Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Transkript

1 Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån ett exempel. Jag har valt Amning. Amning har många hälsofördelar för barnet och för mamma. Bröstmjölken har det perfekta näringsinnehållet, många studier har visat en lägre infektionsfrekvens hos ammade barn jämfört med barn uppfödda på ersättning. Den nära kroppskontakten förstärker anknytningen mellan mor och barn. Kvinnor som har ammat har en lägre frekvens av bröstcancer. Amning är världens största preventiv medel. (Amning hämnar ägglossning). Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 26

2 Bild 2 Ett nyfödd barn, ålder 1 dag. I Sverige läggs nästan alla nyfödda barn till bröstet strax efter förlossningen. Vid 1 veckas ålder ammades 98 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 2 av 26

3 Bild 3 Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt + internationellt Organisationsnivå Grupp familjnivå Individnivå Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 3 av 26

4 Bild 4 Nivåer i folkhälsoarbete Vad påverkar amningsfrekvensen? Samhälle, organisation, grupp-familj/nätverk, Internationellt individ Nationellt Tradition, kultur barnuppfödning Stöd Lagstiftning föräldrarledighet Vård rutiner Privat MVC, BVC Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 4 av 26

5 Bild 5 Samhällsnivå Historisk, Svensk perspektiv Amningsfrekvensen har varierat i Sverige. På 1700 talet fanns delar i Sverige med låg amningsfrekvens och väldig hög spädbarnsdödlighet. Lineus, Nils Rosén von Rosenstein, Ulla-Britt Lithell, historiker Jägervall Martin Nils Rosen von Rosenstein och hans lärobok i pediatrik. Studentlitteratur, Lund. (bygger på bokutgåvan från 1764). Nils Rosen var professor i botanik och i medicin. Han skrev en serie artiklar om barnsjukdomar i den svenska Almanackan, som då hade en upplaga på över exemplar per år. ÓOm ett barn skal må wäl, bör det hafwa både god och tillräcklig föda. Dess bästa mat är ostridigt Modrens mjölk: därföre ser man ock, at barn må wäl, som di sin Moders mjölk, sid 31. Lithell Ulla-Britt Små barn under knappa villkor. En studie av bakgrunden till minskningen av dödligheten bland spädbarn under förra hälften av och 1900-talet i Sverige. Hon har tittat speciellt på Tornedalen och längs norrlandskunsten. Här kunde det finnas stora skillnader i spädbarnsdödlighet beroende på om man ammade barnen eller inte, En av orsaken att inte amma var en hög arbetsbörda för kvinnorna. En orsak var att männen var ut i krig och kvinnorna var tvungen att ta hand om jordbruket. Myndigheter uppmanade redan då att mödrarna skulle amma sina barn. Mödrarna i Österbotten i Finland uppmanades att bröstuppföda sina barn och myndigheterna kom med förslag om att utkräva böter om de kunde bevisa att mödrarna genom att avstå från att bröstuppföda sina spädbarn också orsakade att barnen dog, sid 34,35. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 5 av 26

6 Bild 6 Samhällsnivå 1900-talet Sverige Sjukhusförlossningar blev allt vanligare från mitten av 30-talet och amningsfrekvensen sjunk. Den lägsta amningsfrekvensen var på 70-talet. Det var inte enbart i Sverige, men i stora delar av världen. Uppgift: Titta på översikt över amningsfrekvensen i Sverige i socialstyrelsens statistik för barn i Amning av barn födda 2002, sid 14. Diskutera tillsammans orsaken till den låga amningsfrekvensen på 70-talet. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 6 av 26

7 Bild 7 Samhälsnivå, Internationellt hälsopolitik Det var inte enbart i Sverige att amningsfrekvensen sjunk men det var ett internationellt fenomen antog WHO Internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättning 1983 SOSFS 1983: 3 Allmänna råd om kodens tillämpning 1997 EU Läs om koden, finns på amningshjälpens hemsida under WHO-koden Sedan oktober 97 gäller inom EU att spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn inte får marknadsföra för barn yngre än fyra månader. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 7 av 26

8 Bild 8 Internationellt, hälsopolitik, forts 90-talet WHO/ UNICEF Baby Friendly Hospitals Initiativ, BFHI. = Amningsvänliga sjukhus. 10 steg Läs om amningsvänliga sjukhus och 10 steg, finns på amningshjälpens hemsida. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 8 av 26

9 Bild 9 Hälsopolitik, amningspolitik WHO, 2001 World Health Assembly, resolution 54.2 (WHA 54.2) Bygger bl a på en rapport om amningens fördelar Tidigare har rekommendationerna för amning varit att ämma enbart under barnets första månader och att introducera annan mat (smakportioner) vid 4 till 6 månaders ålder, med fortsatt amning upp till 2 år eller längre (WHO). Maj 2001 antogs en resolution att introducera annan mat senare, nämligen vid 6 månaders ålder med fortsatt amning upp till 2 år eller längre. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 9 av 26

10 Bild 10 Hälsopolitik, amningspolitik Sverige Livsmedelsverket Ungefär sex månader enbart amning Page 7789.aspx Oktober 2003 tog Livsmedelsverket, tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med socialstyrelsen och socialdepartementet följande ställningstagande: De första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktig om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 10 av 26

11 Bild 11 Nivåer i folkhälsoarbete Vad påverkar amningsfrekvensen? Samhälle, organisation, grupp-familj/nätverk, individ barnuppfödning Lagstiftning föräldrarledighet Tradition, kultur Stöd Vård rutiner Privat MVC, BVC Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 11 av 26

12 Bild 12 Målgrupper Alla nyfödda barn Alla mammor Alla pappor Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 12 av 26

13 Bild 13 Målgrupper, individ nivå Stöd: Pappor Mormor, farmor Fundera över fler som kan vara ett stöd Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 13 av 26

14 Bild 14 Målgrupper Individ nivå/gruppnivå Riskgrupper Yngre, tonårsföräldrar Rökare Socioekonomiska grupper: låg utbildning låg inkomst Vissa invandrargrupper Titta i amningsstatistiken på ojämn fördelning av amningsfrekvensen i landet. Diskutera vad det kan beror på. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 14 av 26

15 Bild 15 Aktörer Kommun Ex. Offentliga amningsrum, ex på bibliotek Familjecentral Arbetsplats Flygplats Hitta på flera exempel Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 15 av 26

16 Bild 16 Aktörer Myndigheter Socialstyrelsen, rekommendationer Livsmedelsverket, rekommendationer Konsumentverket, barnmatskoden En nationell amningskommitté har tillsatts juni Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 16 av 26

17 Bild 17 Aktörer Riksdag Lagstiftning Föräldraledighet Rätt att amma under arbetstid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 17 av 26

18 Bild 18 Aktörer Föreningar Amningshjälpen, NAFIA WABA IBFAN La Leche League International för information se amningshjälpens hemsida Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 18 av 26

19 Bild 19 Metoder Kartläggning Årlig statistik samlas in genom barnavårdscentralerna Sammanställs av statistiska centralbyrån i en årsrapport Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 19 av 26

20 Bild 20 Datainsamling BVC vid 1 v, 2, 4, 6, 10, och 12 månader Vad frågar man föräldrarna? Hur tolkar man svaret? Vad förs in i journalen? Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 20 av 26

21 Bild 21 Amningsstatistik Landstingen sammanställer amningsuppgifter från barnhälsovården i form av en regional amningsstatistik. Den vidarebefodras till socialstyrelsen /8569/ htm Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 21 av 26

22 Bild 22 Metoder, fortsättning Utvärdering Statistik finns på nationell nivå, Länsnivå, lokalnivå Barnhälsovården jämför sin statistik med föregående år, kan ordna utbildningstillfällen, Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 22 av 26

23 Bild 23 Amningsdefinitioner För att kunna framställa statistik och göra jämförelse krävs enhetliga definitioner Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 23 av 26

24 Bild 24 Olika definitioner och olika praxis ger olika resultat Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 24 av 26

25 Bild 25 Socialstyrelsens Amningsdefinitioner Enbart ammade barn: barn som enbart fått bröstmjölk, kan dock ha fått smakportioner tom 2003 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 25 av 26

26 Bild 26 Delvis ammade barn Delvis ammade barn: barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning eller välling eller annan kost, Motsvarar WHO s complementary feeding Definitionerna skiljer sig från WHO s definitioner. WHO använder följande Exclusive breastfeeding, enbart bröstmjölk + vitaminer och medicin Predominant breastfeeding, barnen kan få förutom bröstmjölk få vattenbaserade drycker. Complementary feeding, bröstmjölk + annat. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 26 av 26