Receptförnyelse utan kontroll?
|
|
- Ann-Christin Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens vårdcentral med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Kristina Nyberg Skärholmens vårdcentral (Storholmsgatan 19, Skärholmen) Handledare: Yvonne Carlsson-Lind, Teresa Saraiva-Leao
2 Innehållsförteckning Sammanfattning sidan 3 Inledning...sidan 4 Metod och material...sidan 6 Resultat.sidan 8 Diskussion sidan 11 Referenser sidan 14 2
3 Sammanfattning Receptförskrivning vid indirekt kontakt är vanligt förekommande i en allmänläkares vardag. Fenomenet har studerats i bland annat Storbritannien och Nederländerna liksom i grannländerna Norge och Finland men är föga studerat i Sverige. I detta projekt har receptförnyelse av läkemedel mot hypertoni vid indirekt kontakt med läkare på Skärholmens vårdcentral studerats. Syftet har varit att ta reda på graden av indirekt förskrivning samt huruvida det leder till suboptimal uppföljning eller sämre blodtryckskontroll jämfört med förskrivning vid läkarbesök. De patienter som fått receptförnyelse av läkemedel i ATCklasserna C03 samt C07-09 extraherades ur journalsystemet och 331 patienter med hypertoni som indikation för behandling utgjorde studiens tvärsnitt. 61,3% av förskrivningarna gjordes via indirekt kontakt. Av dessa patienter hade 49,8% inte kontrollerat sitt blodtryck inom sex månader före förskrivningen och andelen som ej varit på läkarkontroll för hypertoni inom tolv månader före förskrivningen var 35,5%. Medelblodtrycket, systoliskt och diastoliskt, skiljde sig inte signifikant åt mellan dem som fått recept via indirekt kontakt och dem som fått recept vid läkarkontroll. Dock skiljer sig tiden för senaste blodtryck markant åt mellan patienterna i studien vilket gör att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Det förefaller vara så att en icke försumbar andel hypertonipatienter vid Skärholmens vårdcentral kontrollerats med glesare intervall än vad som brukar anses optimalt men någon skillnad i blodtryckskontroll har inte påvisats med denna studie. 3
4 Inledning I en allmänläkares vardag är det vanligt att ställas inför förfrågan om receptförnyelse utan direkt patientkontakt [1-4]. Detta förefaller många gånger betraktas som en enkel uppgift av patienten eller av den som tar emot förfrågan och som inte alltid har medicinsk utbildning. Varje förnyad läkemedelsordination kräver dock ett flertal överväganden och innebär att man som förskrivare tar ansvar för den fortsatta behandlingen. Kvarstår indikationen? Har behandlingen haft avsedd effekt? Har övrig läkemedelsbehandling förändrats så att det finns risk för interaktioner? Finns omständigheter som kan kräva försiktighetsmått såsom t ex riskabel alkoholkonsumtion, samtidig annan sjuklighet, nedsatt organfunktion som påverkar läkemedelsmetabolismen eller eventuell beroendepotential? Ett inlägg i Läkartidningen för en tid sedan [5] uppmärksammade denna fråga som uppfattas som angelägen för patientsäkerhet, ur hälsoekonomiskt perspektiv samt för rationell läkemedelsanvändning. Omfattningen av receptförnyelse utan direkt patientkontakt har studerats i bland annat Norge [6], Finland [3], Nederländerna [4] och Storbritannien. Resultaten av tidigare studier är svåra att jämföra då definitionerna skiljer sig åt men andelen i förhållande till totalt antal förskrivningar förefaller vara ökande. Zermansky fann att det vid 66% av förskrivningarna ur tre utvalda läkemedelsgrupper (medel mot magsår, NSAID och ångestdämpande medel eller sömnmedel) vid indirekt kontakt saknades stöd för klinisk kontroll de senaste två åren [7]. Tidigare forskning har också visat att förekomsten av receptförnyelse vid indirekt kontakt ökar med ökad patientålder [8]. Samtidigt är det välkänt att polyfarmaci och problem relaterade till läkemedel är vanligt bland äldre, vilket torde öka angelägenhetsgraden för regelbunden avstämning av all läkemedelsbehandling [9]. Avseende hypertoni är det välkänt att det finns andra riskfaktorer att beakta samt att ickefarmakologisk behandling av livsstilsfaktorer är en viktig del av behandlingen [10] men utan direkt kontakt mellan patient och förskrivare vid receptförnyelse finns ingen möjlighet till bedömning av dessa aspekter. Då förhöjt blodtryck är ett tillstånd som innebär ökad risk för manifest hjärt/kärl-sjukdom [10] är regelbunden uppföljning av även den subjektivt välmående patienten av vikt. En amerikansk studie har visat att andelen personer med god blodtryckskontroll var signifikant högre hos dem som kontrollerat sitt blodtryck de senaste sex månaderna [11]. Dessutom har ett samband mellan god patient-läkarkommunikation och 4
5 följsamhet till behandling hos hjärt/kärl-sjuka påvisats [12]. Stigande läkemedelskostnad [13] ger ytterligare incitament att handlägga denna stora patientgrupp ändamålsenligt. Då primärvårdens organisation ser olika ut i olika länder är det svårt att dra några säkra slutsatser baserat på utländska studier. Fördelar med receptförnyelse utan direkt patientkontakt kan vara minskad arbetsbörda för läkaren och bekvämlighet för patienten. Glesa kliniska kontroller riskerar dock att påverka effektivitet, säkerhet och kostnad för läkemedelsbehandling negativt. I klinisk vardag saknas ofta tydliga riktlinjer för förnyelse av recept vid indirekt kontakt. Hur och i vilken utsträckning behandlingens kvalitet påverkas av att förskrivning sker utan direkt kontakt med läkare är till stora delar okänt. Detta projekt studerar hypertoniker på Skärholmens vårdcentral som fått receptförnyelse utan direkt läkarkontakt med avseende på följande frågeställningar: I vilken utsträckning sker förskrivning via indirekt kontakt? Följs de med indirekt kontakt upp mer sällan än vad som kan anses adekvat? Har de sämre blodtryckskontroll än patienter vars förskrivning sker vid ett läkarbesök? 5
6 Metod och material Detta projekt är en tvärsnittsstudie av patienter som fick recept på läkemedel mot hypertoni via journalsystemet ProfDoc III på Skärholmens vårdcentral oktober-december Data extraherades ur journalsystemet via Rave3 avseende samtliga förskrivningar av läkemedel ur ATC-grupperna C03 samt C07-C09. Patienter med Apo-Dos är inte inkluderade då dessa förskrivningar sker via ett annat system. Sökning via diagnos var ej möjlig då indirekta kontakter inte diagnossätts på vårdcentralen. Vald tidsperiod för studien bedöms vara representativ för verksamheten avseende andel årliga kontroller, av denna anledning har sommarmånaderna medvetet undvikits. Patientjournalerna gicks igenom manuellt augusti Patienter med annan diagnos som indikation för behandling eller där indikationen var oklar, liksom då förskrivningen utgjordes av nyinsättning, beaktades ej. Därtill exkluderades ett antal patienter där förskrivningen inte kunde definieras som vare sig indirekt kontakt eller klinisk kontroll. Dessa utgjordes av dels direkt telefonkontakt, dels journaler med otillräckliga data för bedömning. Kvarvarande patienter delades in efter typ av kontakt vid förskrivningen och betraktades med avseende på ålder och kön samt nivå på senast uppmätta blodtryck. Indirekta kontakter studerades även med avseende på tid sedan senaste blodtrycksmätning respektive kontroll av blodtryck hos läkare. Journalsystemets kontakttyper brevkontakt om pat, tele om pat samt möte om pat definierades som indirekt kontakt. Klinisk kontroll definierades som läkarbesök där blodtrycksmätning journalförts. Tid sedan senaste kontroll utgår från förskrivningstillfället medan det senast journalförda värdet vid tiden för studiens genomförande noterades som det senast uppmätta blodtrycket. Undantagsvis har senaste blodtryckskontroll bestått av fler än ett värde. Då har, så långt det varit möjligt att bedöma, den mätning som bäst överensstämmer med standardiserad metod [14] samt lokal rutin att företrädesvis mäta i höger arm tagits till protokollet. I analysen användes beskrivande statistik för data avseende ålder och kön i de båda grupperna samt tid sedan kontroller. För att beräkna grad av blodtryckskontroll användes klassifikation av hypertoni enligt gällande europeiska riktlinjer med normotension samt mild, måttlig respektive svår hypertoni [15]. Vid jämförelse av senast uppmätta blodtryck mellan grupperna användes icke-parat t-test. De statistiska analyserna utfördes i statistikprogrammet PAST [16]. 6
7 Inför studien antogs, utifrån vårdcentralens generella förskrivningsdata 2008, kontrollgruppen vara minst dubbelt så stor som studiegruppen. Minsta skillnad i blodtryck att detektera mellan studie- och kontrollgrupp bestämdes till 10 mmhg. För att uppnå en power på 80% och signifikansnivå 95% med standardavvikelse på 16 1 behövs utifrån ovanstående minst 31 personer i studiegruppen. Detta antal beräknades med god marginal inrymmas i ovanstående metod. Att detektera en mindre skillnad i blodtrycksnivå (5 mmhg) mellan grupperna med samma förutsättningar för övrigt skulle dock kräva ett större antal personer i studie- och kontrollgrupp än vad tidsramen för projektet bedömdes medge. Etiska överväganden Detta projekt är att betrakta som ett utvidgat kvalitetsarbete inom ramen för en primärvårdsenhet. Resultatet kan användas i förbättringsarbete till nytta för verksamheten och dess patienter. Studiepersonerna och även kontrollgruppen är patienter vars journaluppgifter blivit föremål för genomgång, data som extraherats har analyserats avidentifierat. Journaluppgifterna har gåtts igenom av projektledaren och avidentifierade data lagrats i databas på Skärholmens vårdcentral. Då projektet inte medför risk för studiepersonerna har de inte tillfrågats. Samtycke till projektet inhämtades av verksamhetschef före genomförandet. 1 Beräknad utifrån Rave3-data Skärholmens vårdcentral
8 Resultat 578 patientjournaler extraherades ur datasystemet. Av de exkluderade (n=247) var 19,0% (n=47) nyinsättning, 26,7% (n=66) journaler där kontakten varken kunde definieras som indirekt eller som kontroll och 54,3% (n=134) hade annan eller oklar diagnos varav 85,8% (n=115) utgjordes av kardiella diagnoser. Medelåldern för de patienter som exkluderades var 68,3 år och andelen kvinnor var 50,2% (n=124). Inkluderade patienter fördelades utifrån förskrivning vid indirekt kontakt (n=203) eller förskrivning vid läkarkontroll (n=128). Andelen kvinnor bland patienterna med indirekt kontakt var 61,1% (n=124) medan den i gruppen med läkarkontroll var 56,2% (n=72). Medelåldern för patienterna med indirekt kontakt var 66,8 år att jämföra med dem som fick recept vid läkarkontroll där medelåldern var 67,4 år. Åldersfördelningen i respektive grupp, inklusive de patienter som exkluderades ur studien, redovisas i Diagram 1. Diagram 1. Åldersfördelning, i procent, för respektive grupp i studiematerialet % <50 år år år >74 år 5 0 indirekt kontakt (n=203) direkt kontakt (n=128) exkluderade (n=247) Andelen indirekta kontakter var 61,3% för samtliga förskrivningar. Bland kvinnor var andelen 63,3% (n=124) och bland män 58,5% (n=79). I åldersgruppen 65 år var 59,0% (n=115) av förskrivningarna via indirekt kontakt och för patienter 75 var andelen 61,9% (n=60). Medelblodtryck systoliskt och diastoliskt samt andel patienter med blodtryck <140/<90 redovisas i Tabell 1. Fördelning av patienter utifrån grad av hypertoni vid senast journalförda mätning redovisas i Diagram 2. Varken för det systoliska eller diastoliska blodtrycket 8
9 påvisades någon signifikant skillnad mellan patienterna med indirekt kontakt och de med läkarkontroll (p=0,25 respektive p=0,99). Det påvisades inte heller någon signifikant skillnad i vare sig systoliskt eller diastoliskt blodtryck mellan män eller kvinnor i gruppen med indirekt kontakt jämfört med gruppen med läkarkontroll. För patienter 65 år är det systoliska blodtrycket gränssignifikant lägre i gruppen med indirekt kontakt jämfört med gruppen med läkarkontroll (p=0,05). Tabell 1. Nivå på senaste blodtryck uttryckt som medelblodtryck respektive andel som uppnår målblodtryck för patienter med indirekt och direkt kontakt vid förskrivning. Medelblodtryck Andel <140/90 (%) Indirekt kontakt (n=203) 139,5/79,6 40,9 Direkt kontakt (n=128) 141,7/79,6 38,3 Diagram 2. Nivå på senast uppmätta blodtryck fördelat på normotension samt mild, måttlig eller svår hypertoni hos patienter med indirekt och direkt kontakt vid förskrivning (procent). indirekt kontakt (n=203) direkt kontakt (n=128) <140/ / / >179/109 <140/ / / >179/109 Mediantiden sedan senaste blodtrycksmätning och kontroll hos läkare (avseende hypertoni) i gruppen med indirekt förskrivning var 6 respektive 10 månader. Andelen patienter som inte kontrollerat sitt blodtryck de senaste sex månaderna före förskrivningen var 49,8% (n=101), de senaste 12 månaderna 23,6% (n=48) och ej på >24 månader 8,4% (n=17). Andelen som inte gjort en läkarkontroll avseende sitt blodtryck inom samma tidsperioder före förskrivningen var 65,5% (n=133), 35,5% (n=72) respektive 10,3% (n=21). Dessa data redovisas schematiskt i Diagram 3. Inga signifikanta skillnader i systoliskt eller diastoliskt 9
10 blodtryck kunde påvisas mellan någon av ovanstående subgrupper jämfört med gruppen med läkarkontroll. Diagram 3. Andel patienter med indirekt kontakt (n=203) som inte kontrollerats hos läkare respektive mätt blodtrycket inom 6, 12 och 24 månader innan förskrivning (procent) % 30 >6 månader >12 månader >24 månader läkarkontroll blodtrycksmätning Blodtrycksmätning från förskrivningstillfället fram till tiden för studiens genomförande saknades hos 35,5% (n=72) av samtliga patienter med indirekt kontakt, hos 43,6% (n=44) av dem som ej mätt blodtrycket inom 6 månader före förskrivningen och hos 56,3% (n=27) respektive 64,7% (n=11) av dem som inte hade kontrollerats inom 12 respektive 24 månader före förskrivningen. Motsvarande saknades läkarkontroll från förskrivningstillfället fram till tiden för studiens genomförande hos 50,2% (n=102) av samtliga patienter med indirekt kontakt, hos 53,4% (n=71) av dem som inte kontrollerats hos läkare inom 6 månader före förskrivningen och hos 65,3% (n=47) respektive 66,7% (n=14) av dem som inte kontrollerats inom 12 respektive 24 månader före förskrivningen. 1 0
11 Diskussion Denna studie visar att det under tidsperioden förnyades fler recept till hypertoniker vid indirekt kontakt än vid läkarbesök. Andelen indirekta förskrivningar i denna studie (61,3%) kan jämföras med till exempel 64,5% av samtliga förskrivningar i en studie från Nordirland. I samma studie förekom diagnosen hypertoni 1,7 gånger oftare i samband med indirekt receptförnyelse jämfört med vid konsultation [17]. Även en studie från Norge visade på högre andel förskrivning via indirekt (51,5%) än direkt (48,5%) kontakt vid cirkulationssjukdomar [6]. I en finsk studie anges andelen indirekt förskrivning av läkemedel i olika ATC-klasser. För diuretika och betablockerare var andelen 35 respektive 34% medan den var lägre för kalciumflödeshämmare och ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare, 28 respektive 23% [3]. Någon samlad bedömning av aktuell riskfaktorprofil med särskild uppmärksamhet på det påverkbara, följsamhet till behandling eller avseende eventuell organskada låter sig inte göras utan klinisk bedömning. Det är tidigare visat att hypertonikontrollen är bättre hos patienter som kontrollerat sitt blodtryck de senaste sex månaderna [11] samt att brist på uppföljning kan ge sämre följsamhet till medicinering [18]. Därtill har en enkätstudie till engelska allmänläkare visat att många ej rutinmässigt går igenom patientjournalen (53%), kontrollerar när senaste kontroll ägde rum (39%) eller hur många förnyelser som skett sedan senaste utvärdering (28%) [19]. Sammantaget talar mycket för att hög grad av receptförnyelse vid indirekt kontakt kan påverka vårdens kvalitet negativt. I europeiska riktlinjer förespråkas uppföljning var sjätte månad för patienter med låggradig hypertoni utan övriga starka riskfaktorer, oftare för högriskpatienter [20]. Rekommenderade intervall för kontroll av hypertoniker är dock baserade på expertutlåtanden och konsensus snarare än evidens. I en randomiserad studie från Kanada sågs ingen skillnad i utfall avseende blodtryckskontroll, patientnöjdhet eller följsamhet mellan kontroll var tredje jämfört med var sjätte månad [21]. Åtminstone årlig kontroll är gängse praxis i svensk primärvård. Denna studie visar att nästan hälften av patienterna som fått receptförnyelse vid indirekt kontakt inte kontrollerat sitt blodtryck på vårdcentralen inom de senaste sex månaderna. Majoriteten (65,5%) hade inte kontrollerats hos läkare inom det senaste halvåret och drygt en tredjedel inte det senaste året, detta trots att definitionen av läkarkontroll i studien varit generös och inkluderat samtliga läkarbesök där blodtrycksmätning journalförts. I en tidigare studie från tre brittiska primärvårdsenheter hade 94,9% av patienterna som efterfrågade receptförnyelse av 1 1
12 ett stående läkemedel varit på läkarbesök det senaste året [22]. Dock verkar senaste besök vara odefinierat vilket skiljer sig från denna studie. Genom att studera även eventuella kontroller efter den aktuella förskrivningen konstaterades att många patienter som inte kontrollerats under lång tid dessförinnan följts upp efteråt. Dock noterades också att andelen patienter som inte kontrollerats från förskrivningen till tiden för studiens genomförande var större hos dem som inte kontrollerats inom 6, 12 eller 24 månader före förskrivningen jämfört med gruppen med indirekt kontakt som helhet. Detta talar för att det finns en kategori patienter som stått utan klinisk kontroll under lång tid. Ibland har själva förskrivningen av någon anledning inte kommit till stånd vid ett kontrollbesök men patienterna hamnar med studiemetoden i gruppen som fått indirekt förskrivning. Även om uppföljningen i dessa fall förefaller adekvat torde det innebära ett merarbete för vården att effektuera förskrivningen i efterhand och kan därför vara värt att motverka. I gruppen som fått indirekt förskrivning kan finnas patienter som står under tät kontroll till exempel via hemsjukvård eller hos diabetessjuksköterska. Dock har dessa patienter ofta multipla riskfaktorer och/eller sjukdomar vilket gör att även regelbunden uppföljning hos läkare torde vara av värde. Patientgrupperna som fått receptförnyelse vid indirekt kontakt respektive vid en läkarkontroll förefaller jämförbara med avseende på ålders- och könsfördelning, ytterligare demografiska faktorer har inte studerats. Någon signifikant skillnad i nivå på senast uppmätta blodtryck mellan grupperna har inte kunnat påvisas. En uppenbar svaghet i studien är dock att tiden för senaste blodtrycksmätning skiljer markant (upp till flera år) mellan patienterna vilket gör det svårt att de några slutsatser om aktuell blodtryckskontroll. Då studien är en journalgenomgång är mätningarna ej heller standardiserade. Förfarandet att extrahera studiepatienterna via förskrivningsdata gör att bortfallet blir stort. De exkluderade patienterna visade sig också ha en avvikande åldersfördelning med högre andel äldre patienter, detta gäller i synnerhet dem som har en annan diagnos som indikation för behandling. Därtill har det stundtals visat sig vara svårt att utläsa den huvudsakliga indikationen ur tillgängliga journaluppgifter vilket gör momentet till en möjlig felkälla. Att extrahera patienter via diagnos kräver dock att denna är satt under tidsperioden som studerats, vilket inte är rutin i journalföringen vid indirekt förskrivning på Skärholmens vårdcentral. 1 2
13 Att studien har genomförts vid en enskild vårdenhet gör att resultaten måste tolkas med stor försiktighet utanför Skärholmens vårdcentral. Det finns stora skillnader mellan primärvårdsenheter vad gäller organisation, tillgänglighet, bemanning och patientunderlag vilket gör att resultaten inte kan generaliseras. Tidigare studier är genomförda i andra länder men ytterligare studier krävs för bättre kunskap om indirekt förskrivning i svensk primärvård. 1 3
14 Referenser 1.Haaijer-Ruskamp FM, Stewart R, Wesseling H. Does indirect consultation lead to overprescribing in general practice? Soc Sci Med 1987;25: de Smet P, Dautzenberg M. Repeat prescribing: Scale, problems and quality management in ambulatory care patients. Drugs 2004; 64 (16): Saastamoinen L, Enlund H, Klaukka T. Repeat prescribing in primary care: a prescription study. Pharm World Sci (2008) 30: Dijkers FW. Repeat prescriptions: a study in general practice in the Netherlands. Groningen: Faculty of Medical Science, University of Groningen; Nilsson J, Hoffmann M. Apropå! Receptförskrivning. Hur hanteras förnyelse av recept i klinisk praxis? Läkartidningen 2008;105: Rokstad K, Straand J. Drug prescribing during direct and indirect contacts with patients in general practice: A report from the Möre & Romsdal prescription study. Scand J Prim Health Care 1997;7: Zermansky AG. Who controls repeats? Br J Gen Pract 1996;46: Straand J, Rokstad K. Elderly patients in general practice: diagnoses, drugs and inappropriate prescriptions: a report from the Möre & Romsdal prescription study. Fam Pract 1999;16: SBU. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. Stockholm:Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);2009. SBUrapport nr 193. ISBN SBU. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 170/1+2. ISBN (volym 1), (volym 2). 11.He J, Muntner P, Chen J, Roccella E, Streiffer R, Whelton P. Factors associated with hypertension control in the general population of the United States. Arch Intern Med. 2002;162: SBU. Patient-läkarrelationen. Läkekonst på vetenskaplig grund. Stockholm:Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);1999. SBU-rapport nr 144. ISBN Socialstyrelsen. Läkemedel statistik för år Artikelnummer ISBN Williams JS, Brown SM, Conlin PR. Blood pressure measurements. N Engl J Med 2009;360(5):e6. 1 4
15 15.Mancia G, De Backer G, Dominiczak A, Cifkova R, Fagard R, Germano G et al guidelines for the management of arterial hypertension: The task force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). Journal of Hypertension 2007;25: Hammer, Ø., Harper, D.A.T., and P. D. Ryan, PAST: Paleontological Statistics Software Package for Education and Data Analysis. Palaeontologia Electronica 4(1): 9pp. (hämtad ) 17.Connolly JP, McGavock H. Repeat prescribing: Which diagnoses, which drugs? Pharmacoepidemiology and drug safety 2000;9: Krousel-Wood M, Thomas S, Muntner P, Morisky D. Medication adherence: a key factor in achieving blood pressure control and good clinical outcomes in hypertensive patients. Curr Opin Cardiol 2004;19: McGavock H, Wilson-Davis K, Connolly JP. Repeat prescribing management a cause for concern? British Journal of General Practice 1999;49: Mancia G, De Backer G, Dominiczak A, Cifkova R, Fagard R, Germano G et al guidelines for the management of arterial hypertension: The task force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). Journal of Hypertension 2007;25: Birtwhistle RV, Godwin MS, Delva MD, Casson RI, Lam M, MacDonald SE et al. Randomised equivalence trial comparing three month and six month follow up of patients with hypertension by family practitioners. BMJ 2004;328: Manasse AP. Repeat prescriptions in general practice. Journal of the Royal College of General Practitioners 1974;24:
Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön?
Projektplan VESTA norra programmet 2011 Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Tomas Rosblom, ST-läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Vetenskaplig handledare Holger Theobald, MD, specialist
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merSamtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merKliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden
Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden Bakgrund Kliniska prövningar minskat i EU med 25% 2007-2011 - ekonomiska konsekvenser
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merNär pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merDe arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.
Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man
Läs merBlodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning
Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Tack för att du valde AEG från www.moon.se Applikation sektion Typ B Läs manualen och spara den för framtida bruk. Tänk på vår miljö! När produkten inte
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merNär godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merKontrollerad utrustning ska användas.
Blodtrycksmätning Uppdaterad den 7 november 2001 Allmänt om blodtryck För att få jämförbara blodtrycksvärden för en och samma patient är det viktigt att ha en standardiserad mätmetod utförd med kontrollerad
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merUngdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse
AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merKunskapsunderlag: Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Kunskapsunderlag: Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Inger Hemmingsson, hälsoekonomerna Ann-Charlotte Dorange och Ingrid Tredal Vetenskapliga
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merInförande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN
Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merLånga sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral
Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merFörekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral
Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merHypertoni och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSoliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD
Soliris - eculizumab Hälsoekonomisk utvärdering Marie Evans, MD, PhD Bakgrund I e@ beslut från i somras beslutade NT- rådet a@ inte godkänna subveneonerad behandling med Eculizumab för ahus medan det har
Läs merRiktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll
Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merImplementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU
Läs mer