Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning"

Transkript

1 Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån ett exempel. Jag har valt Amning. Amning har många hälsofördelar för barnet och för mamma. Bröstmjölken har det perfekta näringsinnehållet, många studier har visat en lägre infektionsfrekvens hos ammade barn jämfört med barn uppfödda på ersättning. Den nära kroppskontakten förstärker anknytningen mellan mor och barn. Kvinnor som har ammat har en lägre frekvens av bröstcancer. Amning är världens största preventiv medel. (Amning hämnar ägglossning). Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 26

2 Bild 2 Ett nyfödd barn, ålder 1 dag. I Sverige läggs nästan alla nyfödda barn till bröstet strax efter förlossningen. Vid 1 veckas ålder ammades 98 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 2 av 26

3 Bild 3 Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt + internationellt Organisationsnivå Grupp familjnivå Individnivå Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 3 av 26

4 Bild 4 Nivåer i folkhälsoarbete Vad påverkar amningsfrekvensen? Samhälle, organisation, grupp-familj/nätverk, Internationellt individ Nationellt Tradition, kultur barnuppfödning Stöd Lagstiftning föräldrarledighet Vård rutiner Privat MVC, BVC Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 4 av 26

5 Bild 5 Samhällsnivå Historisk, Svensk perspektiv Amningsfrekvensen har varierat i Sverige. På 1700 talet fanns delar i Sverige med låg amningsfrekvens och väldig hög spädbarnsdödlighet. Lineus, Nils Rosén von Rosenstein, Ulla-Britt Lithell, historiker Jägervall Martin Nils Rosen von Rosenstein och hans lärobok i pediatrik. Studentlitteratur, Lund. (bygger på bokutgåvan från 1764). Nils Rosen var professor i botanik och i medicin. Han skrev en serie artiklar om barnsjukdomar i den svenska Almanackan, som då hade en upplaga på över exemplar per år. ÓOm ett barn skal må wäl, bör det hafwa både god och tillräcklig föda. Dess bästa mat är ostridigt Modrens mjölk: därföre ser man ock, at barn må wäl, som di sin Moders mjölk, sid 31. Lithell Ulla-Britt Små barn under knappa villkor. En studie av bakgrunden till minskningen av dödligheten bland spädbarn under förra hälften av och 1900-talet i Sverige. Hon har tittat speciellt på Tornedalen och längs norrlandskunsten. Här kunde det finnas stora skillnader i spädbarnsdödlighet beroende på om man ammade barnen eller inte, En av orsaken att inte amma var en hög arbetsbörda för kvinnorna. En orsak var att männen var ut i krig och kvinnorna var tvungen att ta hand om jordbruket. Myndigheter uppmanade redan då att mödrarna skulle amma sina barn. Mödrarna i Österbotten i Finland uppmanades att bröstuppföda sina barn och myndigheterna kom med förslag om att utkräva böter om de kunde bevisa att mödrarna genom att avstå från att bröstuppföda sina spädbarn också orsakade att barnen dog, sid 34,35. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 5 av 26

6 Bild 6 Samhällsnivå 1900-talet Sverige Sjukhusförlossningar blev allt vanligare från mitten av 30-talet och amningsfrekvensen sjunk. Den lägsta amningsfrekvensen var på 70-talet. Det var inte enbart i Sverige, men i stora delar av världen. Uppgift: Titta på översikt över amningsfrekvensen i Sverige i socialstyrelsens statistik för barn i Amning av barn födda 2002, sid 14. Diskutera tillsammans orsaken till den låga amningsfrekvensen på 70-talet. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 6 av 26

7 Bild 7 Samhälsnivå, Internationellt hälsopolitik Det var inte enbart i Sverige att amningsfrekvensen sjunk men det var ett internationellt fenomen antog WHO Internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättning 1983 SOSFS 1983: 3 Allmänna råd om kodens tillämpning 1997 EU Läs om koden, finns på amningshjälpens hemsida under WHO-koden Sedan oktober 97 gäller inom EU att spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn inte får marknadsföra för barn yngre än fyra månader. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 7 av 26

8 Bild 8 Internationellt, hälsopolitik, forts 90-talet WHO/ UNICEF Baby Friendly Hospitals Initiativ, BFHI. = Amningsvänliga sjukhus. 10 steg Läs om amningsvänliga sjukhus och 10 steg, finns på amningshjälpens hemsida. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 8 av 26

9 Bild 9 Hälsopolitik, amningspolitik WHO, 2001 World Health Assembly, resolution 54.2 (WHA 54.2) Bygger bl a på en rapport om amningens fördelar Tidigare har rekommendationerna för amning varit att ämma enbart under barnets första månader och att introducera annan mat (smakportioner) vid 4 till 6 månaders ålder, med fortsatt amning upp till 2 år eller längre (WHO). Maj 2001 antogs en resolution att introducera annan mat senare, nämligen vid 6 månaders ålder med fortsatt amning upp till 2 år eller längre. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 9 av 26

10 Bild 10 Hälsopolitik, amningspolitik Sverige Livsmedelsverket Ungefär sex månader enbart amning Page 7789.aspx Oktober 2003 tog Livsmedelsverket, tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med socialstyrelsen och socialdepartementet följande ställningstagande: De första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktig om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 10 av 26

11 Bild 11 Nivåer i folkhälsoarbete Vad påverkar amningsfrekvensen? Samhälle, organisation, grupp-familj/nätverk, individ barnuppfödning Lagstiftning föräldrarledighet Tradition, kultur Stöd Vård rutiner Privat MVC, BVC Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 11 av 26

12 Bild 12 Målgrupper Alla nyfödda barn Alla mammor Alla pappor Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 12 av 26

13 Bild 13 Målgrupper, individ nivå Stöd: Pappor Mormor, farmor Fundera över fler som kan vara ett stöd Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 13 av 26

14 Bild 14 Målgrupper Individ nivå/gruppnivå Riskgrupper Yngre, tonårsföräldrar Rökare Socioekonomiska grupper: låg utbildning låg inkomst Vissa invandrargrupper Titta i amningsstatistiken på ojämn fördelning av amningsfrekvensen i landet. Diskutera vad det kan beror på. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 14 av 26

15 Bild 15 Aktörer Kommun Ex. Offentliga amningsrum, ex på bibliotek Familjecentral Arbetsplats Flygplats Hitta på flera exempel Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 15 av 26

16 Bild 16 Aktörer Myndigheter Socialstyrelsen, rekommendationer Livsmedelsverket, rekommendationer Konsumentverket, barnmatskoden En nationell amningskommitté har tillsatts juni Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 16 av 26

17 Bild 17 Aktörer Riksdag Lagstiftning Föräldraledighet Rätt att amma under arbetstid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 17 av 26

18 Bild 18 Aktörer Föreningar Amningshjälpen, NAFIA WABA IBFAN La Leche League International för information se amningshjälpens hemsida Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 18 av 26

19 Bild 19 Metoder Kartläggning Årlig statistik samlas in genom barnavårdscentralerna Sammanställs av statistiska centralbyrån i en årsrapport Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 19 av 26

20 Bild 20 Datainsamling BVC vid 1 v, 2, 4, 6, 10, och 12 månader Vad frågar man föräldrarna? Hur tolkar man svaret? Vad förs in i journalen? Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 20 av 26

21 Bild 21 Amningsstatistik Landstingen sammanställer amningsuppgifter från barnhälsovården i form av en regional amningsstatistik. Den vidarebefodras till socialstyrelsen 2004/8569/ htm Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 21 av 26

22 Bild 22 Metoder, fortsättning Utvärdering Statistik finns på nationell nivå, Länsnivå, lokalnivå Barnhälsovården jämför sin statistik med föregående år, kan ordna utbildningstillfällen, Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 22 av 26

23 Bild 23 Amningsdefinitioner För att kunna framställa statistik och göra jämförelse krävs enhetliga definitioner Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 23 av 26

24 Bild 24 Olika definitioner och olika praxis ger olika resultat Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 24 av 26

25 Bild 25 Socialstyrelsens Amningsdefinitioner Enbart ammade barn: barn som enbart fått bröstmjölk, kan dock ha fått smakportioner tom 2003 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 25 av 26

26 Bild 26 Delvis ammade barn Delvis ammade barn: barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning eller välling eller annan kost, Motsvarar WHO s complementary feeding Definitionerna skiljer sig från WHO s definitioner. WHO använder följande Exclusive breastfeeding, enbart bröstmjölk + vitaminer och medicin Predominant breastfeeding, barnen kan få förutom bröstmjölk få vattenbaserade drycker. Complementary feeding, bröstmjölk + annat. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 26 av 26

Innocentiedeklarationen

Innocentiedeklarationen Innocentiedeklarationen År 1991 anslöt sig Sverige till den internationella koden om marknadsföring av bröstmjölksersättningar, utarbetad av WHO. Enligt den ska man skydda, främja och stödja amning. Alla

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor

Amning och föräldrars rökvanor HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2015 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 OFFICIAL

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Motion 1978179:318. av Hans Alsen m. fl. om inrättnde ''id Uppsala universitet av en professur. allmänmedicin

Motion 1978179:318. av Hans Alsen m. fl. om inrättnde ''id Uppsala universitet av en professur. allmänmedicin 16 Motion 1978179:318 av Hans Alsen m. fl. om inrättnde ''id Uppsala universitet av en professur allmänmedicin l dagens medicinska forskning liksom i dagens sjukvård är primärvården högt prioriterad. Primärvården

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Att amma är mitt val En intervjustudie

Att amma är mitt val En intervjustudie EXAMENSARBETE-MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:63 Att amma är mitt val En intervjustudie Raquel Vásquez Aguilar Att amma är en rättighet, inte en skyldighet. (Blázquez,

Läs mer

För barns och ungas bästa

För barns och ungas bästa För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar inom Barnhälsovården Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor

Amning och föräldrars rökvanor HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2009 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2009 OFFICIAL

Läs mer

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7

Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2011 nr 7 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2011 nr 7 oktober 2012 Innehåll Sida Förord.................................................. 2 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället..............

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Initiativet för uppföljning av amningens utveckling i världen

Initiativet för uppföljning av amningens utveckling i världen Initiativet för uppföljning av amningens utveckling i världen Uppföljning, utvärdering och övervakning av uppfödning av späda och små barn med fokus på praxis, policy och utvecklingsprogram samt utifrån

Läs mer

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger

Läs mer

B 64 AMNINGSHJÄLPEN: Acc 2013

B 64 AMNINGSHJÄLPEN: Acc 2013 B 64 AMNINGSHJÄLPEN: Acc 2013 Volym 58: 1977 1985 Amning av äldre barn Adresser Korrespondens, bl a med dr Jens Kruse Pedersen, Danmark, 1984 Amningsproblem Arkiv från Maudhe, bl a ang sen avvänjning,

Läs mer

VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT?

VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT? NESTLÉ-bojkotten BAKGRUND Nestlé-bojkotten startade redan 1977 i USA. Bojkotten grundade sig på Nestlés oetiska marknadsföring av bröstmjölksersättningar, framförallt i tredje världen. Sverige anslöt sig

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET

MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET Amning är det bästa sättet att ge barnet en god start, även om det idag finns bra alternativ. Hela första delen av detta kapitel ägnas därför åt amning, inklusive ett

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6. Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen?

Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Introduktion av mat till barn som ammas

Introduktion av mat till barn som ammas Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Introduktion av mat till barn som ammas - Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör Författare: Ulrika Tufvesson Handledare: Clara Aarts

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

TRYGGHETSKÄNSLAN HOS MAMMOR SOM GÅR PÅ TIDIG HEMGÅNG EFTER FÖRLOSSNINGEN

TRYGGHETSKÄNSLAN HOS MAMMOR SOM GÅR PÅ TIDIG HEMGÅNG EFTER FÖRLOSSNINGEN Hälsa och samhälle TRYGGHETSKÄNSLAN HOS MAMMOR SOM GÅR PÅ TIDIG HEMGÅNG EFTER FÖRLOSSNINGEN EN EMPIRISK STUDIE GUNILLA KRISTIANSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Uppdragsutbildning

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74 Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012 Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Amning av barn födda 2001

Amning av barn födda 2001 STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2003:10 Amning av barn födda 2001 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Statistics Health and Diseases Breast-feeding, children born 2001 The National Board of Health and Welfare Centre

Läs mer

Sjuksköterskans förhållningsätt i mötet med mödrar som utvecklar ambivalens under amningsperioden

Sjuksköterskans förhållningsätt i mötet med mödrar som utvecklar ambivalens under amningsperioden Sjuksköterskans förhållningsätt i mötet med mödrar som utvecklar ambivalens under amningsperioden En kvalitativ intervjustudie Författare: Fatima Filiz & Ewa Sernrot Handledare: Linda Kvist Magisteruppsats

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning

Nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning Magisteruppsats Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning En jämförelse mellan fyra kvinnokliniker Författare: Jessica Algenäs

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll. Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att ge amningsstöd. Emelie Andersson Grenholm Pernilla Söderström 2016

EXAMENSARBETE. Erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att ge amningsstöd. Emelie Andersson Grenholm Pernilla Söderström 2016 EXAMENSARBETE Erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att ge amningsstöd Emelie Andersson Grenholm Pernilla Söderström 2016 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden

Läs mer

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 HAR NI ÅLDERSDISKRIMINERING I ERT LAND? EU måste ha kunskap om de äldre medborgarnas situation! AGE Platform Europe har därför frågat sina medlemmar:

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Ny teknik kräver nya tankar!

Ny teknik kräver nya tankar! Ny teknik kräver nya tankar! Plenarpass 1 Föreläsare Carola Gunnarsson, Ny teknik kräver nya tankar! Offentliga Rummet i Norrköping den 26 maj 2009 Det sägs att den som har gjort en resa har något att

Läs mer

Patientmaktsutredningen

Patientmaktsutredningen S 2011:03, 2012:24 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink PATIENTLAG -Vi ska ta ställning till hur en samlad patientlagstiftning bör utformas

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa 38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL GAME OVER

PEDAGOGISKT MATERIAL GAME OVER PEDAGOGISKT MATERIAL GAME OVER Framtaget av Banditsagor PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN GAME OVER Detta fördjupningsmaterial är baserat på Banditsagors föreställning Game Over efter en saga av

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2008

Familjehemsplacerade barn 2008 Familjehemsplacerade barn 2008 Sociala frågor Joonas Terje Titel: Familjehemsplacerade barn 2008 Utgiven av: Författare: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Länsstyrelsen i Skåne län Beställningsadress:

Läs mer

Bröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Bröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Bröstcancer Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Bröstcancer / Jonas Bergh. 2007, 128 s. En bok om vad som väntar en kvinna med diagnosen bröstcancer,

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz I en klass kan man t.ex. dela upp eleverna i fyra grupper och låta varje grupp diskutera kring ett barn och därefter be dem redovisa lite

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:126

Regeringens proposition 2007/08:126 Regeringens proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. Prop. 2007/08:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet)

Läs mer

Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning try, try everyday and you will succeed

Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning try, try everyday and you will succeed EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:58 Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning try, try everyday and you will succeed Melinda Aspelin Maria

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer