Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Transkript

1 Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter, PVK, används frekvent på kirurgiska kliniken för tillförsel av vätska, näring, blodprodukter och läkemedel till patienten. En PVK ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas efter timmar för att minska risk för komplikationer. Sjuksköterskan ska dokumentera och signera uppgifter om venkateterns storlek, insticksplats (läge och sida), tidpunkt för inläggning, spolning och avlägsnande, samt inspektion av insticksstället (Handbok för hälso- och sjukvård 2005, Lokal anvisning östra Östergötland, 2006). Den vanligaste komplikationen i samband med PVK är tromboflebit en samtidig inflammation och blodpropp i det ytliga vensystemet. Tecken på tromboflebit är t ex smärta, ömhet, rodnad och palpabel hårdhet i venen, vilket kan leda till obehag för patienten (SBU Alert 2005, SSF 2007)). En tromboflebit graderas enligt en gradskala från 0-4, från inga komplikationer till mycket svår tromboflebit (Bilaga 1) (Lundgren & Wahren, 1999). Risken att utveckla komplikationer ökar ju längre tid katetern sitter inne (SSF 2007). En studie av Lundgren & Wahren (1999) visar att om sjuksköterskor utbildas i att hantera och sköta PVK förbättras skötseln och dokumentationen av PVK. Dessutom blir det färre komplikationer. Även införande av evidensbaserade riktlinjer minskar frekvensen av tromboflebiter och förbättrar dokumentationen av PVK i patientjournalen (Ahlqvist et al 2006). Genom att använda ett strukturerat dokumentationsunderlag underlättas dokumentationen av PVK (SSF 2007). På Kirurgiska kliniken VIN fanns 2005 inga rutiner för hantering och skötsel av PVK och inte heller någon dokumentationshandling där PVK kunde noteras optimalt. En lokal anvisning för perifer venkateter fanns för östra Östergötland. Syfte Att skapa rutiner och införa en journalhandling för dokumentation om venkateterns storlek, insticksplats (läge och sida), tidpunkt för inläggning, spolning och avlägsnande, samt inspektion av insticksstället. Att patienter har perifera intravenösa infarter kortast möjlig tid (byte av PVK minst en gång/dygn), samt inspekteras dagligen för att minska risk för tromboflebiter och infektioner. Tidsplan Start i början av oktober 2005 och avslutat efter utvärdering. Därefter kontinuerlig uppföljning av klinisk rutin med PVK prevalensstudier minst 4 gånger/ år.

2 Metod Start i början av oktober 2005 med litteraturgenomgång och efterforskning av dokumentationshandling för intravenösa infarter. I sjuksköterskegruppen diskuterades även rutiner för hantering av PVK och vad som rekommenderas i lokala anvisningar för östra Östergötland. Resultat Ett par journaler för dokumentation hittades, men ingen som passade kirurgens verksamhet fullt ut. Efter omarbetning och diskussion i sjuksköterskegruppen på avd 11 VIN infördes ny journal för dokumentation av intravenösa infarter i november 2005 (Bilaga 2). De lokala anvisningarna innefattade de rutiner som behövdes för att hantera PVK och är de som används på kirurgen. Journal för intravenösa infarter har använts på avd 11 sedan november 2005 och en enkel muntlig utvärdering genomfördes i sjuksköterskegruppen i slutet på januari för att efterfråga hur journalen fungerade och om de nya rutinerna fallit på plats. Ingen hade något att anmärka på journalen och samtliga tyckte att det bara blivit bättre med de nya rutinerna. Efter den utvärderingen startade även avd 12 VIN med journal för intravenösa infarter. Granskning av PVK och dokumentationen av dessa vid tre tillfällen (totalt 19 PVK) innan nya rutiner och journalhandling infördes visade att ingen PVK dokumenterades optimalt och att det inte gick att härleda hur länge någon PVK hade suttit. Granskning av dokumentation efter införandet visar att perifera intravenösa infarter dokumenteras med datum, tid, plats, storlek och signatur, samt utvärderas när de tas bort. Klockslag för insättning saknas oftast på PVK satt på annan enhet än kirurgiska kliniken. Under första året ( ) efter införandet av nya rutiner och journalhandling för dokumentation utfördes fortlöpande PVK prevalensstudier som skedde oanmält på avdelningen. Samtliga PVK som patienterna hade inspekterades och dokumentationen granskades. Därefter återkopplades resultatet till sjuksköterskegruppen. Dessa prevalensstudier kommer att fortsättningsvis fungera som uppföljning av klinisk rutin och utföras kontinuerligt. Under 2007 genomfördes totalt 4 stycken. PVK-prevalensstudier har hittills bara utförts på avd 11 VIN, men förhoppningen är att även kunna genomföra dessa på avd 12 för att få en helhetsbild över hur det fungerar på kirurgiska kliniken VIN. PVK prevalensstudie på Kirurgkliniken VIN, avd 11 Sammanställning från Vid 8 olika tillfällen under året inspekterades totalt 80 perifera venösa kanyler, samt dokumentationen av dessa.

3 Av dessa var 65% (52 kanyler) satta på avdelningen, övriga 35% (28 kanyler) på akutmottagning, operation etc. 78% (62 kanyler) hade suttit 0-1 dygn. 17% (14 kanyler) hade suttit 1-2 dygn. 5% (4 kanyler) hade suttit > 2 dygn. Samtliga kanyler var dokumenterade i journal för intravenösa infarter. 65% (52) av journalerna var korrekt ifyllda med datum, klockslag, storlek, läge, signatur och utvärdering. 35% (28 journaler) var felaktigt ifyllda. Från dessa journaler var samtliga 28 kanyler satta utanför avd och saknade dokumentation om tid från den enhet som satt kanylen. Bedömning av komplikationer genomfördes på alla kanyler enligt gradskala (se journal för intravenösa infarter): - 85% (68 kanyler) bedömdes som Grad 0-10% (8 kanyler) bedömdes som Grad 1-2.5% (2 kanyler) bedömdes som Grad 2-2,5% (2 kanyler) bedömdes som Grad 3 Båda kanylerna som bedömdes som Grad 3 hade suttit 0-1 dygn. Båda kanylerna som bedömdes som Grad 2 hade suttit 1-2 dygn. Kanylerna som suttit > 2 dygn bedömdes som Grad 0 PVK prevalensstudie 2007 på Kirurgkliniken VIN, avd 11 (Inspektionstillfällen: , , , ) Vid 4 olika tillfällen under året inspekterades totalt 54 perifera venösa kanyler. Av dessa var 72% (39 kanyler) satta på avdelningen, övriga 28% (15 kanyler) på akutmottagning, operation etc. 80% (43 kanyler) hade suttit 0-1 dygn. 11% (6 kanyler) hade suttit 1-2 dygn. 9% (5 kanyler) hade suttit > 2 dygn. Samtliga kanyler var dokumenterade i journal för intravenösa infarter. 67% (36) av journalerna var korrekt ifyllda med datum, klockslag, storlek, läge, signatur och utvärdering.

4 33% (18) av journalerna var felaktigt ifyllda. Av kanylerna i dessa journaler var 15 satta utanför avd och 14 av dessa kanyler saknade dokumentation om tid från den enhet som satt kanylen. En kanyl saknade dokumentation av placering i journalen. I 3 av journalerna var kanylerna var satta på avd och saknade dokumentation om tid. Bedömning av komplikationer genomfördes på alla kanyler enligt gradskala ( se journal för intravenösa infarter): - 93% (50 kanyler) bedömdes som Grad 0-7% (4 kanyler) bedömdes som Grad 1-0% (0 kanyler) bedömdes som Grad 2-0% (0 kanyler) bedömdes som Grad 3 Tre av kanylerna som bedömdes som grad 1 hade suttit > 2 dygn och den fjärde kanylen som bedömdes som grad 1 hade suttit 1-2 dygn. Referenser Ahlqvist, M., Bogren, A., Hagman, S., Nazar, I., Nilsson, K., Nordin, K., Sunde Valfridsson, B., Söderlund, M. & Nordström, G Handling of peripheral intravenous cannulae: effects of evidence-based clinical guidelines. Journal of Clinical Nursing 2006; 15: Handbok för hälso- och sjukvård. Perifer venkateter. Sveriges kommuner och landsting. uppdaterad Idvall, E. red Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. SSF (Svensk sjuksköterskeförening) och Gothia Förlag AB, Stockholm. Lokal anvisning för östra Östergötland Infartsvägar. Perifer venkateter. Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Lundgren, A. & Wahren, L K Effect of education on evidence-based care and handling of peripheral intravenous lines. Journal of Clinical Nursing, 1999; 8: SBU Alert Idvall, E. & Nordström, G. Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit. SBU Alert- rapport nr SSF Ewa Idvall red. Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. SSF, Svensk sjuksköterskeförening och Gothia Förlag AB, Stockholm.

5 Tromboflebit Bilaga 1 Grad 0 Inga komplikationer Inga eller små obehag. Eventuellt insticksöm. Ingen rodnad eller ömhet på/runt inläggningsområdet. Grad 1 Lätt tromboflebit Rodnad och ömhet på inläggningsplatsen/området < 15 mm. Grad 2 Medelstor tromboflebit Rodnad och ömhet på inläggningsplatsen/området > 15 mm men < 25 mm. Smärta och måttlig svullnad. Grad 3 Svår tromboflebit Rött, ömt, smärta och svullnad på inläggningsplatsen/området > 25 mm men < 50 mm. Värmeökat insticksområde. Palpabel hård ven och/eller hård kula i venen. Grad 4 Mycket svår tromboflebit Rött, smärta och svullnad på inläggningsplatsen/området > 50 mm. Markant värmeökat insticksområde. Smärta som sprider sig uppför armen. Palpabel hård ven och/eller hård kula i venen. Röd sträng från insticksområdet och/eller varigt inläggningsområde/feber. Lundgren, A. & Wahren, L K Effect of education on evidence-based care and handling of peripheral intravenous lines. Journal of Clinical Nursing, 1999; 8:

6 Intravenösa infarter Personnr Namn Adress Postadress Bilaga 2 Infart In Inspektion (I), spolning (S) och Omläggning (O) Ut Bedömning Åå Mm Dd kl. Sida/Plats Storlek sign Dat/ kl sign Dat/kl. sign Dat/kl. sign Åå Mm Dd kl. sign Information till patienten: Hudbedömning: * Grad 3 Svår tromboflebit: 1. Orsak till att infart sätts * Grad 0 Inga komplikationer: Rött, ömt, smärta och svullnad på inläggningsplatsen/området >25 mm 2. Hur länge den ska sitta kvar Inga eller små obehag. Eventuellt insticksöm. men < 50 mm. Värmeökat insticksområde. 3. Vid PVK info om att arm/hand kan användas och att Ingen rodnad eller ömhet på/runt inläggningsområdet. Palpabel hård ven och/eller hård kula i venen. den kan irritera, ge ömhet, rodna och ibland även smärta. * Grad 1 Lätt tromboflebit: * Grad 4 Mycket svår tromboflebit: Om något av dessa besvär uppstår, kontakta Rodnad och ömhet på inläggningsplatsen/området <15 mm. Rött, smärta och svullnad på inläggningsplatsen/området >50 mm. din sjuksköterska. * Grad 2 Medelstor tromboflebit: Markant värmeökat insticksområde. Rodnad och ömhet på inläggningsplats/området Smärta som sprider sig uppför armen. >15 mm men < 25 mm. Smärta och måttlig svullnad. Palpabel hård ven och/eller hård kula i venen. Röd sträng från insticksområdet och/eller varigt inläggningsområde/feber. Upprättad av Anna Bergqvist Kirurgkliniken VIN Reviderad senast