Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Transkript

1 Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet

2 Bakgrund - primärvården i Sverige Problem, utmaningar och egenskaper: internationellt - utgör primärvården en relativt liten del av sjukvården problem med tillgänglighet/väntetider bristande kontinuitet (träffa samma läkare) avtagande produktivitet lågt i ett internat. perspektiv (besök/läkare) mindre läkarinsats i svensk primärvård 1/3 av besök inom primärvård är läkarbesök stor andel besök hos sjuksköterskor och annan personal 2

3 Allmänläkare och specialistläkare inom OECD, 2015 (eller senaste år, per 1000 invånare). 3

4 Kontinuitet fast läkarkontakt

5 Tillgänglighet

6 Reformer inom svensk primärvård Lång tradition med offentlig primärvård baserat på geografiska upptagningsområden (dock ej fullt utbyggd) Alma Ata 1978 Husläkarreformen 1992 (upphävdes 1993) Vårdval primärvård enskilda landsting: Halland, Västmanland, Stockholm ( ) LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem i kraft från år 2009

7 LOV - Lag om valfrihetssystem Reglerar relationen mellan landsting och vårdgivare inom primärvården Valfrihet obligatorisk rättighet medborgarna ska informeras om utbud Konkurrensneutralitet Samma villkor för offentliga (egna) och privata vårdgivare

8 Regelverk (etablering) Ersättningssystem bestäms av respektive landsting Flertalet landsting har ca % kapitering Ackrediteringsvillkor (utrustning, personal, lokaler mm) - utbud Fri geografisk etablering praktiska begränsningar res- och tidskostnad drabbar patienten Aktiv/passiv listning (bestäms av landstingen) Enhetliga patientavgifter kan dock variera något mellan landstingen Omfattning av ansvar varierar mellan landstingen (ex: barnhälsovård, mödrahälsovård mm)

9 Antal vårdcentraler innan, vid och efter vårdvalets införande (t.o.m. slutet av 2014)

10 Kostnader och fri etablering Kostnadsutvecklingen inom primärvården har ökat något i fasta priser Primärvårdens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är relativ konstant Inga större skillnader mellan Stockholm (mixad ersättning) och övriga landsting (övervägande kapitering) Fri etablering kombinerad med kapitering begränsar kostnader och överetablering

11 Antal öppnade och stängda vårdcentraler,

12 Antal vårdgivare fördelat på antal vårdcentraler Antal Privata Offentliga Antal Summa Antal vårdcentraler vårdgivare vårdgivare vårdgivare antal listade per per vårdgivare (totalt) listade vårdgivare (ägare) i snitt Fler än Summa

13 Tio största vårdgivare med flest antal etablerade vårdcentraler (år 2013) Vårdgivare Ägandeform Antal Antal (ägare) vårdcentraler listade Västra Götaland Landsting Skåne Landsting Praktikertjänst Privat Stockholm Landsting Capio AB Privat Östergötland Landsting Västerbotten Landsting Jönköping Landsting Norrbotten Landsting Gävleborg Landsting

14 Andel privata vårdcentraler och nettoförändring i samband med och efter vårdvalsinförandet

15 Läkartäthet i primärvården år 1998 och 2012 (reformår ) Tabellen visar relativ fördelning (rangordning) Vissa glesbygdslandsting har god läkartäthet andra låg Ökningen främst i tätbefolkade områden Flertalet landsting har en förbättrad läkartäthet ett fåtal försämrad Inget enhetligt geografiskt mönster Stockholm enda storstadsregion med högre läkartäthet än riket

16 80 procent av invånarna hade i februari 2014 mindre än fem minuter längre avstånd med bil till en annan vårdcentral än den närmaste vårdcentralen

17 Skillnad i tidsavstånd mellan den närmaste och den näst närmaste vårdcentralen 2011

18 Fördelning av nyetableringar (vårdcentraler) per kommun /stadsdel i Stockholms län vid införandet av vårdvalsreformen ( ) baserat på omsättning (tkr) rangordning från lägst medelinkomst (vänster) till högst inkomst (höger) Rinkeby-Kista Skärholmen Botkyrka Södertälje Nynäshamn Haninge Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Huddinge Skarpnäck Spånga-Tensta Enskede-Årsta Upplands-Väsby Farsta Solna Järfälla Salem Vallentuna Hässelby-Vällingby Hägersten-Liljeholmen Nykvarn Tyresö Värmdö Österåker Ekerö Vaxholm Sollentuna Södermalm Älvsjö Nacka Täby Kungsholmen Bromma Norrmalm Lidingö Östermalm Danderyd juni

19 Fritt patientval: hur har valfriheten använts och påverkat fördelningen av vårdutnyttjandet? Listning inom/utanför boende-område Totala vårdutnyttjandet (tillgänglighet) Fördelningsaspekter (socio-ekonomi) Typ av besök Utnyttjande av valfrihet Ägarformer och marknadsandel Patientnöjdhet

20 30 procent av invånarna har listat sig vid annan vårdcentral (Sverige)

21 Skarpnäck Älvsjö Nykvarn Farsta Norrmalm Enskede-Årsta-Vantör Östermalm Sundbyberg Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Spånga-Tensta Bromma Södermalm Solna Skärholmen Hässelby-Vällingby Salem Vaxholm Vallentuna Nynäshamn Huddinge Sollentuna Upplands-Bro Rinkeby-Kista Täby Nacka Järfälla Haninge Botkyrka Upplands Väsby Danderyd Ekerö Tyresö Österåker Lidingö Värmdö Sigtuna Södertälje Listning per geografiskt område och lokalisering av vårdgivare (Stockholm) Listningsområde för befolkningen i olika områden 2011, sorterat från lägst till högst andel som är listade i boendeområdet % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Listade i boendeområde Listade i område som varken är boendeområde eller innerstaden Andel av de listade som är listade i boendeområdet Listade i innerstaden (alternativt annan stadsdel i innerstaden) Olistade B

22 Det är främst äldre individer som gör ett aktivt val (Sverige)

23 Vårdutnyttjande (antal besök per individ) för olika grupper Stockholm 2007 och 2011 Kvinnor Män GHQ Förändring Förändring No mental problems Mental health problems Förtidspension Nej Ja Utbildning Grundskola Gymnasium Universitet Agerholm et al. (2015)

24 Förändringar av vårdutnyttjande behovsgrupper (Stockholm) Socio-ekonomiskt små skillnader viss ökning (speciellt i Stockholm) för låginkomsttagare Varierande resultat vid jämförelser mellan behovsgrupper

25 Ägarform för vårdcentraler i Stockholms län

26 Patientnöjdhetsindex (genomsnitt) vid mottagningar med olika ägarformer (Stockholm)

27 Summering Förbättrad tillgänglighet Ökat vårdutnyttjande (främst läkarbesök) Fler vårdgivare (mer än 200 nya vårdcentraler) Koncentration till storstäder ej ökning i glesbygd I stort inga försämringar i tillgänglighet flertalet har flera alternativa vårdgivare Nyetableringar är främst privata - dock det offentliga dominerar Små privata vårdgivare dominerar två större företag Kostnadskontroll uppnådd Jämlikt vårdutnyttjande Personer med mindre vårdbehov större ökning

28