Fyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008

Transkript

1 Bilagor till 2008:7 Fyra år med Finsam Bilagedel Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilaga 6 FINSAM och BRUKARNA en intervjuundersökning

2 PM 1 (48) Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser 1 Sammanfattande bedömning För att få en uppfattning om effekterna av samverkansaktiviteterna inom Finsam har åtta samverkansprogram valts ut för en statistisk kartläggning. Det som står i fokus för den här studien är hur individens sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning har förändrats genom programinsatsen. Detta är också det slag av program som dominerar bland samverkansaktiviteter i allmänhet, både i antal och i resurstilldelning. Program inriktade på hälsa och välbefinnande, som är den andra huvudinriktningen, utgör en mindre del av samverkansaktiviteterna. För att mäta effekten av ett program behöver man ett alternativ att jämföra med. Man behöver veta vad som hade hänt om man inte genomfört programmet. Man bör således lägga upp en effektmätning så att man kan jämföra utfallet med vad som skulle ha hänt om insatsen inte genomförts. Ett lämpligt sätt att göra detta är att jämföra med en annan grupp individer som inte får del av insatsen men i övrigt är jämförbar med programgruppen. Av ett par olika skäl har det emellertid inte varit möjligt att använda ansatsen med kontrollgrupp i den här studien. För det första är det svårt att avgränsa och identifiera en lämplig jämförelsegrupp. De målgrupper som omfattas av Finsamprojekten är i många fall skapade ad hoc i diskussioner mellan de samverkande aktörerna. Handläggarna på enskilda myndigheter har i dialog med varandra tagit fram personer som uppfyller vissa kriterier vad gäller problematik, behov av samordnade insatser och andra överväganden. Det är inte möjligt att med samma procedur ta fram en grupp av jämförelsepersoner i till exempel en annan kommun. För att kunna ta fram lämpliga jämförelsepersoner måste målgrupperna i ett Finsamprojekt vara definierade på ett sådant sätt att de kan avgränsas med tillräcklig precision med hjälp av uppgifter i offentliga register. Så är i allmänhet inte fallet. Därtill kommer att det antagligen blir svårt att finna en lämplig jämförelsekommun. Samverkan mellan myndigheter förekommer nu inom de flesta kommuner, antingen inom Frisam eller Finsam, eller i det länsvisa samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Även utanför dessa samverkansformer finns ett stort antal samverkansprojekt. Hur skall en lämplig jämförelsekommun se ut? Skall den vara helt utan samverkan kring den aktuella målgruppen, eller kan vi acceptera samverkan inom andra 1 Denna studie har på Statskontorets uppdrag genomförts av Karl-Martin Sjöstrand.

3 PM 2 ramar än Finsam? Med hänsyn till de nämnda svårigheterna att genomföra en effektutvärdering med hjälp av jämförelsegrupper har vi i den här studien valt en annan ansats. Programdeltagarnas bakgrund varierar naturligtvis mellan de olika programmen. I några program är andelen med endast förgymnasial utbildning hög. I flera program är också andelen med utländsk bakgrund påfallande hög. Anknytningen till arbetsmarknaden är låg. Med ett undantag har den genomsnittliga förvärvsintensiteten (förvärvsarbete under november månad respektive år) inte i något program överskridit 35 procent under den senaste femårsperioden (inklusive programåret). Det rör sig således om grupper där anknytningen till arbetsmarknaden är låg. Det framgår också av hur olika poster i den samlade årsinkomsten ser ut. För de flesta av programmen har under de senaste 3-4 åren före programstart den sociala inkomsten, försörjningen från de offentliga trygghetssystemen, stått för en större del av den sammanlagda inkomsten än förvärvsinkomsten. Det är framför allt socialbidrag och för ett par av programgrupperna sjuk- och rehabiliteringsersättning som utgör betydande inkomstposter. För ett par program har också a-kassa och aktivitetsstöd utgjort en betydande post. Vi har följt upp de programdeltagare som börjat i respektive program under 2004 eller Behandlingstiderna varierar mellan de olika programmen och i några program har fortfarande en stor andel av deltagarna inte hunnit avsluta programmet vid den sista uppföljningstidpunkten, november Uppföljningen visar på en positiv utveckling efter programmet (resultaten omfattar även de som inte avslutat programmet vid uppföljningstidpunkten). I samtliga program har förvärvsintensiteten ökat från det år man började i programmet. I vissa fall är ökningen betydande. I några fall sker dock ökningen från en mycket låg nivå, och även efter programmet ligger förvärvsintensiteten på en låg nivå. Inkomst från förvärvsarbete har ökat medan inkomsterna från socialbidrag har minskat liksom sjuk- och rehabiliteringsersättning i de program där denna post var betydande. En viss överflyttning har skett till förtidspension och i något fall till a-kassa/aktivitetsstöd men netto har beroendet av de offentliga trygghetssystemen minskat. Sammanfattningsvis följs programdeltagandet av en, i varierande grad, bättre förankring på arbetsmarknaden, och ett minskat beroende av de offentliga trygghetssystemen. Den högre sysselsättningen under uppföljningsåret 2006 bland programdeltagarna jämfört med programåret (i allmänhet 2004 eller 2005) sammanfaller emellertid med att arbetslösheten i riket minskade under Det reser frågan: hur mycket av programdeltagarnas ökande sysselsättning är en effekt av programinsatsen och hur mycket är en effekt av förändringar i omvärlden, det vill säga att arbetsmarknaden förbättrats?

4 PM 3 I brist på kontrollgrupp måste vi ta stöd i andra indikatorer, som dock aldrig kan tolkas lika entydigt och invändningsfritt som ett utfall som har stöd i resultaten för en kontrollgrupp. I det här fallet har vi jämfört utvecklingen av arbetslösheten för programdeltagarna med motsvarande uppgift för de aktuella kommunerna. Vi har information för programdeltagarna om hur stor andel som var anmäld vid arbetsförmedlingen i november respektive år. Vi har vidare uppgift från AMS om den relativa arbetslösheten i den aktuella kommunen samma månad. De senare uppgifterna har vägts samman efter programmens sammansättning på kön och andel ungdomar, för att bli så jämförbara som möjligt med uppgifterna för programmen. För flertalet av programmen kan man konstatera att fallet i arbetslöshet är relativt sett större för programdeltagarna än fallet i arbetslöshet för kommunen som helhet. Tabell 1 Arbetslöshet bland programdeltagare och i kommunen Projekt Relativ arbetslöshet, programdeltagare Relativ arbetslöshet, kommun Procentuell förändring Programår Uppföljning Procentuell förändring Programår Uppföljning Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Västholmen SANNA Team Linus Samverkansteamet Tolvan Ensamstående föräldrar Detta är en indikation på att programinsatsen har avsedd effekt. Men jämförelsen är inte invändningsfri. I programmen har vi en fixerad grupp där man kan förbli i arbetslöshet eller lämna den. Den relativa arbetslösheten för kommunen omfattar däremot också ett inflöde av arbetslösa. Ett mer rättvisande jämförelsemått hade varit den andel av de arbetslösa vid arbetsförmedlingen som inte längre var arbetslösa ett år senare. För ett par program ökar arbetslösheten bland programdeltagarna efter programmet, parallellt med en viss ökning av sysselsättningen. Detta är program där en stor del av den årliga inkomsten innan programstart utgjordes av sjuk- och rehabiliteringsersättning. Den ökande andel av programdeltagarna som är arbetssökande vid arbetsförmedlingen går här hand i hand med en minskning av sjuk- och rehabiliteringsersättningen. Att man anmäler sig som arbetssökande innebär i dessa fall ett steg närmare arbetsmarknaden och bör betraktas som en önskad effekt. Ovan har vi kommenterat utvecklingen av förvärvsintensiteterna från det år man gick in i programmet till uppföljningstillfället, november I detta material ingår personer som gick in i program 2004 eller Mellan

5 PM 4 november 2004 och 2005 hade ännu inte arbetslösheten börjat minska och sysselsättningen ökade med endast 0,3 procent i riket. En förbättrad arbetsmarknad kan därför inte förväntas slå igenom i utvecklingen för programdeltagarna mellan 2004 och 2005, utan först året därpå, under En eventuell ökning i förvärvsintensiteten mellan 2004 och 2005 för de som gick in det aktuella programmet under 2004 kan därför med större rimlighet tillskrivas programinsatsen. Uppgifter för deltagare som gick in i programmet 2004 ges i följande tabell. Som jämförelse ges motsvarande uppgifter för de som började programmet 2005 (uppgifter för år då man går in i programmet och närmast följande år i fetstil). Ett par program startade först hösten 2005 och finns därför inte med i tabellen). Tabell 2 Förvärvsintensiteter under det år man började i programmet och efterföljande år Förvärvintensitet november resp år Projekt Programstart Antal personer Arbetsmarknadstorget ungdomar Arbetsmarknadstorget ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Arbetsmarknadstorget - vuxna SANNA SANNA Samverkansteamet Samverkansteamet Tolvan Tolvan För de som började i ett program 2004 är 2005 det närmaste uppföljningsåret, och för de som började 2005 är 2006 närmaste uppföljningsår. Mönstret är inte entydigt. För de som gick in i programmen Arbetsmarknadstorget ungdomar, Arbetsmarknadstorget vuxna och SANNA under 2004 sker den större delen av uppgången i förvärvsintensitet redan under det närmaste året, det vill säga innan det omgivande arbetsmarknadsläget hade förbättrats påtagligt. Mellan 2005 och 2006 sker sedan ytterligare en viss uppgång i förvärvsintensiteten för programdeltagarna från Motsvarande uppgång i förvärvsintensiteten sker mellan 2005 och 2006 för de som gick in i programmet Att döma av mönstret för dem som började i programmet året före bör denna uppgång vara en effekt både av programmet och av det förbättrade arbetsmarknadsläget. För de två övriga programmen i tabellen, Samverkansteamet och Tolvan, kan man inte urskilja någon påtaglig effekt på förvärvsintensiteten av programmet. För bägge dessa program gäller att målgruppen står längre från

6 PM 5 arbetsmarknaden jämfört med åtminstone de bägge Arbetsmarknadstorgetprogrammen, bland annat på grund av hälsoproblem. En sammanfattande bedömning landar i att flera av projekten förefaller ha haft gynnsamma effekter på deltagarnas möjligheter att försörja sig genom förvärvsarbete. Det är dock inte möjligt att annat än resonemangsvis uppskatta i vilken storleksordning dessa effekter kan ligga. Vad som dock verkar troligt är att den intervention som programmen inneburit haft effekt för utvecklingen för de berörda individerna. Men vi vet inte vilka alternativa interventioner som skulle kunna ha blivit följden om de aktuella programmen inte funnits tillhands. Vi vet alltså inte vilka andra insatser som skulle utlösts, till exempel från arbetsförmedlingens eller försäkringskassans sida om inte samverkansprogrammen funnits att tillgå. Om vi är villiga att ta fasta på det mönster som kunde urskiljas för de bägge Arbetsmarknadstorget-projekten i tabellen ovan skulle vi kunna uppskatta ökningen i förvärvsintensitet till omkring 20 procentenheter. Det kan jämföras med utfallet i ett par verksamheter som varit föremål för utvärdering. Rinkeby Arbetscentrum (AC) utvärderas i en rapport från IFAU (Rapport 2002:10). Målgruppen för AC var långtidsarbetslösa invandrare med språksvårigheter med betydande svårigheter att få reguljärt arbete. AC innefattade arbets- och språkträning, vägledning, arbetssökning och praktik. Man hade nära arbetslivskontakter. Deltagarna remitterades från arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Utvärderingen omfattar perioden Man använde en kontrollgrupp som matchades fram från arbetsförmedlingens register. Man konstaterar emellertid att man antagligen inte kunnat konstanthålla bland annat språkkunskaper. Kontrollgruppen hade antagligen bättre kunskaper i svenska. Enligt arbetsförmedlingens avaktualiseringsuppgifter hade drygt 30 procent av deltagarna i AC arbete efter en uppföljningsperiod på 1 2 år. Detta var lägre än i kontrollgruppen där andelen i arbete låg på 43 procent. Författarna konstaterar emellertid att andelen i arbete, med tanke på ACgruppens tidigare svårigheter var förhållandevis hög. Antagligen hade den gynnsamma konjunkturen bidragit till att många erhöll arbete. I en annan rapport från IFAU ( Rapport 2005:9) redovisas översiktligt den kunskap som finns om hur de kommunala ungdomsprogrammen (KUP, för ungdomar år) och ungdomsgarantin (UNG, för ungdomar år) fungerar. Förutsättningen för UNG är att kommunen och arbetsförmedlingen tecknar avtal om att kommunen erbjuder en sådan åtgärd. Avtalet innebär att kommunen blir skyldig att erbjuda ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och utvecklande insats på heltid om annan sysselsättning inte kunnat erbjudas inom 90 dagar efter att ungdomen anmält sig som arbetslös. Insatsen får vara i högst 12 månader.

7 PM 6 Rapporten innehåller ingen utvärdering utan endast en regelrätt uppföljning med hjälp av arbetsförmedlingens avaktualiseringsuppgifter. Man konstaterar där att omkring 40 procent av perioderna i UNG avslutas med arbete. Jämfört med vårt samverkansprogram Arbetsmarknadstorget-unga hade deltagarna i UNG i högre utsträckning gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 28 procent av deltagarna i Arbetsmarknadstorget-unga hade endast förgymnasial utbildning mot 20 procent i UNG. För UNG finns uppgift om medborgarskap. 6,7 procent var utomnordiska medborgare. I vårt material finns inte uppgift om medborgarskap men 54 procent av deltagarna i Arbetsmarknadstorget-unga hade åtminstone en förälder som var född utomlands. 34 procent av deltagarna i UNG bodde i hushåll som tog emot socialbidrag vid inskrivningen vid arbetsförmedlingen, vilket kan jämföras med att 95 procent av ungdomarna i Arbetsmarknadstorget-unga hade uppburit socialbidrag någon gång under det år man började i programmet. I rapporten Förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering (Statskontoret 2005:25) avrapporteras en granskning av Faros (Förnyad Arbetslivsinriktad Rehabilitering Organisation och Samordning). Det övergripande syftet med Faros var att få till stånd en väl fungerande samordnad verksamhet mellan Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Den primära målgruppen för verksamheten var sjukskrivna arbetslösa. I avrapporteringen ingår en effektstudie där man jämför den andel som fått arbete efter programmet med en kontrollgrupp (framtagen genom matchning). Studien omfattar personer som började inom Faros under perioden januari 2003 juni Uppgift om programdeltagarnas och kontrollgruppens sysselsättningssituation i januari 2005 inhämtades i telefonintervju. Resultaten visar på en statistiskt signifikant effekt av Faros men andelen som hade arbete vid intervjutillfället var mycket låg både inom Faros-gruppen och kontrollgruppen. 17 procent av Farosdeltagarna och 6 procent av jämförelsepersonerna hade någon form av anställning, fast eller tillfällig sådan, vid intervjutillfället. Eftersom många i målgruppen hade förtidspension eller var sjukskrivna på deltid redovisades resultaten också som omfattningen av respektive försörjningskälla som andel av tid (man t.ex. arbetade 25, 75 etc. procent). Fortsatt sjukskrivning och förtidspension dominerade. Man var sjukskriven eller förtidspensionerad till 54 procent i Faros och 82 procent i jämförelsegruppen. I rapporten Styrning av arbetsmarknadsutbildning (Statskontoret 2007/7-5) återfinns uppgifter om sannolikheten att få arbete för de personer som var anmälda vid arbetsförmedlingen som arbetslösa eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program i januari procent (av arbetssökande yngre än 60 år) hade enligt arbetsförmedlingens statistik avaktualiserats till arbete 24 månader senare.

8 PM 7 Denna uppgift gäller samtliga arbetslösa anmälda vid arbetsförmedlingen. De personer som deltagit i de samverkansprogram som intresserar oss här motsvarar dock inte den genomsnittlige arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Deltagarna i samverkansprogrammen står i allmänhet längre från arbetsmarknaden än den genomsnittlige sökande vid förmedlingen. Det är på grund av en mer komplex problematik som de är föremål för samverkan mellan olika aktörer. I många fall är de inte ens innan de börjar programmet - anmälda som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. I den nämnda rapporten finns emellertid också en beräkning av sannolikheten att få arbete (dvs. avaktualiseras till fast eller tillfälligt arbete) med hänsyn tagen till den arbetssökandes ålder, kön, utbildning, yrkesinriktning, etnicitet, eventuellt funktionshinder och tidigare arbetslöshetshistoria. Denna sannolikhet blir ett index över den enskilde arbetssökandes förutsättningar att få arbete som ger oss möjlighet att avgränsa en grupp av arbetssökande som kan vara mer jämförbar med programdeltagarna. I följande tabell ges den andel av de arbetslösa i januari 2005 som hade arbete i januari 2007, efter beräknad sannolikhet att få arbete. Tabell 3 Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitisk åtgärd januari 2006, indelad efter beräknad sannolikhet att få arbete och andel i arbete 24 månader senare (Källa: egna beräkningar) Andel arbetslösa i januari 2005 med lägst sannolikhet att få arbete 20 lägsta procenten 30 lägsta procenten 40 lägsta procenten 50 lägsta procenten Sysselsättningssituation i januari 2007 Avaktualiserats till arbete, procent Tillfälligt arbete, kvarstår vid af, procent Summa Avaktualiserats till arbete och Tillfälligt arbete Arbete med stöd, procent Summa Avaktualiserats till arbete, Tillfälligt arbete och Arbete med stöd 6,1 6,6 12,7 12,6 25,3 8,3 8,5 16,8 12,5 29,3 10,5 9,8 20,3 11,8 32,1 13,2 10,4 23,6 11,0 34,6 Man finner exempelvis att av de 30 procent av de arbetssökande som enligt dessa beräkningar skulle ha de sämsta förutsättningarna att få arbete hade 8 procent avaktualiserats till arbete vid uppföljningen efter 24 månader. Denna uppgift inkluderar emellertid inte de som fått tillfälligt arbete utan avaktualisering eller arbete med stöd. Inkluderar man även tillfälligt arbete och som står kvar som arbetssökande vid arbetsförmedlingen ökar andelen i arbete till 17 procent för 30-procentsgruppen. Inkluderar man arbete med stöd är andelen i arbete 29 procent. Bland deltagarna i samordningsprogram är emellertid andelen i arbete med stöd mycket litet. 2 2 Gäller olika slag av anställningsstöd. Om man har lönebidrag eller OSA framgår inte av de aktuella uppgifterna. För några av de aktuella programmen är problematiken av det slag att det skulle kunna leda fram till lönebidragsanställning. Det gäller dock inte de bägge Arbetsmarknadstorget-programmen eller Västholmen, vilka är de program där vi kan konstatera de största ökningarna av förvärvsintensitet och egenförsörjning.

9 PM 8 Om man förutsätter att programdeltagarna i genomsnitt inte har bättre förutsättningar att få arbete än 30-procentsgruppen ovan, kan 17 procent således vara en lämplig jämförelsenorm. Återigen bör det dock betonas att alla jämförelser måste betraktas som tentativa, eftersom vi inte har möjlighet att avgöra i vilken utsträckning grupperna är jämförbara i sina förutsättningar på arbetsmarknaden. Bakgrund För att få en uppfattning om effekterna av samverkansaktiviteterna inom Finsam har åtta samverkansprogram valts ut för en statistisk kartläggning. Antalet program som varit tillgängliga för studien har varit begränsat av flera orsaker. De program som tänktes ingå i studien skulle ha startat så pass tidigt att det var möjligt att följa upp resultaten med hjälp av Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgifter om sysselsättning och inkomster för år Det innebar i praktiken att programmet måste ha kommit igång med den operationella verksamheten senast under Vidare måste det aktuella samordningsförbundet vara villigt att bidra med uppgifter om de personer som deltagit i programmen så att data kunde inhämtas från SCB. Några samordningsförbund med program av intresse ville dock av olika skäl inte delta i studien. Samverkansaktiviteterna inom Finsam har i stort två inriktningar. Programmen kan vara inriktade på individens sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning eller på individens hälsotillstånd och välbefinnande. Naturligtvis utesluter inte dessa två inriktningar varandra. Men i de program som enbart är inriktade på hälsa och välbefinnande står de deltagande individerna i allmänhet så långt från arbetsmarknaden att det inte är realistiskt att söka efter effekter i form av sysselsättning och försörjning. Den här studien är begränsad till program som har haft till syfte att förbereda deltagarna för och lotsa in dem på arbetsmarknaden. Att mäta förändringar i hälsa och välbefinnande kräver annan information än den som man kan få fram från offentlig statistik. Det som står i fokus för den här studien är således hur individens sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning har förändrats genom programinsatsen. Detta är också det slag av program som dominerar bland samverkansaktiviteter i allmänhet, både i antal och resurstilldelning. Program inriktade på hälsa och välbefinnande utgör en mindre del av samverkansaktiviteterna. Hur mätningen har lagts upp För att mäta effekten av ett program behöver man ett alternativ att jämföra med. Man behöver veta vad som hade hänt om man inte genomfört programmet. Effekten av programmet är då skillnaden i till exempel

10 PM 9 sysselsättning mellan de bägge alternativen, program respektive inget program. Man bör således lägga upp en effektmätning så att man kan jämföra utfallet med vad som skulle ha hänt om insatsen inte genomförts. Ett lämpligt sätt att göra detta är att jämföra med en annan grupp individer som inte får del av insatsen men i övrigt är jämförbar med programgruppen. Anledningen till att man kan vilja använda en jämförelsegrupp i en effektmätning är att man vill säkerställa att det uppmätta resultatet beror på den aktuella insatsen, och inte på andra faktorer. En del av programdeltagarna kanske skulle ha fått arbete även utan insatsen, till exempel därför att arbetsmarknadsläget förbättrats eller helt enkelt därför att det alltid finns en viss omsättning på arbetsmarknaden. Den delen av förändringen skall inte tillskrivas insatsen. Man kan uppskatta hur stor den delen av förändringen är genom att jämföra med en kontrollgrupp (jämförelsegrupp) där man inte fått del av insatsen men som är utsatt för samma förändringar på den omgivande arbetsmarknaden. Av ett par olika skäl har det emellertid inte varit möjligt att använda ansatsen med kontrollgrupp i den här studien. Det kan till att börja med vara svårt att avgränsa och identifiera en lämplig jämförelsegrupp. De målgrupper som omfattas av Finsamprojekten är i många fall skapade ad hoc i diskussioner mellan de samverkande aktörerna. Handläggarna på enskilda myndigheter har i dialog med varandra tagit fram personer med en gemensam problematik, behov av samordnade insatser och andra överväganden. Det är inte möjligt att med samma procedur ta fram en grupp av jämförelsepersoner i till exempel en annan kommun. För att kunna ta fram lämpliga jämförelsepersoner måste målgrupperna i ett Finsamprojekt vara definierade på ett sådant sätt att de kan avgränsas med tillräcklig precision med hjälp av uppgifter i offentliga register. Så är i allmänhet inte fallet, för till exempel personer med beroendeproblematik, eller som nysöker försörjningsstöd. En möjlighet kunde vara att försöka ringa in en större grupp, till exempel på kommunnivå, i vilken den aktuella målgruppen utgör en delgrupp, och studera utfallet för denna större grupp, jämfört med en kommun med liknande struktur och förutsättningar. Men målgrupperna ifråga är ofta så små att utfallet för dessa inte slår igenom i data för den större gruppen. Därtill kommer att det antagligen blir svårt att finna en lämplig jämförelsekommun, eller att överhuvudtaget definiera en lämplig jämförelsekommun. Samverkan mellan myndigheter förekommer nu inom de flesta kommuner, antingen inom Frisam eller Finsam, eller i det länsvisa samarbete mellan försäkringskassa och arbetsförmedlingen. Även utanför dessa samverkansformer finns ett stort antal samverkansprojekt. Hur skall en lämplig

11 PM 10 jämförelsekommun se ut? Skall den vara helt utan samverkan kring den aktuella målgruppen, eller kan vi acceptera samverkan inom andra ramar än Finsam? Dessa frågor måste man lösa samtidigt som jämförelsekommunen i övrigt, vad gäller struktur, förutsättningar på arbetsmarknaden etc., skall vara så lik programkommunen som möjligt. Med hänsyn till de nämnda svårigheterna att genomföra en effektutvärdering med hjälp av jämförelsegrupper har vi i den här studien valt en annan ansats. Om man väljer att inte använda jämförelsegrupp kan man försöka att för de enskilda aktiviteterna värdera hur troligt det är att ett visst utfall är resultatet av aktiviteten. Om till exempel den aktuella gruppen består av personer med en lång historia av beroende av olika offentliga försörjningssystem och utfallet av verksamheten är en klar minskning av detta beroende, kan det stärka slutsatsen att insatsen haft effekt. Men om gruppen ifråga har en mindre distinkt problembild och resultaten inte är iögonenfallande positiva, är det svårare att avgöra i vilken utsträckning utfallet skall tillskrivas insatsen. Vi har tagit fram information ett antal år tillbaka i tiden beträffande sysselsättning, sjukskrivning och offentlig försörjning för individerna i de aktuella programmen. Med denna information kan vi försöka slå fast i vilken mån programmens målgrupper omfattar personer som utan programinsatsen sannolikt skulle haft små möjligheter att ta sig ur den situation som föranledde insatsen. Om vi finner att en minskande sysselsättning och ökande offentlig försörjning har brutits vid den tid då programmet träder in är det en indikation på att programmet haft avsedd effekt. Som kommer att framgå nedan är mönstret i flera av de studerade programmen just detta. En sysselsättning som kan ha minskat kontinuerligt under ett antal år har efter programmet övergått i ökande sysselsättning. Det finns dock en osäkerhet i denna slutsats. Den högre sysselsättningen under uppföljningsåret 2006 bland programdeltagarna jämfört med programåret (i allmänhet 2004 eller 2005) sammanfaller med att arbetslösheten i riket minskade under Det reser frågan: hur mycket av programdeltagarnas ökande sysselsättning är en effekt av programinsatsen och hur mycket är en effekt av förändringar i omvärlden, det vill säga att arbetsmarknaden förbättrats? Det är bland annat för att kunna besvara det här slaget av frågor som en utvärderingsstudie bör omfatta en kontrollgrupp, som i det här fallet skulle ha mött samma utveckling på arbetsmarknaden som programdeltagarna, men inte fått del av programinsatsen.

12 PM 11 I brist på kontrollgrupp måste vi ta stöd i andra indikatorer, som dock aldrig kan tolkas lika entydigt och invändningsfritt som ett utfall som har stöd i resultaten för en kontrollgrupp. Urval av insatser/projekt för uppföljning Fem samordningsförbund är representerat med sammanlagt åtta program. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Arbetsmarknadstorget - vuxna. Målgruppen är arbetslösa Hisingsbor år som står till arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart kan ta ett arbete. Omkring 75 procent har invandrarbakgrund, nästan hälften har enligt programmets dokumentation aldrig haft ett arbete i Sverige (senaste uppföljningsdokument) hade 1700 personer kontakt med insatsen. I genomsnitt har man varit aktuell på arbetsmarknadstorget ungefär 8 månader. Arbetsmarknadstorget - ungdomar. Målgruppen är ungdomar år som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. SANNA-projektet. Målgruppen är personer med alkohol- eller narkotikamissbruk. Omkring 80 procent remitterades från socialsekreterare och 20 procent från försäkringskassan, enligt en mätning i början av 2000-talet. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samverkansteamet. Målgruppen är personer (16-64 år) som är arbetslösa med ohälsa som ofta befinner sig i en komplex livssituation. De behöver extra stöd för att ta sig ut på eller förbereda sig inför arbetsmarknaden. Många av de sökande har varit borta från arbetsmarknaden under lång tid. Västholmen. Målgruppen är arbetslösa (20 64 år) som nysöker försörjningsstöd och uppger att de kan ta ett arbete. Man arbetar tidigt med korta och intensiva insatser. Deltagarna får individuellt stöd i sitt arbetssökande och matchas mot arbetsgivare. Under 2005 remitterades 346 personer in. Av dessa kom ca 100 inte till Västholmen vilket medför att de riskerar att inte få tillgång till försörjningsstöd. Motala/Vadstena Samordningsförbund Team Linus. Målgruppen är personer i behov av samordnad rehabilitering för att ta till vara den enskildes förutsättningar att utveckla sin arbetsförmåga mot lönearbete. Verksamheten startade operativt under hösten Samordningsförbundet Haninge Tolvan. Målgruppen är personer år med beroendeproblem och som är i behov av samordnad rehabilitering för att uppnå eller

13 PM 12 förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete.. Behandlingstiden utgörs av åtta veckors primärbehandling och sex månaders eftervård. Samordningsförbund i mellansverige 3 Samverkansprojektet Ensamstående föräldrar. Målgruppen är ensamstående föräldrar som uppbär ekonomiskt stöd från socialtjänsten, och som har behov av extra stöd och som har kontakt med minst en samverkanspart utöver Arbetsmarknads- och socialförvaltning. Tid i projektet 6 12 mån. Projektet började september Övergripande presentation Nedan ges en övergripande presentation av målgruppernas sammansättning. Denna presentation bygger på samtliga individer som finns med i materialet. Senare, i redovisningen av uppföljningsdata, kommer materialet att begränsas till de individer som börjat i programmet senast under 2005, för att ge rimlig uppföljningstid. Antalet personer i urvalet från respektive program framgår av följande tabell. I allmänhet utgörs urvalet av samtliga som börjat i respektive program under , i vissa fall även 2003 eller För Arbetsmarknadstorget vuxna gjordes dock av praktiska skäl ett slumpmässigt urval på 15 procent av dem som började i programmet 2004 och 2005, sammanlagt omkring personer. Tabell 4 Antal deltagare i datamaterialet Antal Program personer Arbetsmarknadstorget - ungdomar 864 Arbetsmarknadstorget - vuxna 137 Västholmen 417 SANNA 160 Team Linus 115 Samverkansteamet 82 Tolvan 120 Ensamstående föräldrar 14 Summa 1909 I följande tabell har programdeltagarna fördelats på år då man börjat i programmet och tidpunkt för avslut. September månad har valts som referenstidpunkt eftersom en viktig uppgift i den statistiska redovisningen, förvärvsintensiteten, mäts under november respektive år. Den sista september återstår alltså en månad till mätmånaden. 3 Av sekretesshänsyn preciseras inte verksamhetsorten.

14 PM 13 Tabell 5 Deltagare efter program och år då man började i programmet, fördelade efter när man avslutade programmet, procent Projekt Programstart Avslut Avslut Avslut Avslut efter Antal senast senast senast september personer september 2004 september 2005 september Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Arbetsmarknadstorget - vuxna Västholmen Västholmen SANNA SANNA SANNA Team Linus Team Linus Samverkansteamet Samverkansteamet Samverkansteamet Samverkansteamet Tolvan Tolvan Ensamstående föräldrar Ensamstående föräldrar För Tolvan fanns endast uppgift om det år en person gick in i programmet och ett löpnummer för personen. Programmets längd och avslutningstidpunkt har beräknats utifrån dessa uppgifter och programmets utformning, åtta veckors primärbehandling och sex månaders eftervård (=236 dagar). Det framgår att den andel som inte avslutat programmet före sista uppföljningstidpunkt, november 2006, är ganska hög i några av programmen. Målgruppens problematik och programmens behandlingsmodeller innebär att behandlingstiderna kan variera starkt mellan olika program. I följande tabell ges den genomsnittliga tiden i respektive program för dem som avslutat programmet senast , och antalet personer som avslutat. Tiden i program varierar starkt. I Västholmen-programmet där man arbetar med tidiga och korta insatser uppgår den genomsnittliga programtiden till mindre än två månader, medan flera av de andra programmen, med målgrupper med mer komplex problematik, har en genomsnittlig genomloppstid på ett år eller mer.

15 PM 14 Tabell 6 Tid i program för de som avslutat programmet senast och tid i programmet fram till för de som ej avslutat programmet Projekt Programstart Programdeltagare som avslutat programmet senast Samtliga programdeltagare Tid till avslut, dagar Antal personer Tid i programmet, Antal personer dagar Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Arbetsmarknadstorget - vuxna Västholmen Västholmen SANNA SANNA SANNA Team Linus Team Linus Samverkansteamet Samverkansteamet Samverkansteamet Samverkansteamet Ensamstående föräldrar Ensamstående föräldrar I de uppgifter om utveckling av förvärvsintensiteter och egenförsörjning som lämnas nedan ingår även data för de deltagare som inte avslutat programmet vid uppföljningstidpunkten. Andelen som hunnit avsluta programmet vid uppföljningstidpunkten varierar mellan programmen och detta bör man hålla i minnet när man granskar resultaten för enskilda program. Tabell 7 Fördelning på män och kvinnor, procent Program Män Kvinnor Samtliga Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Västholmen SANNA Team Linus Samverkansteamet Tolvan Ensamstående föräldrar Samtliga

16 PM 15 Tabell 8 Fördelning på ålder, procent Ålder, procentuell fördelning Program Under Summa Arbetsmarknadstorget - ungdomar Arbetsmarknadstorget - vuxna Västholmen SANNA Team Linus Samverkansteamet Tolvan Ensamstående föräldrar Samtliga Medianåldern framgår av följande tabell. I Arbetsmarknadstorget ungdomar var hälften av deltagarna 21 år eller yngre när de började i programmet, medan deltagarna i SANNA och Tolvan i allmänhet var över 40 år. Tabell 9 Medianålder för deltagare i respektive program Projekt Medianålder Arbetsmarknadstorget - ungdomar 21 Arbetsmarknadstorget - vuxna 32 Västholmen 27 SANNA 44 Team Linus 32 Samverkansteamet 39 Tolvan 45 Ensamstående föräldrar 35 Personer med utländsk bakgrund är starkt överrepresenterade i flera av programmen. Tabell 10 Fördelning av programdeltagare efter utrikes/inrikes bakgrund Utrikes/inrikes bakgrund, procentuell fördelning Utrikes född Inrikes född, utrikes föräldrar Inrikes född, en förälder utrikes Övriga Samtliga Program Arbetsmarknadstorget ungdomar Arbetsmarknadstorget vuxna Västholmen SANNA Team Linus Samverkansteamet Tolvan Ensamstående föräldrar All Grps

17 PM 16 Ensamstående dominerar starkt i samtliga program. Endast i programmet Arbetsmarknadstorget vuxna överstiger andelen sammanboende 16 procent. Tabell 11 Andel sammanboende bland programdeltagarna Program Andel sammanboende Arbetsmarknadstorget ungdomar 4 Arbetsmarknadstorget - vuxna 27 Västholmen 11 SANNA 7 Team Linus 15 Samverkansteamet 16 Tolvan 16 Ensamstående föräldrar 14 Samtliga 9 I några av programmen, Team Linus, SANNA och Ensamstående föräldrar är andelen med förgymnasial utbildning avsevärt högre än i befolkningen som helhet. Tabell 12 Programdeltagarnas utbildning, procentuell fördelning Gymnasial Förgymnasial Eftergymnasial Summa Program Arbetsmarknadstorget ungdomar Arbetsmarknadstorget vuxna Västholmen SANNA Team Linus Samverkansteamet Tolvan Ensamstående föräldrar Samtliga Utvecklingen av försörjningsförmåga och beroende av bidragssystem Nedan kommer vi att presentera hur sysselsättning, förvärvsinkomst och inkomst från olika trygghetssystem har utvecklats för de berörda individerna åren innan man gick in i det aktuella programmet, och hur motsvarande uppgifter ser ut under programåret och efterföljande år. Uppgifterna har tagits fram för det år man började i det aktuella programmet, och för de närmast föregående fyra åren. I vissa fall, nyligen invandrade eller ungdomar som just blivit vuxna, kan uppgifter så långt tillbaka saknas. Vilket år man började i det aktuella programmet varierar men majoriteten började 2004 eller Programmens längd varierar också och för de program där programtiden tenderar mot långa tider har många deltagare inte hunnit avsluta programmet förrän under 2006 eller senare. Att

18 PM 17 studera utfallet för individer som börjat så sent i programmet att de i allmänhet inte hunnit avsluta det är inte meningsfullt. Därför har urvalet av personer som ingår i redovisningen begränsats till dem som påbörjade programmet under 2005 och i något fall till Däremot redovisas resultaten för samtliga deltagare som börjat i programmet under en viss period, oavsett om de hunnit avsluta programmet till uppföljningstidpunkten eller inte. Att endast redovisa uppgifter för dem som hunnit avsluta programmet, och som förmodligen är de deltagare som har de gynnsammaste förutsättningarna ger en överdrivet positiv bild av resultaten. Uppgifterna har hämtats för åren från SCB:s databas LOUISE. Uppgifterna omfattar sysselsättningsstatus i november respektive år (förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande), och sammanlagd inkomst under året fördelat på olika inkomstslag (kapitalinkomst ingår ej). De inkomstslag som är av särskilt intresse i det här sammanhanget är förvärvsinkomst, inkomst av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering, arbetslöshet/arbetsmarknadspolitisk åtgärd, förtidspension/sjukbidrag, och socialbidrag. Summan av de fyra senare posterna, som tillsammans utgör ett mått på hur beroende man är av alternativ till förvärvsarbete, redovisas under rubriken Social inkomst (i brist på bättre terminologi). Under rubriken Övrigt redovisas den andel av inkomsten som inte faller under förvärvsinkomst eller social inkomst. Här ingår bland annat studiemedel och studiebidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag och bidragsförskott. En brist i datamaterialet är att vi inte kunnat särredovisa den del av förvärvsinkomsten som eventuellt härrör från lönebidrag eller OSA. I några av programmen kan den andelen förväntas vara ganska stor 4. Nedan redovisas för varje program och årgång av programdeltagare två tabeller och två diagram över utvecklingen av försörjningskällor och sysselsättning. I det första diagrammet/tabellen redovisas (i tal kronor) för varje år den genomsnittliga förvärvsinkomsten under året social inkomst (det vill säga summan av inkomst av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering, arbetslöshet/arbetsmarknadspolitisk åtgärd, förtidspension/sjukbidrag, och socialbidrag) övriga inkomster (ingår bland annat studiemedel och studiebidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag och bidragsförskott) andelen med förvärvsarbete i november, procent. 4 I en just färdigställd rapport om Team Linus (Slutrapport Team Linus, Samordningsförbundet i Motala Vadstena, 18/4 2008) har man följt upp de deltagare som hade sin huvudsakliga insatstid under 2006, 65 personer. 32 personer hade arbete vid uppföljningen, varav 23 med lönebidrag på deltid och 4 med lönebidrag på heltid. Fem personer hade arbete på deltid utan lönebidrag.

19 PM 18 I det andra diagrammet/tabellen redovisas den sociala inkomsten (1000-tal kronor) fördelad på de fyra delposterna (sjukdom/arbetsskada/rehabilitering, arbetslöshet/arbetsmarknadspolitisk åtgärd, förtidspension/sjukbidrag, och socialbidrag). I detta diagram redovisas också ett index över utvecklingen av kostnaden för socialbidrag i den aktuella kommunen. Indexet bygger konsekvent på kostnader för ensamstående, men har vägts samman efter fördelningen på män och kvinnor i det aktuella programmet. Slutligen redovisas en kurva över den andel av programdeltagarna som någon gång under året uppburit socialbidrag. Arbetsmarknadstorget - ungdomar Målgruppen är ungdomar år som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Medianåldern vid inträdet i programmet är 21 år Andelen med endast förgymnasial utbildning var 28 procent och andelen med eftergymnasial utbildning endast 10 procent. Andelen med utländsk bakgrund är 56 procent. För programåret 2005 hade 42 procent ännu inte hunnit avsluta programmet före oktober 2006, vilket bör beaktas när man granskar resultaten. I diagram 1 och 3 återges även förvärvsintensiteten för kommunen för den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensiteten för kommunen har beräknats genom att för vart och ett av åren väga samman förvärvsintensiteterna för ettårsklasser i kommunen viktade med fördelningen på motsvarande ettårskullar bland programdeltagarna. Den uppåtlutande kurvan återspeglar utvecklingen av arbetskraftsdeltagandet när ungdomar med ökande ålder etablerar sig på arbetsmarknaden. Det framgår att programdeltagarna ligger efter i denna utveckling men att gapet mot de jämnåriga delvis sluts efter programdeltagandet. Tabell 13 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, tal kronor, och förvärvsintensitet, procent År Förvärvsarbete Social Inkomst Övrigt Förvärvsintensitet

20 PM 19 Tabell 14 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent År Socialbidrag Sjuk- & rehabersättn Förtidspension A-kassa/ AMS-åtg Uppburit socialbidr, procent Diagram 1 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent tal kr procent Förvärvsarbete kr Social Inkomst kr Övrigt kr Förv Intens proc Dito kommun 0

21 PM 20 Diagram 2 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, samt andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent, och index för kommunens utgifter för socialbidrag 1000-tal kr Socialbidrag kr SjukRehabersätt kr Förtidspension kr A-kassa/AMS-åtg Socbidr Kommun index Uppburit SocBidr, procent index Tabell 15 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent År Förvärvsarbete Social Inkomst Övrigt Förvärvsintensitet Tabell 16 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent År Socialbidrag Sjuk- & rehabersättn Förtidspension A-kassa/ AMS-åtg Uppburit socialbidr, procent

22 PM 21 Diagram 3 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent tal kr procent Förvärvsarbete kr Social Inkomst kr Övrigt kr Förv Intens proc Dito kommun 0 Diagram 4 Arbetsmarknadstorget ungdomar, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, samt andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent, och index för kommunens utgifter för socialbidrag 1000-tal kr Socialbidrag kr SjukRehabersätt kr Förtidspension kr A-kassa/AMS-åtg Soclbidr Kommun index Uppburit SocBidr, procent index

23 PM 22 Arbetsmarknadstorget vuxna Målgruppen är arbetslösa Hisingsbor år som står till arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart kan ta ett arbete. Omkring 75 procent har invandrarbakgrund, nästan hälften har enligt programmets dokumentation aldrig haft ett arbete i Sverige. Medianåldern vid inträdet i programmet är 32 år. Andelen med endast förgymnasial utbildning var 29 procent och andelen med eftergymnasial utbildning var också 29 procent. Andelen med utländsk bakgrund är 73 procent. För programåret 2005 hade 23 procent ännu inte hunnit avsluta programmet före oktober Tabell 17 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent År Förvärvsarbete Social Inkomst Övrigt Förvärvsintensitet Tabell 18 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent År Socialbidrag Sjuk- & rehabersättn Förtidspension A-kassa/ AMS-åtg Uppburit socialbidr, procent

24 PM 23 Diagram 5 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent tal kr procent Förvärvsarbete kr Övrigt kr Social Inkomst kr Förvärvsintensitet Diagram 6 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, samt andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent, och index för kommunens utgifter för socialbidrag 1000-tal kr Socialbidrag 2001 kr SjukRehabersätt kr Förtidpension kr A-kassa/AMS-åtg Socbidr Kommun index Uppburit SocBidr, procent index

25 PM 24 Tabell 19 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent År Förvärvsarbete Social Inkomst Övrigt Förvärvsintensitet Tabell 20 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent År Socialbidrag Sjuk- & rehabersättn Förtidspension A-kassa/ AMS-åtg Uppburit socialbidr, procent Diagram 7 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig årsinkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, och förvärvsintensitet, procent 1000-tal kr procent Förvärvsarbete kr Övrigt kr Social Inkomst kr Förv Intens proc

26 PM 25 Diagram 8 Arbetsmarknadstorget vuxna, programår Genomsnittlig social inkomst fördelad på olika inkomstkällor, 1000-tal kronor, samt andel av deltagarna som uppburit socialbidrag någon gång under året, procent, och index för kommunens utgifter för socialbidrag 1000-tal kr Socialbidrag kr SjukRehabersätt kr Förtidpension kr A-kassa/AMS-åtg Socbidr Kommun index Uppburit SocBidr, procent index Västholmen Målgruppen är arbetslösa (20 64 år) som nysöker försörjningsstöd och uppger att de kan ta ett arbete. Man arbetar tidigt med korta och intensiva insatser. Deltagarna får individuellt stöd i sitt arbetssökande och matchas mot arbetsgivare. Under 2005 remitterades 346 personer in. Av dessa kom ca 100 inte till Västholmen vilket medför att de riskerar att inte få tillgång till försörjningsstöd. Medianåldern vid inträdet i programmet är 27 år. Andelen med endast förgymnasial utbildning var 26 procent och andelen med eftergymnasial utbildning 22 procent. Andelen med utländsk bakgrund är 53 procent. I Västholmen-programmet arbetar man med snabba insatser och genomströmningstiden är i genomsnitt mindre än två månader. För programåret 2006 kan man konstatera att andelen som någon gång under året uppbär socialbidrag ökar samtidigt som förvärvsintensiteten stiger. Det är förhållandet att man uppbär socialbidrag som utlöser insatsen, och därför kommer andelen deltagare i programmet som någon gång under året uppburit socialbidrag att vara högt under programåret. Samtidigt innebär de snabba och korta insatserna att förvärvsintensiteten stiger redan under programåret (förvärvsintensiteten mäts som förekomst av arbete under november, det vill säga sent på året).