Arbetsförmedlingens Återrapportering Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b Återrapporteringen avser och första halvåret 2014

2 Sida: 2 av 52

3 Sida: 3 av 52 Dnr: Af-2013/ Datum: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetsförmedlingen ska senast 1 augusti 2014 redovisa en fördjupad analys av programmet arbetslivsintroduktion. Analysen ska avse verksamheten under 2010, 2011, 2012, 2013 och första halvåret Av analysen ska framgå vilka typer av insatser Arbetsförmedlingen har tillhandahållit, aktivitetsnivån i programmet samt en beskrivning av deltagarna, bl.a. hur länge de har varit frånvarande från arbetsmarknaden, deras utbildningsnivå och var i landet de bor. Vidare ska analysen innehålla en uppföljning av vad som har hänt med deltagarna efter avslutad arbetslivsintroduktion, dvs. hur stor andel som gått vidare till Arbetsförmedlingens övriga verksamheter t.ex. i vilka arbetsmarknadspolitiska program eller lämnat arbetslivsintroduktionen för t.ex. arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen ska bistå Försäkringskassan med relevant statistik i uppföljningen av de personer som omfattas av samarbetet mellan myndigheterna. Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad generaldirektör Karin Leth. Ärendet har föredragits av kvalificerad handläggare Rasmus Sundin. I den slutliga handläggningen har direktören för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, avdelningschef Joanna Berlin och Lila Ericsson deltagit. Karin Leth Rasmus Sundin

4 Sida: 4 av 52

5 Sida: 5 av 52 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion Beskrivning av personliga karakteristika Den genomsnittliga deltagaren är en inrikes född kvinna år med gymnasieutbildning bosatt i Stockholms län Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Frånvaro från arbetsmarknaden Deltagarna har haft lägre inkomst jämfört med befolkningen i övrigt under lång tid Bristande förankring mot arbetsmarknaden under lång tid I genomsnitt har deltagarna varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa elva av de senaste 23 åren Insatser i programmet arbetslivsintroduktion Tillgängliga insatser på Arbetsförmedlingen Utvecklingen av insatser för att möta målgruppens behov Tillhandahållna insatser och aktivitetsnivå Kartläggande och utredande insatser vanligt förekommande Låg aktivitetsnivå i programmet arbetslivsintroduktion Specialistinsatser vanligt förekommande för många deltagare Insatser via externa leverantörer Insatser som påbörjas i programmet arbetslivsintroduktion fortsätter ofta i andra program Deltagarnas uppfattning om programmet arbetslivsintroduktion Insatserna väl anpassade efter behov och förutsättningar Deltagarna är nöjda med bemötande och service Insatser för deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Viss skillnad i insatser för deltagare som kommer till programmet en andra gång Låg aktivitetsnivå men nöjda deltagare Uppföljning Uppföljning 90 dagar efter programslut...31

6 Sida: 6 av Stor andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program Fortsatta rehabiliterande och kartläggande insatser behövs Uppföljning över tid Andelen till arbete ökar samtidigt som fler personer återvänder till sjukförsäkringen Uppföljning av gruppen som skrevs in i programmet arbetslivsintroduktion i januari Över tid återspeglas deltagarnas skilda förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering Uppföljning av resultat fördelat på olika grupper av deltagare Olika grupper av deltagare uppvisar skillnader Uppföljning av deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Lägre andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program Diskussion Bilaga Beskrivning av data Beskrivning av deltagare LISA Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier Sökandeundersökning Data på uppföljning Status på Arbetsförmedlingen Sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker Deskriptiva data för deltagare åren Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion... 50

7 Sida: 7 av 52 Sammanfattning Programmet arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen för programmet är de personer vars dagar med sjukpenning har tagit slut (maximalt 914 dagar). Insatsen kan pågå under som längst tre månader och under tiden får deltagaren aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen har efter införandet av programmet arbetslivsintroduktion år 2010 erhållit ett breddat uppdrag och deltagarna utgör delvis en ny målgrupp. Tidigare uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen har föregåtts av en arbetsmarknadspolitisk bedömning, det vill säga huruvida individen har förutsättningar att ta del av insatser. Detta är inte fallet i programmet arbetslivsintroduktion. Ett utmärkande drag hos deltagarna i programmet är främst en historik av långvarig ohälsa. Även pågående ohälsa är mer omfattande hos deltagarna än hos tidigare målgrupper för arbetslivsinriktad rehabilitering. Långa perioder av arbetslöshet är vanligt hos deltagarna. Variationerna mellan deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion är stora, men som grupp har de varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa i drygt elva av de senaste 23 åren. Antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion under perioden januari 2010 till juni 2014 uppgår till Ungefär 68 procent av deltagarna är kvinnor och flest deltagare hittas i åldersintervallet år. Sett till utbildningsnivå har 46 procent av deltagarna gymnasieutbildning och 27 procent har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Cirka 47 procent av deltagarna kommer från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Ungefär 14 procent kommer från Norrland 1 och 39 procent från övriga län. Cirka 50 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har eller har haft en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga registrerad på Arbetsförmedlingen. Programmets syfte är att kartlägga deltagarnas förutsättningar att ta del av Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Insatser av kartläggande och utredande karaktär dominerar därför under programtiden. Insatser av Arbetsförmedlingens specialister och arbetsplatsförlagda aktiviteter är även förekommande. Aktivitetsnivån ska tolkas mot bakgrund av att det inte finns några krav på att deltagaren ska kunna delta i insatser i specificerad omfattning som det kan finnas i andra arbetsmarknadspolitiska program. Av 7 b i förordningen (2000:634) om 1 Gävleborgs län, Jämtlands län, Norrbottens län, Västerbottens län och Västernorrlands län.

8 Sida: 8 av 52 arbetsmarknadspolitiska program framgår att: För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Således ska deltagarna ges möjlighet att få ta del av insatser som är anpassade utifrån deras behov och förutsättningar. Generellt är aktivitetsnivån låg och flertalet har en aktivitetsnivå på en eller några timmar i veckan. Vissa deltagare deltar inte alls i aktiva insatser under programtiden. Den främsta orsaken till detta är ohälsa. I en sökandeundersökning i mars 2014 anger deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion att insatserna är väl anpassade efter deras behov och förutsättningar och att tiden i insats är lagom anpassad efter deras förutsättningar. De är generellt mycket nöjda med bemötandet från Arbetsförmedlingen. För dem som skrevs in i programmet var statusen 90 dagar efter avslutat program följande: cirka elva procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 67 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 22 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Med tiden ökar andelen personer som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete. Även andelen som lämnar Arbetsförmedlingen och antas återvända till sjukförsäkringen ökar över tid. Av de deltagare som uppnått 270 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion var vid denna tidpunkt: cirka 17 procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 43 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 40 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Den första gruppen som lämnade sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid (914 dagar) skrevs in i programmet arbetslivsintroduktion i januari Denna grupp var även relativt sett stor ( personer). Den 30 juni 2014 var av dessa personer: drygt 32 procent i arbete eller reguljär utbildning knappt 20 procent fortsatt inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i program eller som övriga inskrivna

9 Sida: 9 av 52 cirka 48 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Att 32 procent av deltagarna gått till arbete eller reguljär utbildning efter drygt fyra år bedömer Arbetsförmedlingen vara ett tämligen positivt resultat då deltagarna har en lång historik av ohälsa och frånvaro från arbetsmarknaden. Över tid sker en process där deltagare med arbetsförmåga går till arbete eller reguljär utbildning. Likaså går deltagare med omfattande ohälsa och dåliga förutsättningar för arbete och arbetslivsinriktad rehabilitering tillbaka till sjukförsäkringen. I fall där deltagare har fortsatta behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och begränsade förutsättningar för arbete, kvarstår de på Arbetsförmedlingen i fortsatta åtgärder för att utveckla arbetsförmågan. Arbetsförmedlingen kan konstatera att det initieras betydligt färre gemensamma kartläggningar inom ramen för det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan under 2014 jämfört med tidigare år, 2 och detta påverkar sannolikt inflödet till programmet arbetslivsintroduktion eftersom deltagarna annars hade erhållit insatser i det förstärkta samarbetet och därigenom ökat chanserna för minskad ohälsa. Således skulle åsikten kunna torgföras att det skulle kunna initieras fler gemensamma kartläggningar och gemensamma aktiva insatser, samt att den samordnade rehabilitering som faktiskt genomförs inom ramen för det förstärkta samarbetet skulle kunna ske tidigare än efter de i genomsnitt 551 dagar som i dagsläget är rådande. Under perioden oktober 2012 juni 2014 har personer kommit till programmet arbetslivsintroduktion en andra gång. En fråga som bör ställas är varför så många deltagare kommer till programmet arbetslivsintroduktion för andra gången. Vad händer under de 914 dagar som individen befinner sig i sjukförsäkringen? I dagsläget finns ingen samlad rapporterad kunskap om hur de rehabiliterande insatserna under denna period ser ut, och därför skulle en djupare analys av detta behöva komma till stånd. Arbetsförmedlingen anser att det finns skäl att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan närmare granskar vilka insatser personer får under tid med ersättning från sjukförsäkringens 914 dagar, vilka aktörer som erbjuder insatserna, vilka effekter dessa insatser har och hur de på ett fullgott sätt skulle kunna samordnas med arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare i sjukfallet. 2 Detta redovisas närmare i återrapporten Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i samarbete (Dnr: Af-2013/508922).

10 Sida: 10 av 52

11 Sida: 11 av Inledning Programmet arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen för programmet är de personer vars dagar med sjukpenning har tagit slut (maximalt 914 dagar). Insatsen kan pågå under som längst tre månader och under tiden får deltagaren aktivitetsstöd. Syftet med programmet är att förbereda personen för fortsatt deltagande i Arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. Insatserna ska ges efter individens förutsättningar och resurser för att delta i aktiva insatser ska vid behov anpassas individuellt. Deltagande i programmet arbetslivsintroduktion är en rättighet reglerad i lagstiftning. Återrapporten ger en beskrivning av deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion, vilka insatser Arbetsförmedlingen har tillhandahållit samt en uppföljning av deltagarna. Då Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att redovisa en beskrivning av deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har Arbetsförmedlingen valt att redovisa data för unika individer. Detta innebär att uppgifter kan skilja sig från andra rapporter av Arbetsförmedlingen där andra redovisningsprinciper tillämpats. Data redovisas, om möjligt, uppdelat på 2010, 2011, 2012, 2013, första halvåret 2014 och totalt. Uppföljning för första halvåret 2014 redovisas inte då deltagarna ej hunnit lämna programmet. Data delas, om möjligt, upp efter kön, ålder, inrikes/utrikes född, funktionsnedsättning 3, utbildningsnivå och bosättning. 3 Om inget annat anges avser funktionsnedsättning i denna återrapport funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

12 Sida: 12 av 52

13 Sida: 13 av Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion 2.1 Beskrivning av personliga karakteristika Antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion under perioden januari 2010 till juni 2014 uppgår till För att få en uppskattning om hur representativ gruppen i programmet arbetslivsintroduktion är har denna satts i relation till en jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen utgörs av samtliga personer som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under perioden januari 2010 juni Läsaren bör dock beakta att även om det finns karakteristika som utmärker deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion finns det stora variationer på individnivå Den genomsnittliga deltagaren är en inrikes född kvinna år med gymnasieutbildning bosatt i Stockholms län Ungefär 68 procent av deltagarna i programmet under perioden januari 2010 juni 2014 var kvinnor, vilket kan jämföras med dem som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under samma period där cirka 49 procent var kvinnor. Gruppen deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är liktydig med gruppen individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (914 dagar). Kvinnors höga representation förklaras av att kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. I relation till jämförelseguppen är deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion äldre. Deltagarna hittas främst i åldersintervallet år medan de i jämförelsegruppen finns i åldersgruppen Cirka tre procent av deltagarna i programmet är yngre än 30 år, medan andelen yngre än 30 år i jämförelsegruppen är cirka 39 procent. Ungefär 50 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har eller har haft en funktionsnedsättning registrerad på Arbetsförmedlingen. I jämförelsegruppen är det endast 16 procent som har en funktionshinderkod registrerad. Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning innebär inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning. Registrering kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete. Dessa personer har i hög grad återvänt till sjukförsäkringen. 4 Totalt personer.

14 Sida: 14 av 52 Vad gäller utrikes födda är andelen ungefär 21 procent vilket kan jämföras med jämförelsegruppen där cirka 29 procent är utrikes födda. Sett till utbildningsnivå har 46 procent av deltagarna gymnasieutbildning och 27 procent har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. I relation till jämförelsegruppen är utbildningsnivån något lägre hos deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion då en större andel endast har grundskola och en mindre andel har gymnasial utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger på samma nivå som i jämförelsegruppen. Cirka 47 procent av deltagarna kommer från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Ungefär 14 procent kommer från Norrland 5 och 39 procent från övriga län. I relation till jämförelsegruppen är deltagarna likartat geografiskt fördelade. I tabell 1 nedan redovisas data på deltagarna fördelat på kön, ålder, inrikes/utrikes födda, funktionsnedsättning, utbildningsnivå och bosättning. 5 Om inget annat anges avser Norrland i denna återrapport Gävleborgs län, Jämtlands län, Norrbottens län, Västerbottens län och Västernorrlands län.

15 Sida: 15 av 52 Tabell 1 Deskriptiva data för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion mellan 2013 juni 2014 (för åren , se tabell 10 i bilaga) 6 Variabel Totalt Jämförelsegrupp Helår jan - jun jun 2014 Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Andel Kvinnor ,7% ,0% ,2% 49,3% Män ,3% ,0% ,8% 50,7% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Ålder år 413 4,4% 218 4,7% ,1% 39,4% år ,1% ,2% ,7% 20,8% år ,5% ,2% ,1% 17,9% år ,8% ,3% ,3% 13,7% 60- år ,2% ,7% ,7% 8,2% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Födelseland Inrikes ,4% ,7% ,9% 71,3% Utrikes ,6% ,3% ,1% 28,7% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Funktionsnedsättning Ja ,7% ,8% ,7% 15,9% Nej ,3% ,2% ,3% 84,1% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Utbildningsnivå Förgymnasial utb ,6% ,7% ,8% 22,5% Gymnasial utb ,2% ,6% ,1% 50,3% Eftergymnasial utb ,2% ,7% ,2% 27,2% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Bosättning Stockholms län ,0% ,1% ,0% 18,8% Västra Götalands län ,7% ,1% ,5% 16,9% Skåne län ,1% ,5% ,6% 13,6% Norrland ,9% ,2% ,3% 13,8% Övriga län ,3% ,1% ,6% 36,9% Summa ,0% ,0% ,0% 100,0% Källa: Arbetsförmedlingen 6 Avrundningsfel kan förekomma i samtliga nedanstående tabeller och diagram.

16 Sida: 16 av Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingen har valt att undersöka dem som under för andra gången uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (914 dagar), och som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. Som skrevs i 2013 års återrapportering skedde det största återflödet i oktober 2012 (1 333 personer). Detta har att göra med att en relativt stor grupp deltagare startade i programmet arbetslivsintroduktion i början av 2010, och summeras 914 dagar med de tre månader som programmet fortlöper med start i början av 2010 kan deltagarna komma tillbaka till Arbetsförmedlingen hösten Mellan oktober 2012 och juni 2014 har det i genomsnitt per månad varit 396 personer som för andra gången startat i programmet arbetslivsintroduktion. Sett till personliga karakteristika skiljer sig gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion två gånger (se tabell 11 i bilaga) något i relation till hela gruppen med beslut om arbetslivsintroduktion. Deltagare med ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion har en större andel med registrerad funktionsnedsättning (tolv procentenheter större andel), samt en högre andel utrikes födda. Gruppen har även en högre andel personer äldre än 40 år. En viss skillnad grupperna emellan hittas i könsfördelningen. Gruppen som fått ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion har fem procentenheter högre andel kvinnor jämfört med hela gruppen som deltagit i programmet. Detta beror sannolikt på, som beskrevs ovan, att kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Eftersom gruppen som deltagit i programmet en andra gång uppnått maximal tid i sjukförsäkringen två gånger, kommer andelen kvinnor sannolikt vara något högre jämfört med hela gruppen. 2.2 Frånvaro från arbetsmarknaden För att beskriva hur länge deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion varit frånvarande från arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen valt att studera historik avseende inkomstnivåer, ersättning från sjukförsäkringen samt inskrivningsperioder på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Uppgifterna kommer från LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans egna register (för beskrivning av LISA, se bilaga).

17 Sida: 17 av Deltagarna har haft lägre inkomst jämfört med befolkningen i övrigt under lång tid Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har jämfört med befolkningen i övrigt haft en lägre inkomstnivå under lång tid. 7 Som visas i diagram 1 nedan har deltagarna i programmet som grupp haft en lägre inkomstnivå från och med början av 1990-talet. Mellan år 1991 och fram till år 2004 var inkomstutvecklingen för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion relativt sett lika som för befolkningen i övrigt, om än på en lägre nivå. Efter 2005 har skillnaden i inkomst ökat som en konsekvens av att deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion i princip inte haft någon inkomstutveckling. Under 2010 hade deltagarna i programmet en negativ inkomstutveckling för att under 2011 öka något. Mellan 2011 och 2012 var inkomsten oförändrad. Diagram 1 Total inkomst för perioden Befolkningen Källa: Arbetsförmedlingen och SCB, egna beräkningar Bristande förankring mot arbetsmarknaden under lång tid Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har från 1991 jämfört med befolkningen i övrigt haft en större andel av sin totalinkomst från andra källor än lönearbete. De har således i större utsträckning haft sin inkomst från exempelvis arbetslöshets- och/eller sjukförsäkringen. Det visar att deltagarna varit betydligt mer utsatta för arbetslöshet och/eller ohälsa än befolkningen i övrigt. Under perioden 1991 till 2000 var andelen av totalinkomsten som kom från annat än lönearbete mellan tio till 20 procentenheter högre 7 I inkomstmåttet summeras löneinkomst samt en av SCB konstruerad variabel benämnd socink, som avser inkomst från annat än aktivt arbetslivsdeltagande (se bilaga).

18 Sida: 18 av 52 för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion jämfört med befolkningen i övrigt. Därefter har skillnaden i princip ökat varje år, med undantag för 2011 då skillnaden minskade en aning. I diagram 2 nedan illustreras hur stor andel av totalinkomsten som kommer från annat än lönearbete för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion respektive befolkningen i övrigt. Diagram 2 Andel av total inkomst som ej kommer från lönearbete för perioden % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Befolkningen 0% Källa: Arbetsförmedlingen och SCB, egna beräkningar I genomsnitt har deltagarna varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa elva av de senaste 23 åren I tabell 2 nedan redovisas antal dagar som inskriven på Arbetsförmedlingen samt dagar med ersättning från sjukförsäkringen för samtliga individer som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 8 I genomsnitt har deltagarna i programmet antingen varit arbetslösa eller haft ersättning från sjukförsäkringen i drygt elva av de senaste 23 åren. 8 Dagar som inskriven i en sökandekategori som innebär att personen är i någon form av arbete, är ej medräknade (exempelvis sökandekategori 42, lönebidrag).

19 Sida: 19 av 52 Tabell 2 Antal dagar i genomsnitt som deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion haft ersättning från sjukförsäkringen eller varit inskrivna på Arbetsförmedlingen Variabel Antal dagar Antal dagar Totalt Varav Arbetsförmedling Varav Sjukpenning Varav Sjuk-/Aktivitetsersättning Källa: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, egna beräkningar I jämförelse med 2013 års återrapportering har det totala antalet dagar ökat något, vilket är naturligt då ytterligare cirka ett år tillkommit i analysen. En annan observation är att nyinflödet av individer till programmet arbetslivsintroduktion som skett under 2013 och 2014 har färre historiska dagar med ersättning från sjukförsäkringen eller som inskriven på Arbetsförmedlingen jämfört med samtliga deltagare i arbetslivsintroduktionen sedan programmets införande. Detta är ett resultat som redovisats även i tidigare återrapporteringar. 9 Dagar från Arbetsförmedlingen inkluderar 1991 februari Dagar från Försäkringskassan inkluderar 1991 maj Årtalen i tabellen avser programstart i arbetslivsintroduktion.

20 Sida: 20 av 52

21 Sida: 21 av Insatser i programmet arbetslivsintroduktion 3.1 Tillgängliga insatser på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens samlade tjänsteutbud är tillgängligt för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. Främst är kartläggande, arbetsförberedande och arbetsrelaterade rehabiliteringsinsatser aktuella. 10 Alla insatser ska anpassas efter den enskildes behov. Exempelvis ges inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion: kartläggande och utredande samtal psykoterapi insatser av Arbetsförmedlingens specialister 11 yrkesvägledning kurser i stresshantering och friskvård motiverande samtal arbetsplatsförlagda aktiviteter hos företag och föreningar, arbetsprövning och arbetspraktik i vägledande syfte fysisk träning och ergonomi för personer med begränsningar i rörelseapparaten Utvecklingen av insatser för att möta målgruppens behov Arbetsförmedlingens mobilisering inför och under den inledande perioden med programmet arbetslivisintroduktion bestod i att utveckla en ny tjänst inom verksamheten samt att upphandla kompletterande rehabiliteringstjänster för att kunna möta deltagarnas behov. Två bidrag till att hitta lämpliga insatser har varit: Utveckling och införande av tjänsten Arbetsförberedande insatser För att tillgodose behovet hos personer med lång tids frånvaro från arbetsmarknaden, har Arbetsförmedlingen infört tjänsten Arbetsförberedande insatser. Tanken är att tjänsten samlat ska erbjuda insatser och utveckla arbetsförmågan hos deltagare i en svår omställningssituation. Målsättningen med tjänsten är att personer som ett resultat av denna ska kunna ta del av jobbsökaraktiviteter och Arbetsförmedlingens övriga tjänsteutbud. 10 Deltagarna kan inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion ha planerade insatser eller aktiviteter genom annan aktör, till exempel medicinsk behandling inom vården. 11 Arbetsförmedlingens specialister utgörs av: psykologer, sjukgymnaster/arbetsterapeuter, socialkonsulenter och specialister inom områdena syn, döv och hörsel.

22 Sida: 22 av 52 Upphandlade rehabiliteringstjänster hos extern leverantör Arbetsförmedlingen upphandlar rehabiliteringstjänster från externa leverantörer för att tillgodose behovet av motiverande och bearbetande insatser samt sysselsättning anpassad för personer med låg aktivitetsnivå. För de behov som kan finnas hos personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, erbjuder rehabiliteringstjänsterna stora möjligheter till individuell anpassning och utformning. Tjänsterna ger ett viktigt resurstillskott och ökar den geografiska spridningen på insatserna vilket ger bättre förutsättningar för ett enhetligt tjänsteutbud. 3.2 Tillhandahållna insatser och aktivitetsnivå Deltagarnas förutsättningar att tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering varierar. Med detta i åtanke är den individuella kartläggning som görs med samtliga deltagare avgörande för vilka insatser som blir aktuella på Arbetsförmedlingen. Denna kartläggning genomförs i regel tillsammans med handläggare på Försäkringskassan (även kallad gemensam kartläggning) Kartläggande och utredande insatser vanligt förekommande I programmet arbetslivsintroduktion är insatser av kartläggande och utredande art vanligast förekommande. Den som deltar i programmet har således främst möten och samtal med sin arbetsförmedlare, samt vid behov även med Arbetsförmedlingens specialister. Andra vanliga insatser är arbetsplatsförlagda (exempelvis arbetsträning och arbetspraktik) samt motiverande och aktiverande insatser hos extern aktör. Aktiviteterna är snarare en introduktion till insatser vid Arbetsförmedlingen än förberedelse till arbetsplatsförlagda aktiviteter. En sökandeundersökning för personer inskrivna i programmet arbetslivsintroduktion genomfördes i mars I undersökningen fick deltagarna ange vilka insatser de deltagit i under den senaste veckan. 12 Av de svarande var det 35 procent som uppgav att de deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan. Detta kan jämföras med sökandeundersökningarna som genomfördes i april 2012 och mars 2013 då det var 57 respektive 42 procent som deltagit i någon insats under den senaste veckan. Vissa deltagare i programmet har så omfattande aktivitetsbegränsningar att det är svårt för Arbetsförmedlingen att göra en planering med lämpliga aktiviteter. I dessa fall pågår ofta även andra inplanerade insatser, till exempel från vårdgivare. 12 Sökandeundersökningen utfördes bland dem som under mars 2014 hade ett pågående programbeslut om arbetslivsintroduktion. I urvalet ingick 500 personer och svarsfrekvensen var 76 procent (se bilaga).

23 Sida: 23 av 52 Den främsta anledningen till minskad aktivitetsnivå hos programdeltagarna är en ökning av ohälsan mellan 2012 och Utvecklingen har gått från att det 2012 var 36 procent som uppgav att de varit förhindrade att delta i någon aktivitet på grund av ohälsa, till att det 2014 var 72 procent som uppgav detsamma. Över tid tycks alltså ohälsan öka hos deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. En möjlig förklaring till detta är att andelen personer som kommer från sjukförsäkringen till programmet för en andra gång ökar över tid. I sökandeundersökningen fick respondenterna även frågan huruvida programmet arbetslivsintroduktion föregåtts av gemensam kartläggning och planering av aktiva insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Cirka 90 procent av de svarande uppgav att de deltagit i en sådan planering (cirka tio procent svarade nej), vilket tyder på att för 90 procent av deltagarna har programmet arbetslivsintroduktion föregåtts av deltagande i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att 90 procent av deltagarna i arbetslivsintroduktionen deltagit i gemensam kartläggning inom det förstärkta samarbetet tyder på att deltagarna kommer till gemensam kartläggning och aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen relativt sent i sjukskrivningsprocessen. Detta är något som även bekräftas av den kvalitetsuppföljning/stickprovsundersökning som genomfördes i mars-april 2014 av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, där det för deltagarna i det förstärkta samarbetet i genomsnitt tar 551 dagar från sjukfallets start till samordnad rehabilitering mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 13 Om Försäkringskassans samordning av rehabilitering för den enskilde skett tidigare i sjukskrivningsprocessen skulle med stor sannolikhet färre antal personer gå vidare till programmet arbetslivsintroduktion, då dessa individer i stället skulle erhålla insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet. Med tidiga och aktiva insatser för individen i det förstärkta samarbetet skulle förutsättningarna för en lyckad arbetslivsinriktad rehabilitering öka. Av de personer som i mars 2014 uppgav att de deltagit i någon insats utgjordes 59 procent av svaren samtal och 25 procent av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Sex procent hade utredande insatser eller anpassning av arbetsplats. Under 2013 var fördelningen delvis en annan då 32 procent var i arbetsplatsförlagda aktiviteter. En gränsdragningsproblematik kan dock upplevas mellan olika typer av insatser då det kan vara svårt för deltagare att avgöra exakt vilken insats som varit aktuell. Exempelvis kan ett samtal innehålla både kartläggande och vägledande inslag. 13 Totalt har 400 ärenden granskats där samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avslutats. Granskningen genomfördes mars-april 2014.

24 Sida: 24 av 52 Diagram 3 Vilka typer av aktiviteter har du tagit del av inom programmet arbetslivsintroduktion under den senaste veckan? (Deltagarna har haft möjlighet att ange flera svar. Andelarna summerar inte till 100 procent) 70% 60% 59% 50% 40% 30% 25% 20% 13% 10% 0% 4% 0% 5% Samtal Kartläggning etc. Yrkesvägledning Aktiverande och motiverande samtal 1% 2% Utbildning Utprovning av arbetshjälpmedel etc. 5% Söka jobb etc. Arbetsplatsförlagd aktivitet Annan aktivitet Källa: Arbetsförmedlingen Låg aktivitetsnivå i programmet arbetslivsintroduktion Deltagare i programmet kan ha en aktivitetsnivå om 0-40 timmar i veckan. Många deltar i insatser mindre än en timme i veckan. I sökandeundersökningen i mars 2014 uppskattade de deltagare som deltagit i insatser under den senaste veckan hur många timmar dessa insatser fortgått. Andelen som uppgav att aktivitetsnivån var en timme eller mindre uppgick till 36 procent. Drygt 40 procent uppgav en aktivitetsnivå på 1-10 timmar och 22 procent hade en aktivitetsnivå på timmar. I jämförelse med tidigare år tycks utvecklingen gå i riktningen att en större andel under 2014 inte deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan (se avsnitt 3.2.1). Däremot ökar tiden i aktivitet hos dem som deltagit i någon insats. Under 2012 var det 17 procent som deltog timmar under senaste veckan, 2013 var det 19 procent och 2014 deltog 22 procent.

25 Sida: 25 av 52 Diagram 4 Tid i insats under den senaste veckan 40% 36% 30% 27% 22% 20% 15% 10% 0% 0-1 timme 1-5 timmar 5-10 timmar timmar Källa: Arbetsförmedlingen Aktivitetsnivån ska tolkas mot bakgrund av att det inte finns några krav på att deltagaren ska kunna delta i insatser i specificerad omfattning som det kan finnas i andra arbetsmarknadspolitiska program. Av 7 b i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program framgår att: För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Således ska deltagarna ges möjlighet att få ta del av insatser som är anpassade utifrån deras behov och förutsättningar Specialistinsatser vanligt förekommande för många deltagare Specialisterna inom Arbetsförmedlingen fungerar som ett konsultativt stöd och ger råd i enskilda ärenden samt riktade insatser direkt till deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. Insatserna kan bestå i utprovning av arbetshjälpmedel eller utredning av psykiska, fysiska och sociala förutsättningar för att utveckla deltagarens arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har under det senaste året utvecklat uppföljningssystemet för specialistinsatser och har därför enbart data för perioden juli 2013 juni Under perioden har specialistärenden inletts under tiden personerna deltog i programmet arbetslivsintroduktion. Totalt under perioden är det specialistärenden som startat för personer som blivit aktualiserade till specialist någon gång efter deltagande i programmet arbetslivsintroduktion.

26 Sida: 26 av Insatser via externa leverantörer Externa leverantörer ger, på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, motiverande, aktiverande och bearbetande insatser, arbetsplatsförlagda aktiviteter samt insatser inom vägledning och arbetsprövning. Exempelvis kan insatserna innefatta psykoterapi, friskvård och studiebesök på arbetsplatser Insatser som påbörjas i programmet arbetslivsintroduktion fortsätter ofta i andra program Deltagare som lämnar programmet arbetslivsintroduktion för fortsatt planering vid Arbetsförmedlingen har ofta kvar samma arbetsförmedlare. Om de kartläggande insatserna i programmet visar att deltagaren kan tillgodogöra sig aktiva insatser på Arbetsförmedlingen inleds dessa ofta under programtiden. Behovet av aktiva insatser är vanligen stort varför dessa kan fortsätta inom ramen för nya programbeslut om de är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. 3.3 Deltagarnas uppfattning om programmet arbetslivsintroduktion Insatserna väl anpassade efter behov och förutsättningar Deltagare som deltagit i insatser är i stort nöjda med anpassningen efter de egna förutsättningarna och behoven. I sökandeundersökningen i mars 2014 uppgav 45 procent att insatsernas innehåll varit mycket bra. Detta kan jämföras med 2012 och 2013 då 39 respektive 44 procent tyckte detsamma. Att andelen mycket nöjda deltagare har ökat med tiden ser Arbetsförmedlingen som ett positivt resultat. Endast tre procent ansåg att innehållet var mycket dåligt anpassat och 14 procent visste ej/att det var för tidigt att säga. En svårighet för deltagarna att bedöma insatserna kan ha att göra med att de är relativt nya i programmet och att de efter lång frånvaro från arbetslivet är osäkra på sin egen förmåga att delta i insatser.

27 Sida: 27 av 52 Diagram 5 Hur har aktiviteternas innehåll varit anpassade efter dina förutsättningar och behov? 50% 45% 40% 30% 20% 21% 16% 14% 10% 2% 3% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/för tidigt att säga Källa: Arbetsförmedlingen Andelen deltagare som ansåg att tiden i insats var lagom anpassad uppgick till 71 procent (72 procent 2013). Endast två procent av deltagarna ansåg att de hade för lite tid i aktivitet, och sju procent ansåg att de hade för mycket tid i aktivitet. Att 21 procent svarade att de inte vet/att det är för tidigt att säga kan bero på att de är relativt nya i programmet och därför inte anser sig kunna bedöma detta. Vidare kan det för vissa även bero på någon form av ohälsa vilket kan göra det svårt för individen att bedöma vilken omfattning som är lämplig.

28 Sida: 28 av 52 Diagram 6 Hur har tiden i aktivitet varit anpassad efter dina förutsättningar och behov? 80% 70% 71% 60% 50% 40% 30% 20% 21% 10% 0% 2% För lite tid i aktivitet Lagom mycket tid i aktivitet 7% För mycket tid i aktivitet Vet ej/för tidigt att säga Källa: Arbetsförmedlingen Deltagarna är nöjda med bemötande och service I flera undersökningar har deltagare i programmet arbetslivsintroduktion visat sig vara nöjda med bemötande och service som Arbetsförmedlingen givit. I sökandeundersökningen från mars 2014 svarade 95 procent att de är nöjda eller delvis nöjda med Arbetsförmedlingens service. Cirka 89 procent är nöjda med personalens bemötande och fem procent är mycket missnöjda med programmet arbetslivsintroduktion. Ungefär 60 procent av deltagarna uppgav att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Arbetsförmedlingen, medan tolv procent uppgav att de har litet eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. Andelarna av nöjda deltagare vad gäller service, bemötande och förtroende har alla gått upp sedan Att det 2014 är fem procent som är mycket missnöjda med programmet arbetslivsintroduktion får ses som en acceptabel andel (tio procent 2013), givet den omställningssituation som deltagarna står inför. Under framför allt 2010 är det Arbetsförmedlingens erfarenhet att det hos många av deltagarna fanns en oro och osäkerhet för vad övergången från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen skulle innebära. Särskilt den ekonomiska situationen oroade och vilka krav Arbetsförmedlingen skulle ställa. Med detta i åtanke är det positivt med en bra upplevelse av Arbetsförmedlingens bemötande och service, vilket framför allt innebär att förutsättningarna att tillgodogöra sig en fortsatt arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess förbättras.

29 Sida: 29 av Insatser för deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Viss skillnad i insatser för deltagare som kommer till programmet en andra gång Arbetsförmedlingen har valt att analysera om de tillhandahållna insatserna skiljer sig för gruppen deltagare som kommer till programmet en andra gång jämfört med hela gruppen i arbetslivsintroduktionen. I sökandeundersökningen som genomfördes i mars 2014 hade vissa respondenter deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en gång medan andra hade deltagit i programmet en andra gång. 14 Vad gäller insatser för gruppen som deltagit en andra gång svarade de lite annorlunda i relation till hela gruppen. I jämförelse är det vanligare med samtal, kartläggning samt motiverande och aktiverande insatser, men betydligt mindre förekommande med arbetsplatsförlagda aktiviteter för dem som deltagit en andra gång. Även detta ligger i linje med en mer omfattande ohälsa hos gruppen, då de befunnit sig maximala 914 dagar i sjukförsäkringen två gånger eller tidigare haft beslut om tidsbegränsad sjukersättning. I sökandeundersökningen uppgav 97 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång att programmet föregåtts av deltagande i gemensam planering (gemensam kartläggning) tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta kan jämföras med hela gruppen i arbetslivsintroduktionen där 90 procent uppgav detsamma. Arbetsförmedlingen har även valt att analysera registerdata för alla deltagare i programmet arbetslivsintroduktion, för att undersöka om det skiljer sig något i tillhandahållna insatser mellan hela gruppen i arbetslivsintroduktion och gruppen som deltagit i programmet en andra gång. 15 Flera av deltagarna som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har fortsatta behov av kartläggande och rehabiliterande insatser, och erhåller därför andra programbeslut efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats. Det som kan konstateras är att det ej råder någon skillnad när i tiden, i och efter avslutad arbetslivsintroduktion, ett annat programbeslut erhålles för hela gruppen i arbetslivsintroduktionen jämfört med gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång. Vad gäller erhållna insatser är det en betydligt lägre andel i gruppen som deltagit i arbetslivsintroduktionen en andra gång som deltagit i 14 Av de 380 svarande hade 60 respondenter deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång, varför resultatet för denna grupp ska tolkas med försiktighet. 15 Registerdata finns för alla personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion. Av dessa är det personer som även fått ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion.

30 Sida: 30 av 52 programmet fördjupad vägledning och kartläggning (FKV), jämfört med hela gruppen som deltagit i arbetslivsintroduktionen. Även programmet arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) och förberedande utbildning (FUB) är mindre vanligt förekommande för dem som deltagit i arbetslivsintroduktionen en andra gång. Detta beror sannolikt på att de personer som deltog första gången i programmet arbetslivsintroduktion erhöll dessa kartläggande och aktiverande insatser, medan de på grund av en mer omfattande ohälsa andra gången i arbetslivsintroduktionen ej deltog i någon aktivitet Låg aktivitetsnivå men nöjda deltagare I sökandeundersökningen svarade 23 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång att de deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan (vilket kan jämföras med 35 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Av dessa var det 45 procent som uppgav att aktivitetsnivån var en timme eller mindre (36 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Inte helt förvånande är aktivitetsnivån lägre hos de deltagare som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång jämfört med hela gruppen i programmet. Detta bekräftas även av sökandeundersökningen där 83 procent av dem som deltagit i programmet en andra gång uppgav att de var förhindrade att delta i någon aktivitet på grund av ohälsa (72 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Även i Arbetsförmedlingens registerdata bekräftas detta då det är en högre andel i gruppen som deltagit en andra gång som ej erhåller någon aktivitet/annat programbeslut, jämfört med hela gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. De som deltagit en andra gång är dock väldigt nöjda med anpassningen av innehållet i aktiviteterna. I denna grupp var det 75 procent som svarade att innehållet i aktiviteterna varit mycket bra anpassade efter individens förutsättningar och behov (45 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Även Arbetsförmedlingens service är gruppen nöjd med, då 95 procent svarade ja på den frågan i sökandeundersökningen. Vad gäller programmet arbetslivsintroduktion specifikt är det två procent som är mycket missnöjda (kan jämföras med hela gruppen där fem procent är mycket missnöjda).

31 Sida: 31 av Uppföljning 4.1 Uppföljning 90 dagar efter programslut Stor andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program Nästan samtliga deltagare är kvar i programmet arbetslivsintroduktion under de tre månader programmet fortgår. Efter programmet sker ett utflöde från Arbetsförmedlingen. När programmet är avslutat och 90 dagar har passerat är dock en stor andel kvarstående på Arbetsförmedlingen. För dem som skrevs in i programmet var statusen 90 dagar efter avslutat program följande: cirka elva procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 67 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 22 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Sett till de enskilda åren (se tabell 3 nedan) kan något av en likartad trend skönjas. Under 201o-2011 låg andelen till arbete runt tio procent medan samma andel 2012 låg på knappt 13 procent. Under 2013 sjönk andelen för att hamna på drygt elva procent. Med deltagarnas långa perioder av ohälsa och/eller arbetslöshet i beaktande är utflödet till arbete inte obetydligt. Arbetsförmedlingen bedömer det främst vara deltagare som innan programmet arbetslivsintroduktion hade förankring mot arbetslivet som redan efter 90 dagar är i arbete. Det kan handla om personer som har en anställning de kan återvända till eller personer som innan programmet deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering. Deltagande i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är exempel på detta. Drygt 22 procent av deltagarna har lämnat Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Detta är något fler än i 2013 års återrapportering. Arbetsförmedlingen uppskattar att det är svårt att för vissa göra en planering om aktiva insatser under programtiden. Givet deltagarnas ohälsa, ibland före, under och efter programmet, är detta resultat ej förvånande. Ungefär 24 procent av deltagarna är 90 dagar efter programbeslut inskrivna som övriga inskrivna. Individer i denna kategori bedöms i nuläget inte ha förutsättningar att ta del av insatser på Arbetsförmedlingen, och betraktas därför som arbetssökande med förhinder. Exempelvis avses personer som inom kort avslutar en utbildning, avslutar sin värnplikt eller är föräldralediga.

32 Sida: 32 av Fortsatta rehabiliterande och kartläggande insatser behövs Flera av deltagarna som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har fortsatta behov av kartläggande och rehabiliterande insatser. Drygt 39 procent av deltagarna är 90 dagar efter programslut inskrivna i annat program på Arbetsförmedlingen. Majoriteten av dem är i program med fokus på kartläggande, vägledande och rehabiliterande insatser. 16 Det är möjligt för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion att direktkvalificera sig för programmet jobb- och utvecklingsgarantin eller programmet jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen har i huvudsak valt att anvisa deltagarna till program med fokus på kartläggande, rehabiliterande och arbetsförberedande insatser utanför garantierna. På grund av detta lämnar få deltagare programmet arbetslivsintroduktion för att direkt skrivas in i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Det är några fler deltagare som har gått till arbete utan stöd i relation till arbete med stöd. Den största andelen av dem som har gått till arbete utan stöd har återgått till anställning hos tidigare arbetsgivare. Lönebidragsanställningar är vanligast bland arbeten med stöd. Det är ovanligt att deltagare har gått till reguljär utbildning. I tabell 3 nedan redovisas status 90 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion fördelat på 2010, 2011, 2012 och Främst programmen arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB), aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP) och fördjupad kartläggning och vägledning (FKV).

33 Sida: 33 av 52 Tabell 3 Status 90 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion Status Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Arbete ,2% ,8% ,5% ,4% ,5% Arbete utan stöd ,9% 881 4,9% 672 7,8% 648 7,2% ,1% Arbete med stöd ,8% 696 3,9% 342 4,0% 327 3,6% ,4% Nystartsjobb 502 1,4% 175 1,0% 54 0,6% 52 0,6% 783 1,1% Ej arbete fortsatt anmäld vid Arbetsförmedlingen ,3% ,9% ,0% ,2% ,0% Öppet arbetslösa ,6% 578 3,2% 228 2,7% 245 2,7% ,8% I annat program ,4% ,7% ,8% ,0% ,1% Övriga inskrivna ,3% ,0% ,5% ,4% ,1% Ej arbete ej anmäld vid Arbetsförmedlingen ,6% ,3% ,5% ,4% ,5% Reguljär utbildning 132 0,4% 77 0,4% 34 0,4% 54 0,6% 297 0,4% Övriga avaktualiserade ,2% ,9% ,1% ,8% ,1% Totalt ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% Källa: Arbetsförmedlingen Deltagare som kvarstår på Arbetsförmedlingen i andra program har ofta en funktionsnedsättning och bristande förankring på arbetsmarknaden. Det är viktigt att deltagarna ges möjlighet till aktiverande och rehabiliterande insatser så att målsättningen att erhålla arbete lättare kan uppnås. Aktiva arbetsgivarkontakter är för Arbetsförmedlingen en viktig del i detta. En central metod i detta hänseende är ackvirering av arbeten och arbetsprövnings- och arbetsträningsplatser. 4.2 Uppföljning över tid Andelen till arbete ökar samtidigt som fler personer återvänder till sjukförsäkringen Med tiden ökar andelen personer som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete. Även andelen som lämnar Arbetsförmedlingen och antas återvända till sjukförsäkringen ökar över tid. Den största andelen återfinns dock i gruppen som fortsatt är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av de deltagare som uppnått 270 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion var vid denna tidpunkt: deltagare, cirka 17 procent, i arbete eller reguljär utbildning

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 2a. Månadsrapport. 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012

Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 2a. Månadsrapport. 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012 2012 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012 Sida: 2 av 18 Sida: 3 av 18 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-10-31 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, september. arbetslöshet.

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001 Prora 2002:3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2001 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 1. 2014-08-01 Tabell 20: Förstärkt (FSAS) och särskilt anställningsstöd,antal kvarstående, månadsgenomsnitt. Af-2013/508922 Datum: 2014-08-01 Detta är en uppdatering

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län november 2012 12 900 (7,6%) 5 970 kvinnor (7,4%) 6 930 män (7,7%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

Subventionerade anställningar

Subventionerade anställningar 2011:34 Subventionerade anställningar En kartläggning MISSIV DATUM DIARIENR 2011-12-19 2011/181-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-22 A/2011/2742/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 Något fler lediga platser Under oktober anmäldes närmare 1 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna 1 (32) 2010-02-23 Rapport Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008 Kort om Arbetsförmedlingens resultat Första halvåret 2008 Arbetsförmedlingen leder till arbete...... 4 396 400 lediga platser har anmälts....... 6 294 400 arbetssökande har fått arbete..... 8 Arbetsförmedlingens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobboch utvecklingsgarantin; SFS 2015:949 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT Mars 2014 Förändringar första kvartalet 2014 Under första kvartalet 2014 var andelen arbetssökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 Tecken på en försvagad arbetsmarknad Under augusti kom tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala län kan vara

Läs mer

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Samverkansarenan Ung i Tälje Ung i Tälje är en samverkansarena mellan myndigheter. Södertälje kommun är huvudman och kommunens olika förvaltningar samverkar

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. Kartläggningen av unga mellan 16-24 i Knivsta

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program

Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program 2010-12-22 Dnr 2010/710 2010:29 Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten. Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015

Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten. Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015 Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015 Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Anm. Avser åldersgruppen 15-74år. Säsongrensade

Läs mer

December 2015. Sammanfattning av 2015 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-480 040 41

December 2015. Sammanfattning av 2015 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-480 040 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-480 040 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT December 2015 Sammanfattning av 2015 Trenden för 2015 är en långsamt minskande arbetslöshet för de DIK-anslutna AEAmedlemmarna. Två

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Fyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008

Fyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilagor till 2008:7 Fyra år med Finsam Bilagedel Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilaga 6 FINSAM och BRUKARNA en intervjuundersökning

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

upp,elki KF 70 15 JUNI 2015

upp,elki KF 70 15 JUNI 2015 upp,elki KF 70 15 JUNI 2015 Nr.70 Interpellation av Benny Lindholm (FP) om framtiden för arbetsmarknadsinsatser i Uppsala KSN-2015-1161 Efter ett beslut i september 2012 om innovationsvänlig upphandling

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Ura 2005:6 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm november 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län oktober 2013 10 341 (6,2 %) 4 824 kvinnor (5,9%) 5 517 män (6,4 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 mars 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län februari 2012 8 903 (9,5 %) 3 873 kvinnor (8,8 %) 5 030 män (10,0

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Uppdaterad översiktstabell med nyckeltal statistik kring etableringsuppdraget 2015-09-01 . Af-2015/200480 Datum: 2015-09-01 Uppdaterad översiktstabell med nyckeltal

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.

Läs mer

Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program

Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program 2010-04-06 Dnr 2009/1512 2010:2 Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012 Något färre lediga platser Under augusti anmäldes närmare 1 100 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Handledning för leverantörer av Arbetsförmedlingens kundval Stöd och matchning Innehåll

Handledning för leverantörer av Arbetsförmedlingens kundval Stöd och matchning Innehåll Handledning för leverantörer av Arbetsförmedlingens kundval Stöd och matchning Innehåll Handledning för leverantörer av Arbetsförmedlingens kundval Stöd och matchning... 1 Arbetsförmedlingens kundval -

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

REMISS till Resursrådet

REMISS till Resursrådet Skickas till: Liselotte Bertel, Försäkringskassan Box 44 136 21 Haninge Tel: 010-116 46 86 REMISS till Resursrådet PERSONNUMMER:.....-. Namn:... Adress:....... Tel hem:... Mobil:...... Planen upprättad:

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer