KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN

Transkript

1 KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN Eskilstuna Thomas Aronsson Claes Malmquist Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi

2 Bakgrund Försäkringskassan har från regeringen fått uppdraget att nå ett sjukpenningtal om högst 9,0 dagar vid utgången Under december 2015 låg sjukpenningtalet på 11,4 i Sörmland jämfört med 10,5 i riket som helhet. Med detta som bakgrund genomförs en kartläggning och behovsanalys för målgruppen långtidssjukskrivna. Planen ska skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete och vara en del i arbetet att uppnå målet sjukpenningtal på

3 Vårt uppdrag Syftet med uppdraget är att genomföra kartläggning av sjukpenningtalet i Sörmlands län och redovisa en behovsanalys samt ett förslag till handlingsplan. Målet är att föreslagna åtgärder ska leda till ett sjukpenningtal på 9,6 i Sörmland senast år Uppdraget skall redovisas slutligt senast

4 Sjukpenningtalet i riket, Sörmland och Östergötland % 10% 8% 6% 4% 2% 0% Riket Sörmland Östergötland

5 (Avslutade) sjukpenningfall, kön per 100 invånare, 2015 Riket Sörmland Ö-götland Kvinnor 11,8 12,5 11,2 Män 5,9 6,7 5,9

6 Pågående sjukpenningärenden, januari Exklusive Ag saknas Andel i % Kommuner 31 Landsting 8 Stat 3 Privat 58

7 Sjukpenningfall

8 Sjukpenningfall, åldersgrupper ,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Riket Södermanlands län Östergötlands län

9 Sjukpenningfall, längdklasser 2015

10 Sjukpenningfall, diagnosklasser 2015

11 Sjukpenningfall, psykiatriska diagnoser

12 Sjukpenningfall, längdklass och ålder, Sörmland 2015

13 Sjukpenningfall, diagnos- och längdklass, Sörmland 2015

14 Sjukpenningfall, Sörmlands kommuner, män % 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

15 Sjukpenningfall, Sörmlands kommuner, kvinnor % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

16 Sjukpenningfall 1-59 dagar, Sörmlands kommuner % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

17 Sjukpenningfall 60 dagar och längre, Sörmlands kommuner

18 4,5% Sjukpenningfall per diagnosklass, Sörmlands kommuner ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Tumör Psyk Hjärt/kärl Muskel/skelett Övrigt Saknas Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

19 Sjukpenningfall psykiatriska diagnoser, Sörmlands kommuner, män ,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

20 Sjukpenningfall psykiatriska diagnoser, Sörmlands kommuner, kvinnor ,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Bästa kommun Sämsta kommun Sörmland

21 Intervjuer Intervjuer har genomförts under perioden september november 2016 med ; 1. Parterna i Sörmland 2. Fk i Sörmland 3. Fk i Östergötland 4. Överläkare i psykiatri 5. Jan-Åke Brorson, f d förbundsordf i Fk-förbundet 6. Projektet Tidiga insatser 7. TRIS

22 Fk, Östergötland Hur agerar Fk med arbetsgivarna? Tre rehabansvariga som reser runt i länet Ser mycket tydligare kundens HELA resa än tidigare Jobbar mycket med hur kan vi ställa krav på ag kräver kompetens Hur sker samverkan mellan Fk och Af, långa sjukfallen? Samarbetet går bra, de strukturella frågorna kan vara svårare Vi har diskuterat arbetsförmågebegreppet med Af, här uppstår ofta diskussioner. Vi får anslag utifrån volym och när volymtalet blir styrande är risken att vi jobbar med fel kunder Hur sker samverkan när det gäller sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser? Sjukskrivningen överdoseras, inte alltid psykiatrisk karaktär Vissa fhv klipper och klistrar kriterier och saknar individuella kriterier. Strategiskt samarbete med aktörerna, bl a är vi med i läkarutbildningen

23 Fk, Sörmland Sörmlands län har högt inflöde i sjukpenningfall, varför? Vi kan inte påverka inflödet så mycket. Lite kan vi dock göra, t ex. i projektet Tidiga insatser där vi samverkar med vården och arbetsgivaren Vi har prioriterat kommuner som behöver mest stöd Vården spelar stor roll för inflödet. Många sjukintyg måste kompletteras Hur agerar arbetsgivarna? Arbetsgivarna använder inte företagshälsovården som de borde Det är få som blir sjukskrivna av företagshälsovården i Sörmland. Jobbar privata ag bättre? Beror mer på arbetets art. Stor ökning av de långa sjukfallen, varför? Ser inte alltid att vi har samma mål, dvs. återgång i arbete Vi har fokuserat på inflödet senaste två åren, därmed färre resurser på de långa fallen. Ökning av psykiatriska diagnoser, varför? Vi släpper kontakten med patienten för tidigt Läkarna måste ta sitt ansvar, sjukskrivningen är en del av en handlingsplan

24 Övrigt Större inflöde i Sörmland pga; Brister i förebyggande arbete Planer över hur arbetet ska bedrivas saknas Företagshälsovården underutnyttjad Varför ökar sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser Samhället har förändrats, livet är uttröttande Arbetsmiljöproblemen är idag mer komplexa Finns det idag diagnosglidningar? Absolut, mycket större acceptans i samhället idag, inte samma tabu kring psykiatriska diagnoser idag. Väntetider behandling för psykiatriska problem ökat, varför? Det föreligger ökade krav på psykoterapi, fr a kognitiv terapi Patienten vill ha det som det finns evidens för, dock brist på terapeuter vilket leder till kö

25 Behovsanalys Minskat inflöde av nya sjukpenningfall Minska längden på de långa sjukfallen Minska längden på sjukfall med psykiatriska diagnoser

26 Åtgärdsförslag - minska inflöde Ag ska nyttja företagshälsovården i större utsträckning Systematiskt arbete med tidiga rehabiliteringar Fk informerar ag om möjligheten till förebyggande sjukpenning Systematisk uppföljning av hälsa på arbetsplatser Landsting och kommuner använder samma verktyg för uppföljning för att kunna göra jämförelser

27 Åtgärdsförslag - rehabprocesser Utveckla rehabkoordinatorernas roll Heltid för rehabkoordinatorn för att utveckla samverkan med arbetsgivarna Fk skapar en guide för hur man ska skriva läkarintyg och läkarutlåtande. Guiden implementeras i vården Plan för återgång i arbete ska vara klar senast dag 90 Utbildning för ökad samsyn mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabprocesserna

28 Åtgärdsförslag övrigt Starta undersökning kring diagnossättning med psykiatriska diagnoser Arbeta med återgång i arbete samtidigt som behandling pågår Fortsatt kontakt efter återgång i arbete Genomför utvecklingsarbete för att lära av de delar som har ett särskilt bra resultat, både inom länet och i andra län