Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

Transkript

1 Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning Nationell konferens om rehabkoordinering, 15 september 2017 Anne-Marie Norén och Sofia Landström

2 26 Kommuner i Stockholms län 2,3 milj. invånare 60 mdr. för 2018 Norrtälje Exempel sjukvårdsutbud: 37 vårduppdrag enligt LOV > 2200 avtal i närsjukvård 210 HLM enligt LOV 75 PVR enligt LOV 270 Fysios enligt LOV 500 Fysios enligt LOF 600 Läkare enligt LOL Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Sollentuna Täby Nykvarn Ekerö Järfälla Danderyd Vaxholm Solna Lidingö Sundbyberg Värmdö Stockholm Nacka Tyresö Huddinge Kungsholmen Stockholms stad 14 stadsdelar Botkyrka Haninge Södertälje Nynäshamn

3 Bakgrund till utvecklingsstudien Koordinatorsfunktion för effektivare rehabilitering Utvärdering och utveckling av koordinatorfunktion för effektiv rehabilitering inom Stockholms läns landsting (SLL) genomförs sedan augusti 2011 av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i samarbete med Health Navigator I ett första steg genom förstudien Utveckling av koordinatorfunktion för effektiv rehabilitering och i ett andra steg genom en studie som utvärderar effekten av rehabkoordinator för patienter inom sjukskrivningsintensiva målgrupper Studien bedrivs som en randomiserad kontrollerad studie omfattande sju vårdcentraler inom tre geografiska områden 2

4 Koordinatorsfunktionen utgår från primärvården och bygger på tre delar Systematisk identifiering av patienter med risk för längre sjukskrivning Individanpassat stöd genom motiverande och koordinerande stöd Frekvent uppföljning som möjliggör justering av insatser 3

5 Studien omfattar patienter varav 696 som erhåller interventionen med rehabkoordinator Beskrivning av studiepopulation Uppföljningen baseras på data för: Patienter som inkluderats from januari 2013 tom december personer (820 dagar i studien i snitt) i interventionen 301 personer (802 dagar i studien i snitt) i kontrollgruppen Sjukförsäkringsdata från 1 januari 2010 till och med 31 jan 2017 Ålders- och könsfördelning Medianålder: 47 år 23% 27% 29% 7% Kvinnor: 68% Män: 32% 14% Diagnoser Kombination Övriga 31% 9% 29% Psykisk ohälsa Sjukfallslängd vid start (sjukskrivningsdagar) % 4% 25% Inget/sjuklön 31% Långvarig smärta Not: Avrundning kan medföra att summering av % inte överensstämmer Källa: Forskningsstudiens register %

6 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Deltagare med rehabkoordinator har en lägre genomsnittlig sjukskrivningsgrad över tid 5% Genomsnittlig sjukskrivningsgrad* 1 Kontroll Intervention * Indexerat med interventionsgruppens medelsjukskrivningsgrad vid inklusion som index ** Endast preliminära resultat baserat på ett fåtal studiedeltagare och fortsatt uppföljning krävs Källa: Försäkringskassan, Health Navigator analys 2 0% Dagar i studien Patienter avslutar sjukskrivningen på egen hand Interventionspatienter avslutar sjukskrivning i högre utsträckning än kontrollpatienter Både interventions- och kontrollpatienter lämnar sjukskrivning i samband med att maxgräns uppnås (~915 dagar i sjukskrivning ~800 dagar i studie) Interventionspatienter är fortsatt utanför sjukskrivning medan kontrollpatienter återsjukskrivs**

7 Grupperna psykisk ohälsa och långvarig smärta visar positiva resultat medan ingen effekt ses inom kombinationsgruppen Utveckling av genomsnittlig sjukskrivningsgrad, fördelat per diagnosgrupp Genomsnittlig sjukskrivningsgrad under studietiden* Kontroll Intervention 1. Psykisk ohälsa 75% 2. Långvarig smärta 3. Kombination av psykisk ohälsa och smärta 75% 75% 50% 50% 50% 25% 25% 25% Dagar 0% Kontroll=85, Intervention=185 Dagar 0% Kontroll=87, Intervention=207 Dagar 0% Kontroll=107, Intervention=188 * Indexerat med interventionsgruppens medelsjukskrivningsgrad vid inklusion som index Not: Minskning mellan inklusion och uppföljning redovisas i procentenheter Källa: Försäkringskassan, Health Navigator analys 6

8 Kombinationsgruppen utmärker sig även genom högre vårdkonsumtion jämfört med de andra grupperna Primärvård och specialiserad öppenvård Genomsnittlig öppenvårdskonsumtion per patientår, kronor Vid inklusion 1. Psykisk ohälsa 2. Långvarig smärta 3. Kombination av psykisk ohälsa och smärta +4% % % Kontroll (n=85) Intervention (n=185) Kontroll (n=87) Intervention (n=207) Kontroll (n=107) Intervention (n=188) Källa: GVR, Health Navigator analys 7

9 Effekten av rehabkoordinator skiljer sig mellan olika diagnosgrupper och omfattning på historisk sjukskrivning Indikatorer som avgör om rehabkoordinator skapar värde Bidrar till minskad sjukskrivning för patienter med: Historisk sjukskrivning Diagnoser inom lätt/medelsvår psykisk ohälsa Diagnoser som riskerar långvarig smärta Bidrar inte till minskad sjukskrivning för patienter med: Diagnoser inom både psykisk ohälsa och långvarig smärta och som har omfattande historisk sjukskrivning och hög vårdkonsumtion Låg sjukskrivningsgrad vid start i kombination med låg historisk vårdkonsumtion Ingen/låg historisk sjukskrivning Källa: Health Navigator analys 8

10 Endast små skillnader i vårdkonsumtion för patienter med rehabkoordinator jämfört med kontrollgrupp Antal registrerade öppenvårdsbesök, per patient och år Antal öppenvårdsbesök Läkare Sjukgymnast Kiropraktor Arbetsterapeut Kurator Psykolog Psykoterapeut Andra besök (ssk, dietist m.fl.) Kontroll 22,5 9,9 5,5 3,6 3,5-6% -4% -17% -1% +2% Intervention 21,3 9,6 4,5 3,6 3,6 Källa: GVR, Health Navigator analys FÅR EJ SPRIDAS 9

11 Rehabkoordinatorn är en uppskattad avlastning och kompetensförstärkning på vårdcentralen Hur har samarbetet med rehabkoordinatorn bidragit i rehabprocessen när det gäller Positiv Något positiv Något negativ Negativ Ingen uppfattning Patientidentifiering 83% 8% 8% Sjukintyg 75% 25% Upprättande av rehabplan 75% 17% 8% Stötta pat att följa rehabplan 67% 33% Ytterligare info om patient 75% 8% 17% Kontakt med FK 67% 17% 17% Kontakt med AG el AF 75% 17% 8% Not: FK=Försäkringskassan; AG=Arbetsgivare; AF=Arbetsförmedlingen Källa: Enkäter med sjukskrivande läkare vid medverkande vårdcentraler (21) 10

12 Patienterna uppger att de framförallt har fått hjälp med kunskap om processen, stöd med mål och kontakter Information om rehabiliteringsprocessen Stöd att sätta upp och uppnå mål för återgång i arbete Kontakt med andra aktörer Min rehabkoordinator förklarade alla steg för mig som aldrig tidigare haft kontakt med vården, hon var som en tolk Jag, min rehabkoordinator och min kurator satte tillsammans upp en plan för att jag skulle kunna komma tillbaka Rehabkoordinatorn ordnade så att jag fick kontakt med en kurator och hjälpte mig komma igång med min träning Jag var helt slut och visste ingenting, då förklarade rehabkoordinatorn vad som behövde göras och när Jag och min rehabkoordinator pratade innan varje läkarbesök för att förbereda mig inför nästa steg och hur det skulle kännas Min rehabkoordinator följde med mig på det första mötet med arbetsgivaren, vilket var ett viktigt stöd för mig Källa: Patientintervjuer FÅR EJ SPRIDAS 11

13 Viktiga komponenter i den utvärderade modellen Särskild utbildad rehabkoordinator Noggrann identifiering av lämpliga patienter med risk för längre sjukskrivning Innehåll och omfattning av stödet anpassas efter individens situation och förutsättningar Fokus på att stärka individens förmåga Nära samarbete med läkare och enas om plan för rehabilitering och återgång i arbete Tidigt i processen involvera och samarbeta med arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och andra berörda parter Tät uppföljning av individprocess och övergripande resultat för kontinuerlig förbättring av modellen 12

14 Kontaktpersoner Stockholms läns landsting Anne-Marie Norén Health Navigator Sofia Landström

15 Nuläge i primärvården Stort intresse Regelbunden kommunikation av studieresultat Urval, process kommunikation, fokus arbetsåtergång Kontinuerlig fortbildning Seminarier Nätverksträffar Handledarträffar Uppdragsbeskrivning anpassas

16 Ett-års-uppföljning 26 HLM i primärvården Yrkesbakgrund Fysioterapeuter, arbetsterapeuter Utbildning 7,5 hp koordinators-kurs Framgångsfaktorer Marknadsföring, verksamhetschef, MAL, kultur, nätverk Synpunkter från läkare Övervägande positiva stöd i processen En del negativa lägger sig i deras arbete Synpunkter från patienter Övervägande positiva skönt få tid prata och planera En del negativa vill bli lämnad ifred

17 Fortsatt utveckling Rehabkoordinator i primärvården Innehåll av funktionen successivt tydliggöra Marknadsföring balans Förankring chefsbok Digitalisering mäta effekter Uppföljningsmått utveckla kvalitetsindikatorer Finansiering statlig utredning 16

18 Tack!