa kunskap ex instruera kunden angående varor (måttligt problem) Svårt att hantera stress (stort problem)

13 Ulcerös colit förslag på beskrivningar Funktionsnedsättningar Snickare / Löneassistent : blod i avföring, intermittenta buksmärtor, tarmträngningar/diarréer går på toalett ggr/dag, trött, orkeslös Aktivitetsbegränsningar Snickare: kan inte utföra varken vardagliga aktiviteter så väl som arbetsuppgifter på grund av att hen alltid måste gå på toaletten Löneassistent: Kan inte koncentrerar sig, är matt. Klarar inte sitta vid löneprogrammet på datorn mer än 5 min på grund av detta. Ofta och frekventa toalettbesök.

14 Aortastenos, hypertrofisk cardiomyopati förslag på beskrivningar Funktionsnedsättningar Andfåddhet vid minsta anstängning, förträngd hjärtklaff enligt ultraljud, svimningskänsla, bröstsmärta även vid vila, hjärtklappning, oro Aktivitetsbegränsningar Montör inom industri: klarar inte lyfta tunga saker, kan inte gå mer än 50 meter måste sedan vila. Svårt att fokusera sin uppmärksamhet på arbetsuppgifterna på grund av ständig bröstsmärta, svimningskänsla och hjärtklappning. Klarar inte gå ut med hunden eller dammsuga, hänga tvätt Busschaufför: Får inte köra bil

15 Rollspel patient med Stressreaktion

16 Reaktion på svår stress, ospecificerad (F43.9) Yrke: Kassa-biträde på McDonalds ta beställningar, packa och leverara dem, ta betalat. Både i kassan och i drive thru-kassan. Hela tiden kundkontakter. Funktionsnedsättningar Sover dåligt vaknar ca 1 gång/timme och tar tid att somna om. Både ser ut och beskriver sig som uppvarvad och på helspänn. Stressymtom så som värk i magen, förstoppningar, huvudvärk varje dag, ibland pirrningar i fingrar och ansikte. Får panikkänsla vid för mkt kö. Aktivitetsbegränsningar Svårt att göra flera saker samtidigt ta beställning, ta betalt, lämna ut ordrar och samtidigt ta information från övriga medarbetare om vad som händer i köket. Blir ofta fel i betalning och beställning på grund av detta. Svårt att läsa och hantera informationen i kassa/data-systemet. Sådant som hon brukar kunna göra i rutin på jobbet sker ej tankspridd och känner sig förvirrad stuntals. Svårt att hålla sig emotionellt stabil mot gäster.

17 Sjukskrivning kan vara aktuellt från dag 8 - Om patienten är borta mer än 7 dagar måste sjukfrånvaro styrkas med ett läkarintyg Vid arbete Vid arbetssökande eller deltagande i arbetsmarknadspolitiska program Vid ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Läkaren behöver inte utfärda ett läkarintyg för sjukskrivning när en patient ber om det. Det är läkarens medicinska bedömning som ligger till grund för sjukskrivning.

18 Läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Om patienten varit hemma 7 dagar på grund av sjukdom och säger att hen inte kan delta i sitt program (hel/deltid) OCH den medicinska bedömningen visar att sjukskrivning behövs ska den här blanketten användas. Finns i Cosmics blankettbibliotek/ Sjukskrivning/Läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Ingen avgift, intyget ingår som vanligt i besöksavgiften. Använd Arbetsförmedlingens läkarintyg vid sjukskrivning för deltagare i program även om du bedömer att patienten är i behov av sjukskrivning längre än 30 dagar. Riktlinjerna från början var att deltagaren vid heltidssjukskrivning skrivs ut från programmet, men tydligen sker det inte alltid. Enligt de uppgifter som SKL fått från AF ska vi använda oss av AFs intyg för sjukskrivning tills vi får signal från patient eller AF att patienten skrivs ut. Ska patienten då ansöka om sjukpenning måste FKs Läkarintyg för sjukpenning användas. Oftast blir det försörjningsstöd de får ansöka om eftersom inte så många har en SGI. Mer info:

19 Prata om sådant som berör sjukskrivningen Trivs du med ditt arbete? Vill du tillbaka? Har du pratat med din arbetsgivare om din situation? Går det att göra anpassningar på din arbetsplats? När tror du att du kan börja arbeta och i vilken grad? Upplever du mobbing eller konflikter på ditt arbete? Har du stöd från din chef? Vilka insatser tror du behövs från dig själv, vården och arbetsgivare för att komma tillbaka i arbete? Hur ser din hemsituation ut? Kontakta rehabkoordinatorn om hjälp behövs för kontakt med externa aktörer

20 Sjukskrivning - tips Om ex. den medicinska bedömningen visar att 50% arbete bör patienten klara av, kan inte arbetsgivaren kräva 100% sjukskrivning för att man inte kan anpassa tjänsten. Om möjligt planera tidigt för sjukskrivningens avslut Avsluta gärna en sjukskrivning mitt i veckan Hur förbereder vi patienterna mentalt vid återgång till arbete?

21 Förlängning av sjukskrivning via telefon - vad gäller? Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning. Om ett intyg inte grundas på en personlig undersökning, ska skälet till detta anges i intyget. SOSFS 2005:29. Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. 10 kap. Att utfärda ett intyg Ett läkarintyg ska normalt grundas på en personlig undersökning av patienten. Men det är inte uteslutet att ett läkarintyg som har utfärdats efter telefonkontakt ibland kan ge tillräcklig medicinsk information. Så kan vara fallet om läkaren är väl insatt i den försäkrades sjukdomstillstånd och det under perioden har pågått aktiva behandlingsåtgärder. Försäkringskassans metodstöd 2015:1, version

22 Retroaktiv sjukskrivning - vad gäller? Retroaktiva sjukskrivningar bör endast ske i undantagsfall länk: Övergripande principer för sjukskrivning (Socialstyrelsen) Läkaren måste själv bedöma om hen kan intyga att patienten varit sjuk och haft nedsatt arbetsförmåga för retroaktiv tid. Det är viktigt att läkaren begränsar sin bedömning till det som han eller hon verkligen kan bedöma och ta ansvar för. I vissa fall kan det leda till att det inte går att bedöma arbetsförmågan. Det finns inget förbud mot retroaktiva sjukskrivningar. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall

23 Indragen sjukpenning vad är vårdens uppgift? Patienten har fått kommunicering av eventuell indrag av sjukpenning Har det inte kommit någon komplettering till vården så finns det tillräckligt med information i läkarintyget för FK att fatta beslut. Titta på är om det är missat någon information i läkarintyget i förhållande till FKs motivering i kommuniceringsbrevet. Om läkaren tycker att det inte saknas någon information kan patienten inte få något mer att skicka in från vården. I kommuniceringsbrevet står det när senast ny information måste ha inkommit. Patienten (inte vården) kan av sin handläggare begära att få längre tid på sig

24 Indragen sjukpenning fortsätta sjukskriva? Ibland behövs det Om patienten inte instämmer med Försäkringskassans bedömning och tänker ompröva/överklaga, behöver hen fortfarande ha ett läkarintyg. Om patienten har en anställning och man får indragen sjukpenning och hen inte kan börja arbeta på sitt arbete på grund av sjukdom, kan patienten fortsätta behöva ett läkarintyget för att söka tjänstledigt från sin arbetsgivare på grund av sjukdom för att skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

25 Övrigt (ange enhet via Infoga sidfot)