Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001

Transkript

1 Prora 2002:3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2001 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet

2 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som varit inrättade under 2001 med avseende på bland annat syfte, innehåll, regelverk, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader. Under 2001 har deltagarna i de konjunkturberoende programmen och insatserna minskat något i såväl faktiskt antal som i relation till arbetskraften i förhållande till föregående budgetår. I genomsnitt deltog nära deltagare varje månad i de konjunkturberoende programmen/insatserna under 2001, vilket kan jämföras med knappt under föregående budgetår. I relation till den s.k. obalansen, dvs. antalet arbetslösa och i konjunkturberoende program, ökade däremot andelen programdeltagare under motsvarande period, från 33 till 37 procent. Att andelen ökat, trots en minskad programvolym, förklaras av att antalet arbetslösa minskat med drygt Ytterligare cirka personer deltog i genomsnitt i särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp, dvs. lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Motsvarande antal budgetåret 2000 var Antalet deltagare minskade för de flesta konjunkturberoende program och insatser under 2001, undantaget förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd samt aktiviteter inom vägledning/platsförmedling och förberedande eller orienterande utbildning. De särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp hade däremot en ökad deltagarvolym under Den 1 januari 2001 tillkom ett nytt program, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet skall prioritera de utsatta grupperna. Till dessa räknas bland annat arbetshandikappade, invandrare, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. De konjunkturberoende programmen och insatserna uppfyllde tillsammans detta balanskrav under 2001, med undantag för gruppen ungdomar. Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten samt leda till ett arbete. Mot bakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll, syften och målgrupp, varierar resultaten mellan programmen/insatserna. För samtliga konjunkturberoende program och insatser har registerbearbetningar genomförts av hur stor andel som enligt AMS register gått från program/insats till arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats. Bäst resultat under 2001 nåddes efter en avslutad period med start av näringsverksamhet och efter en avslutad period med allmänt anställningsstöd. När det gäller särskilda insatser för personer med arbetshandikapp mäts resultaten på annat sätt. Styckkostnaden som, när det gäller program/insatser där aktivitetsstöd utgår, framförallt styrs av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen ökade eller var oförändrad för alla konjunkturberoende program och insatser under 2001 i förhållande till föregående år. På grund av förändringar i programstrukturen saknas dock motsvarande uppgifter om styckkostnaden år 2000 för arbetsmarknadsutbildning, förberedande eller orienterande utbildning samt de olika anställningsstöden. Vid motsvarande jämförelse för de särskilda insatserna för personer med arbetshandikappade framkommer att styckkostnaden för lönebidrag minskat något, medan den ökat något för offentligt skyddat arbete.

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Konjunkturberoende program och insatser Aktivitetsgarantin... 3 Deltagarna...5 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling... 7 Deltagarna...8 Tid före och i program/insats...11 Resultat...11 Kostnader...13 Anställningsstöd Anställningsstödets utveckling över tiden...17 Deltagarna...18 Tid före och i program/insats...24 Resultat...25 Kostnader...29 Arbetslivsinriktad rehabilitering Deltagarna...32 Tid före och i program/insats...35 Resultat...36 Kostnader...38 Arbetsmarknadsutbildning Deltagarna...42 Tid före och i program/insats...48 Resultat...49 Kostnader...53 Arbetspraktik Deltagarna...57 Tid före och i program/insats...59 Resultat...61 Kostnader...63

4 Datortek/aktivitetscenter Deltagarna...69 Tid före och i program/insats...72 Resultat...73 Kostnader...76 Förberedande eller orienterande utbildning Deltagarna...80 Tid före och i program/insats...84 Resultat...84 Kostnader...87 Kommunala ungdomsprogrammet Deltagarna...90 Tid före och i program/insats...93 Resultat...94 Kostnader...97 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Deltagarna Tid före och i program/insats Resultat Kostnader Start av näringsverksamhet Deltagarna Tid före och i program/insats Resultat Kostnader Ungdomsgarantin Deltagarna Tid före och i program/insats Resultat Kostnader Konjunkturberoende program och insatserett jämförande perspektiv Deltagarna Resultat Kostnader...135

5 Särskilda program för arbetshandikappade Lönebidrag Anställda med lönebidrag Tid före och i program/insats Resultat Kostnader Offentligt skyddat arbete Anställda i offentligt skyddat arbete Resultat Kostnader Särskilda insatser för arbetshandikappade - ett jämförande perspektiv Bilaga 1: Sökandekategoriförteckning...157

6

7 Inledning Denna rapport fokuserar på både konjunkturberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade. De olika arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt som möjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhållet system, vars syfte är att tillgodose de mål statsmakterna lagt fast för arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera program och/eller insatser som ett led i att nå målet med ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan klassificeras på flera olika sätt. Programmen delas bland annat upp, som nämnts ovan, i konjunkturberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade, där program/ insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunkturläget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsett konjunkturläget. Kategorin insatser för arbetshandikappade finansieras av anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade, för att säkerställa att arbetshandikappade får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Under detta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Arbetshandikappade skall därutöver prioriteras inom ramen för de konjunkturberoende programmen/insatserna, som finansieras av anslagen bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program har hela tiden förändrats för att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller insats innebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att det nya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inom andra program eller insatser. Rapporten 1 är uppbyggd i 14 olika avsnitt (i alfabetisk ordning), som var och en behandlar ett arbetsmarknadspolitisk program eller insats. Varje avsnitt går att läsa för sig. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är emellertid inte att rapporten ska läsas i sin helhet, utan att den i första hand ska fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översikt över samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser följer två kapitel med jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat och kostnader. De arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar med varandra Konjunkturberoende program/ insatser och insatser för arbetshandikappade Programstrukturen förändras Rapportdisposition 1 För en genomgång av Arbetsmarknadsverkets styrning och verksamhetsplanering hänvisas till Arbetsmarknadsverkets årsredovisning

8 2

9 Aktivitetsgarantin Aktivitetsgarantin Aktivitetsgarantin startade den 1 augusti 2000 och riktar sig till den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven. Aktivitetsgarantin skall bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och arbetslöshet, förbättra arbetssökandes möjligheter till anställning och ta tillvara arbetsgivarnas behov av personal med rätt kompetens. Införandet av aktivitetsgarantin samspelar med förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Varje deltagare i aktivitetsgarantin får individuellt stöd av handledare och har samtidigt tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Aktiviteterna bedrivs normalt på heltid. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar handledare och den arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificeras både vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren. Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program eller insatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak och att den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom alla aktiviteter. En annan skillnad är omfattningen av de personalresurser som finns avdelade för att stödja deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbete ska ske i nära samverkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter m.fl. För att kunna lyckas krävs att fler aktörer än enbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hitta framkomliga vägar. Till samverkanspartner - till exempel bemanningsföretag, organisationer och kommuner - som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. AMS bedriver sedan hösten 2000 ett arbete med att utveckla verksamheten och förbättra kvaliteten i aktivitetsgarantin och har bland annat fastställt åtta kvalitetsområden som mycket avgörande för en god kvalitet i programmet. AMS har även inlett ett samarbete med Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) för att utveckla förslag till modell för kvalitetsutveckling inom aktivitetsgarantin. Startade den 1 augusti 2000 Individuell handlingsplan Först då deltagaren haft ett reguljärt arbete (hit räknas även lönebidrag, offentligt skyddat arbete och samtliga anställningsstöd) i sex månader, gått till egen- eller studiestödsfinansierad utbildning eller av annat skäl slutat vara arbetssökande, lämnar han eller hon aktivitetsgarantin. Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd eller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddad anställning. Samverkanspartner Ersättning i form av aktivitetsstöd eller lönesubvention Kvalitetsarbete 3

10 Regelverk Regelverk för budgetåret 2001 Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter om handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggning av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2001 Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddat arbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid under tiden 1 januari t.o.m. 1 juli Fr.o.m. den 2 juli 2001 är den lägsta ersättningen 270 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 143 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med programmet. Fr.o.m. 1 juni 2001 har deltagaren möjlighet till fyra veckors ledighet i aktivitetsgarantin, dvs. en deltagare i program och insatser inom ramen för aktivitetsgarantin får behålla aktivitetsstödet under ett tillfälligt uppehåll i högst 20 ersättningsdagar under en tolvmånadersperiod under förutsättning att: han/hon varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i minst tolv månader uppehållet bedöms lämpligt utifrån den individuella handlingsplanen och han/hon är beredd att efter överenskommelse i handlingsplanen ta del av Arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling. 4

11 Aktivitetsgarantin Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: haft ett reguljärt arbete i minst sex månader utan att samtidigt ha tagit del av andra aktiviteter inom ramen för garantin, eller påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Förändringar inför budgetåret 2002 Från och med 1 januari 2002 höjs ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa till 183 kronor per dag. Förändringar 2002 Information Information Faktabladet Aktivitetsgaranti, finns på AMV:s webbplats: Deltagarna Under tiden i aktivitetsgarantin har deltagarna tillgång till samtliga ordinarie arbetsmarknadspolitiska program (dock ej kommunala ungdomsprogrammet). I detta avsnitt redovisas inga detaljerade uppgifter om deltagare och kostnader, eftersom det skulle innebära dubbelräkning då deltagare i aktivitetsgarantin ingår som en delmängd av de program och insatser som redovisas i denna rapport. Under varje avsnitt redovisas istället andelen deltagare i aktivitetsgarantin av de kvarstående deltagarna i respektive program/insats under I genomsnitt deltog personer per månad i aktivitetsgarantin under år Hälften av dessa befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling, som framförallt riktar sig till deltagare i aktivitetsgarantin (och som vanligen inleder en anvisning till aktivitetsgarantin). Relativt många deltog också i arbetspraktik (17 procent), anställningsstöd (9 procent) och i förberedande eller orienterande utbildning (6 procent). Deltagare i aktivitetsgarantin har tillgång till övriga program/insatser deltagare i snitt per månad 5

12 6

13 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling - ingår i förberedande insatser DAT 5% ARB 5% SEB 6% FUB 12% AUB 14% UTVG 4% KUP 3% APR 19% ANST 16% AVP 16% Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling tillkom den 1 augusti 2000 som en särskild insats under programmet förberedande insatser. Deltagaren erhåller aktivitetsstöd under tiden i insatsen. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program, inför ett arbete eller vilket är mest vanligt ingå som en del av aktivitetsgarantin. Exempel på aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling kan vara information eller kartläggning, enskilt och/eller i grupp. Här kan också finnas former för aktivt arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Aktiverande inslag av yrkesvägledning med ett utnyttjande av datorstödda informations- och vägledningsprogram, ofta kombinerat med yrkesvalskurser och enskilda vägledningssamtal, är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning i grupp kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. Ingår i programmet förberedande insatser Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Regelverk för budgetåret 2001 Regelverk Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd 7

14 Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2001 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid under tiden 1 januari t.o.m. 1 juli Från och med den 2 juli 2001 är den lägsta ersättningen 270 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 143 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Tidperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar 2002 Förändringar inför budgetåret 2002 Ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa höjs till 183 kronor per dag fr.o.m. 1 januari Information Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på AMV:s webbplats: Deltagarna nya deltagare Jämn könsfördelning Under budgetåret 2001 påbörjade personer en period i aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP). Det innebär att insatsen i genomsnitt haft nya deltagare per månad under ovanstående period. Könsfördelning i AVP var jämn, 55 procent män och 45 procent kvinnor. Motsvarande andelar bland de arbetslösa var 54 respektive 46 procent. Tabell 1 nedan visar att de nya deltagarna framförallt återfanns i åldersgrupperna och år. Endast små skillnader förekom mellan män och kvinnor när det gäller åldersfördelning. 8

15 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Tabell 1. Nya deltagare i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling fördelade på ålder och kön under budgetåret 2001 Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP motsvarade i stort genomsnittet bland de arbetslösa. Andelen deltagare med förgymnasial utbildning i AVP var dock något högre än genomsnittet bland de arbetslösa, medan andelen med eftergymnasial utbildning i insatsen var lägre än bland de arbetslösa. De flesta, 51 procent av männen och 52 procent av kvinnorna, hade högst gymnasial utbildning. Genomsnittlig utbildningsnivå Figur 1. Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling vid månadens slut Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 9

16 deltagare i snitt per månad Prioriterade grupper Figur 1 ovan redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare vid månadens slut från insatsens start 1 augusti I genomsnitt kvarstod personer per månad i insatsen under budgetåret Man kan delta i insatsen både inom och utom aktivitetsgarantin. Mest vanligt är emellertid deltagande inom aktivitetsgarantin. 88 procent av deltagarna deltog inom ramen för aktivitetsgarantin under Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, uppgick till under Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska ge stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annat ungdomar, arbetshandikappade, invandrare och långtidsinskrivna. För att få en indikation på i vilken omfattning dessa grupper prioriteras till olika program och insatser redovisas gruppernas andel av programmet/insatsen jämfört med deras andel av de arbetslösa. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. Istället redovisas gruppen utomnordiska medborgare, som är en delmängd av begreppet invandrare. De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) jämfört med deras andel av de arbetslösa Ungdomar 1 Handikappade Utomn. medb. Långtidsinskrivna 3 i AVP Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i AVP Arbets- i AVP Arbets- i AVP Arbets Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. 1 2 Avser sökandekategori 73 och 74. Uppgiften i Arbetsmarknadsverkets årsredovisning 2001 avser endast sökandekategori 73. Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns insatsen vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat insatsen under året. 10

17 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Av tabell 2 ovan framgår att alla prioriterade grupper, med undantag av gruppen ungdomar, var väl representerade i AVP i förhållande till sin andel av de arbetslösa under Gruppen långtidsinskrivna var kraftigt överrepresenterade i insatsen i förhållande till sin andel av de arbetslösa, vilket kan förklaras av att AVP framförallt riktar sig till deltagare i aktivitetsgarantin, vars målgrupp är just långtidsinskrivna. Även gruppen arbetshandikappade var väl representerade i programmet. Ungdomar var däremot kraftigt underrepresenterade i insatsen, vilket kan förklaras av att ungdomar istället har tillgång till väglednings- och platsförmedlingsinsatser inom ramen för ungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin). Långtidsinskrivna kraftigt överrepresenterade Tid före och i program/insats Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagar en arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Tabell 3 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden för AVP var 115 dagar, dvs. knappt fyra månader under 2001, vilket är en minskning med 42 dagar i förhållande till föregående år. Starten av aktivitetsgarantin medförde en hög väntetid under år 2000, då deltagare som påbörjade AVP inom ramen för aktivitetsgarantin hade lång arbetslöshetstid. Inflödet i aktivitetsgarantin minskade under 2001 och de som påbörjade insatsen kom i större utsträckning från andra program/insatser. Män hade 11 dagar längre väntetid än kvinnor under Väntetiden var 115 dagar Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling (AVP) uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid före insats Tid i insats Arbetslös 1 AVP M K T M K T Avser sökandekategori 11, 12 eller 13. Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori 96, 97 eller 98. AVP varade i genomsnitt 95 dagar under budgetåret Skillnaden mellan könen var marginell. Den korta tiden i insatsen under 2000, förklaras av att insatsen tillkom först den 1 augusti

18 Resultat Andel i arbete efter avslutat program/insats Externa och interna faktorer Hur nära är programmet/ insatsen ett arbete? Resultatet förbättras med söktiden Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framförallt beroende av konjunkturläget. Det är även viktigt att sätta programmets/ insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inom AMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, kvaliteten på aktiviteterna och hur arbetet organiseras på arbetsförmedlingarna. Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur nära programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser som innebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av lönekostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till eget företagande leder i större utsträckning till arbete åtminstone på kort sikt än program eller insatser som innebär att deltagaren står längre från en arbetsgivare (t.ex. förberedande eller orienterade utbildning, datortek). Utbildningsprogrammens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel i arbete har program och insatser som framförallt syftar till att ge någon form av tillfällig sysselsättning. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling delas i tabell 4 nedan upp på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbete enligt AMS definition år Av tabellen framgår att andelen i arbete efter 30, 90 och 180 dagar uppgick till 25,7, 31,4 respektive 37,7 procent. Av resultatet framgår att sambandet mellan andel i arbete och söktiden är positivt. Andelen män i arbete efter avslutad insats var högre, efter såväl 30, 90 som 180 dagar, än andelen kvinnor. Män fick i större utsträckning än kvinnor utökat förstärkt och förstärkt anställningsstöd, medan tillfällig timanställning och deltidsarbetslöshet var vanligare bland kvinnor än män. 12

19 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling budgetåret 2001 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 3 Nystatus Budgetår dagar 90 dagar 180 dagar M K T M K T M K T Tillsvidareanställning 1,8 1,6 1,7 2,9 2,6 2,8 4,5 4,0 4,3 Tidsbegränsad anställning 1,3 1,2 1,3 2,1 1,9 2,0 2,9 2,8 2,9 Deltidsarbetslös 0,6 1,4 0,9 0,8 1,9 1,3 0,9 2,8 1,7 Tillfällig timanställning 0,9 2,2 1,5 1,2 2,5 1,8 1,6 3,5 2,4 Fortsatt anst.samma a.g. 0,1 0,3 0,2 0,3 0,4 0,4 0,9 0,9 0,9 Tillfälligt arbete 6,3 5,5 6,0 5,5 4,6 5,1 4,6 3,9 4,3 Samhall 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Ombytessökande 4,7 4,5 4,6 5,6 5,5 5,5 6,2 5,9 6,1 Lönebidrag 1,7 1,4 1,6 2,0 1,7 1,9 2,5 1,9 2,2 Offentligt skyddat arbete 0,5 0,3 0,4 0,5 0,2 0,4 0,5 0,2 0,4 Allmänt anställningsstöd 1,4 1,0 1,2 1,6 1,2 1,4 1,8 1,3 1,6 Försärkt anställningsstöd 3,4 2,4 2,9 4,4 3,1 3,8 5,4 3,8 4,7 Särskilt anställningsstöd 1,5 1,3 1,4 1,8 1,6 1,7 2,3 2,1 2,2 Utökat förstärkt anst.stöd 2,2 1,5 1,9 2,7 1,8 2,3 3,3 2,3 2,9 Andel i arbete 26,5 24,5 25,6 31,3 29,3 30,5 37,5 35,6 36,7 Kostnader Den totala kostnaden för AVP utgörs av kostnader för aktivitetsstöd till deltagarna. Totalkostnaden beror dels på antalet deltagare per månad, dels på nivån på ersättningen till deltagarna. Totalkostnaden för AVP uppgick till miljoner kronor under budgetåret Totalkostnaden under perioden 1 augusti till 31 december 2000 uppgick till 340 miljoner kronor. Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för AVP beräknades till kronor för budgetåret 2001, vilket är en ökning med 300 kronor i förhållande till föregående år. Styckkostnaden avser endast aktivitetsstöd. Totalkostnad miljoner kronor Styckkostnaden ökade något 3 Resultaten avseende 30 dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden , 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutade AVP under perioden Andel i arbete avseende 30 dagar avser andel i arbete 30 dagar efter avslutad insats, till skillnad från tidigare då andelen avsåg andel i arbete inom 30 dagar. Anledningen till den nya definitionen är införandet av automatiska sökandekategoribyten i maj

20 Kostnad för samverkansavtal 191 miljoner kronor Samverkanspartner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin exempelvis bemanningsföretag, organisationer och kommuner kan få ersättning med högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Totalt uppgick denna kostnad till 191 miljoner kronor för budgetåret Beslut med samverkansavtal utgjorde 26 procent av de beslut om AVP som fattades under denna period. Motsvarande andel under augusti-december 2000 var 22 procent. 14

21 Anställningsstöd UTVG 4% DAT 5% ARB 5% SEB 6% FUB 12% KUP 3% APR 19% ANST 16% AUB 14% AVP 16% Anställningsstöd ersatte den 1 januari 1998 de tidigare programmen beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. 1 Syftet med anställningsstöd är att underlätta för långtidsarbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen att få en anställning. Anställningsstöd är en form av lönesubvention till arbetsgivare vid anställning av arbetslösa och syftar till att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det ska stimulera arbetsgivarna att tidigarelägga sina rekryteringar. Från och med den 1 oktober 1999 fick anställningsstöd beviljas dels som allmänt anställningsstöd dels som förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti 2000 infördes även ett utökat förstärkt anställningsstöd och ett särskilt anställningsstöd. Regeringen ansåg att anställningsstödet var värdefullt och att det borde förstärkas när det gällde anställning av arbetslösa med särskilt långa inskrivningstider. Allmänt anställningsstöd riktar sig, i likhet med det tidigare anställningsstödet, till personer som är långtidsarbetslösa och som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under minst tolv månader. Förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 24 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 24 månader. Utökat förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 48 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 48 månader. Målgruppen för det särskilda anställningsstödet är personer som har fyllt 57 år, som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen minst 24 månader, som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program/insatser under minst 24 månader och som deltagit i aktivitetsgarantin under minst tre månader. Ett efterfrågestimulerande program Allmänt, förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd Regelverk för budgetåret 2001 Förordning (SFS 1997:1275) om anställningsstöd Förordning (SFS 2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 1 Beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat var lönesubventioner. För mer information om dessa program se Arbetsmarknadspolitiska åtgärder - Årsrapport 1997, APra 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. 15

22 AMS föreskrifter (AMSFS 1997:17) för anställningsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2001:4) om tillämpningen av förordningen (1997:1275) om anställningsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:5) om handläggningen av anställningsstöd Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2001 Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av långtidsarbetslösa personer, som under minst tolv månader omedelbart före anvisningen varit anmälda som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Stöd får i särskilda fall även lämnas för den som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/ insats eller haft ett kortare arbete under förutsättning att arbetet inte stärkt den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Allmänt anställningsstöd får lämnas i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får tiden förlängas till tolv månader vid arbeten som medför investeringar vad avser skogliga arbeten samt arbeten inom miljö-, natur-, byggnads- och fornvård. När det gäller tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än sex eller tolv månader, ska allmänt anställningsstöd lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Allmänt anställningsstöd får lämnas med 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag. Stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto. Förstärkt anställningsstöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag under 6 månader samt under följande 18 månader med 25 procent av lönekostnaden, dock högst 175 kronor per dag. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stödet lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som sedan 24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats och som under minst 24 månader omedelbart före anvisningen varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Från den 1 januari 2000 får förstärkt anställningsstöd även lämnas för den som har ett arbetshandikapp och lämnar en anställning inom Samhallkoncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Även den som inte uppfyller 24 månaders inskrivning på Arbetsförmedlingen på grund av att han/hon haft en kortare anställning eller deltagit i vuxenutbildning (t.ex. Kunskapslyftet), varit sjuk, föräldraledig eller liknande kan anvisas förstärkt anställningsstöd. En förutsättning är att anställningen eller avbrottet inte stärkt personens ställning på arbetsmarknaden. Utökat förstärkt anställningsstöd får anvisas en person som sedan 48 månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program/ insatser och som under samma tid varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Stöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 12 månader och med 50 procent, dock högst 350 kronor per dag, under ytterligare 12 månader. 16

23 Anställningsstöd Särskilt anställningsstöd får anvisas en person som fyllt 57 år, som sedan 24 månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, som under samma tid varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och som tagit del av aktivitetsgarantin under minst tre månader. Stöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 24 månader. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stöd lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Förändringar inför budgetåret 2002 Inga förändringar i förhållande till år Förändringar 2002 Information Information Faktabladet Anställningsstöd, finns på AMV:s webbplats: Anställningsstödets utveckling över tiden Anställningsstödet ersatte, som inledningsvis nämndes, programmen beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. Dessa program var samtliga olika former av lönesubventioner till arbetsgivare som anställde en arbetslös. Anställningsstödet kom den 1 oktober 1999 att delas upp i två olika former av anställningsstöd, allmänt och förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti 2000 tillkom utökat förstärkt anställningsstöd samt särskilt anställningsstöd. I tabell 1 nedan redovisas de regelförändringar som skett sedan anställningsstödet infördes den 1 januari Tabell 1. Förändringar i regelverket för anställningsstöd Benämning/typ Datum för Tid för ersättning Ersättningsnivå till arbetsgivare av ersättning införande (i normalfallet) Utbetalas Maxbelopp Anställningsstöd/bidrag månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Allmänt anst./skattereduktion månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Förstärkt anst./skattereduktion månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag i 18 månader 25 % av lönekostnad 175 kr/dag Utökat förstärkt anst./skattered månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag i 12 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Särskilt anst./skattereduktion månader 75 % av lönekostnad 525 kr/dag 17

24 Deltagarna Totalt nya deltagare i programmet Män deltar i större utsträckning än kvinnor Totalt under år 2001 påbörjade personer en period med något av anställningsstöden (se tabell 2 nedan). Av dessa påbörjade de flesta en period med förstärkt anställningsstöd, dvs personer eller 40 procent. Många, personer, påbörjade också en period med allmänt anställningsstöd. Vidare uppgick antalet nya deltagare i utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd till respektive Av tabell 2 nedan framgår att män deltar i anställningsstöden i större utsträckning än kvinnor. De främsta förklaringarna till detta är att män utgör en större andel av de långtidsarbetslösa/-inskrivna än kvinnor samt att anställningsstöd är vanligt inom branscher där män dominerar. Tabell 2. Antal nya deltagare i anställningsstöden budgetåret 2001 fördelat på ålder och kön Ålder AAS FAS FAU SAS M K M K M K M K Totalt Hög andel yngre i allmänt anställningsstöd Hög andel äldre i förstärkt anställningsstöd En stor andel av de nya deltagarna i allmänt anställningsstöd budgetåret 2001 var yngre än 35 år (47 procent), medan 10 procent var 55 år eller äldre. Störst andel av både män och kvinnor återfanns i åldersgruppen år. Åldersstrukturen i förstärkt anställningsstöd ser något annorlunda ut än i allmänt anställningsstöd. Av de som påbörjade programmet under år 2001 var endast 4 procent yngre än 25 år, jämfört med 19 procent av de nya deltagarna i allmänt anställningsstöd. 53 procent av de nya deltagarna återfanns i åldersgrupperna år samt år och 20 procent var 55 år eller äldre. Av männen återfanns störst andel i åldersgruppen år, medan åldersgruppen var vanligast bland kvinnorna. Av de som påbörjade programmet utökat förstärkt anställningsstöd under budgetår 2001 var 59 procent i åldern och 24 procent var 55 år eller äldre. Enbart en procent av de nya deltagarna var yngre än 25 år. Åldersfördelningen bland kvinnor och män i programmet skiljde sig inte nämnvärt åt. 18

25 Anställningsstöd Åldersstrukturen i särskild anställningsstöd skiljer sig helt, med hänsyn till dess målgrupp, från de övriga anställningsstöden. Stödet anvisas personer som fyllt 57 år och som sedan 24 månader varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program. Åldersfördelningen mellan könen var jämn. Merparten av de nya deltagarna i anställningsstöden hade en gymnasial utbildning, 55 procent av männen och 56 procent av kvinnorna. Motsvarande andelar bland de arbetslösa var 50 procent vardera. Gymnasial utbildning var minst vanligt bland deltagarna i särskilt anställningsstöd. 36 procent av männen respektive 39 procent av kvinnorna i särskilt anställningsstöd hade högst gymnasial utbildning. Andelen deltagare med eftergymnasial utbildning var lägre i anställningsstöden än bland de arbetslösa. Figur 1 nedan beskriver omfattningen av antalet kvarstående deltagare i samtliga anställningsstöd under budgetåret I genomsnitt deltog personer per månad i programmen. Det är en ökning med knappt personer i förhållande till föregående budgetår, då personer deltog per månad. Antalet deltagare i allmänt anställningsstöd minskade med knappt personer i genomsnitt per månad i förhållande till föregående budgetår, medan antalet deltagare i det förstärkta anställningsstödet ökade med drygt personer per månad. Anställningsstöden utgjorde 16 procent av den totala volymen av konjunkturberoende program och insatser under budgetåret Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i något av anställningsstöden, uppgick till under Endast äldre i särskilt anställningsstöd Flertalet hade gymnasial utbildning deltagare i snitt per månad Antalet personer i konjunkturberoende program och insatser varierar vanligtvis över årscykeln. Som framgår av figur 1 nedan gäller detta även anställningsstöden, där deltagarvolymen faller något under sommarmånaderna. Dock är denna nedgång mindre märkbar för anställningsstöden än för övriga program/insatser. 2 Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns i programmet vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat programmet under året. 19

26 Figur 1. Antal personer kvarstående i samtliga anställningsstöd vid månadens slut Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prioriterade grupper Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska ge stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annat ungdomar, arbetshandikappade, invandrare och långtidsinskrivna. För att få en indikation på i vilken omfattning dessa grupper prioriteras till olika program och insatser redovisas gruppernas andel av programmet/insatsen jämfört med deras andel av de arbetslösa. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. Istället redovisas gruppen utomnordiska medborgare, som är en delmängd av begreppet invandrare. De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. Ungdomar väl representerade i allmänt anställningsstöd Tabell 3 nedan visar att ungdomar var väl representerade i allmänt anställningsstöd under Andelen ungdomar i programmet har i förhållande till tidigare år minskat något. Den höga andelen av ungdomar i allmänt anställningsstöd under 1999 och 2000 kan förklaras av att ungdomar som inte fyllt 25 år fick anvisas allmänt anställningsstöd fram till 31 december 3 Avser samtliga anställningsstöd som förekom respektive år. År 1999 och 2000 ingår även kvarstående i det tidigare anställningsstödet, som ersattes av allmänt och förstärkt anställningsstöd den 1 oktober

27 Anställningsstöd 2000 om de varit anmälda som arbetssökande under minst 90 dagar. Även utomnordiska medborgare var väl representerade i programmet. Arbetshandikappade var däremot, liksom tidigare, underrepresenterade i allmänt anställningsstöd i förhållande till sin andel av de arbetslösa. En sannolik förklaring till detta är att det finns andra former av lönesubventioner till arbetsgivare, t.ex. lönebidrag, som vänder sig enbart till arbetshandikappade (dock ofta med mer grava handikapp). Det bör poängteras att Arbetsförmedlingen har större möjlighet att påverka vem som kan få exempelvis arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik (utbildning och praktik) jämfört med anställningsstöd, där personen formellt anställs. Att gruppen långtidsinskrivnas representation redovisats till noll beror på att personer under tiden i anställningsstöd inte räknas som långtidsinskrivna. Tiden i anställningsstöd tar dock individerna med sig om de återkommer till en annan sökandekategori. Av de som påbörjade allmänt anställningsstöd under 2001 var tio procent långtidsinskrivna. Tabell 3. De prioriterade gruppernas andel av allmänt anställningsstöd (AAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomn. medb. Långtidsinskrivna 3 i AAS Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i AAS Arbets- i AAS Arbets- i AAS Arbets Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Av tabell 4 nedan framgår att gruppen utomnordiska medborgare och arbetshandikappade alltid varit väl representerade i förstärkt anställningsstöd i förhållande till sin andel av de arbetslösa. Arbetshandikappades andel av programmet har dock minskat. Förstärkt anställningsstöd får från den 1 januari 2000 lämnas även för arbetshandikappade som lämnat en anställning inom Samhallkoncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Ungdomar var däremot underrepresenterade i förstärkt anställningsstöd i förhållande till gruppens andel av de arbetslösa. Under tiden i anställningsstöd räknas den arbetssökande inte som långtidsinskriven (se allmänt anställningsstöd ovan). Av de som påbörjade förstärkt anställningsstöd under 2001 var 44 procent långtidsinskrivna. Arbetshandikappade var däremot underrepresenterade Arbetshandikappade var väl representerade i förstärkt anställningsstöd 21

28 Tabell 4. De prioriterade gruppernas andel av förstärkt anställningsstöd (FAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomn. medb. Långtidsinskrivna 3 i FAS Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i FAS Arbets- i FAS Arbets- i FAS Arbets Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Av tabell 5 nedan framgår att arbetshandikappade och utomnordiska medborgare är väl representerade i utökat förstärkt anställningsstöd. När det gäller ungdomars andel, se förstärkt anställningsstöd ovan. Under tiden i anställningsstöd räknas den arbetssökande inte som långtidsinskriven (se allmänt anställningsstöd ovan). Av de som påbörjade utökat förstärkt anställningsstöd under 2001 var 56 procent långtidsinskrivna. Tabell 5. De prioriterade gruppernas andel av utökat förstärkt anställningsstöd (FAU) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomno. medb. Långtidsinskrivna 3 i FAU Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i FAU Arbets- i FAU Arbets- i FAU Arbets Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Utomnordiska medborgare underrepresenterade Eftersom särskilt anställningsstöd har personer som fyllt 57 år som målgrupp, är gruppen ungdomar inte aktuell för detta program. Av tabell 6 nedan framgår att gruppen arbetshandikappade var väl representerad i programmet i förhållande till sin andel av de arbetslösa under budgetåret Utomnordiska medborgare var däremot underrepresenterade i särskilt anställningsstöd. Under tiden i anställningsstöd räknas den arbetssökande inte som långtidsinskriven (se allmänt anställningsstöd ovan). Av de som påbörjade särskilt anställningsstöd under 2001 var 85 procent långtidsinskrivna. 22

29 Anställningsstöd Tabell 6. De prioriterade gruppernas andel av särskilt anställningsstöd (SAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomn. medb. Långtidsinskrivna 3 i SAS Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i SAS Arbets- i SAS Arbets- i SAS Arbets Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Tabell 7 nedan åskådliggör att anställningsstöd är mest vanligt förekommande hos enskilda företag. Mer än hälften av de beslut som togs under 2001 gällde anställningsstöd hos enskilt företag. Även kommunen var en vanligt förekommande arbetsgivare (26 procent). Under budgetåret 2001 minskade dock företagen sin andel av anställningsstöden, medan kommunernas andel ökade. Enskilda företag och kommuner vanliga arbetsgivare Tabell 7. Anställda med samtliga anställningsstöd fördelade på arbetsgivarkategori (andelar i procent) 4 Arbetsgivarkategori Budgetår Statlig myndighet Institution jämst. med statlig myndighet Försäkringskassa Allmännyttiga organisationer Kommun Landsting Affärsdrivande verk Enskilt företag Annan arbetsgivare Totalt Uppgifterna i tabell 8 baserar sig på de beslut som tagits om under året aktuella anställningsstöd, dvs. de beslut om anställningsstöd som fattats under perioden 1 januari till 31 december respektive budgetår. Från och med 2000 hämtas uppgifterna från AIS- Ärendestatistik. Uppgifter för tidigare år är hämtade från Åtgärdssystemet. 23