Statens ansvar för de adopterade
|
|
- Helena Ulrika Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringen Socialdepartementet Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen vidtar åtgärder för att förbättra stödet till adopterade och deras familjer. Vi föreslår också att Regeringen ser över hur den s k hemutredningen inför en adoption görs. Då samhället sedan 1917 har främjat och sanktionerat adoption har man ett särskilt ansvar för de över personer som är adopterade och de cirka 900 som adopteras varje år. De problem som finns kring adoption rör inte bara omständigheterna före och under adoptionen. Både forskning och erfarenhet visar att det finns en speciell adoptionsproblematik som kräver gedigen professionell verksamhet i form av en kunnig hemutredning med långsiktigt perspektiv och, i vissa fall, tillgång till adoptionskunnigt stöd under barndomen och även i vuxen ålder. Även i den majoritet av fallen där livet efter adoptionen är normalsvenskt så är adoptionen en ingrediens eller sårbarhet under hela livet. Att välja rätt föräldrar och att stödja föräldrarna är ett viktigt sätt att se till att adopterade barn får det bra. Mottagandet och den första uppföljningen av en adoptionsplacering är därför av stor vikt. Här för vi fram förslag om hemutredningarna och uppföljningen av en placering som bör gälla alla adoptioner i hela Sverige. Det svenska samhället har åtagit sig en förpliktelse gentemot denna grupp och bör erkänna och ta vara på den kunskap som finns. Kunskapen är i dag inte samlad och används inte. Därför föreslår vi att Regeringen både tar ett större ansvar för kompetensen när det gäller adoptionsfrågor och genomför lagändringar. Bakgrund Adoption som ett beslut av samhället har funnits i Sverige sedan Cirka svenskar är adopterade inom landet. De utländska
2 adoptionerna har förekommit som en av samhället sanktionerad verksamhet sedan 1960-talet. Den gruppen adopterade är i dag cirka personer. Redan 2002 uttryckte Regeringen att förbättringar behövdes av samhällets insatser i samband med adoptionerna. I Sveriges rapport till FNs kommitté för barnets rättigheter sägs: När det gäller internationella adoptioner har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att se över adoptionsprocessen i syfte att stärka barnets rätt. I uppdraget ingår bland annat att anvisa former för att förbättra hemutredningarna i syfte att tillförsäkra adoptivbarnen så goda förhållanden som möjligt i det nya hemmet, att pröva om det nuvarande systemet för psykosocialt stöd och rådgivning tillgodoser adoptivfamiljernas behov (Ur Sveriges tredje rapport till FNs kommitté för barnets rättigheter.) När Regeringen skrev detta hade det nyligen publicerats resultat från en stor registerstudie om adopterade födda på 1970-talet. Studien visade att det var vanligare med psykisk sjukdom, självmord, kriminalitet mm bland dem som adopterats från utlandet än i motsvarande befolkningsgrupp som helhet. Resultaten fick stor publicitet och ledde till en debatt om de internationella adoptionerna. (Hjern, Lindblad, Vinnerljung: Suicide, psychiatric illness and social maladjustment in inter-country adoptees in Sweden, The Lancet, 360, , 2002) När den i FN-skrivelsen nämnda utredningen framlades fanns där förslag om en ny struktur för att utreda ett hems lämplighet som adoptivhem och förbättringar när det gällde stödet efter adoption. (SOU 2003:49) I propositionen till Riksdagen i april 2004 (2003/04:13) fanns emellertid inga konkreta förslag om förbättringar av hemutredningarna eller stödet efter adoption. Hemutredningar och medgivanden att adoptera Majoriteten av hemutredningarna som kommunernas socialtjänst gör är bra. De flesta medgivanden för adoption som socialnämnderna ger är välmotiverade. Men variationen mellan olika kommuner, olika kommundelar, olika handläggare och olika tidpunkter är så stor att det inte går att garantera en acceptabel standard i hela Sverige. Socialstyrelsen arbetar med en handbok om adoption med råd till kommunerna. De adopterades organisationer och de adoptionsförmedlande organisationerna får bidra med synpunkter till den handboken. Men vi är övertygade om att det inte räcker med en bra handbok med råd. Insamling av erfarenheter och spridning av kunskap kan inte fungera i de enskilda kommunerna och heller inte genom tillfälliga kursanordnare. Det behövs förbättringar av strukturen och grundförutsättningarna. Det behövs också föreskrifter i kontroversiella frågor, där socialarbetarna ställs inför svåra val utan tillräcklig ledning. I sådana föreskrifter bör det stå klart att medgivande för adoption endast ska ges när nämnden är helt övertygad att 2
3 det är till ett barns bästa att placeras hos den aktuella familjen och att nämnden och socialarbetaren ska företräda barnet. Sökande som uttrycker rasistiska eller främlingsfientliga åsikter borde inte få adoptera. I dag saknas lagstöd för ett sådant beslut. Medgivande för adoption ges av en kommunal nämnd i Sveriges 289 kommuner och deras distrikt. Man borde överväga att flytta dessa beslut till regional nivå, där antalet ärenden kan bli lite fler, kunskapsnivån lite högre och möjligheten att vara opartisk lite större. Man borde också överväga om det verkligen ska vara en politisk fråga vem som kommer att bli - eller riskerar att inte bli - en bra förälder. Majoriteten av dem som ansöker om adoption har gått igenom en s.k. barnlöshetsbehandling som misslyckats eller avbrutits. Vanligen får de före, under och efter behandlingen inget eller mycket litet psykologiskt eller kurativt stöd. Det påverkar adoptionen. Förslag - De socialarbetare som gör hemutredningarna måste ha en kompetens i fråga om barn och kunskap om adoption. Vi vill se en minsta tillåtna kompetens, typ leg utredare. - Utredningarna och besluten behöver koncentreras till färre personer, företrädesvis på regional nivå. Man bör också överväga att göra om beslutsprocessen och bygga mer på professionell kompetens. - Socialtjänstförordningen bör kompletteras med föreskrifter om hemutredningar och föräldrautbildning i likhet med de föreskrifter som finns för annan svensk barnavård. Alltför stor del av verksamheten med hemutredningar bygger i dag på råd som det är frivilligt för kommunerna att följa. - Det måste finnas en central instans som ansvarar för kvalitetssäkring, kunskapsspridning, innehåll i vidareutbildning för berörd personal och utbildning för föräldrarna. - Landstingen borde få en skyldighet att erbjuda rådgivning och psykologiskt/kurativt stöd i samband med barnlöshetsbehandlingarna. Psykosocialt stöd Sverige gjorde 1998 ett tillägg till Socialtjänstlagen (nu 5 kap 1 ) som lyder: Socialnämnden skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, umgänge eller adoption har avgjorts. Lagändringen kom sedan FNs kommitté för barnets rättigheter kritiserat Sverige för att det fanns så lite uppföljning för de barn som adopterats från andra länder. Haagkonventionen om internationell adoption som Sverige anslöt sig till 1997 har också en föreskrift (artikel 9c) där staten åläggs att främja stöd efter adoption. 3
4 I Stockholm, Göteborg, Västerås och några kommuner i Västra Götaland samt i Bohus landsting finns olika slag av specialiserad verksamhet för adoptivfamiljer. På andra håll gör enskilda tjänstemän och privata aktörer fina insatser. Men det räcker inte: De flesta kommuner och landsting har för hårt tryck i sin totala verksamhet för att en liten utsatt grupp ska prioriteras när lagen är så milt uttryckt. När det gäller landstingen finns inte ens en lagstiftning om adopterades särskilda behov. Frågan har heller inte kommit med i de olika överenskommelserna mellan staten och landstingen. Sverige lever alltså inte upp till lagtexten ovan. De adopterade är långt ifrån en enhetlig grupp. Det finns många olika livsfaser och olika adoptionsrelaterade behov: - När vissa adoptivfamiljer och vuxna adopterade har svåra problem behöver de specialiserad professionell hjälp. Det är tydligt från såväl de kontakter vi organisationer har med de direkt berörda som från specialister och forskare att denna grupp också ofta behöver få adoptionskunnig hjälp. - Hjälp medan barnen är mindre har stor betydelse, är lättare att lyckas med och är förebyggande. Det finns ändå adoptivföräldrar som kämpar i åratal för att deras barn ska få den rätta hjälpen i skolan eller av psykolog. Även för den gruppen handlar det ofta om en kombination av ordinarie och adoptionskunnig professionell hjälp. Skolproblem hos adopterade riskerar att missförstås, om den som ska hjälpa inte förstår det speciella i familjens situation och tagit del av forskningen om adopterade. Det finns metoder som är utvärderade och verksamma. - Uppföljningen direkt efter adoptivbarnets ankomst har försvagats i Sverige sedan den första hälsoundersökningen på de flesta håll flyttats från specialistläkare till vårdcentral. Kommunens uppföljning har nästan överallt alltid varit svag och begränsats till en pliktskyldig lagenlig rapport om att barnet har det bra i sin nya familj. Inte ens kontrollen att adoptionen genomförs enligt svensk lag sköter kommunerna alltid. - Ett utökat professionellt stöd behövs i en del fall bland nykomna barn eller små barn, men det är då betydligt lättare att hjälpa familjen än i tonåren eller vuxenlivet. - Problem som har med adoption att göra kan aktualiseras vid stora livsavgörande händelser som födelse av egna barn, adoptivföräldrar som dör, allvarliga sjukdomar och liknande. Adopterade borde någon gång under sitt liv ha en möjlighet till psykoterapi till låg eller ingen kostnad. Lagtexten borde utvidgas så att möjligheten till stöd inte försvinner när den adopterade blir 18 år. - Det har blivit vanligt att adopterade vill söka kunskap om sitt ursprung och ibland även resa till sitt ursprungsland. I det sammanhanget behöver man stöd och råd. Informationen man får kan vara svår och frågorna man måste ta ställning till komplicerade. Den adoptionsförmedlande organisationen 4
5 eller de adopterades organisationer är ofta den bästa kontaktvägen till utlandet. Men socialtjänsten och något organ på riksnivå borde få ett ansvar och resurser för att ge kurativt bistånd. - Nationellt adopterade behöver också stöd av kommunerna och landstingen. Det har inte alls uppmärksammats att lagtexten i socialtjänstlagen (5 kap 1 ) även gäller dem. Ibland hör man ungefär följande när man för fram adoptivfamiljernas och de adopterades behov: Adopterade och deras familjer ska inte skiljas ut och särbehandlas den vanliga vården och omsorgen ska ta hand om alla människor. Det påståendet är delvis sant, men det bör inte användas som ett argument mot att adopterade i vissa situationer också behöver stöd från någon som har specialistkunskap. Det finns i dag mycket kunskap om effekten av tidiga separationer och traumatiska upplevelser på anknytning och motståndskraft som övertygande visar att adopterade är en grupp med särskilda behov. Problemet är att den kunskapen inte är spridd och använd. Socialstyrelsen (Epidemiologiskt Centrum) har ett uppdrag från Regeringen att regelbundet rapportera hur adopterade har det i Sverige. När Regeringen prioriterar att samla kunskap om de utlandsadopterade, tar man på sig ett ansvar att också skapa strukturer för att kunskapen ska komma till användning i föräldrautbildningen, i hemutredningarna, och i stöd till adopterade och deras familjer. Vad som i dag ofta händer är att ny kunskap inte slår igenom i lokal verksamhet. De adopterades organisationer spelar en viktig roll för de adopterade som grupp, inte bara för dem som är medlemmar. De fungerar i dag som ett stödjande nätverk. Organisationerna får redan i dag ett visst statsbidrag. Vi kommer att föreslå Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA) att statsbidraget utökas. Vi anser att det statsbidrag som i dag ges till adoptionsförmedling i stället ska användas för bidrag till de adopterades organisationer och olika former av hjälp och stöd efter adoption (post adoption service). Förslag - Regeringen bör inrätta ett nationellt resurscentrum med expertis i frågor som rör adoption och tillgängligt för yrkesverksamma i vård, skola, omsorg, politiker, adoptionsförmedlande organisationer, adoptivfamiljer och vuxna adopterade. - Uppföljningen av en adoptionsplacering borde självklart innefatta automatisk inskrivning i BVC och kallelse till hälsoundersökning samt kontakt med kurator eller barnpsykolog för att utröna om familjen har särskilda behov. En extra konsultation inför skolstarten borde också vara en automatisk del av uppföljningen. - Det behövs en föräldrautbildning för adoptivföräldrar efter adoptionen. 5
6 - Lagen bör skärpas för kommuner och landsting så att de är klart skyldiga att stödja adoptivfamiljer. Lagen behöver utvidgas så att vuxna adopterade, såväl nationellt som internationellt adopterade, omfattas. - De adopterades organisationer och andra former av hjälp och stöd bör få ett utökat statsbidrag. Vi kommer att informera FNs kommitté för barnets rättigheter i Genève om våra synpunkter och förslag. Mamush S. Jidenius ADOPTERADE ETIOPIERS OCH ERITREANERS FÖRENING Per Branevig ADOPTERADE KOREANERS FÖRENING Jan Göransson ADOPTIONSCENTRUM Marit Arnbom Karin Berg AFO ORGANISATIONEN FÖR VUXNA ADOPTERADE OCH FOSTERBARN Gustav Friman Stephanie Sjöstedt CHICOLA ADOPTERADE LATINAMERIKANER Sonja Sun Johnsen WORLDWIDE Svar sänds till c/o Adoptionscentrum, Box 30073, Stockholm 6
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är
Läs merKerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla
Läs merYttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)
2010-06-01 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) Det är positivt att adoptionslagstiftningen reformeras och att barnets rätt tydligt framhävs.
Läs merFöräldrautbildning inför adoption
Föräldrautbildning inför adoption Göteborgs Psykoterapi Institut 1 Innehållsförteckning Sid Föräldrautbildning inför adoption Bakgrund, målgrupp, syfte, omfattning och lärare 3 Kursinnehåll 4 Kostnad,
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merAdoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merNy inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,
Läs merUnderlagsdokument till jävsregler
Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merKommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning
Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att
Läs mer2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)
2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merUndervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet
1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende
Läs merRiktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete
2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merAlla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Läs merADOPTION. Riktlinjer för handläggning och dokumentation beslutade av kommunstyrelsen 2008-05-12
ADOPTION Riktlinjer för handläggning och dokumentation beslutade av kommunstyrelsen 2008-05-12 Upplysningar: Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens stab Ann Gardeström tfn 08/508 25 411 Innehållsförteckning
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merBefolkningsförändringar bland barn 2001
23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor
Läs merAdoptioner. www.scb.se
Adoptioner Vid utgången av 2010 var 74 614 kvinnor och 64 631 män adopterade. De flesta, 6 av 10, är födda i Sverige men åtta av tio adopterade som är födda efter 1970 är född utomlands. Under 2010 adopterades
Läs merLOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)
Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2007:1315 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merAdoptionshandläggning i Skåne
Adoptionshandläggning i Skåne En kartläggning av de skånska kommunernas handläggning av internationell adoption Adoptionshandläggning Gabriel Olsson 2009 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress:
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merTiga eller tala? Förskolans och skolans sekretess
Barn- och ungdomsförvaltningen Tiga eller tala? Förskolans och skolans sekretess Förutom den sekretess var och en omfattas av i sin yrkesroll gäller dessutom sekretesslagens bestämmelser för förskola och
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merOlovligt bortförande och kvarhållande av barn
Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Produktion: Utrikesdepartementet Tryck: Edita Stockholm 2009 ISBN: 978-91-7496-398-4 Artikelnr: UD 09.015 Foto: Ariel Skelley, Corbis Innehåll Inledning 3
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merHandlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun
Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.Safstrom@lund.se Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Förhållningssätt Sedan
Läs merMigrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merYttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Läs merUppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare
Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2006:220 Utkom från trycket den 11 april 2006 utfärdad den 30 mars 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen
Läs merRegeringens proposition 2006/07:97
Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22
Läs merOCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS HANDBÖCKER
Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. ISSN 1236:116XVirhe. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS HANDBÖCKER 1999:4 Adoptionsrådgivning handbok för adoptionsrådgivare Helsingfors 1999 Si- Innehåll davirhe. Kirjanmerkkiä
Läs merKommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens
Läs merYttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-16 SN-2015/2810.709 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs mer2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merRegeringens proposition 2002/03:73
Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merFörslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs meratt få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merRegeringens proposition 2013/14:104
Regeringens proposition 2013/14:104 Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. Prop. 2013/14:104 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merAllmän förskola Alla barn i åldern 3 5 år erbjuds plats i allmän förskola, 525 timmar per år från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år.
1 (5) 2014-01-29 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (5) Förskola Syftet med förskolan är
Läs merVissa psykiatrifrågor m.m.
Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU3 Vissa psykiatrifrågor m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Två motionsyrkanden har väckts
Läs merTolktjänst för vardagstolkning
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning
Läs merInför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:
Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa
Läs merYTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm
1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merBidrag för glasögon till barn och unga
Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU4 Bidrag för glasögon till barn och unga Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om bidrag för glasögon till vissa barn och unga,
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merStockholm den 30 november 2015
R-2015/1260 Stockholm den 30 november 2015 Till Socialdepartementet S2015/4694/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Barns
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merLokalt påverkansarbete
Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är
Läs merLagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen
Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merVi kan barn och förstår föräldrar
Vi kan barn och förstår föräldrar Du är expert på ditt barn Vi är specialister på barns hälsa Att bli förälder är en stor och omvälvande upplevelse. Ditt barn behöver dig, vill vara nära dig och litar
Läs merLagrådsremiss. Partnerskap och adoption. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Partnerskap och adoption Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 februari 2002 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merPolicy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund
Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att
Läs merStödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.
Boendestöd Vad är boendestöd? Boendestöd ska vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd. Stödet kan ge dig struktur i vardagsrutiner och syfta till att du så långt som möjligt ska kunna möta och hantera vardagen.
Läs mer6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-04-24 Tid 2012-04-24, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Rapport kring hälso- och sjukvård 2 Information från
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs mer