Utmattningssyndrom (UMS)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmattningssyndrom (UMS)"

Transkript

1 Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A ) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin och psykiatri och Kunskapscentrum för psykisk hälsa UMS kännetecknas av fysisk och psykisk utmattning, huvudorsaken bedöms vara stress. Det är vanligt med långdragna, fluktuerande prodromalsymtom såsom trötthet, perioder av nedstämdhet, irritabilitet, oro eller olika somatiska symtom. Vid UMS oavsett svårighetsgrad ska de viktigaste källorna till stressbelastning hos patienten identifieras. Behandlingen bör individualiseras efter den enskilda patientens behov. Fysisk aktivitet enskilt eller i grupp är en viktig del i behandlingen. Patienter med lindrig UMS ska tas omhand inom primärvård och företagshälsovård. Vid uttalat UMS och samsjuklighet med ångest och depression ska patienten vid behov erbjudas kontakt med psykiatrin enligt RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Diagnos Utmattningssyndrom (UMS) ICD-10, kod F 438. Utredning Diagnosen UMS anses vara användbar för att skilja en lindrigare trötthet på grund av hög stressnivå och sjukdom till följd av en långvarig stressbelastning. Diagnosen ställs vid klinisk undersökning av läkare och uppfyllande av diagnostiska kriterierna för UMS, se bilaga 2. Det är vanligt med långdragna, fluktuerande prodromalsymtom såsom trötthet, perioder av nedstämdhet, irritabilitet, oro eller olika somatiska symtom. Det kan leda till upprepade läkarbesök innan utmattningssyndromet utvecklas fullt ut. Tidig upptäckt skulle kunna förhindra denna utveckling. Kardinalsymtomen vid UMS är nedsatt energi, kognitiva störningar, och minskad tolerans för stress. Sömnstörning är också vanligt. Det har tidigare angetts att utbränning/utbrändhet förekommer mellan 7 till 18 procent i befolkningen. I en studie av patienter mellan år, som sökt primärvård i Västra Götalandsregionen uppfyllde 9 procent av dem, diagnostiska kriterier för UMS oavsett sökorsak. Diagnostiska rekommendationer - differentialdiagnostik Vid UMS finns en ökad uttröttbarhet. Patienten blir trött onormalt fort vid aktivitet och behöver längre tid för återhämtning. De kognitiva störningarna uppmärksammas inte alltid initialt, de utgör dessutom ofta ett allvarligt rehabiliteringshinder. Patienterna är ofta omedvetna om sin problematik och kan behöva hjälp att uppmärksamma den. Psykiatriska sjukdomar Kriterier för depressionsdiagnos bör prövas. När depression diagnostiseras och patienten samtidigt har ett utmattningssyndrom blir utmattningssyndrom en tilläggsdiagnos. Liknande klinisk bild kan finnas vid anpassningsstörning (F432), kroniskt trötthetssyndrom (F480, G933), fibromyalgi (M790) och missbruk/beroende av alkohol eller andra droger. Vid behov av diagnostiskt stöd kan samverkan med psykiatrin övervägas utifrån den regionala medicinska riktlinjen Ansvarsfördelning och konsultationer primärvård och specialistpsykiatri. Somatiska sjukdomar Somatiska sjukdomar kan ge liknande symtombild och måste uteslutas, se bilaga 1. Exempel kan vara diabetes, hypotyreos, hyperparatyreoidism, kronisk obstruktiv lungsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, B12-brist, Addisons sjukdom men också läkemedelsbiverkningar och riskbruk av alkohol eller andra droger. Behandling Vid UMS, oavsett svårighetsgrad, ska de viktigaste källorna till stressbelastning hos patienten identifieras. Råd om goda levnadsvanor och åtgärder på arbetsplatsen, i de fall stressbelastningen kommer från arbetet, kan ibland vara tillräckligt vid lindrig. En god vårdkontinuitet är värdefullt vid rehabiliteringen. Olika kompetenser inom vården exempelvis sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och psykolog ska kunna erbjuda stöd och behandling för symtomlindring. Åtgärderna ska individualiseras beroende på den enskilda patientens symtom, berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(5)

2 omgivningsförhållanden privat och på arbetet. Rätt timing är viktigt. Tidigt i förloppet kan enkla råd om regelbundet leverne, fysisk aktivitet utifrån den nivå patienten befinner sig och återhållsamhet med alkohol medföra att denne återfår kontrollen över sitt liv. Arbetssättet kräver ett strukturerat omhändertagande med successiv upptrappning av olika aktiviteter över lång tid, ibland flera år. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet enskilt eller i grupp är en viktig del i behandlingen. Börja aktiveringen individuellt och utforma den realistiskt med successiv aktivitetsökning. Fysisk aktivitet på recept kan vara en bra hjälp för vidmakthållande. Vardagsaktiviteter (exempelvis i hushållet såsom att städa, handla och arbeta i trädgården) är lika viktigt som särskilda träningspass och bör uppmuntras. Stresshantering Avspänningsträning och kroppskännedom både individuellt och i grupp har positiva effekter vid stresstillstånd. Arbetsterapeut kan hjälpa till att kartlägga och prioritera vardagsaktiviteterna. Stödjande samtal Sjuksköterska eller annan lämplig hälso- och sjukvårdspersonal kan ge stöd genom samtal under den första fasen av sjukdomsförloppet parallellt med läkarbesöken. Sömnskola Sömnskola i grupp med kognitiv inriktning är en värdefull behandling när sömnstörningen är uttalad. Fokuserad psykoterapi KBT eller psykodynamisk terapi gärna i grupp kan vara av värde för att identifiera problem och förstå kopplingen mellan livsstil/livssituation och utmattningssyndromet. Den kan också vara symtomlindrande. Rätt timing är viktigt, den kognitiva svikten bör inte vara uttalad när detta sätts in. Läkemedel Antidepressiva läkemedel kan erbjudas vid utmattningssyndrom där samsjuklighet med depression och/eller ångest förekommer. Valet av antidepressiva beror av symtomen. Överväg sederande antidepressivum vid svår sömnstörning men undvik bensodiazepiner och bensodiazepinliknande preparat. Behandlingstidens längd anpassas efter om det tidigare förekommit depression och bör vara tillräckligt lång för att minska risken för recidiv. Behandling kan lindra depression och ångesten men påverkar för övrigt inte UMS förlopp. Arbetslivsinriktad rehabilitering Det är viktigt att identifiera potentiella källor till stress utifrån ett helhetsperspektiv för att kunna erbjuda adekvat hjälp eller stöd. Kontakt med arbetsgivare/arbetsplats/företagshälsovård är av största vikt för en lyckad rehabilitering. Avstämningsmöte med Försäkringskassan och arbetsgivaren för att planera arbetsåtergång ska hållas så snart tillståndet medger. Återgång i arbete ska ske successivt med arbetsuppgifter som är anpassade till patientens kognitiva och fysiska förmåga. Sjukskrivning Hel- eller deltidssjukskrivning med uppföljning kan bli aktuellt liksom diskussion med arbetsgivaren om lämpliga arbetsuppgifter. Företagshälsovården bör kopplas in vid arbetsrelaterade besvär. Vid uttalat UMS med påtaglig funktionsnedsättning är heltidssjukskrivning lämpligt för att minska kraven och ge möjlighet till återhämtning. Den vetenskapliga evidensen för effekt av intervention som syftar till arbetsåtergång vid lättare psykisk ohälsa har stora kunskapsluckor. Vid långvarig stressrelaterad ohälsa, särskilt utmattningssyndrom kan inga bestämda evidensbaserade rekommendationer ges annat än specifikt arbetsinriktade åtgärder, men även i dessa fall är evidensen begränsad. Socialstyrelsens beslutstöd innehåller ett kapitel om UMS som ger vägledning. Observera att beslutsstödet endast gäller UMS utan samsjuklighet. Vid samsjuklighet är det läkarens bedömning som avgör prognos och sjukskrivningens längd. Uppföljning Patienter med uttalat UMS bör följas regelbundet hos läkare med ett första återbesök efter 2 4 veckor och därefter var 4:e till var 8:e vecka eller vid behov fram till återgång i arbete. I samband med återbesöken diskuteras förutom patientens aktuella symtom, medicineringen, levnadsvanor och eventuell remiss till annan kompetens. Uthållighet hos behandlaren är av största vikt eftersom utmattningssyndromet kan variera i sin kliniska svårighetsgrad och behandlingstiden i de svårare fallen ofta blir lång, ibland flera år. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(5)

3 Vårdprocess vårdnivå Rekommendationer angående handläggning av remisser/vårdbegäran: Denna patientgrupp handläggs av primärvård eller företagshälsovård i olika stadier av sjukdomen. Rekommendationer angående vårdnivåer för utredning av sjukdomen: UMS ska primärt tas om hand inom primärvård och företagshälsovård. Vid UMS med psykiatrisk samsjuklighet exempelvis ångest och depression kan patienten erbjudas kontakt med psykiatrin enligt skrivningen kring dessa tillstånd i regional medicinska riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer primärvård och specialistpsykiatri. I nuvarande version av dokumentet finns UMS eller samsjuklighet inte beskrivet. Rekommendationer angående ledtider för utredning: Vid lindrig UMS utan samsjuklighet ska tid till primärvårdsläkare eller företagsläkare erhållas inom en vecka. I de svårare fallen då patienten uppenbart är i kris eller har suicidtankar ska denne erbjudas tid till primärvårdsläkare samma dag. Institutet för stressmedicin är ett kunskapscentrum inom området som kan utgöra en resurs för konsultation/rådgivning i särskilda fall. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(5)

4 Bilaga 1. Laboratorieprover att överväga: - Hb (anemi) - SR (infektion, reumatisk sjukdom) - P-glukos (diabetes) - Na/s - K/s - Ca/s (hyperparatyreoidism) - Homocystein - B12/folsyra (brist kan medföra kognitiv påverkan) - TSH (hypotyreos) - ASAT - CDT (alkoholmissbruk) - HbA1c och lipider (kan ge information om stresspåverkan) - EKG (påvisa ev. hjärtåkomma) - Eventuell drogtestning berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(5)

5 Bilaga 2. Diagnostiska kriterier för UMS (ICD-10 kod F 438) Samtliga kriterier som betecknas med stor bokstav måste vara uppfyllda. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor: 1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4) Sömnstörning 5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. Specificera om: - Med depressiva symtom (fyller ej kriterierna för egentlig depression eller dystymi) - Med ångestsymtom (fyller ej kriterierna för generaliserat ångestsyndrom) - Med blandad ångestdepressiv symtombild - Med akut symtomdebut - Med koppling till påfrestningar i arbetslivet Specifikation som tillägg vid egentlig depression, dystymi och generaliserat ångestsyndrom Med utmattningssyndrom A) En eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader. Det finns ett samband i tid mellan påfrestningarna och tillkomsten av symtomen enligt kriterium B och C. B) Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden C) Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor: 1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4) Sömnstörning 5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(5)

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Institutet för stressmedicin ISM Projekt (2002) till permanent verksamhet (2008) Sedan start

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa 2939 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den som blivit allvarligt sjuk av stress är ofta utomordentligt svår, komplicerad och långdragen,

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Den moderna tröttheten

Den moderna tröttheten Den moderna tröttheten Indikation på ökad stress runt år 2000 Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro förekomst och utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8. Har det under de senaste tolv månaderna

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Evidensbaserade metoder för företagshälsan IRENE JENSEN

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases)

1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) Carina Svensson 1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) För diagnosen lindrig egentlig depression krävs: a. att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Omhändertagande av patienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa Anne Marie Olsen, Åmålshälsan AB, Hjeltegatan 18, Box 18, Åmål,

Omhändertagande av patienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa Anne Marie Olsen, Åmålshälsan AB, Hjeltegatan 18, Box 18, Åmål, Omhändertagande av patienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa Anne Marie Olsen, Åmålshälsan AB, Hjeltegatan 18, Box 18, 662 24 Åmål, 0532-12345 anne-marie.olsen@amalshalsan.se Handledare: Linda Nordling

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa Stressrelaterad psykisk ohälsa hur ser problemet ut? Kristina Glise Långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Förhållanden på arbetsplatser,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). Stressrelaterade sjukdomar 2. Kronisk

Läs mer

Stressrelaterade sjukdomarna

Stressrelaterade sjukdomarna Stressrelaterade sjukdomarna 2421 Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). 2.

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM

R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.nr. 1. Syfte 2 2. Sammanfattning 2 3. Bakgrund 3 4. Diagnostik 3 5. Behandling/rehabilitering 8 6. Förlopp 13 7. Sjukskrivning 15

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ledningsstaben 2014-08-18 LiÖ 2013-664 Kerstin Aldstedt

Ledningsstaben 2014-08-18 LiÖ 2013-664 Kerstin Aldstedt Inrättande av specialiserad stressmottagning Bakgrund Landstingsfullmäktige fick våren 2013 ett medborgarförslag om att utreda möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Efter beslut i

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Indre Bileviciute-Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, ME/CFS-rehabilitering, Danderyds sjukhus AB 2015-05-21 Upplägg Långvarig

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod

Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod 1(6) Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen 2016-10-17 RS/1126/2016 Karin Jonsson Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd

Läs mer