Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneutveckling på det statliga avtalsområdet"

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket

2 Dnr 2016/0174

3 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling. Arbetsgivarverkets årliga rapport Löneutveckling på det statliga avtalsområdet syftar till att ge en översiktlig bild av hur utvecklingen sett ut under den senaste statistikperioden. En nedbrytning görs också efter verksamhetsinriktning, BESTA, medlems- och individnivå för att närmare analysera utfallet. Uppgifterna är baserade på den partsgemensamma lönestatistiken som samlas in i september varje år. Denna rapport redovisar utfallet från statistikperioden september 2014 september Rapporten är författad av utredarna Malin Sundeby och Youn Hee Pernling. Stockholm mars 2016 Eva Liedström Adler Generaldirektör 2

4 Sammanfattning Antalet anställningar har ökat med cirka Av de anställda som ingår i statistiken har 94 procent månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 6 procent har lön per timme, dag, beting eller liknande, vilket motsvarar respektive individer. På det statliga avtalsområdet finns 49 procent män respektive 51 procent kvinnor. Könsfördelningen har förändrats under de senaste åren och andelen kvinnor har fram till 2014 ökat vid varje mättillfälle under en längre period. För september 2015 är dock andelen kvinnor densamma som föregående år. Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,3 procent för kollektivet. Löneutvecklingen för 2015, som återspeglar det andra året av RALS och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal, ligger i linje med löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Under statistikperioden har det inte varit någon inflation vilket leder till att den reala löneutvecklingen är densamma som den nominella löneutvecklingen. Det har varit hög reallöneutveckling i Sverige under flera år vilket är bra för arbetstagare men det medför också att statliga arbetsgivares reala kostnader ökar i större takt än den reala uppräkningen av ramanslag. Kvinnor har högre löneutveckling än män. Under denna statistikperiod är det främst kvinnliga chefer som har en hög löneutveckling. Regeringen följer upp hur löneskillnaden mellan kvinnor och män utvecklas. Denna löneskillnad har inom det statliga avtalsområdet mer än halverats sedan En av förklaringarna till detta är att kvinnors löneökningar under en längre period varit större än mäns, speciellt inom lika arbeten där män har högre lön än kvinnor. Detta har lett till att löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat. Lönespridningen har stadigt ökat sedan slutet av 1990-talet men 2015 minskar plötsligt lönespridningen med en hel procent och uppgår till 79 procent. En enskild medlem, Polismyndigheten, står bakom denna minskning. Under statistikperioden har de tidigare polismyndigheterna ökat ingångslönen kraftigt, vilket påverkar hela statens lönespridning. Exkluderas Polismyndigheten från beräkningarna så har lönespridningen för staten istället ökat något. Brist och övertalighet påverkar arbetsområden i staten olika när det gäller lönenivå och löneutveckling. I denna rapport studeras därför sambanden mellan lönestatistik och barometerresultat från Konjunkturbarometern för den statliga sektorn en prognos för Där presenteras Arbetsgivarverkets medlemmars makroekonomiska förutsättningar samt resultaten från en enkätundersökning gällande medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Brist inom ett arbetsområde innebär inte direkt koppling till hög löneutveckling. 3

5 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik 6 Antal anställda fördelade efter kön, löneform och omfattning 6 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 6 Lönespridning i staten 7 Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september Kollektiv löneutveckling 9 Löneutveckling för identiska individer 10 Löneutveckling för identiska individer, identisk BESTA 10 Nominell och real löneutveckling Löneutveckling - medlem, individ och BESTA 12 Löneutveckling på medlems- och individnivå 13 Löneutveckling efter BESTA 14 Kön och grupperingsnivå 15 Brist på lämpliga sökanden kopplat till löneläge och löneutveckling 16 IT-arbete 16 Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom Socialt skydd m.m. 17 Brist och löneutveckling 18

6 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Ramavtalen om löner med OFR/S,P,O och Seko gäller under perioden från och med den 1 oktober 2013 till och med den 30 september Båda dessa avtal har en oenighetsbilaga som innebär att om inte lokala parter kommer överens så ska ett i bilagan angivet utrymme fördelas ut på kollektivet. Det utrymmet beräknas inom båda avtalen till 2,0 procent första året, 2,3 procent andra året samt 2,5 procent tredje året, dock lägst visst angivet krontal per medarbetare. Ramavtalet om löner m.m. med Saco-S är sedan 2010 ett sifferlöst tillsvidareavtal. Denna uppföljning belyser det andra året i treårsavtalen och motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal. andelen kvinnor har fram till september 2014 ökat vid varje mättillfälle under en längre period är dock andelen kvinnor densamma som föregående år. Diagram 1. Andel månads- och timavlönade uppdelade på kön inom det statliga avtalsområdet september % 3% 3% 45% Män månadsavlönade Män timavlönade Kvinnor timavlönade Kvinnor månadsavlönade Antal anställda fördelade efter kön, löneform och omfattning Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels frivilliga medlemmar som har naturlig koppling till det statliga området. De frivilliga medlemmarna var 22 till antalet. Av de anställda som ingår i statistiken har 94 procent månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 6 procent har lön per timme, dag, beting eller liknande, vilket motsvarar respektive individer. På det statliga avtalsområdet är 49 procent av de anställda män och 51 procent kvinnor. Könsfördelningen har förändrats under de senaste åren och 6 Av de anställda med månadslön arbetar cirka 87 procent heltid. Andelen heltidsanställda per kön är jämnt fördelat och ligger på 43 procent vardera. Kvinnor arbetar i större grad än män deltid, 9 procent respektive 5 procent. Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagram 2 visar hur de cirka arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning i september Flest antal anställda

7 Verksamhetsinriktning - COFOG COFOG (Classification of Functions of Government) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. återfinns inom verksamhetsinriktningarna Utbildning och Samhällsskydd och rättsskipning. Jämfört med föregående periods statistik har antalet anställningar ökat med cirka Socialt skydd m.m. och Försvar är de två verksamhetsinriktningar som ökat i storlek, medan resterande har minskat. Den förstnämnda har ökat med knappt anställningar, vilket är den verksamhetsinriktning som stått för den största ökningen. Socialt skydd m.m. har de senaste åren haft en starkt uppåtgående trend och har för perioden ökat antalet anställningar med nästan Ökningen beror främst på att ett antal medlemmar inom inriktningen har fått förändrade uppdrag över tiden, samt att efterfrågan ökat på dessa. De verksamhetsinriktningar som har minskat mest är Utbildning och Allmän offentlig förvaltning, med 600 respektive 500 anställningar. Resterande har minskat i mindre omfattning. Diagram 2. Antal anställningar efter verksamhetsinriktning september 2015 Utbildning Socialt skydd m.m Allmän offentlig förvaltning Samhällsskydd och rättsskipning Försvar Näringslivsfrågor m.m Socialt skydd m.m. inkluderar Hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor m.m. inkluderar Miljöskydd samt Bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Fritidsverksamhet, kultur och religion 3100 Lönespridning i staten Medellönen inom det statliga avtalsområdet i september 2015 var kronor och medianlönen var kronor. För att se hur lönefördelningen och lönespridningen ser ut behövs ytterligare information. I Diagram 3 visas hela lönefördelningen inom det statliga avtalsområdet I diagrammet kan man till exempel utläsa att 12 procent av de statligt anställda tjänar mellan och kronor. Diagrammet visar också den stora skillnaden i lönefördelningen mellan män och kvinnor. I de lägre lönenivåerna återfinns fler män än kvinnor, det beror till största delen på att soldater och sjömäns ingångslön ligger i detta intervall. I lönespannet mellan och kronor är majoriteten kvinnor och här återfinns de flesta handläggarna i staten Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september 2015 % Samtliga Kvinnor Män < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < <60 60<

8 Av de anställda har 46 procent av kvinnorna och 37 procent av männen en lön som i september 2015 låg under kronor. I intervallet kronor till kronor återfinns 34 procent av kvinnorna och 34 procent av männen. Bland kvinnor har 20 procent en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland män är 29 procent. Lönespridning (90-10) Formeln som används för att mäta lönespridning är: 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön Under de senaste 18 åren har lönespridningen för månadsavlönade ökat från 72 procent 1997 till 79 procent För män uppgår lönespridningen till 87 procent och för kvinnor till 71 procent. Diagram 4. Lönespridning (90-10) (90-50) (50-10) I Diagram 4 redovisas lönespridningen för de senaste tio åren inom staten. Lönespridningen mäts som hur mycket större den 90:e percentillönen är kontra den 10:e percentillönen i förhållande till medianlönen (90-10). Lönespridningen mellan olika år kan då jämföras utan påverkan av skillnader i lönenivåer mellan åren. Lönespridningen enligt måttet (90-10) har stadigt ökat de första nio åren i diagrammet men 2015 minskar plötsligt lönespridningen med en hel procent. En enskild medlem, Polismyndigheten, står bakom denna minskning. Under statistikperioden har de tidigare polismyndigheterna ökat ingångslönen kraftigt, vilket påverkar hela statens lönespridning. Exkluderas Polismyndigheten från beräkningarna så har lönespridningen för staten istället ökat något. Vid jämförelse med andra arbetsmarknadssektorer är lönespridningen i staten relativt stor. Enbart tjänstemän inom den privata sektorn har större lönespridning. Det är också intressant att mäta lönespridningsrelationen inom olika delar av lönefördelningen bland de högre och lägre lönenivåerna. För att jämföra en högre lön med den mittersta lönen används lönespridningsmåttet 90:e percentillönen/medianlönen. För att jämföra en lägre lön med den mittersta lönen används lönespridningsmåttet medianlönen/10:e percentillönen. I diagram 4 blir det tydligt att lönespridningen för de högre lönenivåerna (90-50) i princip varit konstant under de senaste tio åren medan det är lönerna på lägre nivåer där spridningen (50-10) har ändrats sker en ökning av lönespridningen och den beror på att Försvarsmakten gick från ett värnpliktsförsvar till att anställa soldater och sjömän. Ingångslönen för soldater och sjömän under utbildning är betydligt lägre än medellönen i staten minskar lönespridningen igen i det lägre löneintervallet och den minskningen står som ovan nämnts Polismyndigheten för. Det finns inget entydigt mått för ändamålsenlig lönespridning eller differentiering av löner. Ändamålsenlig lönespridning är unikt för varje verksamhet. Det som kan konstateras är att det snarare är strukturella effekter, än de centrala ramavtalens löneprinciper med individuella och differentierade löner, som ger upphov till förändring av lönespridning. 8

9 Årsarbetskrafter Med årsarbetskrafter avses i detta sammanhang antal anställningar omräknat till heltidsarbete. Omräkningen innebär att deltidsanställningar ingår i summa antal anställningar med den procentandel av en heltidstjänst som tjänstgöringen utgör. En halvtidstjänstgörande individ ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter. Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september 2015 Kollektiv löneutveckling Kollektiv löneutveckling är detsamma som lönekostnadsökningen mellan två givna mättidpunkter. Den löneutveckling som registrerats i statistiken har i huvudsak uppkommit genom lokala lönerevisioner som härrör från RALS och RALS-T. Den genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetskrafter inom det statliga avtalsområdet ökade enligt den partsgemensamma lönestatistiken med 2,2 procent mellan september 2014 och september Tabell 1. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september september 2015 September 2014 September 2015 Ökning % Kvinnor ,6 Män ,8 Samtliga ,2 De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2015 genomfört lönerevision enligt RALS och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. Löneutvecklingstalen ovan innehåller strukturella effekter, det vill säga löneförändringar som beror på att anställningarnas karaktär förändras till exempel vid ändrad instruktion för en verksamhet. Som beskrivits i tidigare kapitel finns det både ökning och minskning av antalet anställningar inom det statliga avtalsområdet. Tre stora strukturella effekter är: Försvarsmakten fortsätter likt de senaste fem åren att anställa ett stort antal soldater och sjömän med relativt sett låg lönenivå. I och med att Polismyndigheten bildades har parterna kommit överens om en längre lönerevisionsperiod för några grupper av anställda vilket gör att dessa individer inte omfattas av någon lönerevision under denna statistikperiod. Antalet anställningar inom tre arbetsområden inom BESTA¹ ökar kraftigt under statistikperioden, det är handläggare inom utredningsarbetsområdena 10 och 11 samt arbetsområdet 38 arbetsförmedling, dessa nya anställning ar återfinns till största del på Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Detta förklarar också den relativt stora skillnaden på löneökningar mellan kvinnor och män, både inom polis och miltärt arbete finns en övervikt av män anställda. Dessa strukturella förändringar påverkar löneutvecklingen åt olika håll. Löneutvecklingen rensad från strukturella effekter är 2,3 procent. 9

10 Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september september 2015, med hänsyn tagen till strukturella effekter Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Samtliga 2,3 12,2 2,3 Den fasta lönen har ökat med 2,3 procent i genomsnitt under perioden september 2014 till september Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår också till 2,3 procent. Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas här anställda som finns hos samma medlem vid båda mättillfällena, september 2014, respektive september 2015, i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får andra löneökningar än de som uppkommit genom lönerevision genomslag fullt ut i beräkningen av löneutvecklingen för identiska individer. Sådana löneförändringar kan komma från till exempel uppflyttning i tariffer, befordringar och byte av arbetsuppgifter. Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individer är normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet. Tabell 3. Löneutveckling för identiska individer statistikperioden september september 2015 Löneutveckling för identiska individer, identisk BESTA För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar och byte av arbetsuppgifter har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som funnits hos samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. Detta mått kommer närmast att beskriva löneutveckling utifrån lönerevision och de variabler som finns att tillgå i statistiken. Tabell 4. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA-kod båda åren statistikperioden september 2014 september 2015 Ökning % Genomsnittlig Ökning i årstakt % revisionsperiod i månader Kvinnor 3,1 12,0 3,1 Män 3,0 12,1 3,0 Samtliga 3,1 12,1 3,1 Nominell och real löneutveckling Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna varierar över året. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Kvinnor 3,5 12,1 3,5 Män 3,4 12,1 3,4 Samtliga 3,4 12,1 3,4 10

11 Tabell 5. Nominell och real löneutveckling (i procent) Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutveckling i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 3,8-0,1 3, RALS ,9 3,8 0,4 3, RALS ,7 3,8 1,0 2, RALS ,3 4,2 2,5 1, RALS ,1 3,8 2,1 1, RALS ,7 3,6 1,9 1, RALS ,4 3,4 0,4 3, RALS ,8 3,1 0,4 2, RALS ,7 3,2 1,4 1, RALS ,0 3,2 2,2 1, RALS ,7 3,7 3,5 0, RALS ,5 3,4-0,3 3, RALS ,0 4,1 1,3 2, RALS / 2,9 2,9 2,6 0,3 RALS-T RALS / 2,3 2,3 0,9 1,4 RALS-T RALS / RALS-T 2,6 2,6 0,0 2, RALS / 2,5 2,2-0,2 2,4 RALS-T RALS / 2,3 2,3 0,0 2,3 RALS-T Totalt Genomsnitt per år 3,2 3,3 1,1 2,2 I det löneutvecklingstal som redovisas för perioden i Tabell 5 ingår samtliga arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år för hela perioden Den nominella löneökningen har uppgått till 3,3 procent per år i genomsnitt för samma period. I Diagram 5 framgår att både nominell och real löneutveckling för 2015 är 2,3 procent. Vid tre tidpunkter under mätperioden, 1998, 2009 och 2014 har reallöneutvecklingen varit större än den nominella löneutvecklingen, detta beror på att inflationen under dessa år varit negativ. Den höga reala löneutvecklingen 2015 och den historiskt höga reallöneutvecklingen under hela mätperioden är inte specifik för den statliga sektorn, det mönstret återfinns 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 över hela arbetsmarknaden. Det är naturligtvis bra att våra arbetstagare får en ökad real köpkraft, men det är viktigt att påpeka att statliga arbetsgivares reala kostnader ökar i en takt som inte motsvaras av den reala minskningen av ramanslagen för löner, lokaler och övrig förvaltning. Diagram 5. Nominell och reallöneutveckling inom staten Nominell löneutveckling % Real löneutveckling

12 Alla olika löneutvecklingsmått har, som beskrivits tidigare, olika egenskaper. Normalt sett är det den kollektiva löneutvecklingen rensad för strukturella effekter som är det officiella löneutvecklingstalet. Löneutvecklingstalet för 2015, som återspeglar det andra året av RALS och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal, ligger i linje med löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Löneutveckling - medlem, individ och BESTA För att få en bild över hur löneökningar fördelats på medlems- och individnivå under statistikperioden har löneutvecklingen för de individer i lönestatistiken som är anställda hos samma medlem mellan september 2014 och september 2015 analyserats. Analysen omfattar identiska individer inom det statliga avtalsområdet. Den löneökning som redovisas i detta avsnitt utgörs av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2014 och september Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer är 3,4 procent. I Diagram 6 visas löneutveckling per verksamhetsinriktning. Den verksamhetsinriktningen som har högst löneutveckling är Utbildning. Diagram 6. Löneutveckling i årstakt per verksamhetsinriktning statistikperioden , identiska individer Socialt skydd m.m. 3,2 Utbildning 3,7 Fritidsverksamhet, kultur och religion 2,9 Näringslivsfrågor m.m. 3,2 Samhällsskydd och rättsskipning 3,3 Försvar 3,3 Allmän offentlig förvaltning 2,9 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Löneutveckling i procent 12

13 Där återfinns en stor yrkeskategori inom universitet och högskolor som lönesätts i tariffstegar och befordringsgångar. Spridningen mellan verksamhetsinriktningarna är relativt liten men större än föregående år. För att få en tydligare bild av löneutvecklingens spridningen behöver staten delas upp i mindre delar, vilket görs i nästkommande avsnitt. Löneutvecklingen för olika verksamhetsinriktningar har varierat över tiden. Under de sex senaste åren har det blivit än mer vanligt med högre löneutveckling inom Utbildning jämfört med de andra inriktningarna med mer av individuell lönesättning. Samtidigt har det blivit mindre vanligt med högre löneutveckling inom inriktningen Näringslivsfrågor m.m. Det kan förklaras av att vissa medlemmar inom Näringslivsfrågor m.m. de senaste åren har bolagiserats och sedan valt att lämna det statliga avtalsområdet. Tecken på en högre löneutveckling inom inriktningen Samhällsskydd och rättsskipning framträdde runt 2012 och har därefter varit på en ganska jämn men något varierande nivå. Resterande inriktningar har haft ungefär likartad löneutvecklingsnivå över den studerade perioden. Löneutveckling på medlemsoch individnivå I Diagram 7 och 8 framgår hur den genomsnittliga löneökningen på 3,4 procent i årstakt är fördelad, dels på medlemsnivå och dels för identiska individer. Som framgår i Diagram 7 finns det en spridning av löneutvecklingstal inom det statliga avtalsområdet, från 1,8 procent till 4,7 procent för identiska individer på medlemsnivå. Diagrammet visar också att de flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar har en genomsnittlig löneutveckling för identiska individer mellan 2 och 4 procent. Som tidigare nämnt är den genomsnittliga löneökningen 3,4 procent, medianen däremot är 3,1 procent. Det visar på att det är några få medlemmar som återfinns på en något högre löneutvecklingsnivå, vilket drar upp genomsnittet. Till skillnad från föregående år återfinns dock inga medlemmar med mycket avvikande högre löneutveckling. Diagram 7. Löneutveckling i årstakt per medlem statistikperioden , identiska individer Löneutveckling i procent, årstakt 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 3,1% median 3,4% medel 1,0 0,5 0, Medlemmar med fler än 50 identiska individer 13

14 Diagram 8. Spridning av löneutveckling i årstakt för identiska individer under statistikperioden Andel individer i procent ,8 22,2 36,0 13,1 4,8 2,7 2,0 Diagram 8 visar på hur spridningen av löneutvecklingen sett ut för identiska individer under den studerade perioden. Cirka 58 procent av de anställda i staten har haft en löneutveckling mellan 1 och 3 procent i årstakt. 8,8 procent har haft en löneutveckling som understiger 1 procent per år under perioden, medan 10,4 procent har haft en genomsnittlig löneutveckling som överstiger 7 procent 10,4 1 1,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01 Löneutveckling i procent (årstakt) Diagram 9. Spridning av löneutveckling i årstakt för identiska individer inom staten totalt och staten totalt utan Polismyndigheten under statistikperioden per år. Knappt 23 procent av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 3 till 7 procent. Bland de anställda med relativt hög löneutveckling utgörs en stor del av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer och andra särskilda skäl för beslut om lön mellan revisioner. Individernas löneutvecklingsspridning nedbruten efter verksamhetsinriktning visar att inriktningen Samhällsskydd och rättsskipning avviker från resterande och påvisar en högre löneutvecklingsspridning, vilket också påverkar staten totalt. Det beror på att Polismyndigheten under den studerade perioden har höjt sina ingångslöner, vilket resulterat i att löneutvecklingen i övrigt inom medlemmen blev låg. Studeras staten totalt utan Polismyndigheten minskar spridningen av löneutveckling. Detta eftersom färre individer återfinns med en löneutveckling under 2 procent eller över 7 procent. Löneutveckling efter BESTA Diagram 10. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september september Antal individer % 100 Andel individer 80 Staten totalt Män Kvinnor 60 Staten totalt (ej Polisen) ,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 BESTA BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av cirka 60 arbetsområden. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda verksamhet på olika nivåer. 14

15 Vid mättillfället i september 2015 lämnade Försvarsmakten inte in några uppgifter om BESTA-klassificering för något annat arbetsområde än militärt arbete. Detta påverkar statistiken kraftigt i alla avseenden där BESTA är inkluderat. Kön och grupperingsnivå Diagram 10 visar att antalet män är något större än antalet kvinnor i den lägsta grupperingsnivån, här återfinns bland annat soldater och sjömän inom militärt arbete i Försvarsmakten. Däremot saknas i stort sett BESTA-klassning för de övriga nivåerna gällande Försvarsmakten. Avsaknaden av klassning får främst genomslag på nivå 4 där könsfördelningen, om Försvarsmakten hade varit med, är jämn. I grupperingsnivåerna 2 och 3 är antalet kvinnor också högre än antalet män. I de två högsta nivåerna återfinns fler män än kvinnor. Diagram 11. Löneutveckling i årstakt för chefer under statistikperioden , per nivå i BESTA för identiska individer Löneutveckling i procent ,3 4,5 5,2 3,9 3,8 Den indelning av anställda efter grupperingsnivå i samtliga arbetsområden, som görs ovan, är relativt grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika grupperingsnivåer. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under statistikperioden har varit högre för kvinnliga chefer än för manliga chefer och uppgår till 4,6 procent respektive 3,7 procent. 4,4 Män, chefer Kvinnor, chefer 3,6 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå 4,1 Det förstärker den trend som varit under några år gällande kvinnliga chefers löneutveckling i förhållande till manliga chefers löneutveckling. Detta beror främst på att medlemmar med ett stort antal kvinnliga chefer, där flest kvinnor blivit chefer det senaste året, har en hög löneutveckling för nya kvinnliga chefer. En av anledningarna till att dessa kvinnliga chefers löner ökar i den utsträckningen som de gör kan vara att lönenivåerna för kvinnor respektive män fortfarande skiljer sig åt bland chefer på samma grupperingsnivå inom samma myndighet. Framförallt i nivå 3 och 4 har manliga chefer en högre lön än sina kvinnliga kollegor. Även hos medlemmar med en jämnare lönenivå mellan kvinnor och män är löneutvecklingen större för kvinnorna. Just i dessa fall gäller det medlemmar som växt mycket till antalet anställda och där det kan råda brist på lämpliga sökande till chefstjänsterna. För övriga anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt varit 3,3 procent både för kvinnor och för män. Diagram 12. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under statistikperioden , per nivå i BESTA för identiska individer Löneutveckling i procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,8 2,8 4,0 3,5 3,4 3,2 3,2 2,9 Män Kvinnor 3,9 3,7 3,4 3,3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå Män och kvinnor har haft lika stor genomsnittlig löneökning inom grupperingsnivå 1. Kvinnor har haft en lägre löneutveckling i genomsnitt än män i nivå 2 och 3. Däremot har kvinnorna en genomsnittligt högre löneutveckling än männen i grupperingsnivåerna 4-6. Att män har en markant högre 15

16 löneökning än kvinnor i nivå 2 beror på att Polismyndigheten har höjt sin ingångslön och att alla befintliga medarbetare som låg under den nya ingångslönen också fick ett lönepåslag så att de hamnade minst på samma nivå som ingångslönen. Den högre löneutvecklingen för kvinnor inom nivå 4 till 6 beror, i likhet med vad som gäller för chefer, också till viss del på att mäns lönenivåer fortfarande är högre än kvinnors för individer inom samma grupperingsnivå hos samma medlem. Brist på lämpliga sökanden kopplat till löneläge och löneutveckling Regeringen följer upp hur löneskillnaden mellan kvinnor och män utvecklas. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har inom staten mer än halverats sedan En av förklaringarna till detta är att kvinnors löneökningar under en längre period varit större än mäns, speciellt inom lika arbeten där män har högre lön än kvinnor. Detta har lett till att löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat. I Konjunkturbarometern för den statliga sektorn en prognos för 2016 presenteras Arbetsgivarverkets medlemmars makroekonomiska förutsättningar samt resultaten från en enkätundersökning gällande medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. I avsnittet om kompetensförsörjning ställs bland annat frågor kring brist på lämpliga sökande, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal. Bristen ökar på hela arbetsmarknaden och det gäller främst högutbildade tjänstemän och akademiker. Även inom staten ökar bristtalet igen och i senaste undersökningen uppgav mer än hälften av medlemmarna att de hade brist på lämpliga sökanden, men att verksamheten inte påverkades i så stor grad av detta. Nästan en tredjedel av medlemmarna har sagt upp personal och var fjärde med- lem tror att de kommer ha övertalighet inom det kommande året. Dock är det fortfarande få medlemmar som har svårt att behålla personal. Sett till frågorna ovan är det några arbetsområden som studerats även i denna rapport. Det rör sig om BESTA-arbetsområde 46 IT-arbete för alla verksamhetsinriktningar samt det sammansatta området Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. IT-arbete Det område som flest av Arbetsgivarverkets medlemmar upplever att det finns brist på lämpliga sökanden är inom IT-området. Andelen i den senaste undersökning uppgår till 49 procent bland de som uppgett brist. IT-arbete finns inom samtliga verksamhetsinriktningar över hela det statliga avtalsområdet. De flesta inom IT-arbete är klassificerade inom grupperingsnivåerna tre och fyra. Anmärkningsvärt att notera är att löneutvecklingen för identiska individer inom IT-arbete är betydligt lägre än för staten totalt. Diagram 13 visar att samtidigt som löneutvecklingen är lägre för IT-arbete så är lönenivån högre för IT-arbete än staten totalt. 16

17 Diagram 13. Löneutveckling och lönenivå september 2015 för IT-arbete och Staten totalt inom grupperingsnivåerna 3 och 4 4 3,5 % Löneökning Staten nivå 3 Staten nivå 4 3 2,5 2 1,5 1 0,5 IT-arbete nivå 3 IT-arbete nivå Lönenivå Den här utvecklingen skulle kunna förklaras av att IT-arbete i staten är ett brett område. Det finns sannolikt grupper som bristen oftast gäller, till exempel IT-arkitekter, där både löneläge och löneutveckling kan vara högre än i staten totalt. En annan förklaring kan vara att medlemmar inte har kunnat anställa de som egentligen verksamheten kräver och istället köpt in konsulter. Det syns inte i vår statistik eftersom bristen varit så stor att de inte gått att anställa alls. Diagram Utvecklingen av antal anställda för det sammansatta BESTA-arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhets-inriktningen Socialt skydd m.m Antal anställda, Kollektivet Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom Socialt skydd m.m Mer än hälften av medlemmarna inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. har ökat antalet anställda och nästan alla tror på ett ökat antal anställda det kommande halvåret. Stor del av ökningen återfinns inom det sammansatta BESTA-arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Här återfinns ett antal medlemmar inom Arbetsgivarverket som fått förändrat uppdrag då samhället i större utsträckning efterfrågar deras tjänster. Detta har lett till att de utökat antalet anställda. 17 Inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete har löneökningarna för perioden varit lägre än vad utvecklingen varit för staten totalt. Det gäller den kollektiva löneutvecklingen såväl som den för identiska individer samt den för identiska individer med identisk BESTA-kod. Även lönespridningen är lägre när den jämförs med staten totalt. Lönenivåerna i vår studerade grupp är något lägre än för staten totalt, framförallt när det

18 gäller de övre percentilerna. Att löneläget är något lägre än i staten totalt kan bland annat förklaras av att andelen som återfinns på grupperingsnivå tre och fyra är större inom den grupp som studerats än inom staten totalt. En annan bidragande faktor är att yngre är överrepresenterade i gruppen jämfört med staten totalt och de yngre har ett lägre löneläge. En ytterligare omständighet som spelar in är att olika arbetsområden har olika lönelägen och att grupperingsnivåer inom BESTA inte behöver vara direkt jämförbara med varandra när det gäller lönenivåer. Alla medlemmar inom verksamhetsinriktningen har försökt rekrytera och nästan alla har upplevt stor brist på lämpliga sökande. Bristen gäller framförallt handläggarnivå inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Nästan hälften anser att bristen påverkar verksamheten i stor omfattning. Mer än 40 procent av medlemmarna uppger nu också att de har svårt att behålla personal på handläggarnivå inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. När bristen ökar behöver verksamheten både fokusera på att rekrytera den kompetens de behöver samt arbeta på att behålla befintlig personal. När verksamheten samtidigt är inne i en expansiv fas blir det än mer svårt att rekrytera. Fler medlemmar inom Socialt skydd m.m. har också en relativt stor personalomsättning i just de yngre åldersgrupperna och måste därför arbeta för att behålla personal även där. Däremot är löneutvecklingen inom den studerade gruppen fortfarande modest, vilket talar för att problemet med brist och svårighet att behålla befintlig personal inte har bemötts genom höjda löner. Brist och löneutveckling Inom IT-arbete i hela staten samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. upplever Arbetsgivarverkets medlemmar brist på lämpliga sökande samt har svårt att behålla personal. En vanlig effekt i samband med brist på lämpliga sökande och svårigheter att behålla personal är att lönerna ökas för att attraktiviteten hos medlemmen ska öka. Det är dock något som inte har visats för de studerade grupperna där löneutvecklingen är lägre än i staten totalt. 18

19 Rapportserie 2016:2 Box 3267, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel:

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T)

Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T) Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T) Centrala avtal 2013:3 2010-10-25 med ändringar t.o.m. 2012-10-25 Ersätter Centrala avtal nr 2011:3 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Polismyndigheten Värmland

Polismyndigheten Värmland 1 (3) Datum2008-06-03 Diarienr (åberopas vid korresp) 2008-07-01 AAA-801-204/08 Er referens Polismyndigheten Värmland Arbetsgivare: Arbetstagare : Justering: Polismyndigheten Värmland OFR/P Värmlands Polisförening

Läs mer

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Löneläget 2015 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ännu en gång, stort tack till Er som svarat på 2015 års löneenkät! 62 % av förbundets

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010 2012)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010 2012) Avtal Bilaga 1 2010-10-08 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013 Preliminär ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1 april 2012-31 mars 2013. Överenskommelsen

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2012-2013)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2012-2013) Avtal 2012-10-04 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun Lönekartläggning 2014 Alingsås kommun Inledning Enligt diskrimineringslagen ska samtliga arbetsgivare genomföra en lönekartläggning minst vart tredje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka,

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart nr 14 april 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart

Läs mer

Lönestatistik 2009 Chefer

Lönestatistik 2009 Chefer Din lön Lönestatistik 2009 Chefer Här presenteras Juseks statistik över löneläget i september 2009. Statisti ken kan tjäna som underlag inför den årliga individuella lönesätt ningen eller när du söker

Läs mer

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

PM nr 2 inför löneöversyn 2016 PM nr 2 inför löneöversyn 2016 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2016. Varje förvaltningschef och HR konsult ansvarar för att lönesättande

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Avtalsextra 21 april 2016

Avtalsextra 21 april 2016 Avtalsextra 21 april 2016 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 20 april 2016 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 maj 2016 31 mars 2017, vilket motsvarar 11 månader. Avtalets

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Lönespecial 2013 Nummer 3-2011

Lönespecial 2013 Nummer 3-2011 Lönespecial 2013 Nummer 3-2011 Lönesamtalen är igång.. Lönerörelsen har inletts Av Per Hammarqvist Sidan två Så har årets lönerörelse sparkat igång, ungefär ett halvår in på avtalstiden. Lönesamtalen har

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Den 10 april 2013 enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Denna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

November 2013 Nummer 3-2011

November 2013 Nummer 3-2011 November 2013 Nummer 3-2011 Löneförhandlingarna avslutade Enkäter Nyhetsbrevets framtid? Lönerörelsen avslutad för den här gången Av Per Hammarqvist Sidan två Så har vi tagit igenom oss årets lönerörelse

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010 Förhandlingsprotokoll Massa/Papper Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer Tid: den 10 april 2010 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Lön. Lön 2013-09-14. Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

Lön. Lön 2013-09-14. Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp 2013-09-14 Lön Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp Facklig grundkurs 2013/14 - Lön 3 1 2013-09-14 Vad tjänar en lärare? En

Läs mer

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning Avtal om lokal lönebildning..3 1 Avtalets omfattning 4 2 Lönebildningens syfte och förutsättningar.. 4 3

Läs mer

Chefen kollar dig på webben

Chefen kollar dig på webben Chefen kollar dig på webben Resultaten i Manpower Work Life visar att chefer letar upp information om arbetssökande på deras privata sociala nätverk på webben, bl.a. för att ta reda på om den arbetssökandes

Läs mer

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2008-319 2008-06-04 Dossie 430 Parter: Tullverket OFR/P genom TULL-KUST Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010 Inledning Detta avtal omfattar medlemmar tillhörande

Läs mer

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning. Nya avtalet 800 kronor i potten Avtalsperioden Det nya avtalet är treårigt och löper från den 1 oktober 2007 till den 30 september 2010. Avtalet går inte att säga upp under avtalsperioden. Lönerna 1. Ny

Läs mer

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007 Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 27 Inledning Det finns nästan 36 människor som arbetar i Södertörnskommunerna plus kommun. Det är de som möter eleverna i skolan, som ger äldre och handikappade

Läs mer

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning Helsingborgs Stad STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Jag kallade en gång, under den turbulenta hösten 2008, mina närmaste chefers ledarstil för medeltida.

Jag kallade en gång, under den turbulenta hösten 2008, mina närmaste chefers ledarstil för medeltida. Kolleger! Kamrater! Mötesdeltagare! Jag kallade en gång, under den turbulenta hösten 2008, mina närmaste chefers ledarstil för medeltida. Det var på ett stormöte med personal och chefer. Det var kanske

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess 2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Regler för lönesättning

Regler för lönesättning BILAGA 3 REGLER FÖR LÖNESÄTTNING Bilaga 3 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en reallöneutveckling. Det är av stor vikt för

Läs mer