Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Transkript

1 Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar handläggningen av sjukskrivningsärenden har identifierats. Några områden som framstår som mer väsentliga att arbeta vidare med i hälso- och sjukvården är Ledning Kunskap Samverkan Ledning Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Föreskriftens krav på ledningssystem innebär att det skall finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Sjukskrivningsprocessen är en av sjukvårdens vårdprocesser och skall som sådan omfattas av ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Kunskap Kunskap saknas om de diagnosgrupper som oftast är aktuella för sjukskrivning, såväl diagnostisering, behandling som lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Sjukvården behöver tillföras ny kunskap i ämnet inklusive kunskap om lagar och förordningar samt tolkningen av dessa. Kunskaper kring hur samverkan kan ske med patienten i centrum behöver också utvecklas. Samverkan Sjukskrivning är resultatet av en process som innefattar flera aktörers insatser, bedömningar och beslut och att det oftast är nödvändigt att aktörerna samverkar för att resultatet ska bli bra. Huvudaktörerna i sjukskrivningsprocessen är individen själv, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsgivaren, i förekommande fall företagshälsovården samt arbetsförmedlingen. Samverkan behöver förbättras och utvecklas internt men även externt med andra aktörer. Samverkan och kommunikation med den enskilde bör också utvecklas.

2 Samverkan och samarbete ingår också i kvalitetsarbetet och ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för samverkan. Dessutom ska framhållas att med hänsyn till de särskilda utmaningar som kvinnors ohälsa ställer ska sådana frågor lyftas fram. Överenskommelser En övergripande överenskommelse för åren finns mellan staten och landstingen/ regionen för att sjukskrivningsfrågan ska prioriteras inom landstingen/regionen. Överenskommelser mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan om vilka åtgärder som skall vidtas under är också träffad. Alla aktuella överenskommelser/ avtal finns under Åtgärder i Fyrbodal En strukturerad modell för sjukskrivningsprocessen med utformning av rutiner för hantering av sjukskrivningsärenden Inrättande av försäkringsmedicinskt forum Utbildning och information i försäkringsmedicin Ökad samverkan, både internt och externt, i syfte att åstadkomma tidiga och samordnade insatser. Exempelvis breddning av kompetens genom s.k. bedömningsteam Implementering av försäkringsmedicinskt beslutstöd - vägledning för sjukskrivning enligt tillägg i den regionala överenskommelsen (070221) Modell för sjukskrivningsprocessen i Fyrbodal För att förbättra sjukskrivningsprocessen i Fyrbodal har följande modell börjat tillämpas. Avsikten är att de metoder/ mötesformer som tillämpas och utvärderas kommer att bli en bestående arbetsmetod efter Försäkringsmedicinskt forum Skall stödja hälso- och sjukvården i det lokala arbetet med att skapa riktlinjer och rutiner kring sjukskrivning och rehabiliteringsprocessen. Det försäkringsmedicinska forumet skall vara en kunskapsresurs och arbeta med att kvalitetssäkra de medicinska underlagen. Regionala riktlinjer för försäkringsmedicinska forum finns beslutade. Sjukskrivningsdialog Företrädare från olika aktörer som är involverade i sjukskrivningsprocessen tillsammans. Sjukskrivningsdialogen skall innefatta kvalitetssäkring av rutiner, samverkansformer, beslutstöd, statistik, nya kunskaper etc. Träffas vid behov men minst två gånger om året. Se vidare bilaga 1 Avstämningsmöten Individbaserat och lösningsfokuserat, deltagare efter individens behov. Se vidare bilaga 1. Bedömningsteam

3 Bedömningsteam som skall möjliggöra en tvärprofessionell bedömning. Specialister skall kunna knytas till teamen t.ex. ortoped, smärtläkare, psykiatriker för snabba bedömningar och erforderliga undersökningar. Ett exempel på hur bedömningsteam kan arbeta är Kugghjulsmetodiken. Se vidare bilaga 2 Förstärkning av kognitiv beteendeterapi I väntan på att den psykosociala verksamheten i primärvården till fullo är utbyggd finns det behov av utökade terapiinsatser inom området kognitiv psykoterapi under Finansiella samordningsförbund De finansiella samordningsförbunden i Fyrbodal kan inom ramen för uppdraget ges möjlighet att förstärka hälso och sjukvårdens roll. För att ge stöd åt individen kan en namngiven lots finnas. Lotsens roll blir att stödja individens egen aktivitet och då så krävs agera som ombud för att påskynda åtgärder. Lotsen kan finnas som ett komplement via samverkan. Ledning Ledningsgruppen för Samverkansfrågor i Fyrbodal utgör styrgrupp och rapporteringsforum för de processledare som kommer att arbeta för att intentionerna i åtgärdsplanen genomförs. Tidplan Avsikten är att de åtgärder som anges i åtgärdsplanen skall vara implementerade i verksamheterna innan utgången av år Uppföljning Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt samt via årliga verksamhetsberättelser. Särskilda FoU-medel finns för utvärdering av åtgärdsplanen. Regional uppföljning sker enligt särskilda direktiv. Uddevalla Bertil Andersson/ Försäkringskassan Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Göran Wennberg Primärvården FyrBoDal Sten Axelsson NU-sjukvården

4 Förslag på hur sjukskrivningsprocessen kan se ut lite mer i detalj Bilaga 1 Sjukskrivningsdialog Alla läkare, kurator samt kontaktperson från Fk (utses för respektive vårdcentral). Dessa möten behandlar inte enskilda patientärenden annat än i en lärandesituation. Försäkringsläkare, samt företrädare för arbetsförmedling och socialtjänsten kan adjungeras vid behov. Det ska genomföras minst två möten per år. Frågor att handlägga: Gemensam syn på sjukskrivningsprocessen Identifiera tillgängliga verktyg Ohälsostatistik per vårdcentral Sjukskrivningsstatistik per sjukskrivande läkare Rutiner för avstämningsmöten Case management Rehablots Avstämningsmöten Individbaserat och lösningsfokuserat. Deltagare utifrån individens behov, t.ex. läkare, kurator, Fk, Af, arbetsgivare, socialkontor, facklig representant. Vid avstämningsmöte bör en gemensam handlingsplan upprättas för individen. Vid avstämningsmöten beslutas, tillsammans med individen, medicinska och arbetsrehabiliterande åtgärder, den pågående sjukskrivningens längd samt vilken aktör som ansvarar för ärendet Försäkringskassan har tagit fram ett metodstöd för avstämningsmöten som ska användas i arbetet. Bedömningsteam på vårdcentral Exempel på professioner som kan ingå i teamet: Läkare, kurator/ psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska med psykiatrisk inriktning. Bedömningsteamet ska kunna göra en samlad tvärprofessionell bedömning. Resultatet av bedömningen kan vara ett bra diskussionsunderlag i avstämningsmötena.

5 Bilaga 2 KUGGHJULET Arbetsmetodik När väl patient - läkarkontakten är etablerad, kan allmänläkaren definiera om ärendet för läkaren är av linjär natur eller vanskligt. Med linjärt menas, att det finns en tydlig diagnostik, som är kopplad till god behandling, som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet leder till tillfrisknande och återgång till det normala livet (t.ex. infektioner, trauman mm). Med vanskligt menas, att det inte är möjligt att initialt bedöma vad som ligger bakom den ohälsa som anges. Symptomen är oftast smärta/värk och/eller psykiska. Bakom symptombeskrivningen kan finnas individrelaterade, men även sociala, ekonomiska och/eller existentiella faktorer. Är problematiken för allmänläkaren vansklig, så ska primärt inte behandling påbörjas innan en helhetsbedömning inom ramen för Kugghjulet är gjord. Det görs en tydlig uppdelning mellan bedömningsperiod och behandlings/-rehabiliteringsperiod. Kugghjulet bygger på följande enkla flödeslinje: 1. Vanskligt läge identifieras tidigt. 2. Ta reda på Vad är problemen? Via helhetsbedömning (biomedicinsk, psykosomatisk, familjesocial och arbetsrelaterad) där Vårdcentralen är arenan. 3. Tydliggöra Vem är problemägare? 4. Först därefter vidtar behandling/rehabilitering. Bedömningsperioden är avgränsad till ca 4 veckor, där allmänläkaren har tillgång till en stab bestående av bl.a. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och vid behov ortoped, psykiater, smärtläkare eller annan expert. Kugghjulsarbetet har för den enskilda projektpatienten ett definierat avslut som i tid kan variera från patient till patient. Strävan är att uppnå ett, för alla parter, värdigt avslut och förhindra rundgång i våra skattefinansierade system. Kugghjulet använder offensivt den lagstiftning vi idag har kring olika aktörers ansvar: Hälso- och sjukvården, Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Socialtjänst, arbetsgivare och inte minst för individen själv. Arbetssättet utvecklar primärvården och skapar en funktionell samverkan mellan viktiga samhällsorgan. Kugghjulet innebär inte att något nytt tillförs inom behandling/rehabilitering. Strävan är att optimera den gemensamma logistiken och förhindra rundgång i våra skattefinansierade system Metodiken ger patienten/individen bra bemötande utifrån hälso- och sjukvårdens samt socialförsäkringens perspektiv. På detta sätt kan man erbjuda en effektiv och högkvalitativ behandling/rehabilitering och minska behovet av sjukskrivning. Samtidigt så skapas en brygga mellan sjukskrivande allmänläkare på Vårdcentralen och Försäkringskassan på orten i synen på tidig, resultatinriktad rehabilitering. Med primärvården i centrum så ökar träffsäkerheten i bedömningen av patienter med multifaktoriell sjukdomsbild.