Introduktion av mat till barn som ammas

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Introduktion av mat till barn som ammas - Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör Författare: Ulrika Tufvesson Handledare: Clara Aarts Examinator: Pranee Lundberg Självständigt arbete (examensarbete) inom distriktssköterskans kunskapsområde, 15hp Ht 2009

2 SAMMANFATTNING Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar sedan 2001 exklusiv amning i barnets första 6 månader. Syftet med denna studie var att undersöka vad föräldrar får för information från Barnhälsovården om tidpunkt för introduktion av mat till barn som ammas och om de följer rekommendationen. Ytterligare ett syfte var att ta reda på anledning till att mat introducerades vid sidan av amning vid vald tidpunkt och vad för mat föräldrarna börjar med. Metoden har en deskriptiv, kvalitativ design. En enkät med 3 öppna frågor har lagts ut på flera webbsidor för föräldrar, 27 personer har svarat på frågorna. Svaren har kompletterats med 13 inlägg från forumdiskussioner på webbsidor för föräldrar. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Ny rekommendation i Sverige sedan 2003 är att introducera smakportioner vid 6 månaders ålder. Tidpunkt för introduktion av mat som BVC rekommenderat var mellan fyra och sex månader. Några föräldrar sade att de fått dubbelt budskap eller inte fått någon rekommendation. Denna studie visade att tidpunkt föräldrar väljer att introducera mat varierade mellan tre månader och tio månader. Vanligaste anledningen att börja med mat var att barnet är matmoget. Den mat föräldrarna börjar med är barngröt, vegetarisk puré eller plockmat. Nyckelord: Barnhälsovård, amning, tillvänjning, rekommendationer, implementering. 2

3 ABSTRACT In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with. The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis. Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the infant is interested in food. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or finger food was most commonly used for complementary food. Keywords: Child health care, breastfeeding, weaning, recommendation, implementation. 3

4 INNEHÅLL INTRODUKTION... 7 Spädbarnets uppfödning... 7 WHOs rekommendation... 7 Introduktion av annan mat... 8 Faktorer som påverkar amningstidens längd... 8 Amning och allergi... 9 Riktlinjer i Sverige... 9 Implementering av nya rekommendationer Information till föräldrar Problemformulering SYFTE Frågeställningar METOD Design Urval Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Dataanalys Analysmetod Etiska överväganden Internet som källa till kvalitativ data Etiska Guidelines för forskning Online RESULTAT Tidpunkt för introduktion av mat Rekommendation att börja med smakportioner vid 4 6 månader Dubbelt budskap Ingen rekommendation Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation

5 Försöker följa BVCs råd oavsett vilken ålder som rekommenderas för introduktion av mat Föräldrar valt annan tidpunkt för introduktion av mat än 4 eller 6 månader Introducera smakportioner vid 4 månaders ålder är för tidigt, vill vänta Introducera smakportioner vid 6 månaders ålder är för sent, vill börja tidigare Barnet är 6 månader och vill inte prova smakportioner Föräldrars anledning att börja med smakportioner Barnet är matmoget Praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras Vad föräldrar börjar med för mat Vegetarisk puré Olika sorter av barngröt Barnet får äta själv, maten serveras i småbitar DISKUSSION Resultatdiskussion Rekommenderad tidpunkt för introduktion av mat Implementering av nytt hälsobudskap Uppföljning av de nya riktlinjerna Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation Föräldrars anledning att börja med smakportioner Författarens förförförståelse Vad föräldrar börjar med för mat Metoddiskussion Användande av internet för datainsamling Mättnad i föreliggande studie Urval Tillförlitlighet Projektets betydelse... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förslag till vidare forskning SLUTSATS

6 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Enkät A Bilaga 2: Enkät B

7 INTRODUKTION SPÄDBARNETS UPPFÖDNING Den kostrådgivning som ges inom Barnhälsovården baseras på de Svenska Näringsrekommendationerna och anvisningar förmedlade av livsmedelsverket. Under det första levnadsåret äter barnet en speciell spädbarnskost. Kontakten med Barnhälsovården (BVC) är tät och diskussion och information om kost är angelägna frågor för föräldrarna. En praktisk handbok i barnhälsovård skriver att modersmjölken täcker barnets näringsbehov under de första sex månaderna. Vid 4 6 månader utvecklas munmotoriken och barnet så att barnet kan börja äta fast föda. Introduktion av glutenhaltiga produkter bör ske under amningsskydd och vid 6 månaders ålder behövs tillägg av annan mat för att täcka behovet av järn (Hagelin, Magnusson & Sundelin 2009). Attityder till amning som finns i samhället styr hur mödrar väljer att introducera annan mat vid sidan av amning. Andel enbart ammade barn hade sin lägsta nivå 1972: Vid 2 månaders ålder var det 30 % och vid 6 månaders ålder 5 %. Därefter skedde en attitydförändring i samhället och andel ammade barn var 1996 på sin högsta nivå: Vid 2 månader 80 % och vid 6 månader 40 % som ammades helt. En anpassning till Världshälsoorganisationens (WHOs) amningsdefinition år 2004 är att smakportioner exkluderats från enbart amning. Nuvarande definition exklusiv amning innebär att inga smakportioner ges (Socialstyrelsen 2008). WHOS REKOMMENDATION WHOs nuvarande rekommendation från 2001 är: exklusiv amning i 6 månader och därefter en introduktion av tilläggskost. Fördelaktigt är om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. Tidigare rekommendation var att introducera tilläggskost vid 4 6 månader(who 2001). Orsak till förändring i rekommendationen var en sammanställningsartikel av Kramer och Karuma (2001). Kramer och Karumas litteraturöversikt (2001) visade att det inte fanns någon skillnad i tillväxt av längd eller vikt om tilläggskost introducerades vid 4 6 månader eller vid 6 månader. En signifikant reducerad risk fanns däremot för episoder med gastrointestinala infektioner vid introduktion 7

8 av tilläggskost vid 6 månader. Ingen skillnad i dödlighet pga infektioner eller skyddseffekt mot allergi kunde påvisas. Positiva effekter för mödrarna var förlängd amenorré och snabbare postpartum viktminskning (Kramer & Karuma 2001). I Sverige kom kommentarer på WHOs nya riktlinjer; Det fanns motstånd inom läkarkåren med alltför sen introduktion av mat till barn. Barn bör vänja sig vid bitar i maten vid ca 7 8 månader, de kan annars få ätproblem och vill inte ha bitar eller tjockare konsistens på maten (Axelsson et al. 2004). INTRODUKTION AV ANNAN MAT En svensk studie av Hörnell et al. (2001) undersökte barns tillvänjning av mat. Det sammanfattas med att tillvänjning av mat är en långsam process och ju yngre barnet är, desto längre tid tar det. I studien redovisas också olika orsaker föräldrar angivit till att annan mat introduceras vid sidan av amning. Före 4 månaders ålder var vanligaste orsaken Barnet inte nöjd/för lite mjölk och moder tillfälligt borta och förbättra sömn för moder/barn. Då barnet var mer än 4 månader angavs barnet tillräckligt gammal som orsak. Vid ålder 6 10 månader angavs även här barnet tillräckligt gammal dessutom barnet ska vänjas vid flaska och moder planerar sluta amma. Introduktion av nya smaker är en gradvis process och skall ta minst 6 månader. Först används ett fåtal nya smaker och det följs av ökande variation av smaker och konsistenser. Från ett års ålder kan barnet åtminstone äta en del av familjens mat (Foote & Marriott 2003). FAKTORER SOM PÅVERKAR AMNINGSTIDENS LÄNGD Lande et al. (2003) har bl a undersökt vad som påverkar amningstidens längd, 2383 norska barn ingick i studien. Positivt för amningstidens längd var om moderns ålder var över 24 år, om hon hade högre utbildning, bodde i stor stad, var sambo eller gift och hade flera barn. Ytterligare en faktor som förlängde amningstiden var om modern var icke-rökare. Hos barnet hade födelsevikten betydelse. Vid 6 månader ålder var det färre som ammades om födelsevikt 8

9 varit under 2500 g. Lande et al.(2003) tar upp i sin diskussion att det är en utmaning att reducera ojämlikhet av barnuppfödning i praktiken. En svensk studie har visat att andel ammade barn vid 6 månader är lägre i grupper där mödrarna har en lägre disponibel inkomst (Wallby & Hjern 2009). AMNING OCH ALLERGI Det finns olika studieresultat om amning skyddar mot allergi. En prospektiv longitudinell studie gjord i Sverige, BAMSE (Children, Allergy, Milieu, Stockholm, Epidemiological survey), har undersökt riskfaktorer för astma och andra allergiska sjukdomar i barndomen(wickman et al. 2002). Under tiden inkluderades 4000 barn som var 3 4 månader gamla. Föräldrarna har fått fylla i frågeformulär om allergiska symptom och exponering av allergen vid 1, 2 och 4 års ålder. Vid studiens 2-års uppföljning redovisades bl a hur amningstidens längd påverkade utveckling av allergi. Resultatet visade att exklusiv amning i 4 månader minskade risken för utveckling av astma (Wickman et al. 2003). I en rapport från Australien av Prescott et al. (2008) sätts ökning av födoämnasallergier i västvärlden i samband med att riktlinjerna om exklusiv amning i 6 månader introducerats. Rapporten diskuterar att vissa födoämnen troligen bör introduceras vid 4 6 månader för att undvika födoämnesallergi och kroniska tarmsjukdomar. Prescott et al. (2008) tar också upp andra faktorer som påverkar tolerans för olika födoämnen som: genetisk aspekt, amningens skyddseffekt, tarmmognad och kolonisation och allergenets dos, intervall och hur det är preparerat. De menar att WHOs rekommendation att amma exklusivt i 6 månader kan behöva revideras till börja med smakportioner vid 4 månader, fortsätta amma i minst 6 månader. RIKTLINJER I SVERIGE De senaste rekommendationer för spädbarnsuppfödning i Sverige är från år Livsmedelsverket gjorde då tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet följande ställningstagande: 9

10 "Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre." (Socialstyrelsen 2003). Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Socialstyrelsen ger ut författningssamling (SOSFS) med föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är hjälp till stöd för tillämpningen av lagar och föreskrifter. Socialstyrelsen ger även ut riktlinjer. Riktlinjerna delas in i tre kategorier, varav en kategori är olika typer av rekommendationer för bland annat hiv-prevention, hälsoskydd och smittskydd (Socialstyrelsen 2009). Rekommendationer och riktlinjer är inte bindande regler. Riktlinjerna, som är framtagna utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och socialtjänst (Socialstyrelsen 2009). IMPLEMENTERING AV NYA REKOMMENDATIONER Exklusiv amning i 6 månader är senaste rekommendationen från Ett nytt folkhälsobudskap tar tid att implementera i samhället. Tydlig kommunikation är viktigt mellan budskapsförmedlaren och mottagaren av budskapet. McGuire (Nutbeam & Harris 2004) har utformat en modell för kommunikation när beteendeförändring ska ådstadkommas communication-behavior change model. I denna modell definieras fem tillförande delar i kommunikationen. De fem delarna är: 1. Källa varifrån meddelande kommer (person, organisation) 2. Meddelande Vad meddelande innehåller och framförallt hur det sägs. Längd på meddelandet, vilken form av språk och röstläge kan påverka meddelandet. Genom att använda humor eller rädsla för att säga samma sak kan olika respons från målgruppen uppnås. 10

11 3. Kanal TV, radio, tidningar, broschyrer, internet eller e-post. Vilken kanal som skall användas beror på vilken räckvidd som behövs, hur komplext meddelandet är och kostnad att använda kanalen. 4. Mottagare Målgruppen som skall nås. Sociala och demografiska variabler som kön, ålder etnisk bakgrund, inkomst och vilken stadsdel de bor i men också nuvarande attityder, vanor och hur media används av målgruppen behöver tänkas över. 5. Önskat resultat Målet med meddelandet. Målet är oftast beteendeförändring eller ibland attitydförändringar hos mottagaren. Dessa fem ovanstående delar är inputs i kommunikation enligt McGuires modell (Nutbeam & Harris 2004). Utgående effekt outputs hos mottagaren i ett meddelande måste beaktas vid beteendeförändring. Outputs i denna modell för kommunikationen är beskrivet i 12 steg. De tolv stegen förklarar vägen från att bli exponerad för kommunikation till bestående beteendeförändring. 1. Exponering 2. Uppmärksamhet 3. Intresse 4. Förståelse 5. Uppnådd färdighet 6. Attitydförändring 7. Lägga på minnet 8. Minnas 9. Beslutstagande 10. Beteendeförändring 11. Förstärkning 12. Underhåll av nya beteendet En varaktig förändring i beteende kräver förändring i 12 steg. Beroende på vilken effekt outputs meddelandet åstadkommer kan mixen av inputs behöva ändras. Olika källor, meddelandesorter och kanaler krävs för att nå olika resultat. Vid implementering av ett folkhälsoprogram övervakas programmets påverkan och effekter jämfört med de förutbestämda målen för att nå önskat resultat (Nutbeam & Harris 2004). 11

12 INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR BVC är inte den enda kanalen som föräldrarna får sin information från. Det är allmänt känt att de informationskällor föräldrar använder sig av för råd i föräldrafrågor är BVC, radio, TV, broschyrer, tidningar och internet. Radio och TV sänder program som diskuterar föräldrafrågor och många tidningar har spalter med frågor och svar om föräldraskap. Antal hem med dator har ökat och fler föräldrar har tillgång till internet. Internet är en ökande källa till social support. Föräldrar till barn med cancer och autism finner social support online, och många föräldrar till friska barn söker information om föräldraskap online. Det finns risk att internetsupporten är socialt uppdelad (Sarkadi & Bremberg 2004). Sarkadi och Bremberg (2004) undersökte om internet kan ge generell social support i föräldrarollen och om det används av flera olika socialgrupper. En web-baserad enkät lades ut på Sveriges största föräldrasajt, Föräldranätet. Enkäten innehållande frågor om bakgrund, social support och nätanvändande besvarades av 2499 personer. Användarna som besvarat enkäten var övervägande unga och hade inkomst under genomsnittet. Stockholmsregionen var något överrepresenterad. Endast ett fåtal män hade besvarat enkäten. Undersökningen visar att föräldrasajter inte bara används av en socio-ekonomiskt stark grupp, utan största gruppen användare är de med lägre inkomst än genomsnittet. PROBLEMFORMULERING I Sverige gjorde Socialstyrelsen ett ställningstagande år 2003 om exklusiv amning i 6 månader enligt WHOs rekommendation. Det finns olika åsikter bland barnläkare och distriktssköterskor inom barnhälsovård (BVC-sköterskor) om de nuvarande riktlinjerna (Axelsson et al. 2004; Wold 2009). Enligt statistiken följer inte föräldrarna riktigt den rekommenderade tiden för enbart amning (Socialstyrelsen 2008). Var det beror på är oklart. Det är därför av intresse att undersöka vilken information föräldrarna får på BVC och om föräldrarna följer informationen från BVC. 12

13 SYFTE Syftet med denna studie var att undersöka vad föräldrar får för information från BVC om tidpunkt för introduktion av mat till barn som ammas och om de följer de rekommenderade riktlinjerna. Ytterligare ett syfte är att ta reda på anledning till att mat introduceras vid sidan av amning vid vald tidpunkt och vad för mat föräldrarna börjar med. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Vad får föräldrar för information från BVC om tidpunkt för introduktion av annan mat till barn som ammas? 2. Vad tycker föräldrarna om informationen från BVC? 3. Vad ger föräldrar för anledningar till introduktion av annan mat? 4. Vad börjar föräldrarna med för slags mat? METOD DESIGN Designen till studien var deskriptiv med en kvalitativ ansats. URVAL Målgruppen var föräldrar till barn födda Rekommendationen att helamma i 6 månader istället för 4 månader ändrades Eftersom det tar tid att få ut det nya budskapet inkluderas inte föräldrar till barn födda tidigare än Deltagare var alla svenska föräldrar som använder internet. Totalt ämnades studien få in 50 svar. 13

14 DATAINSAMLINGSMETOD Datainsamlingsmetod var en kort enkät med 3 öppna frågor. Frågorna är utvecklade av författaren till denna studie. Frågorna provades ut i Maj 2009 på frivilliga personer på en Webbsida för föräldrar som heter Allt för föräldrar. På webbsidan finns ett diskussionsforum som är öppet att läsa för allmänheten. Medlemmar av Webbsidan kan också skriva inlägg i diskussionsforum. Enkäten lades ut på ett sådant diskussionsforum. För att kunna lägga ut enkäten ingick medlemskap i webbsidan. Den första versionen av enkäten kallas enkät A (se bilaga 1). Vid examination av projektplanen gjordes små förändringar i enkäten, enkät B. Det var fortfarande 3 frågor, varav den sista frågan ersatts med en helt ny fråga (se bilaga 2). Enkät B lades ut på åtta olika webbsidor i september Det kom in flera utförliga och intressanta svar på både enkät A och enkät B. På grund av innehållet i svaren inkluderades svar från båda enkäterna. Totalt svarade tjugosju föräldrar på enkät A och enkät B. Många föräldrar berättade mer än det som frågades i enkäten. Alla föräldrar svarade inte heller på alla frågor. Alla svar analyserades enligt beskrivning under rubriken dataanalys. På grund av att det var för få som svarat på enkäten användes även andra texter från diskussionsforum som passade i enkätsvarens kategorier. Tretton texter från forumdiskussioner hämtades efter att kategorier tagits ut från enkätsvaren. Hur många enkätsvar och texter från forumdiskussioner som använts i de olika huvudkategorierna redovisas i tabell 1. I tabell 1 kan också svarsfrekvensen på de olika frågorna utläsas. Totalt svarade 27 personer på enkäten, men alla svarade inte på allt. I huvudkategorier med 25 och 24 enkätsvar har frågan ingått i både enkät A och B. Huvudkategorier med lägre svarsfrekvens är svar från endast Enkät B. 14

15 Tabell 1. Redovisning av hur många svar som inkommit, och hur många texter från diskussionsforum som använts, för varje huvudkategori. Huvudkategori Enkätsvar Text från diskussionsforum Vad får föräldrar för information från BVC om tidpunkt för introduktion av annan mat till barn som ammas? Vad tycker föräldrarna om informationen från BVC? Vad ger föräldrar för anledningar till introduktion av annan mat? 13 1 Vad börjar föräldrarna med för slags mat? 15 4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åtta olika webbsidor för föräldrar användes för att nå målgruppen. Kriterier för valda webbsidor var att de riktade sig till föräldrar och att det gick att läsa texten på webbsidan utan medlemskap. I inledningstexten till enkäterna framgick att svaren skulle användas till en undersökning. Inget informerat samtycke inhämtades eftersom texten är öppen att läsa för allmänheten. Medlemmar av en sådan webbsida kan också skriva inlägg i diskussionsforum. Enkäterna lades ut som start på en ny diskussion i ett diskussionsforum. För att kunna lägga ut enkäterna ingick medlemskap i webbsidan.antal svar från varje webbsida redovisas i tabell 2. 15

16 Tabell 2. Översikt av antal svar från varje sajt. ANVÄNDA FÖRÄLDRASAJTER Allt för föräldrar Aftonbladet snack Barnsidan Barnsajten Barntotal Familjeliv Föräldrakanalen Mammapappa.com ANTAL SVAR (Totalt 27 svar) 18 svar 0 svar 1 svar 1 svar 2 svar 5 svar 0 svar 0 svar Flest svar gav den största webbsidan för föräldrar, där lades enkätfrågorna ut totalt 3 gånger. Användande av andra webbsidor gav endast ett fåtal svar, de har också färre antal medlemmar. Tjugosju svar inhämtades totalt. Svaren kompletterades efter att kategorier tagits ut från enkätsvaren med tretton inlägg från forumdiskussioner. Inlägg i forumdiskussioner kompletterade inhämtade svar, förtydligade svaren eller visade på variation i hur föräldrar gör vid introduktion av mat. Svar och forumdiskussioner skrevs ut för att sedan kunna analyseras. DATAANALYS ANALYSMETOD Svar och text som inhämtats analyseras med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Först läses hela texten. Därefter tas meningar ut som är relevanta för frågeställningarna. Dessa meningar kallas meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kortas ned (kondenseras) till väsentlig innebörd med några få ord. De kondenserade meningsenheterna kodas och grupperas i kategorier. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet (=det som direkt uttrycks i texten). Om möjligt skapas teman med latent 16

17 innehåll(=den underliggande meningen, det vill säga tolkningen av texten) (Graneheim & Lundman 2004). Malterud (1996) beskriver innehållsanalysens delar kondensering och sammanfattning (teman med latent innehåll) på följande sätt: Kondensering handlar om att finna innebörden i varje kodgruppering. Varje kodgruppering skall översättas till generell form. Om kodgrupperingen spänner över många olika nyanser kan materialet sorteras i subgrupper. Det är då subgruppen som är analysenheten. Den kondenserade textens innehåll får en abstraherad beskrivning som (i berättarform) kan svara på problemställningen. Sammanfattning sker genom att skapa nya beskrivningar eller begrepp. Här förmedlas författarens syn på texten. Om det är möjligt kan namn på kodgrupperingen skapas - begrepp som kan ge läsaren en aha-upplevelse. Det är det slutgiltiga resultatet (Malterud 1996). Användande av citat. Vid citering av svar och övriga texter som har talspråksliknande karaktär är citeringen exakt. Grundregeln är att citat alltid måste vara ordagranna (Rosenqvist & Andrén 2006). Trost (2002) skriver in sin bok Att skriva uppsats med akribi att det kan vara orätt mot den intervjuade att skriva ner det exakt talade. Bedömningen i denna uppsats är att talspråk bör stå kvar men att stavfel skall korrigeras då ges texterna mest rättvisa samtidigt som den behåller samma innebörd. Korrigering av stavfel görs i denna studie för att respektera integriteten hos informanterna. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Deltagandet i denna studie var frivilligt. Svaren var helt anonyma. De föräldrar som vill kan skriva personliga uppgifter i sin profil på webbsidan, åtkomligt för inloggade medlemmar. Inga personuppgifter om inloggade medlemmar registrerades. Frågorna kan vara känsliga, då det berör föräldrars åsikter om ett specifikt BVC respektive BVC sköterska. Inga uppgifter eller namn på specifika BVC eller personer har skrivits ut i uppsatsen. 17

18 INTERNET SOM KÄLLA TILL KVALITATIV DATA Det första besöket på diskussionsforum på en föräldrasajt var en överraskande upplevelse. Här finns vad föräldrar är bekymrade över, vilka värderingar de har och vad de vill veta i alla tänkbara föräldrafrågor. Förutom de svar som inhämtats hittas ytterligare inlägg i diskussionsforum som kan svara på frågeställningarna i denna studie. Webbsidor på internet är en rik källa till kvalitativ data för forskare inom hälso- och sjukvård. Kvalitativ analys av material som är publicerat och kommuniserat på internet kan ge relevant information för hälso- och sjukvårdspersonal (Eysenbach & Till 2001). De främsta områdena för etiska övervägande är samtyckeskravet, privatliv, spårbarhet av identitet och hur mycket som behöver ändras förklädnad som kan skydda studiedeltagare på internet (Haigh & Jones 2004). ETISKA GUIDELINES FÖR FORSKNING ONLINE Etiska Guidelines för forskning Online har formulerats (Bruckman 2002). Det är fritt att citera och analysera online information utan samtycke om: - Det är officiellt publicerad domän. - Medlemskap är inte efterfrågat för åtkomst av texten. - Webbsidans policy inte förbjuder det. - Ämnet är inte alltför känsligt. Etiska guidelines för forskning online följdes vid inhämtning av data till föreliggande studie. Webbsidorna som användes är åtkomliga för allmänheten och medlemskap är inte efterfrågat för åtkomst av texten. Webbsidornas policy förbjuder inte onlineforskning och texter som bedöms alltför känsliga har utelämnats. Inget samtycke har inhämtats eftersom webbsidorna är officiellt publicerade domäner. 18

19 RESULTAT Resultatet baseras på svar från 27 personer och inlägg i forum från 13 personer. Det var endast mödrar som svarat på frågorna. I resultatet används benämningen förälder/föräldrar genomgående eftersom det i vissa svar kan utläsas att båda föräldrarna varit delaktiga i beslut om introduktion av mat. Analysen av svaren utmynnade i följande fyra kategorier: Vilken tidpunkt föräldrarna säger att BVC rekommenderat att börja med mat, åsikter om BVCs rekommendation, föräldrars anledning att börja med mat och vilken mat de börjat med. Varje kategori har flera underkategorier, nedan presenteras varje kategori med underkategorier i löpande text. Tabell 2. Översikt av Resultatets huvudkategorier och underkategorier. Tidpunkt för introduktion av mat. Rekommendation att börja mellan 4 6 månader. Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation. Försöker följa BVCs råd oavsett vilken ålder som rekommenderas för introduktion av mat. Föräldrars anledning att börja med smakportioner. Barnet är matmoget Vad föräldrar börjar med för mat. Vegetarisk puré Dubbelt budskap Ingen rekommendation Föräldrar valt annan tidpunkt än 4 6 månader. Introducera smakportioner vid 4 månader för tidigt, vill vänta. Introducera smakportioner vid 6 månader för sent, vill börja tidigare. Barnet är 6 månader och vill inte prova smakportioner. Praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras. Olika sorter av barngröt Barnet får äta själv, maten serveras i bitar. 19

20 TIDPUNKT FÖR INTRODUKTION AV MAT Föräldrarna svarade vid vilken ålder som BVC har sagt att mat bör introduceras. Det varierade mest mellan 4 månader och 6 månader. Enligt föräldrarnas svar fanns BVCsköterskor som vet om den nya rekommendationen med exklusiv amning i 6 månader och informerar om det, men sade samtidigt att det är bättre att börja vid 4 månaders ålder. Några flergångsföräldrar skrev att de inte uttryckt någon önskan att få information om smakportioner från BVC och då har ämnet inte heller tagits upp på BVC. REKOMMENDATION ATT BÖRJA MED SMAKPORTIONER VID 4 6 MÅNADER Fyra månader. I några föräldrars beskrivning av BVCs rekommendation finns att börja med smakportioner vid 4 månader. Det är som amningsrekommendationen var före år Barn 2005; börja vid 4 mån, viktigt att komma igång snabbt, ej vänta tills länge efter 4 mån. Tredje, 2008, BVC tog upp matfrågan vid 4 månader. Föräldrarna berättar ibland varför BVC sagt att smakportioner skall introduceras vid 4 månaders ålder. En orsak är enligt föräldrarna att det inte är bråttom med mat om man börjar vid 4 månader man kan skynda långsamt och behöver inte komma upp i hela portioner på en gång. Det går inte att utläsa i svaren om det är föräldrarnas egen uppfattning eller om det är vad de uppfattat i informationen från BVC. Vi anser det är bättre att börja nu vid 4 månader då kan man skynda långsamt och inte ha brottom med att hon måste börja äta till hon är 6 månader och verkligen behöver mat för att hon inte klarar sig på bara mjölk Det fanns också ett exempel på hur en förälder tolkar BVCs rekommendation. I nästa exempel var en förälder som sade att hon följde rekommendation att börja vid 6 månader men började ändå med smakportioner tidigare: -07-fick rekommendationer om 6 månader vilket jag tycker fungerade bättre. Började som smått introducera barngröt vid 4 månaders ålder för att vara uppe i hel portion vid 6 mån 20

21 Fem månader. Att barnet var fött för tidigt angavs som orsak att rekommendera introduktion av mat vid 5 månaders ålder. Enligt en förälder fick de rådet att vänta till 5 månaders ålder för att barnet var född 8 veckor för tidigt. Underförstått är då rådet till föräldrar med fullgångna barn att börja före 5 månader. Barnet är född 2005: Vår BVC sköterska sa att vid 5 månaders ålder gick det bra att börja introducera de olika grönsakspuréerna. Vår pojke är född 8 veckor för tidigt därför ville hon att vi skulle vänta. Också föräldrar till fullgångna barn fick rekommendation 5 månader, den här föräldern hade läst nya rekommendationen: På BVC sa de fem månader ung. Har själv läst WHOs rekommendationer om sex månader. Började vid sex månader. Sex månader. Enligt några föräldrar fanns det BVC som enbart informerar om den nya rekommendationen med exklusiv amning i 6 månader: BVC sa att inga smakportioner tidigare än 6mån På BVC vill de att man ammar tills barnet är 6 mån, sedan börja med små smakportioner Den rekommendationen föräldrarna angav att de får i de här citaten är enligt livsmedelsverkets nya riktlinjer från Av svaren kunde utläsas att smakportioner skall introduceras försiktigt. 4 6 månader. Några föräldrar svarade att de fått råd om att börja med mat någon gång mellan fyra och sex månaders ålder. Genom att ange en tidperiod när mat skall introduceras kunde föräldern själv välja när det passade att börja. En förälder berättade att BVC ändå lagt till att börja vid 4 månader är att föredra. -Barn 2009; börja mellan 4-6 mån, okej att ta det rätt lugnt 4-6 månader. 4 månader bäst enligt vår BVC sköterska 21

22 Med andra barnet(2006) tog de upp det vid 4 månader. Jag sa att jag ville vänta. OK sa hon, men la till att man ska introducera mat vid 4-6 månaders ålder De här citaten visar när föräldrar uppfattat BVC säger smakportioner kan introduceras mellan 4 och 6 månader. Vissa råd har tyngdpunkt vid viktigt att komma igång andra råd säger okej att ta det lugnt. Gemensamt var ändå att ett tidsintervall mellan 4 6 månader angavs. DUBBELT BUDSKAP Det finns föräldrar som beskriver att BVCs information om introduktion av mat ger dubbelt budskap. Enligt föräldrarnas svar så känner BVC till livsmedelsverkets nya rekommendation men förmedlar till föräldrarna att den tidigare rekommendationen med smakportioner vid 4 månaders ålder är att föredra. Första barnet född -05 sa de på BVC att rekommendationen var att vänta till 6 månader man att det oftast gick bättre om man började vid 4 månader så de va deras egen rek BVC har sagt att livsmedelsverket säger 6 månader, men det är mest för att få upp amningsstatistiken i åldrarna 4-6 månader i alla länder, och att det går bra att börja vid 4 månader INGEN REKOMMENDATION Föräldrar fick mycket information från annat håll än BVC. De som angav att de inte fått någon information från BVC är flergångsföräldrar. En förälder tyckte att de inte behövt någon information om smakportioner och därför inte efterfrågat råd om detta. Andra barnet fick jag ingen info på BVC men vet genom allt man läser att man ska börja vid 6 månader BVC gav inga som helst rekommendationer, eftersom vi inte efterfrågade några råd En förälder skrev att hon inte mindes om hon fått information från BVC, utan kommer bara ihåg att hon läste och tog till sig information från annat håll: 22

23 Med tvåan 06 minns jag inte att vi fick nån specifik info, mer bara internet, föräldratidningar och broschyrer FÖRÄLDRARS ÅSIKTER OM BVCS REKOMMENDATION Föräldrar har fått berätta vad de tyckte om BVCs råd om introduktion av mat och om de följde BVCs rekommendation. Det blev fem underkategorier till denna huvudkategori med åsikter om BVCs rekommendation. Många föräldrar började med mat enligt det råd de fått från BVC. Det fanns en grupp föräldrar som skrev att de inte följde råden utan att endast barnets intresse för mat får styra. Det fanns föräldrar som fått rådet att börja med mat fyra månader och tyckte det var för tidigt. Det fanns också föräldrar som fått rådet att börja med mat vid sex månader och tyckte att det var för sent. Slutligen var det flera svar med barn som var sex månader och fortfarande inte visade intresse för mat, så det blev en egen underkategori. FÖRSÖKER FÖLJA BVCS RÅD OAVSETT VILKEN ÅLDER SOM REKOMMENDERAS FÖR INTRODUKTION AV MAT Många föräldrar skriver att de följer BVCs råd om introduktion av mat. Ibland måste föräldrar vänta med introduktionen: Började vid 4 mån, det gick inget bra, väntade till 5,5 månader och då gick det bättre I nästa citat kan utläsas att barnet har fått upp intresse för mat men får inte prova någonting än. Föräldrarna beskrev spontant flickans intresse för mat, vid svarstillfället är hon inte 5 månader än. Vi har fått som svar 6 månader vilket vi kommer att följa. Hon börjar bli mycket intresserad av vad vi äter nu så det känns roligt att få börja snart 23

24 FÖRÄLDRAR VALT ANNAN TIDPUNKT FÖR INTRODUKTION AV MAT ÄN 4 ELLER 6 MÅNADER I den här kategorin fanns flera varianter av tidpunkt för introduktion av smakportioner. Föräldrarna sade att det som styrde introduktionen var barnets intresse för mat. De tre citaten nedan är från foruminlägg som valts ut från webbsidan Allt för föräldrar. Inläggen har tagits med i studien för att de ger ytterligare information om vid vilken tidpunkt några föräldrar valde att introducera smakportioner. Nedanstående exempel visade att tidpunkt som föräldrar valde för introduktion av mat kunde vara från 3 månaders till 10 månaders ålder. Mina båda har varit 3 månader när de själva visade intresse för att vilja ha. De fick börja lite smått med frukt och grönt, sedan gick de ganska snabbt över till den mat vi äter. (Men vi äter hyfsat saltfri kost, använder oss mest av färska kryddor osv.) Har en 7 mån kille, glad och pigg. Har inte börjat ge smakportioner förrän nu alldeles nyss. Jag helammade i 10 månader för min son var inte intresserad av mat förens då. INTRODUCERA SMAKPORTIONER VID 4 MÅNADERS ÅLDER ÄR FÖR TIDIGT, VILL VÄNTA Enligt föräldrarna får de information om smakportioner på föräldragrupper och vid enskilda samtal på BVC. Föräldrar reagerar på att information om smakportioner ges redan vid 3-4 månaders ålder. Den här föräldern eftersökte senaste information om introduktion av smakportioner på internet inför sitt besök på BVC. Hon har börjat sitt inlägg med: Snart BVC besök igen och på schemat står smakportioner. Jag har ingen brådska med sådana Nedan är citat från en förälder som säger de fått information från BVC att börja med smakportioner vid 4 månader och tycker det är för tidigt:..till min förvåning började man prata mat redan vid 4 mån och att man skulle gått över från smakisar till riktiga måltider vid 6 månader pga. sinande järndepåer. Jag sa att jag inte tänkte ge någon mat innan 6 månader 24

25 En förälder skriver att BVC sagt att det är viktigt att fånga barnets intresse för mat i tidig ålder för att undvika att barnet får ätstörningar. Föräldern berättar i ett foruminlägg att hon var den enda mamman i föräldragruppen som inte börjat med smakportioner (barnen var 5 månader). Då hon försökte hävda sin åsikt att vänta med matintroduktion tar BVCsköterskans kommentar definitivt slut på diskussionen: När jag då började svamla om Livsmedelsverket ser de [BVC] bara irriterade ut och säger; Man ska fånga upp barnets intresse för mat direkt, annars kan de få ätstörningar senare. Jag som har lite dåligt självförtroende i det mesta väntade två veckor, sedan tyckte jag flickan var lite intresserad och började då istället för att vänta halvåret ut. En mamma berättade att hon har tre barn. Hon har reflekterat över att hon fått olika råd med barnen. Med andra barnet (född 2003) fick hon rådet att vänta till 6 månader. Hon upplever att BVC har gått tillbaka till att rekommendera matintroduktion 4 månaders ålder nu med sista barnet född 2008: När rådet om 6 månader var nytt tyckte jag att de flesta väntade i 6 månader. Som när min tvåa kom. Nu börjar de flesta igen vid 4 månader och det tycks som om BVC gått tillbaka till att säga 4 månader.. INTRODUCERA SMAKPORTIONER VID 6 MÅNADERS ÅLDER ÄR FÖR SENT, VILL BÖRJA TIDIGARE De föräldrar som tycker att 6 månaders ålder är för sent att introducera mat anger varför de tycker det. Anledningar som föräldrarna tar upp är att barnet är nyfiket på mat och att det är roligt att ge barnet små smakportioner. De här båda svaren är exempel på föräldrar som vill ge sina barn smakportioner före 6 månaders ålder: Personligen tycker jag det är sent att börja med det [6 månader], mitt barn vart nyfiken på vad jag åt redan vid 4 månader Jag älskade att ge lite smakisar till mitt barn och han har aldrig visat att det skulle ha varit något negativt med det. Nu är mitt andra barn just nyfödd, om det känns rätt vid 4 månader, att barnet vill och inte 25

26 reagerar negativt på det, kommer jag definitivt börja då BARNET ÄR 6 MÅNADER OCH VILL INTE PROVA SMAKPORTIONER Vid 6 månader sade alla föräldrar att de fått rekommendation att barnet ska äta annan mat vid sidan av amning. Det fanns föräldrar som berättade att det kändes stressande när barnet inte var intresserat av mat vid 6 månaders ålder. Föräldrarna angav att de har fått rekommendation av BVC att barnet behöver annan mat än amning på grund av sinande järndepåer. Flera föräldrar beskrev en oro och stress när barnet inte äter. Ett foruminlägg från en förälder till en 6 månader gammalt barn som vägrar att äta kan förtydliga problemet: Min dotter är nu snart 6 månader. Har försökt med smakportioner sedan hon var drygt 4 mån, man hon vill inte ha någonting!!! Har försökt med olika sorters gröt, potatis, morötter, majs, fruktpuré mm mm, men inget vill hon ha. Här är en annan förälder som skriver om en snart 6 månaders barns ovilja att äta annan mat vid sidan av amning. Hon skriver att hon försökt ge barnet all slags mat, välling och t.o.m. mjölkersättning utan framgång. Hon formulerade en tanke om att barnet behöver mer tid att vänja sig vid annan mat än bröstmjölk, men var samtidigt stressad över situationen: Jag vet att man ska ge dom mer tid men borde inte en vecka räcka? Några föräldrar berättade att de diskuterat med BVC att deras barn inte kommit igång att äta fast de är över sex månader, och fått lugnande besked. Föräldrarna i dessa två nedanstående citat tog matintroduktionen med ro och beskrev att de stöttades av BVC. När han vid 8,5 månader ff. bara åt några skedar frågade jag om det och då sa de [BVC] att det viktigaste var att de smakade och att det va först vid 1 år som de behövde äta på riktigt! Minns att frågan kom upp på 6 månaderskontrollen, och då hade vi inte börjat med matintroduktion ännu. Kommer ihåg att sköterskan eller läkaren gav mig någon typ av lugnande kommentar, ungefär som det är ingen fara om ni inte börjat ännu, som om jag skulle vara orolig! 26

27 FÖRÄLDRARS ANLEDNING ATT BÖRJA MED SMAKPORTIONER De anledningar föräldrarna gav att de börjat med smakportioner handlade ofta om barnets intresse för de vuxnas mat. Vissa föräldrar beskrev också andra anledningar som att hon var trött på att amma, press från omgivningen eller underlätta tillvänjning till annan mat. Det blev två underkategorier: Barnet är matmoget och praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras. BARNET ÄR MATMOGET Föräldrarna berättar hur de följer barnets signaler om att det är intresserad av mat. Intresset för mat beskrivs på olika vis: Om barnet kan sitta själv i barnmatstol och vara med vid matbordet, om det är nyfiket på maten de övriga i familjen äter, barnet kan också visa att det inte blir mätt vid amning. Så här skriver föräldrarna om barnets intresse för mat: Anledningen var att vi tyckte det var dags. Han började kunna sitta lite själv och ville gärna vara med när vi satt tillsammans Han visade inget intresse för fast föda innan dess[6 månader]och kunde förresten inte ens sitta själv i barnmatstol Jag försökte vänta till 6 månader, men han fick börja vid drygt 5 månader, då han tydligt var matmogen då. Nästa citat är en förälder som i ett foruminlägg undrar om hon kan ge sitt 4 månaders barn större portioner än smakportioner av mat, han äter mat som han aldrig har gjort annat och är ständigt hungrig. Föräldern vill ge mat för att hon upplever att inte barnet blir mätt vid enbart amning. Han är 4 månader, jag ammar först och ger flaska efter, förut på natten nöjde han sig ofta med bara bröstet men nu blir han ledsen och vill ha mat direkt. PRAKTISKA FAKTORER ELLER OMGIVNINGSFAKTORER STYR NÄR MAT INTRODUCERAS Mamman kan också ha tröttnat på att amma eller bli fysiskt trött och slut på grund av alltför stor viktnedgång. 27

28 Anledningen var att hon inte gick upp i vikt och jag var trött på att amma.. Jag hade tänkt följa 6 mån rekommendationen, men komplettera med mat var ett av det bästa beslut vi tagit, slapp bli lika matt och gå ner i vikt som jag gjorde med första barnet. En förälder ser en risk med att vänta med smakportioner. De skriver att tillvänjningen till mat kan bli besvärlig om man väntar för länge att börja med smakportioner. Anledningen var för att jag tycker man ska börja i tidig ålder och visa att det finns annat än bara bröst, och innan bebisar blir alltför kinkiga om man ska försöka avvänja Ytterligare en orsak att börja med mat som en förälder uppger, är press från omgivningen. Press från omgivningen, sonen var helt ointresserad. Vi provade allt eftersom han inte ville ha något. Det som tillslut funkade var skrapad banan och lite gröt med mycket fruktpuré. VAD FÖRÄLDRAR BÖRJAR MED FÖR MAT Vad föräldrarna svarat på frågan om vad de börjat med för mat har mynnat ut i underkategorierna: vegetarisk puré, olika sorter av barngröt och plockmat som betyder att barnet får äta själv, maten serveras i småbitar. VEGETARISK PURÉ Flera föräldrar i studien uppgav att det har fått instruktion av BVC att börja med mosad potatis. Många föräldrar följde detta och tycker det gick bra. Några föräldrar gav barnet någon annan smak att börja med, frukt eller annan grönsak av den anledningen att de tyckte potatis var tråkigt eller barnet visade ogillande mot smakportion av potatis. 28

29 Vi började introducera grönsakspuréerna Om jag inte minns fel gick vi igenom alla innan vi gick vidare till kött. Provade potatis först men palsternacka gick bättre. Och varför börja med något så trist som potatis egentligen? Världen är full med smaker, och den första fasta födan vi ska ge våra barn är potatis? Några föräldrar berättade att en film som handlar om att göra smakportion potatis till småbarn visats på deras BVC. Filmen kritiserades av föräldrar som tycker att de flesta redan kan göra potatismos och behövde inte se en film om det. De visade en film om hur man lagar smakportioner på föräldrakursen när barnen var 3,5 månader. Jag tyckte det var för tidigt och dessutom var filmen extremt dålig, vem behöver se en 40 min lång film om hur man gör potatismos? OLIKA SORTER AV BARNGRÖT Annan mat som föräldrar uppgav att börjar med vid sidan av amning är barngröt av olika slag. Föräldrarna kan ha börjat med gröt för att barnet var stort eller för att barnet skulle sova bättre på natten. Vissa föräldrar valde detta alternativ på eget initiativ, några angav att det fått råd från BVC att börja med gröt. Anledningen att börja med gröt är för det upplevs mer mättande och så är den järnberikad, så barnet får det järn det behöver efter 6 månaders ålder. Vi kommer att börja med gröt till lunch och kväll och sedan smakportioner av potatis och kokta grönsaker. Började som smått introducera barngröt vid 4 månaders ålder för att va uppe i hel portion vid 6 mån. BARNET FÅR ÄTA SJÄLV, MATEN SERVERAS I SMÅBITAR Några föräldrar berättade att det har varit besvärligt att börja med purémat. De berättade hur de gjorde istället: barnet tog själv och åt bitar av mat som de fått av föräldrarna. Det sättet 29

30 beskrevs av föräldrarna som fördelaktigt sätt att introducera mat. Benämningen plockmat användes av några föräldrar då mat serverades i småbitar som barnet kunde äta själv. Jag helammade till han var 6 mån. Ev. fick han något smörgåsrån att suga på när vi andra åt, minns inte riktigt. Sen softade vi rätt mycket, lät honom äta om han ville ha nåt av vår mat (som tillagades utan salt såklart) men kämpade inte på med puréer, smakisar osv. Nedanstående citat är från ett foruminlägg. Den här föräldern hävdar att hon aldrig matat sitt barn. Barnet har från ca 5 månaders ålder tagit framlagda småbitar av mat och på detta sätt själv fått i sig maten: När L var runt 5 månader satt hon i en stol vid matbordet och ville vara med. Då fick hon sin första smakbit och sen så har det bara varit plockmat åt henne. Hon har aldrig ätit puré överhuvudtaget. Dessutom så har jag aldrig matat henne heller. Jag har inte fått för hon har bara blivit arg och låtit bli att äta. Jag tycker det är ok för henne att få bestämma en sån sak, bara hon ser till att få i sig maten. Nästa citat är ett ytterligare exempel (från ett foruminlägg) som beskrev att plockmat användes: Själv tycker jag puréer känns som något onödigt och omständligt som i värsta fall kan leda till att matstunden blir mer prestige än glädje, så vi har kört plockmat från 6 månader. 30

31 DISKUSSION Resultatet av denna studie visade på stora variationer hur föräldrar gör och vad Barnhälsovården (BVC) sagt om introduktion av mat till barn som ammas. Tidpunkt för introduktion av mat som föräldrar sagt att BVC rekommenderat varierade mellan 4 och 6 månader. Föräldrar hade i några fall fått dubbelt budskap eller inte fått någon rekommendation. Många föräldrar tyckte fyra månaders ålder är för tidigt att börja med smakportioner, det fanns också föräldrar som tyckte sex månader var för sent. Anledningar föräldrarna gav till att börja med mat hade i många fall fokus på hur stort intresse för mat barnet hade, om barnet var matmoget. Andra anledningar som angavs var att modern kunde inte/ville inte amma, påverkan från omgivningen eller för att underlätta tillvänjningen till mat. Den mat föräldrarna började med var vegetarisk puré eller barngröt. En grupp föräldrar uppgav att barnet inte ville ha mat i puréform utan barnet har fått plockmat mat i småbitar som barnet kunde ta själv. För några föräldrar var plockmat ett fördelaktigt alternativ istället för att mata barnet med sked. RESULTATDISKUSSION REKOMMENDERAD TIDPUNKT FÖR INTRODUKTION AV MAT Informationen föräldrarna beskrev att de fått från BVC håller i flera fall fast vid rekommendationen före 2003 att börja med smakportioner vid 4 månaders ålder. Debatten pågår fortfarande i barnhälsovården om den nya rekommendationen är för dåligt underbyggd. Senast i oktober 2009 ifrågasätter professor Agnes Wold WHOs nya rekommendation om exklusiv amning i 6 månader. I en artikel i expressens nätupplaga menar hon att motivet till den nya rekommendationen är att bristen på rent vatten skördar offer i u-länderna (Wold 2009). Föräldrarna får information om matintroduktion från BVC men även från andra kanaler t ex internet. Resultatet i föreliggande studie visar att det leder till förvirring hos föräldrarna när inte råden är samstämmiga. En opublicerad pågående C-uppsats undersöker om BVC följer rekommendationen från 2003 om exklusiv amning i 6 månader. Enligt Lektor C. Aarts (personligt meddelande, oktober 2009) är det preliminära resultatet att endast 1 län 31

32 av 19 tillfrågade län svarar att de inte tillämpar den nya amningsrekommendationen från Fynden i föreliggande studie har stor variation vad gäller vad föräldrarna säger de fått för information från BVC. Vad orsaken är bakom BVCsköterskans råd om matintroduktion till föräldrarna är okänt. Det kan vara så att BVC ger individuell information beroende på vem de informerar. Beroende på föräldrarnas utbildning eller inställning till amning anpassas informationen för att tillmötesgå föräldrarna. Föräldrarna måste stöttas i sitt beslut vad gäller tidpunkt för introduktion av mat utan att det värderas. En orsak kan också vara att BVCsköterskans personliga åsikt eller arbetsplatsens gemensamma attityd i frågan får styra. IMPLEMENTERING AV NYTT HÄLSOBUDSKAP Implementering av nya hälsobudskap i tar tid. McGuires modell för kommunikation när beteendeförändring skall åstadkommas består av fem inputs : Källa, Meddelande, Kanal, Mottagare, Önskat resultat (Nutbeam & Harris 2004). Källan till Rekommendationen exklusiv amning i 6 månader är ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Socialdepartementet och Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition. Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition är Svenska Barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets gemensamma expertgrupp för pediatrisk nutrition. Gruppen är en fristående expertgrupp som ur vetenskaplig synvinkel ska vara objektiv gentemot sina två huvudmän (Statens Livsmedelsverk 2009). Socialstyrelsen stöder sina rekommendationer på vetenskap och beprövad erfarenhet. Källan kan därmed anses trovärdig. Meddelandet om rekommendationen är skriftlig med neutralt budskap från socialstyrelsen och kanalen är direktadresserad skrift till Barnhälsovården. Kanaler som används för diskussion av rekommendationen är dagspressen (t ex Expressens nätupplaga) och webbsidor för föräldrar. Mottagare är föräldrarna men budskapet går via barnhälsovården. Föräldrarna har olika social och demografisk bakgrund som kan inverka på hur budskapet uppfattas. Önskat resultat Att följa upp om målet med meddelandet uppnåtts är en viktig del i kommunikationen enligt McGuires modell (Nutbeam & Harris 2004). 32