Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet"

Transkript

1 Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet Elsy Söderberg Maud Smeds Karin Festin

2 Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet Rapporten kan laddas ner från hemsida: 200?l=sv Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. pdf Utgiven av: Avdelningen för Samhällsmedicin, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet den 0 december 200 Kontaktperson: 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAG... 6 Slutlig avrapportering av föreliggande projekt... 6 BAKGRUND... 7 FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT BESLUTSTÖD... 8 LAGÄNDRINGAR INOM SJUKFÖRSÄKRINGEN... 9 SYFTE... 0 MATERIAL OCH METOD... 0 STATISTISK BEARBETNING... KVALITATIV BEARBETNING... RESULTATDISKUSSION... 3 ANTAL LÄKARINTYG, KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING... 3 SJUKSKRIVANDE ENHETER... 5 Remittering mellan sjukskrivande enheter och sjukskrivningslängd... 6 Hel- och deltidssjukskrivningar... 6 MEDICINSK BEDÖMNING I LÄKARINTYG... 8 DIAGNOSER OCH SJUKDOMSTILLSTÅND SOM ORSAKAR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA (FÄLT 2B)... 9 SJUKSKRIVNINGSLÄNGD I DE DOMINERANDE DIAGNOSGRUPPERNA FÖR KVINNOR RESPEKTIVE MÄN BESLUTSSTÖDETS REKOMMENDATION OCH VISSA PSYKISKA SJUKDOMAR... 2 BESLUTSSTÖDETS REKOMMENDATIONER OCH VISSA SJUKDOMAR I RÖRELSEORGANEN ANAMNES FÖR AKTUELL SJUKDOM (FÄLT 3) STATUS OCH OBJEKTIVA UNDERSÖKNINGSFYND (FUNKTIONSNEDSÄTTNING) (FÄLT 4) FÖRMÅGA OCH AKTIVITET PÅ INDIVIDNIVÅ (FÄLT 5) AKTIVITETSBEGRÄNSNING OCH DESS INNEHÅLL (FÄLT 5) FÖRESKRIFTER, BEHANDLING ELLER ÅTGÄRD SOM ÄR NÖDVÄNDIG FÖR ATT FÖRMÅGAN SKA KUNNA ÅTERSTÄLLAS (FÄLT 6) ÄR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING AKTUELL? (FÄLT 7) NUVARANDE SYSSELSÄTTNING (FÄLT 8B) KATEGORIER AV INFORMATION AVSEENDE PATIENTENS SYSSELSÄTTNING (FÄLT 8 B) SYSSELSÄTTNING OCH SJUKSKRIVNINGSLÄNGD (FÄLT 8B) BEDÖMNING AV ATT PATIENTENS ARBETSFÖRMÅGA ÄR NEDSATT LÄNGRE TID ÄN VAD BESLUTSSTÖDET ANGER (FÄLT 9) PROGNOS HURUVIDA PATIENTEN KAN FÅ TILLBAKA SIN ARBETSFÖRMÅGA (FÄLT 0) KAN RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET GÖRA DET MÖJLIGT FÖR PATIENTEN ATT ÅTERGÅ I ARBETE? (FÄLT ). 30 KONTAKT MED FÖRSÄKRINGSKASSAN (FÄLT 2)... 3 ÖVRIGT... 3 Typ av kontakt som läkarintyget grundar sig på (fält 4)... 3 Förekomst av maskinella och manuella intyg... 3 METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

4 Sammanfattning Syftet med studien var att få kunskap om hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkat sjukskrivningslängder och den information som genom läkarintyg kommuniceras mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Under den aktuella undersökningsperioden har lagändringar och tidsgränser införts i sjukförsäkringen. Även den s.k. miljardsatsningen från regeringen har använts för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvårdens handläggning av patienters sjukskrivningsärenden. En diskussion har förts i samhället om att sjukdom inte ger rätt till sjukpenning, utan att sjukdomen också måste ha lett till nedsättning av arbetsförmågan. Även sådana faktorer kan ha inverkat på handläggningen av läkarintyg i hälso- och sjukvården. I studien ingår 88 läkarintyg som utfärdats innan beslutsstödet och 330 läkarintyg som utfärdats efter att beslutsstödet infördes. Studien har begränsats till en sjukskrivningsperiod på som längst 365 dagar för att göra resultaten från 2007 och 2009 så jämförbara som möjligt. Skillnaden i medianlängd mellan de jämförda perioderna är liten, 43 dagar respektive 4 dagar. I åldersgruppen år redovisas generellt kortare sjukskrivningsperioder än för övriga åldersgrupper. Mediantiden för kvinnor minskade marginellt efter att beslutsstödet införts, från 42 till 4 dagar, för männens del redovisas en ökning från 44 till 49 dagar. Såväl år 2007 som år 2009 stod sjukhuskliniker och vårdcentraler för lika stora andelar av läkarintygen, drygt 40 procent vardera. För företagshälsovården var andelen densamma, 9 procent, för de jämförda åren. Lägst andelar läkarintyg redovisas från privata vårdgivare, 6 respektive 2 procent. De individer, som fick sitt första läkarintyg från företagshälsovården hade dubbelt så långa sjukskrivningsperioder för både år 2007 och 2009, jämfört med de som fick sitt första läkarintyg från övriga sjukskrivande enheter. Ett byte av sjukskrivande enhet ledde till fler läkarintyg i samma sjukskrivningsperiod och längre sjukskrivningsperiod, oavsett om patienten bytte från/till vårdcentral eller från/till sjukhusklinik. Innan beslutsstödet infördes stod de dominerade diagnosgrupperna, besvär från rörelseorganen och psykiska sjukdomar/syndrom för 26 procent vardera av samtliga läkarintyg. Efter att beslutsstödet införts utgjorde rörelseorganens sjukdomar 33 procent av samtliga diagnosgrupper, den vanligaste diagnosen för såväl kvinnor som män var ryggvärk och andra ryggsjukdomar (M54, M53), båda dessa diagnoser visade såväl minskad sjukskrivningstid som minskad variation. Efter att beslutsstödet införts stod psykiska sjukdomar/syndrom 24 procent, den vanligaste diagnosen för såväl kvinnor som män var depressioner (F32) och stressreaktioner (F43) för såväl kvinnor som män. I de läkarintyg där en sjukskrivningsperiod är längre än den rekommenderade, finns motiveringar till detta. I första hand var motivet att patienten hade kvarstående besvär, i andra hand väntetid till vård/behandling och i tredje hand att individen inte kunde få anpassade arbetsuppgifter. Jämfört med tidigare studier har beskrivningar av patientens sjukdomstillstånd ökat i precision. Att det är förenat med svårigheter att bedöma patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning framgår av denna studie, liksom av tidigare. Vissa resultat leder till frågor om hur förutsättningar för en effektiv rehabiliteringsprocess kan utvecklas. Det visade sig t.ex. att rekommendation om att arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell liksom rekommendation till patienten att ha kontakt med sin arbetsplats förekom sparsamt och har minskat mellan de här jämförda åren. Även deltidssjukskrivning, som åtgärd för att främja arbetsförmåga har minskat mellan 2007 och

5 I övrigt fanns i läkarintygen, efter beslutsstödet införts, mera fullständig information om i princip samtliga efterfrågade uppgifter. När det gäller förändringar i sjukskrivningslängder inom diagnosgrupper för kvinnor respektive män finns indikationer på möjliga förändringar, för att kunna redogöra för om det är en faktisk förändring, krävs bearbetning av ett större statistiskt material än det som ingår i föreliggande rapport. Den slutliga rapporteringen, som inkluderar ytterligare data sker under första kvartalet 20. Studiens slutsatser För de antalsmässigt dominerande diagnosgrupperna, rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar/symptom, redovisas små eller inga förändringar i sjukskrivningslängd. Spridningen i sjukskrivningslängd har totalt sett minskat mellan de jämförda undersökningsperioderna. Mer utförlig information redovisas i läkarintygen och precisionen i beskrivningar av sjukdomstillstånd har ökat efter att beslutsstödet infördes. Kvarstående behov av kvalitetsförbättringar är relaterade till bedömningen av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. 5

6 Uppdrag Såväl hälso- och sjukvården som Försäkringskassan har i uppdrag att se till att det finns system och ledningsstrukturer för kvalitetsuppföljning av sjukskrivningsprocessen []. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet som infördes består av två delar: Övergripande principer som vägledning i arbetet med sjukskrivning, vilket finns publicerat i tryckt form [2]. Det diagnosspecifika beslutsstödet är tillgängligt via Socialstyrelsens hemsida. Landstinget i Östergötland har identifierat områden där det behövs mera kunskap och har initierat projekt [3], som avser att bidra till att ge en uppdaterad bild av kunskapsläget. Projektplanen är godkänd av Landstinget Östergötland och Försäkringskassan genom den gemensamma styrgruppen i Östergötlands län. Slutlig avrapportering av föreliggande projekt Avsikten med detta projekt är att genom ett så kallat naturligt experiment undersöka på vilket sätt de medicinska underlagen påverkas av nya riktlinjer samt att stödja fortsatt utveckling av praxis. Föreliggande rapport presenterades vid Sjukskrivningskommitténs sammanträde den 0 december 200. Den slutliga avrapporteringen är planerad till i mars 20, då samtliga data har analyserats. 6

7 Bakgrund Sjukskrivning är ett komplext fenomen med stora konsekvenser på såväl individnivå som samhällsnivå och ses ofta som ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen har sedan mitten av 2000 talet ett regeringsuppdrag att bedriva tillsyn av sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården [4], varvid konstaterats att den vetenskapligt dokumenterade kunskapen om sjukskrivningens konsekvenser, medicinska, psykosociala och ekonomiska, är begränsad även om de studier som finns tyder på att långa sjukskrivningar har negativa effekter för de sjukskrivna. När en person behöver vara sjukskriven är många olika aktörer inblandade. Förutom personen själv, kan bland annat arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, företagshälsovården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten vara involverade [5]. Dessa aktörers verksamhet har delvis olika uppgifter och mål och styrs av bestämmelser i olika lagar. För hälso- och sjukvårdens del finns i detta sammanhang Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) för hälso- och sjukvårdspersonalen om utfärdande av intyg m.m. I denna studie fokuseras det försäkringsmedicinska beslutsstödet [2] och det medicinska underlaget. I läkarens utfärdande av intyg vid sjukskrivning ingår en bedömning av sjukdom eller skada, en uppgift som läkare är väl förtrogen med. Skyldigheten att utfärda dessa intyg omfattar emellertid också sjukdomar där den vetenskapliga kunskapen är mindre utvecklad beträffande diagnostyp, behandling och rehabilitering. Så är fallet vad gäller flera muskuloskeletala och psykiska tillstånd där inte endast diagnoserna, utan också symtomens svårighetsgrad är svåra att fastställa [6]. I samband med att sjukdom ska fastställas kan symptomdiagnoser vara problematiska att hantera. När ett läkarintyg utfärdas har läkaren en något annan roll än den som ansvarig för patientens medicinska utredning och behandling. Här handlar det istället om att, utifrån sin profession och som medicinskt sakkunnig, till en annan myndighet eller ett försäkringsbolag, yttra sig om vissa sakförhållanden och göra en opartisk bedömning baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet [6-7]. Det är alltid mottagaren av ett medicinskt underlag som har att godkänna om det är korrekt [6]. Hur själva sjukskrivningsprocessen sker i läkarnas vardag är inte särskilt väl undersökt. Det redovisas i den av SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, publicerade litteraturöversikten över orsaker, konsekvenser och praxis beträffande sjukskrivning [5]. Resultaten visade att det fanns ett begränsat vetenskapligt stöd för att läkarna uppfattade arbetet med sjukskrivningsärenden, t.ex. medicinska och försäkringsmässiga frågeställningar, som problematiska. Trots få studier är det värt att notera att de i stor utsträckning funnit samma typ av problem och brist på vetenskapligt kunskapsunderlag, oavsett vilket år eller i vilket land de genomförts [5]. Det gäller även kunskapen om riskfaktorer för sjukskrivning, som kunskap om faktorer som påverkar ett återinträde på arbetsmarknaden, respektive kunskapen om konsekvenser av att vara sjukskriven. Det behövs även mer kunskap om beslutsfattande och handläggning av sjukskrivningsärenden [8]. I samband med att sjukskrivning är aktuellt blir begreppet sjukdom utomordentligt centralt vid bedömningen av vad som kan vara rimlig sjukersättning. I alla försäkringssystem, inklusive det svenska, har man förutsatt att sjukpenning endast kan utgå till den person som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annat patologiskt förhållande (skada eller defekt). Det är sedan länge känt att sjukdomsbegreppet är synnerligen vagt och svårbestämt, samt att begreppet sjukdom inte är definierat i Lagen om Allmän Försäkring, AFL. Stöd för tolkningen av lagstiftningen får sökas i lagens förarbeten och i den praxis som utvecklats inom området [9]. I förarbeten från 940-talet finns vissa uttalanden som fortfarande anses vägledande. Vid bedömning av om sjukdom föreligger får man, enligt dessa uttalanden, hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning är att anse som sjukdom. Under de årtionden som följt har denna allmänna begreppsbestämning tolkats mer eller mindre snävt. Under 990-talet förekom en liberal tolkning, som innebar att sjukdom också kunde inkludera vissa 7

8 graviditetstillstånd, operativa ingrepp liksom sorg- och trötthetstillstånd [0]. Rätten till sjukpenning gäller alltså bara när sjukdom eller därmed jämställt medicinskt tillstånd sätter ned den försäkrades arbetsförmåga. I ett läkarintyg ska läkaren först uttala sig om hur den försäkrades sjukdomstillstånd påverkar funktionsförmågan och i nästa led hur aktivitetsbegränsningen påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan tar sedan med utgångspunkt från läkarens ställningstagande försäkringsjuridisk ställning till arbetsförmågans nedsättning och rätten till ersättning [-2]. Sjukförsäkringen är en av hörnstenarna i det svenska socialförsäkringssystemet och dess funktion är att fördela ekonomiska resurser mellan medborgargrupper. När frågan om sjukskrivning aktualiseras kompliceras detta, eftersom man då måste dra en gräns; antingen är personen arbetsförmögen till en viss grad eller inte [3]. Sjukskrivning och utfärdande av läkarintyg ska även vara en integrerad del av vård och behandling. Den viktigaste informationen för att mottagaren, Försäkringskassan, ska kunna bedöma arbetsförmågan utgår från den så kallade DFA kedjan [4]. Vid bedömningen av sjukdom i sjukförsäkringens mening ska, enligt nu gällande formulering (3 kap.7 AFL), bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. I den statliga utredningen om arbetsförmåga konstaterar utredarna att begreppet arbetsförmåga är både komplext och relativt [4], och framhåller att man förstås inte har arbetsförmåga, rätt och slätt, utan alltid i förhållande till en viss arbetsuppgift. Personer med samma medicinska förutsättningar kan därför ha olika arbetsförmåga i förhållande till sina respektive arbetsuppgifter. I flera studier har framkommit att speciellt läkarens roll som sakkunnig är problematisk i bedömningar av arbetsförmåga. Detta följer som en konsekvens av oklarheter, både avseende patientens sjukdom och funktionsnedsättning, av vilka krav olika yrken ställer samt sparsamma kontakter med arbetslivet [5]. I en nationell studie [6] av svenska läkare redovisades att 54 procent av läkarna, från tio olika typer av kliniska verksamheter, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att bedöma patienters funktionsförmåga. I en enkätundersökning [7], från samma län som läkarintygen i denna studie, redovisades att 49 procent av läkarna ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att bedöma sina patienters funktionsförmåga och ännu fler, 60 procent, uppgav att det var mycket eller ganska problematiskt att bedöma i vilken grad funktionsnedsättningen begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. I studien [7] efterfrågade läkarna kompetensutveckling och instrument för bedömning av arbetsförmåga samt kunskap om Försäkringskassans, arbetsgivarens och Arbetsförmedlingens möjligheter och skyldigheter gentemot patienter som har nedsatt arbetsförmåga. Trots att det finns få studier som undersökt kvalitet i läkarintyg är det värt att notera att de i stor utsträckning funnit samma typ av problem oavsett i vilket land eller vilket år de publicerats. Detta framgick av fyra studier, två från Sverige [8-9], en från Norge [20] och en från Slovenien [2], som alla använde läkarintyg för att undersöka om dessa hade tillräcklig kvalitet för det de ska användas till, dvs. som underlag i bedömning om rätt till ersättning och åtgärder i en annan myndighet. Samtliga fyra [8-2] fann brister i läkarintygen. I den norska studien [20] av 999 sjukintyg framkom att informationen i dessa var otillräcklig för att kunna fastställa för vilka patienter sjukskrivningsperioden skulle kunna förkortas genom en anpassning av patientens arbete. I den svenska studien [9] undersöktes kvaliteten i intyg. Resultaten visade att kvaliteten varierade mycket mellan olika sjukskrivande enheter. Försäkringsmedicinskt beslutstöd Socialstyrelsen publicerade i oktober 2007 en första, inte helt fullständig, version av försäkringsmedicinskt beslutsstöd [2]. I maj 2008 kompletterades stödet med ett antal rekommendationer för psykiatriska sjukdomar. År 2009 gjordes även en rad mindre justeringar av alla rekommendationer, och år 200 har ytterligare diagnosspecifika rekommendationer blivit tillgängliga på Socialstyrelsens hemsida. Omfattande utbildnings- och implementeringsinsatser har gjorts av landstingen och av nationella aktörer som Socialstyrelsen, SKL och Försäkringskassan. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet syftar bl.a. till att öka kvaliteten i mötet mellan hälso- och sjukvården och patienterna [2, 22-23]. God vård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, effektiv, jämlik, patientfokuserad och ges i rimlig tid [24]. Det betyder att bedömningar som kan leda till sjukskrivningar skall grundas i medvetna ställningstaganden om 8

9 en eventuell sjukskrivnings effektivitet och ändamålsenlighet. Centrala frågor är om sjukskrivningen leder till bästa möjliga tillfrisknandeprocess och minimerar riskerna för skador. Det betyder vidare att bedömningsgrunderna bör vara lika över hela landet och lika för patienter i likartad situation. Rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet baseras därför företrädesvis på kunskap och erfarenhet av sjukdomsförlopp och inverkan av olika sjukdomstillstånds på människors funktionstillstånd. Arbetsprocessen med att ta beslutsstödet kom därför att avvika markant från de processer som följs vid utarbetande av Nationella riktlinjer för god vård [25-26]. Det finns således ingen vetenskaplig evidensgranskning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Även avsteg från de rekommenderade sjukskrivningstider som finns i beslutsstöden kan göras, där detta är motiverat. Huruvida detta harmonierar med praxis mellan hälso- och sjukvården är inte känt. Tillgången till vetenskaplig kunskap om exempelvis mest lämpliga sjukskrivningstider för olika åkommor i relation till olika form av belastning och krav i arbetet är i dagsläget begränsad [5]. De nationella diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutstöden som införts i Sverige, som stöd i sjukskrivningsprocessen innehåller än så länge, endast rekommendationer för sjukskrivning för enskilda sjukdomar. I samband med ställningstagande till sjukskrivning, behandling och rehabilitering och t.ex. vad som bör ingå i en handlingsplan för patienten, kan det vara mer komplicerat vid så kallad mångsjuklighet än vid en enda sjukdom, vilket redovisats i ett flertal utredningar [27-29]. Arbetet med implementeringen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet har i Östergötland utgått från två strategier. Den ena innebär informationsinsatser i linjeorganisationen och den andra direkt till dem som berörs av insatser i sitt dagliga arbete, främst läkare. Öppna seminarier för läkare har genomförts och motsvarande satsningar har gjorts till sjukgymnaster och arbetsterapeuter, m.fl. yrkeskategorier som direkt eller indirekt berörs. Det har även genomförts informationsinsatser till chefer i organisationen samt till privatläkare. Beslutsstödet ingår vidare som en viktig del i alla försäkringsmedicinska utbildningar. Särskilda seminarier och utbildningar har genomförts för ST- och AT-läkare [7]. Lagändringar inom sjukförsäkringen Även lagstiftningen inom sjukförsäkringsområdet syftade till att uppnå minskad sjukfrånvaro. Den juli 2008 infördes den s.k. rehabiliteringskedjan vilket innebär att individens arbetsförmåga prövas mot olika grunder vid bestämda tidpunkter. Först prövas arbetsförmågan mot de arbetsuppgifter individen har vid tidpunkten för en sjukskrivning. Efter tre månaders sjukskrivning vidgas bedömningen och arbetsförmågan prövas mot andra arbeten hos arbetsgivaren om denne kan erbjuda det. När individen varit sjukskriven i sex månader ska arbetsförmågan enligt huvudregeln prövas även mot andra arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Om personen bedöms klara ett annat arbete på arbetsmarknaden kan det innebära att rätt till sjukpenning inte längre föreligger. I den lagstiftning som gällde före den juli 2008 gjordes prövningar av arbetsförmågan mot olika bedömningsgrunder men en skillnad är att det inte var bestämt när i tiden dessa bedömningar ska göras. Lagändringen innebär även att tidsgränser har införts avseende hur länge en person kan få ersättning från sjukförsäkringen. Nedsättningen av arbetsförmågan prövas för anställda under de 90 första sjukdagarna i förhållande till den sjukskrivnes ordinarie arbete. Efter 90 dagar sker prövningen mot alla arbetsuppgifter hos arbetsgivaren och efter 80 dagar mot alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden (för arbetslösa från dag ). Sjukpenning kan också betalas ut vid medicinsk behandling eller rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. I samband med arbetslivsinriktad rehabilitering kan rehabiliteringspenning ges i stället för sjukpenning. Anställda får sjuklön från arbetsgivaren de första 4 dagarna exklusive en karensdag och från Försäkringskassan från dag 5. Arbetslösa får ersättning från Försäkringskassan från dag 2 [30]. En person kan som huvudregel få ersättning från sjukpenningförsäkringen i maximalt 2.5 år. Det finns dock vissa undantagssituationer där sjukpenning kan beviljas längre än så. Det första året en person är sjukskriven är ersättningsnivån knappt 80 procent av den sjukpenning grundande inkomsten (SGI). Därefter kan förlängd sjukpenning beviljas som motsvarar knappt 75 procent av SGI. Vid allvarlig 9

10 sjukdom efter ett år kan sjukpenning beviljas som motsvarar knappt 80 procent av SGI (AFL, 3 kap, paragraf 4 och 0). Den juli 2008 avskaffades även förmånen tidsbegränsad sjukersättning. De som når tidsgränsen för att inte ha rätt till ytterligare sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning erbjuds att påbörja Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och då få förmånen aktivitetsstöd som Arbetsförmedlingen beslutar om. Syftet med introduktionsprogrammen är att fånga upp de långtidssjukas förutsättningar och behov av stöd för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande [3]. Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och -grad förändrats efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet generellt och i specifika diagnoser, hur sjukskrivningslängd korresponderar till det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt om intygens kvalitet förbättrats. Material och metod Det medicinska underlaget kallas till vardags, och även i denna rapport, för läkarintyg. I samband med att läkarintyg utfärdas har läkaren en något annan roll än den som ansvarig för patientens medicinska utredning och behandling. Här handlar det istället om att, utifrån sin profession och som medicinskt sakkunnig, till en annan myndighet eller aktör, yttra sig om vissa sakförhållanden och göra en opartisk bedömning baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet [32]. För att kartlägga hur läkare använde det medicinska underlaget när de sjukskrev sina patienter gjordes först en variabellista, som var prövad i tidigare studier [9, 33] och modifierats för att passa det medicinska underlaget, FK Av bilaga 2 framgår en sammanställning över vilka fält i de medicinska underlagen, som data extraherats från samt vilka beskrivningar/variabler som ingår i studien. Inmatningen av uppgifter från läkarintygen utfördes av två personer på deltid, i en och samma lokal. Uppgifter i klartext matades in i sin helhet enligt en variabellista (bilaga ). I syfte att säkerställa att inga systematiska fel uppstod har två personer (KF, ES) med tidigare erfarenhet av läkarintygsstudier, granskat inmatningen av data i syfte att säkerställa att inga systematiska avvikelser förekom. En erratalista upprättades. Av denna framkom att inga systematiska fel förelog. Samtliga läkarintyg inkomna till Försäkringskassan under vecka 40-4 år 2007 respektive vecka 4-7 år 2009, har hämtats från Försäkringskassans ärendehanteringssystem av samma person. För att beakta rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser och göra resultaten så jämförbara som möjligt har studietiden avgränsats till 365 dagar. Längden på en sjukskrivningsperiod utgörs av det första intyget och, i förekommande fall, samtliga därpå följande läkarintyg i en sammanhängande sjukskrivningsperiod. För att en period ska räknas som sammanhängande får det inte vara mer än högst fem dagars uppehåll mellan två läkarintyg. På detta sätt har vi uppgift om hur lång varje sjukskrivningsperiod kom att bli, dock med den övre gränsen vid 365 dagar. I arbetet med att ta fram sjukskrivningslängder upptäcktes att läkarintyg kunde överlappade varandra i tid. Det förekom t ex. att en person som blivit deltidssjukskriven under en period, återkom till läkaren innan aktuell period tagit slut och då blev sjukskriven på heltid. I de fall där patienten fick ett nytt läkarintyg innan det första intyget hade löpt ut, uteslöts de kvarvarande dagarna på det första intyget. På så sätt räknades inga sjukskrivningsdagar flera gånger. Det förekom också att läkaren i ett intyg uppgav samma startdatum som i personens föregående läkarintyg, även om grad, diagnos etc. var detsamma som i det första intyget. I dessa fall har det första intyget exkluderats i sin helhet. För att granska kvaliteten i läkarintygen har samtliga intyg inkluderats i analyserna, även om de överlappar varandra. Vid beräkningar av sjukskrivningslängder har däremot överlappande sjukskrivningsdagar uteslutits. I samband med analyser av sjukskrivningslängd i förhållande till; diagnos, 0

11 deltidssjukskrivning och om patienten var anställd, användes informationen om dessa förhållanden från första intyget, om inget annat anges. Det externa bortfallet uppgår till totalt 67 läkarintyg, som inte inkluderades i studien beroende på att ankomstdatum låg utanför undersökningsperioden, att sjukskrivande enheter låg utanför länet eller beroende på att stora delar av läkarintyget saknades på kopian (bilaga 2). Det internt bortfallet, beroende på oläslig information är mindre än 0. procent, vilket får betraktas som lågt. Endast i fyra intyg fanns det ett enstaka fält som inte gick att tyda alls. I trettio intyg fanns det något enstaka ord eller uttryck som inte kunde utläsas. Formuleringen för läkarintygets fält 9, läkarens bedömning av patientens prognos för att återfå förmåga till arbete, har ändrats i läkarintygsblanketten mellan de två jämförda åren. I den äldre typen av läkarintyg, som huvudsakligen användes år 2007, lyder texten: Prognos bedöms patienten kunna få tillbaka sin förmåga till arbete/aktivitet? Bedömningen gjordes då även för arbetslösa patienter. I den för år 2009 aktuella blanketten lyder texten: Prognos kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa). Trots denna skillnad i formulering valde vi att inte särskilja läkarintygen åt i analyserna av denna fråga. Samtliga arbetslösa patienter exkluderades dock. Studien är godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping den 8 augusti 2007 (Dnr M30-07). Statistisk bearbetning Insamlade data har sammanställts och bearbetats statistiskt med hjälp av programvaran PASW. Sambandsanalyser har genomförts baserade på Pearson s chi-två test. Även independent median-test har använts för att jämföra medianvärden mellan olika grupper, t ex olika åldersgrupper eller sjukskrivande enheter. Samtliga test är gjorda på 5-procentsnivån, vilket innebär att sannolikheten är mindre än fem procent att den uppmätta skillnaden enbart skulle bero på slumpen. I vissa läkarintyg kan en lång period av sjukskrivningsdagar förekomma och detta kan påverka att medelvärdet blir orimligt högt. Jämfört med tidigare studier [33] har därför ett annat mått, median, använts. Som mått på spridningen kring medianvärdet redovisas kvartilavvikelse. Mellan första kvartilen (q) och tredje kvartilen (q3) ligger 50 procent av samtliga observationer. Kvartilavvikelsen utgörs av halva detta avstånd. Om medianen för en grupp individers sjukskrivningsperioder till exempel anges till 60 dagar och kvartilavvikelsen till 0, innebär det att 50 procent av gruppens sjukskrivningsperioder ligger i ett 20 dagar brett intervall runt medianen 60. Eftersom variabeln är snedfördelad ligger dock inte intervallet centrerat kring medianvärdet på det sätt ett konfidensintervall gör kring sitt medelvärde vid en normalfördelad variabel. Kvalitativ bearbetning Information i fält 5, hur sjukdomen påverkar förmåga/aktivitet på individnivå? (aktivitetsbegränsning) tillsammans med information i fält 2, 3, 4, 7 och 8 b, har analyserats i förstaintyg från vårdcentral, sjukhus respektive på företagshälsovård. Två av varandra oberoende granskare (MS, ES) med lång erfarenhet från området, har genomfört detta. Information i fält 9, beskrivning i samband med att patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den, som det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar, har analyserats för intyg från undersökningsperioden efter att det försäkringsmedicinska beslutsstödet infördes. Information i fält 8b, nuvarande arbetsuppgifter har analyserats separat. Två av varandra oberoende granskare (KF, ES) med lång erfarenhet från området, har genomfört detta.

12 I den kvalitativa analysen har all text har analyserats och därmed har ingen filtrering av klartexten skett. Läsningen och tolkningen av texten har vägletts av det som efterfrågas på läkarintyg för respektive undersökningsperiod med beaktande av gällande tillämpning och praxis. ning och skapande av kategorier har därefter skett [34-35]. Bilagor Bilaga : Fält/variabler som analyserats i respektive intyg. Bilaga 2: Redovisning av externt och internt bortfall. Bilaga 3: Rekommenderade sjukskrivningslängder i specifika diagnoser inom rörelseorganen och psykiska sjukdomar/syndrom. Bilaga 4: Tabellbilaga 2

13 Resultatdiskussion Här redovisas resultaten från studiens frågeställningar; om sjukskrivningslängd och -grad förändrats efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, generellt och i specifika diagnoser, hur dessa korresponderar till det försäkringsmedicinska beslutsstödet; samt om läkarintygen lämnar ett tillräckligt underlag till Försäkringskassan för beslutsfattande. De förändringar i sjukskrivningslängder som redovisas kan bero på införandet av beslutsstödet [2]. Det kan emellertid inte uteslutas att förändrade attityder eller införandet av den s.k. rehabiliteringskedjan, inverkar på sjukskrivningstiderna. I en utvärdering av rehabiliteringskedjan [36] redovisades att sjukskrivningstiderna totalt sett reducerades med i genomsnitt 0.35 dagar, eller 0.4 procent, under en uppföljningsperiod på 28 veckor. Resultaten uppvisade regionala variationer med tydligt positiva effekter i stora städer, men inga effekter i mindre städer och glesbygdskommuner. Resultaten i föreliggande studie, avseende sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg, omfattar 365 dagar, före respektive efter att det försäkringsmedicinska beslutsstödet [2] infördes. Redovisningen disponeras enligt följande:. Först redovisas en beskrivning av antal läkarintyg och utfärdade sjukskrivningsperioder, sjukskrivande enheter samt hel- och deltidssjukskrivning 2. Därefter presenteras resultat från de medicinska bedömningarna i läkarintygen 3. Redovisningen avslutas med metodologiska överväganden, avslutande kommentarer och nya frågor. Resultaten avser även att vara underlag för dialog såväl i hälso- och sjukvård som mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Därför har vi valt att strukturera rapporten så att vi blandar resultat och diskussion av fyndens betydelse, vilket förhoppningsvis ökar läsbarheten. Antal läkarintyg, köns- och åldersfördelning Sammanlagt fick 433 individer, 62 procent kvinnor, ett läkarintyg under den aktuella undersökningsperioden före beslutsstödet infördes, och 508 personer, 66 procent kvinnor, efter beslutsstödet införts. De insamlade läkarintygen d.v.s. förstaintygen och samtliga därpå följande läkarintyg i samma sjukskrivningsperiod, uppgick till 204 respektive 364 före respektive efter att beslutsstödet införts. För att beräkna längden på varje sjukskrivningsperiod exkluderades delar eller hela intyg som överlappade varandra. Denna justering medförde att 2007 års analyser baserades på 88 läkarintyg och 2009 års analyser beräknades på 330 läkarintyg. Under 2007 fick de 433 individerna i genomsnitt 2.9 läkarintyg per person. Denna siffra minskade något till år 2009 då genomsnittligt antal intyg var 2.7 per person. Hälften (50 procent) fick endast ett läkarintyg under 2007, medan knappt hälften (48 procent) fick detta år Vid ett år, d.v.s. 365 dagar efter en sjukskrivningsperiods början, var 45 individer (0 procent) fortfarande sjukskrivna år 2007, motsvarande andel för undersökningsperioden år 2009 var något lägre och uppgick till 6 procent (30 individer). I tabell redovisas förstaintygen för män respektive kvinnor i olika åldersintervall. En förändring i åldersfördelningen har skett. År 2007 utgjordes den största gruppen av män och kvinnor i den äldsta åldersgruppen. År 2009 var det män äldre än 45 år, respektive kvinnor i åldern år som var mest frekventa (tabell ). 3

14 Tabell : Första läkarintyg fördelat på män och kvinnor i olika åldersgrupper (antal/andel) Ålder Män Kvinnor Män Kvinnor Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel < -25 år år år år > år Total Av tabell 2 framgår att andelen av samtliga läkarintyg för män respektive kvinnor var jämnt fördelad till och med 54 års ålder därefter planar andelen läkarintyg för kvinnor ut något. En mindre puckel kan noteras för kvinnor och för män i åldersgruppen år, de står för 3 procent vardera, av läkarintygen år Tabell 2: Samtliga läkarintyg fördelat på män och kvinnor i olika åldersgrupper (antal/andel) Ålder Män Kvinnor Män Kvinnor Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel < -25 år år år år > år Total Mediantiden för sjukskrivningsperioder efter att beslutsstödet införts var 4 dagar. Kvinnor har generellt kortare sjukskrivningsperiod än män efter beslutsstödets införande, 4 dagar jämfört med 49 dagar (tabell 3a). De unga männen ökade sitt medianvärde, men eftersom det var en numerärt liten grupp ger inte denna studie tillräckligt med underlag för att kunna säkerställa denna förändring. Den totala minskningen i sjukskrivningslängd utgörs till största del av kortare sjukskrivningsperioder i åldrarna år. Tabell 3a: Sjukskrivningslängd för män respektive kvinnor i olika åldersgrupper år 2007 och 2009 (median) Ålder Män Kvinnor Totalt Median 2007 Median 2009 Diff. (dgr) Median 2007 Median 2009 Diff. (dgr) Median 2007 Median 2009 Diff. (dgr) < -25 år år år år 54-> år Total

15 Spridningen i sjukskrivningslängd har totalt sett, d.v.s. inom 365 dagar, minskat med 22 procent mellan de jämförda undersökningsperioderna. Här fanns dock stora skillnader mellan män och kvinnor. Spridningen har minskat markant bland kvinnor, med 34 procent, medan för den har ökat med sju procent för män (tabell 3 b). Att kvinnor hade något kortare sjukskrivningsperiod än män framgick även av en nationell utvärdering av beslutsstödet [37], som redovisade en medianlängd för kvinnor på 43 dagar och för män på 45 dagar. Tabell 3b: Sjukskrivningslängd för män respektive kvinnor (median, kvartilavvikelse) Kön Median Kvartilavvikelse Median Kvartilavvikelse Diff. Kvartilavvikelse Män Kvinnor Total Sjukskrivande enheter Här nedan redovisas resultat från jämförelser av antal/andel läkarintyg från sjukskrivande enheter för respektive år. Av sjukskrivande läkare vid vårdcentralerna utfärdas för år 2007 och 2009, 45 respektive 46 procent av intygen. Andelen läkarintyg från företagshälsovården är densamma, 9 procent, mellan de jämförda åren, medan andelen intyg från sjukhuskliniker ökade från 40 till 43 procent. Män blev i större utsträckning än kvinnor sjukskrivna av läkare på sjukhusklinik än av läkare på vårdcentral (tabell 4). Kvinnor har i något större utsträckning än män fått läkarintyg från vårdcentral respektive företagshälsovård. De individer, som fick sitt första läkarintyg via företagshälsovården hade dubbelt så långa sjukskrivningsperioder jämfört med de som fick sitt första läkarintyg från övriga enheter (p=0.02 för år 2007 och 2009). En övervägande majoritet av dessa läkarintyg hade skrivits på grund av psykiska sjukskrivningsorsaker såsom stressrelaterade besvär och/eller depression och det framgick att det fanns behov av ytterligare utredning. Sjukskrivna vars första kontakt var företagshälsovården fick fler läkarintyg under sin sjukskrivningsperiod, jämfört med de som först sjukskrevs på någon sjukhusklinik respektive vårdcentral. Detta mönster var det samma före respektive efter beslutsstödet. Tabell 4: Läkarintyg (samtliga intyg) fördelat på sjukskrivande enhet för män och kvinnor (antal/andel) Enhet Män Kvinnor Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Vårdcentral Sjukhusklinik Företagshälsovård Privat Total

16 Remittering mellan sjukskrivande enheter och sjukskrivningslängd Före respektive efter beslutsstödet införts bytte elva respektive tio procent av de sjukskrivna mellan olika sjukskrivande enheter under en och samma sjukskrivningsperiod. Att patienter remitterades från sjukhusklinik till vårdcentral var lika vanligt som det omvända. För sjukskrivningens längd innebar ett byte av sjukskrivande enhet att medianlängden ökade med 26 dagar före beslutsstödets införande (p <0.00) respektive 95 dagar efter beslutsstödets införande (p<0.00). Det fanns ingen dominerande sjukskrivningsorsak i gruppen som remitteras mellan dessa sjukskrivande enheter, denna grupp erhöll dock betydlig fler läkarintyg jämfört med de som inte bytte sjukskrivande enhet. Ett byte av sjukskrivande enhet synes leda till längre sjukskrivningsperioder och fler läkarintyg i samma sjukskrivningsperiod, oavsett om patienten byter från/till vårdcentral eller från/till sjukhusklinik. Att en person som är sjukskriven behöver specialistsjukvård kan ha sin förklaring i sjukdomens allvarlighetsgrad och behov av specialistbedömning. Ett annat skäl kan vara att många olika kompetenser är engagerade i bedömning av funktionsförmåga, grad och längd på en sjukskrivning, samtidigt som den grundläggande utredningen saknas, vilket kan medföra att tiden kan bli utsträckt [7]. Hel- och deltidssjukskrivningar Ett av syftena med deltidssjukskrivningen är att göra sjukskrivningen mera flexibel och möjliggöra upptrappning av arbetstiden. En deltidssjukskrivning ska dock ha som mål att avslutas enligt samma kriterier som heltidssjukskrivningar. I situationer där läkaren bedömer att hel sjukskrivning är nödvändig ingår att, i lämplig form, föreslå fortsatt social kontakt med arbetsplatsen. I läkarintyget tas ställning till hur många timmar per dag som en patient kan arbeta. Resultaten visar att andelen partiella sjukskrivningar har minskat, från 3 procent till 24 procent, mellan de jämförda undersökningsperioderna. För männens del uppgick minskningen till tio procentenheter, och för kvinnornas del var den något lägre och uppgick till fyra procentenheter (tabell 5). Tabell 5: Hel- och deltidssjukskrivning (antal/andel) på samtliga läkarintyg bland män och kvinnor Period Förekomst av partiella sjukskrivningar Män Kvinnor Total Antal Andel Antal Andel Antal Andel En förändrad åldersfördelning visade sig i en ökad andel yngre, åldrarna år, nästan en tredjedel av läkarintyg för deltidssjukskrivna fanns i dessa åldrar. I åldersgruppen 54 år skedde en minskning från 33 procent till 9 procent mellan de jämförda åren (tabell 6). 6

17 Tabell 6: Deltidssjukskrivning (antal/andel) i samtliga läkarintyg fördelat på ålder Ålder Förekomst av partiella sjukskrivningar FÖRÄNDRING Antal Andel Antal Andel Procentenheter < > Total En fråga av intresse i detta sammanhang är om den tid som behövs för att återhämta sig från en viss sjukdom är given, d.v.s. att det vid en partiell sjukskrivning tar längre tid att avsluta sjukskrivningen. Nedan redovisas i tabell 7 a, att medianvärdet för deltidssjukskrivna män var längre än för män som var sjukskrivna på heltid. Detta gällde för båda åren, men det är endast ett fåtal män som är deltidssjukskrivna. Efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet minskade medianvärdet för deltidssjukskrivna kvinnor med 6 dagar. Av de 7 personer, som före beslutsstödet, började sin sjukskrivning på deltid var 7 procent fortfarande sjukskrivna efter ett år. Motsvarande andel för de heltidssjukskrivna var lägre, nio procent (p=0.049). Av de 70 personer som år 2009 började sin sjukskrivning på deltid var endast sex procent fortfarande sjukskrivna efter ett år. Inte bara andelen deltidssjukskrivna minskade mellan de jämförda åren utan också spridningen i medianlängd minskade med 7 respektive 66 procent för kvinnor respektive män. Spridningen minskade även för heltidssjukskrivna kvinnor (tabell 7a). Tabell 7a: Sjukskrivningslängd för män och kvinnor fördelat på grad av sjukskrivning (hel- resp. deltid) på det första läkarintyget. Kön Grad Median* Kvartilavvikelse Antal Diff. % Diff. % Män Deltid Heltid Kvinnor Deltid Heltid *=beräknat på antal sjukskrivningsdagar, oavsett grad. Beräkning av faktisk sjukskrivningstid För att kunna undersöka faktiskt sjukskrivningstid i en sjukskrivningsperiod, är det betydelsefullt att undersöka utfallet av en sjukskrivning på hel- respektive deltid. Det är då viktigt att räkna om dagar med partiell sjuskrivning till hela dagar så att t.ex. två dagar med 50 % sjukskrivning tillsammans utgör en dag med hel sjukskrivning. En sådan omräkning möjliggör jämförelse i faktisk sjukskrivningstid mellan individer med del- respektive heltidssjukskrivning. Det visade sig att skillnaden i medianvärde mellan heloch deltid minskade avsevärt med detta sätt att räkna. Kvinnor som sjukskrivs på deltid under 2009 får med detta sätt att räkna kortare faktiskt sjukskrivningstid än kvinnor som sjukskrivs på heltid (27 respektive 38 mediandagar). Detta kan indikera att en deltidssjukskrivning leder till att den faktiska 7

18 sjukskrivningstiden blir kortare samtidigt som kontakten med arbetsplatsen kan behållas. Andelen sjukskrivna på deltid har minskat, mest bland män. Mönstret från tidigare studier bekräftas genom att en högre andel kvinnor är sjukskrivna på deltid jämfört med män. Tabell 7b: Sjukskrivningslängd för män och kvinnor fördelat på grad av sjukskrivning (hel- resp. deltid) på det första läkarintyget. Kön Grad Median* Kvartilavvikelse Antal Diff Diff Män Deltid Heltid Kvinnor Deltid Heltid *=beräknat på antal hela sjukskrivningsdagar Medicinsk bedömning i läkarintyg Under denna rubrik redovisas resultaten av läkarens bedömning från 88 respektive 330 läkarintyg för respektive undersökningsperiod. Läkarens uppgift i ett sjukskrivningsärende är att uttala sig om patientens medicinska status, i vilken omfattning och på vilket sätt detta påverkar hans/hennes förmåga/aktivitet på individnivå (aktivitetsbegränsning). Läkarintyget måste alltid innehålla information om i förhållande till vad läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning är gjord [7]. Även läsbarhet kan underlätta/försvåra handläggning hos Försäkringskassan, vars utredningsarbete inledningsvis syftar till att bedöma rätten till sjukpenning, men även till att skilja ut de försäkrade som bedöms kunna återfå arbetsförmåga utan åtgärd från Försäkringskassan. Därefter görs utredningar i syfte att kunna bedöma om en sjukskriven försäkrad behöver rehabiliteringsinsatser. Väsentliga underlag i utredningarna är inledningsvis läkarintyg, försäkran och personlig kontakt. Detta arbete stöds av myndighetens policy inom området [38], av metodstöd och vägledningar samt av utbildningsinsatser. Följande dokumentation om den medicinska bedömningen ingår i läkarintyget; - diagnos/diagnoser för sjukdom/symptom som orsakar nedsatt arbetsförmåga, - anamnes för aktuell sjukdom, - status och objektiva undersökningsfynd (funktionsnedsättning), - hur sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet på individnivå (aktivitetsbegränsning), - föreskrifter, behandling eller åtgärd som är nödvändig för att förmågan ska kunna återställas - om arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell, - patientens arbetsförmåga i förhållande till nuvarande arbete, arbetslöshet, föräldraledighet/att vårda sitt barn, - om patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än den som de försäkringsmedicinska riktlinjerna anger och skäl till detta, - prognos huruvida patienten kan få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete - om resor kan göra det möjligt för patienten att återgå i arbete. 8

19 Diagnoser och sjukdomstillstånd som orsakar nedsatt arbetsförmåga (fält 2b) Vid klassificering av sjukdomar tillämpas som regel ett brett sjukdomsbegrepp. Som sjukdom räknas då även skador, förgiftningar, defekter och resttillstånd efter genomgången sjukdom. WHO har publicerat flera delvis omarbetade versioner av International Classification of Diseases (ICD) [39], som används av läkare för att klassificera sjukdomsfall och dödsorsaker. Även i denna studie var de dominerade diagnosgrupperna besvär i rörelseorganen samt psykisk sjukdom/besvär, såsom depression och ångest. År 2007 stod dessa två diagnosgrupper för 26 procent vardera av samtliga läkarintyg. För undersökningsperioden år 2009, var andelen intyg på grund av sjukdomar och besvär från rörelseorganen högre och utgjorde 33 procent av sjukskrivningsorsakerna, medan 24 procent utgjordes av psykiska sjukdomar/besvär, jämfört med år Resultaten visar att för diagnosgruppen skador och förgiftningar (S) var medianlängden oförändrad, 43 dagar. Medianlängden för en sjukskrivning på grund av besvär från rörelseorganen (M) minskade med en dag, från 54 till 53 dagar mellan de jämförda åren, medan medianlängden för en sjukskrivning på grund av psykiska sjukdomar (F) ökade från 6 till 62 dagar. Medianlängden för de antalsmässigt dominerande diagnosgrupperna, F, M och S, uppvisar således små förändringar. För sjukskrivning på grund av graviditetsrelaterade besvär har medianlängden ökat, till 43 dagar från 34 dagar, även spridningen i sjukskrivningslängd på grund av graviditetsrelaterade besvär ökade markant (tabell 8a). Sett till olika sjukdomsgrupper har det skett en stor minskning i sjukskrivningsperioder för cirkulationsorganens sjukskrivningar och för tumörer och sjukdomar i blod och blodbildande organ. Kortast sjukskrivningstid finns inom andningsorganens sjukdomar, infektionssjukdomar och matsmältningsorganens sjukdomar. Kortast sjukskrivningar bland män finns, liksom bland kvinnor, i andningsorganens sjukdomar och i infektionssjukdomar. Kvinnor har generellt något kortare sjukskrivningar än män efter beslutsstödets införande, med medianen 4 jämfört med 49 för män. Kvinnors sjukskrivningar har minskat i medianlängd med två procent. Männens sjukskrivningar har ökat i medianlängd med elva procent (tabell A och B i bilaga 4). 9

20 Tabell 8a: Sjukskrivningslängd i diagnosgrupper enligt ICD 0 för åren 2007 och 2009 (median) Diagnoskapitel Median Kvartilavvikelse Antal Diff Diff (A00 B99) Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar (C00 D48) (D50 D89) Tumörer och sjukdomar i blod och blodbildande organ (E00 E90) Endokrina systemets sjukdomar (F00 F99) Psykiska sjukdomar/syndrom (G00 G99) Sjukdomar i nervsystemet och sinnesorgan (H00 H59) & (H60 H95) Sjukdomar i örat/ögat (I00 I99) Cirkulationsorganens sjukdomar (J00 J99) Andningsorganens sjukdomar (K00 K93) Matsmältningsorganens sjukdomar (L00 L99) Huden och underhudens sjukdomar (M00 - M99) Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (N00 N99) Sjukdomar i urin- och könsorganen (O00 O99) Gravida, förlossning och barnsängstid (R00 R99) Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd ( S00 - T98) Skador och förgiftningar (V0 Y98) Yttre orsaker till sjukdom och död (Z00 Z99) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Total Sjukskrivningslängd i de dominerande diagnosgrupperna för kvinnor respektive män I tabell 8 b redovisas de dominerande diagnosgrupperna; sjukdomar i rörelseorganen, psykiska sjukdomar/syndrom samt skador och förgiftningar, fördelat på kvinnor och män. Under rubriken: övriga diagnoser redovisas de övriga fjorton diagnoserna fördelat på kvinnor och män. Efter att beslutsstödet infördes redovisas den längsta sjukskrivningstiden för såväl män som kvinnor inom de psykiska sjukdomarna, följt av rörelseorganens sjukdomar och skador och förgiftningar. En tendens till ökad spridning i sjukskrivningstid finns för män i diagnosgruppen rörelseorganens sjukdomar. För kvinnornas del redovisas en minskad spridning i diagnosgruppen psykiska sjukdomar/syndrom. Den stora variationen som finns i sjukskrivningslängd och som framgår av kvartilavvikelserna gör dock att skillnaderna inte är statistiskt signifikanta (tabell 8 b). 20

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm 27 vårdcentraler deltog 356 000 Listade personer Ca 448 000 läkarbesök utfördes 2006 2007-05-25 Pierre Bergensand Ek gruppen i Sydvästra Stockholm CeFam 1 Undersökningstid

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen Sida 1 av 8 Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. BEDÖMNINGSINSTRUMENTET 3.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

11. Läkares sjukskrivningspraxis

11. Läkares sjukskrivningspraxis 11. Läkares sjukskrivningspraxis Sammanfattning Läkares sjukskrivningspraxis är endast mycket lite studerad. Det finns begränsad evidens för att läkare upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som svårt

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget Bilaga 1 Kommittédirektiv Sjukförsäkringen Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 Dir. 1999:54 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av sjukförsäkringen. Utredaren

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004 Rapport 2013 Kristina Alexanderson Britt Arrelöv Catharina Gustavsson

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för rehabilitering KOMMUN Vilhelmina kommuns arbetsmodell Dag 1- Sjukanmälan registreras Medarbetaren sjukanmäler sig till sin arbetsledare/chef eller enligt gällande rutiner på arbetsplatsen.

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning REDOVISAR 2002:8 Långtidssjukskrivna regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete Sammanfattning Långtidssjukskrivna Regionala skillnader i demografi, arbetsmarknad och näringsstruktur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007 Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 27 Inledning Det finns nästan 36 människor som arbetar i Södertörnskommunerna plus kommun. Det är de som möter eleverna i skolan, som ger äldre och handikappade

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning

Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Bengt Järvholm Berndt Karlsson Ruth Mannelqvist Sidfot Målsättning Datum Del 1: Studie av domar Beskriva hur domstolen i domen

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 april 2007 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer