Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Transkript

1 Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral, Trollhättan - Verksamhetschef Ida Larsson - Rehabkoordinator Åsa Berner - Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator Syfte med förbättringsarbetet på testenheten: Minska antalet sjukskrivningsdagar för patienter som faller inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Att sjukskrivningar skulle kunna förhindras genom initiala behovsbedömningar redan vid första kontakten med patient. Att etablera hänvisningsrekommendationer som förhoppningsvis leder till att patient hamnar hos rätt kompetens. Att rehabkoordinator gör en kartläggning för att identifiera orsaken till upplevd hälsa. Att få en snabb kontakt med den sjukes arbetsgivare. Genomförande: Patienter söker vård via telefon eller öppen mottagning och efterfrågar sjukskrivning. Sjuksköterska identifierar en arbetsrelaterad ohälsa och patienterna erbjuds tid hos rehabkoordinator istället för till läkaren. Patienterna får en bokad tid med rehabkoordinatorn. Rehabkoordinator gör en kartläggning för att identifiera faktorer som påverkar patientens psykiska hälsa och vilka insatser som behöver göras. Vid kartläggningen används WHO(FEM), välbefinnande index, ADA-formulär och HAD. Tillsammans med patienten görs en planering gällande aktuella insatser

2 som t.ex. kontakt med arbetsgivare, kontakt med kurator, sjukgymnast/ fysioterapeut eller arbetsterapeut. Rehabkoordinatorn tar kontakt med arbetsgivaren när patienterna ger sitt godkännande via ett skriftligt samtycke. Syftet med att ta kontakt med arbetsgivaren i tidigt skede är att ta reda på vilka möjligheter arbetsgivaren har att anpassa arbetssituationen för patienten för att undvik sjukskrivning eller få partiell sjukskrivning. Kommunikationen med arbetsgivare sker via telefon och/eller vid ett möte. Vid mötena deltar också patienten. Vid dialogen med arbetsgivaren används ADA-formuläret och en plan läggs för patienterna ska kunna vara kvar i arbete eller återgå i arbete. Rehabkoordinatorn har ständig dialog med patientansvarig läkare för bedömning sjukskrivning eller inte. Resultat: Mobiliseringsinitiativsarbetet påbörjades under juni 2016 med planering inför projektarbetet. Projektarbetet utfördes under perioden Cirka 20 patienter deltog i projektet som fick samordnade rehabiliterande insatser (UV021) och rådgivning vid arbete och sysselsättning, samt vägledning utifrån medicinska förutsättningar (QR002). Det togs cirka 37 kontakter. Under perioden registrerades även rehabkoordineringskoden, UV 117, för 59 patienter och 146 kontakter togs. Anledningen till att projektet endast pågick under två månader var att projektarbetet hade lagts in i det ordinarie arbetet och att rehabkoordinatorn fick driva projektet framåt utan stöd. Belastningen blev för hög för rehabkoordinatorn vilket ledde till att projektet pausades. Det gjorde att det blev svårt att följa upp och slutföra projektet. Trots att projektarbetet avslutades innan avsatt tid har vårdcentralen kunnat fortsätta att arbeta efter metoden. Patienterna har hamnat hos rätt kompetens. I enstaka fall har sjukrivning kunnat undvikas och/eller förkortats. Ett mervärde för patienterna har varit att de upplevt en trygghet i att få information gällande sin rehabilitering och vilka insatser som finns att tillgå samt stöd i kontakt med sin arbetsgivare.

3 Arbetsgivarna har varit positiva till att rehabkoordinatorn har tagit kontakt med dem. I vissa fall har patienterna själva kunnat kontakta sin arbetsgivare med hjälp av vägledning från rehabkoordinatorn. En snabbare kontakt har kunnat tas med Företagshälsovården. Relationen med Försäkringskassan har inte förändrats under projekttiden utan var god även före projektets start. Patienter som tar ny kontakt med vårdcentralen som är i behov av läkartid och som tidigare har haft kontakt med rehabkoordinator behöver inte komma på öppen mottagning utan får direkt en bokad läkartid. Rehabkoordinatorns roll har blivit mer tydlig och mer uppskattad både bland vårdcentralens personal och bland patienter. Arbetssättet har visat att rehabkoordinatorn är en tillgång i triageringen både i telefon och på öppen mottagning. Rehabkoordinatorsresursen har inte räckt till för att möta upp behovet. Ytterligare resurser bör tillföras alternativt att aktuella rutiner ses över och anpassas efter rådande resursfördelning. Lokal sjukskrivningsstatistik Fördelning mellan kön Största delen som har varit sjukskrivna har varit kvinnor, 66-71%. Fördelning diagnosgrupper Den största diagnosgruppen har varit psykisk ohälsa. Fördelning åldersgrupper I början av projektet var största enskilda gruppen sjukskrivna i åldern mellan år och slutet av perioden mellan år. Den vanligaste åldern för sjukskrivna personer har varit under 40 år. Fördelning sjukskrivningslängd Den vanligaste sjukskrivningslängden är under 15 dagar. Under projekttiden ökade bl. a de sjukfall som var längre än 365 dagar. Fördelning sjukskrivningsgrad Den vanligaste sjukskrivningsgraden är 100 % som minskade under projekttiden.

4

5