Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År Ulla Wigberth Tholén 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 9 Hantering av klagomål och synpunkter... 9 Sammanställning och analys... 9 Samverkan med patienter och närstående... 9 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Patientsäkerhet är en viktig fråga inom kirurgicentrum. De olika verksamheterna är aktiva och som stöd finns vår centrumövergripande patientsäkerhetsgrupp. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten har varit arbete inom SKL:s nationella satsningar. Utöver den nationella satsningen jobbar kirurgicentrum med att förbättra patientsäkerhetskulturen. God Vård trädet har tagits fram och används inom kirurgicentrum för att visualisera Socialstyrelsens riktlinjer. Ett stort engagemang och arbete läggs också ner på flera kvalitetsregister. Många förbättringsarbeten lämnades in till landstingets årliga kvalitetsvecka. Anestesikliniken fick tillsammans med infektionskliniken första pris i patientsäkerhet för Sepsis-projektet Tänk Sepsis! Tid är liv!. Avdelning 33, vårdenheten fick andra pris för arbete inom fallprevention Tillsammans med patienten minimeras fallen på vårdavdelning och i hemmet. Intensivvårdsavdelningen och avdelning 34 tilldelades också ett andra pris för projektet I säkra händer när det vänder, ett arbete som syftar till att förbättra överflyttning för patienten från IVA till vårdavdelning. Kirurgicentrums medarbetare har medverkat i projekt om nya rutiner för perifer venkateter, centrala infarter, artärnålar och KAD. Ett antal studier har visat att man kan reducera komplikationerna avsevärt med ett tobaksuppehåll inför operation. Tobaksfri operation är en medicinsk riktlinje som innebär att patienterna bör vara tobaksfria två månader före och två månader efter kirurgiskt ingrepp. Patientsäkerhetsansvarig läkare för kirurgicentrum och sjuksköterskor som arbetar med rökavvänjning har besökt samtliga opererande kliniker och informerat om projektet. Kirurgkliniken, anestesikliniken och vårdenheten har deltagit i det nationella projektet säker bukkirurgi. Kartläggning är genomförd och utvärdering kommer under våren Anestesikliniken har haft traumagranskning där externa granskare har gått igenom dokument gällande traumaorganisation i Växjö. Besök har genomförts och intervjuer med medarbetare i vårdkedjan har utförts. Utlåtande kommer under våren Arbete med avvikelser, händelseanalyser har genomförts. Kirurgkliniken genomför morbitets- och mortalitetskonferenser (MoM). Under 2013 måste KIC arbeta för att jämna ut beläggningen mellan de båda sjukhusen. En stor patientsäkerhetsrisk är överbeläggningar och det drabbar vårdenheten på CLV alltför ofta. Det finns förslag om preoperativ enhet, flytt av elektiva operationer till Ljungby etc. som skulle förbättra situationen. Vi måste fortsätta att utveckla säkerhetskulturen. Visualisera mätningar och resultat för att ytterligare skapa dialog och engagemang för patientsäkerhetsfrågorna på arbetsplatsen. Det är också viktigt att ta med patienter och närstående som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minska vårdskador genom identifikation av avvikelser och risker och förebyggande arbete för att förhindra upprepning. Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. För att stödja hälso- och sjukvården har Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram åtta åtgärdspaket eller kunskapsunderlag. Åtgärder inom dessa områden prioriteras inom kirurgicentrum och med inriktningen att minska antalet vårdskador. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Infektioner vid centrala venösa infarter Postoperativa sårinfektioner Läkemedelsfel i vårdens övergångar Läkemedelsrelaterade problem Fall och fallskador Trycksår Undernäring Utöver den nationella satsningen jobbar kirurgicentrum med att förbättra patientsäkerhetskulturen. God Vård trädet har tagits fram inom kirurgicentrum för att visualisera Socialstyrelsens riktlinjer för God Vård. Patientsäkerhetskulturen vidareutvecklas med en systematisk återkoppling till landstingets interna avvikelsesystem, respektive patientinitierade avvikelser via patientnämnd. Det ska leda till lokala respektive generella förbättringsarbeten. Arbete med händelseanalys och riskanalyser är också prioriterade områden. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetscheferna för respektive klinik ansvarar för att leda patientsäkerhetsarbetet och initiera händelseanalyser samt återföring till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner och att dessa är kända för medarbetarna. Avdelningscheferna har ansvar för att upprättade rutiner följs och att personalen får återkoppling och information angående nya rutiner och inträffade händelser. Samtlig personal har ett eget yrkesansvar som innebär att de ska följa gällande lagar och rutiner. De har även skyldighet att anmäla och agera vid inträffade negativa händelser och tillbud. En centrumövergripande patientsäkerhetsgrupp finns med 20 % läkare, 25 % sjuksköterska Ljungby och 25 % sjuksköterska i Växjö för patientsäkerhetsarbetet. 4

5 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2. KIC har en vårdplatskoordinator som styr och fördelar de akuta patienterna under dagtid, övrig tid är kirurgklinikens bakjour ansvarig. Arbetet utgår från kontinuerlig uppdatering av vårdplatsläget och sjukhusens överbeläggningsplan. Vårdplatskoordinatorn är också sjukhusets specialist på regelverket för utskrivningsklara patienter och hon bistår både avdelningar och kommunerna vid behov. SKL:s nationella mätning har en 100 % följsamhet inom kirurgicentrum. Avdelningscheferna ansvarar för att mätningar genomförs samt inrapportering. Resultatet återförs till medarbetarna. På vårdavdelningarna görs mätningar kvartalsvis av basal handhygien och klädkoder. Mätningarna av basal handhygien samt klädkoder genomförs självständigt av patientsäkerhetsansvarig på varje avdelning. 10 stycken observationer genomförs per avdelning. Den som blir observerad får en direkt feedback av dennes tillvägagångssätt, vilket innebär både positiv feedback, men även det som nästa gång måste bli bättre. Varje medarbetares medvetenhet och förståelse av följsamhet till basal handhygien och klädkoder ökas genom den direkta feedbacken de får. I slutändan blir följsamheten ett rutinmässigt arbetssätt. Resultatet av hela mätningen redovisas i excell men även till alla medarbetare på arbetsplatsmöten. Där finns det tid för diskussion kring ämnet och förbättringsförslag ges. Svaren finns även för patienter och anhöriga att läsa på varje avdelnings anslagstavla. En mängd kvalitetsregister förs inom KIC. Det finns ansvariga och de är aktiva och deltar vid nationella möten. Senior Alert och Svenskt palliativ register förs på enheterna och även där finns medarbetare som är ansvariga. Nationell patientenkät med goda resultat har genomförts under året. Resultatet redovisas till medarbetare genom muntlig presentation. Patienterna och anhöriga kan läsa resultatet på anslagstavlan på avdelning och mottagning. Kirurgicentrums enheter lämnade in totalt 13 bidrag till landstingets kvalitetspris och patientsäkerhetspris. Tre av bidragen nominerades och anestesikliniken vann tillsammans med infektionskliniken med Tänk sepsis! Tid är liv! Nominerade förbättringsarbeten var avdelning 33 i Växjö Tillsammans med patienten minimeras fallen på vårdavdelning och i hemmet och I säkra händer när det vänder med målet att förbättra patientens upplevelse av överflyttning mellan intensivvårdsavdelning och avdelning 34. På varje vårdavdelning och intensivvårdsavdelning finns utsedda representanter för basal handhygien och det finns också för infarter (PVK, CVK, pick-line). 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Traumagranskning Externa granskare har gått igenom dokument från anestesiklinikens verksamhet i landstinget och specifikt gällande traumaorganisation i Växjö (prehospitalt, akut, röntgen, IVA, operation etc.). Besök har genomförts av granskare och intervjuer med medarbetare i vårdkedjan har utförts. Det hela avslutades med en realistisk traumaövning där man agerade utifrån ett traumascenario. Utlåtande från granskare kommer under våren Traumaövningar Genomförs varje månad i Växjö och Ljungby. Centrala moment i övningarna är bland annat att förbättra teamarbetet, kommunikation och skapa stringens och tydlighet i beslutsprocessen kring patientomhändertagandet. Tobaksfri operation Tobaksfri operation är en medicinsk riktlinje som innebär att patienterna bör vara tobaksfria två månader före och två månader efter kirurgiskt ingrepp. Vid vissa utpekade ingrepp som proteskirurgi och viss plastikkirurgi skall patienten vara tobaksfri. Ett antal studier har visat att man kan reducera komplikationerna avsevärt med ett tobaksuppehåll före och efter ett kirurgiskt ingrepp. Patientsäkerhetsansvarig läkare för kirurgicentrum och sjuksköterska som arbetar med rökavvänjning har besökt samtliga opererande kliniker och informerat om projektet och det kommer att fortsätta med primärvården under våren TILDA-kompetensmodul Interaktivt lärande och årlig kunskapskontroll av medicin teknisk utrustning används på anestesikliniken och avdelning 19. Säker bukkirurgi Säker bukkirurgi projekt påbörjat på kirurgklinik tillsammans med anestesiklinik och vårdenhet. Kartläggning av nuvarande rutiner och arbetssätt inlämnat under 2012 utvärdering och förbättringsåtgärder planeras under Sepsis-projekt Tänk sepsis! Tid är liv. Med nya riktlinjer och tydliga handlingsplaner för akuta åtgärder vid svår sepsis, blodförgiftning, har anestesikliniken och infektionskliniken skapat förutsättningar för en mer enhetlig vård med ökad patientsäkerhet och minskad dödlighet. Arbetet är ett exempel på hur ett välfungerande multidisciplinärt samarbete över klinikgränserna kan förbättra patientsäkerheten. Vann patientsäkerhetspriset

7 Trycksår Ett förbättringsarbete har genomförts mellan avdelning 33, operationsenheten och intensivvårdsavdelningen för att förebygga trycksår i samband med operation. Perifer venkateter Gemensamt med nätverket för patientsäkerhet har mätningar av efterlevnad av befintliga rutiner för PVK användning genomförts. Arbetet har fortsatt med framtagande av nya rutiner som för närvarande håller på att introduceras. Journaltabell i Cambio Cosmic har prövats och kommer under 2013 att bli dokumentationsunderlag för hela landstinget Kronoberg. Centrala infarter Fortsatt arbete med utgångspunkt från tvärprofessionell grupp utgående från anestesikliniken och avdelningen för vårdhygien. Resultat enligt särskilt dokument beträffande CVK/CDK från anestesikliniken. Dokumentmallar i Cambio Cosmic som även kan användas för permanenta CDK, subkutana venportar och PICC. KAD-projektet Sjuksköterskor från KIC har tillsammans med vårdhygien tagit fram nya riktlinjer samt en standardvårdplan för katetrisering. Målet är att minska de vårdrelaterade infektionerna, samt förbättra patientsäkerheten av avveckling och utvärdering av behovet av katetern. Standardvårdplanen följer patienten till primärvård och hemsjukvård. Sårvårdssjuksköterskor Vi har fått tjänsteutrymme för sårvårdssjuksköterskor från utvecklingsavdelningen. Sjuksköterskorna arbetar konsultativt och har egna mottagningar för patienter som har avancerade sår. PRISS Protesrelaterade infektioner ska stoppas Fortsatt granskning och förbättringar som framkom vid PRISS-projektet Stramagruppens riktlinjer Kirurgicentrum mäter och följer upp i enlighet med Stramagruppens riktlinjer. ALERT, MIG, ISBAR Anestesikliniken har också drivit arbetet med ALERT-utbildningar och MIG-verksamhet. Övergångar i vården Det finns risk för patientsäkerheten vid förflyttning av patienter mellan enheterna. Inom detta arbete har ISBAR-modellen införts för kommunikation på några enheter. 7

8 Projekt mellan intensivvårdsavdelning och vårdavdelning 34 så patienten vårdas på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt och överflyttningen mellan de olika vårdnivåerna i så stor utsträckning som möjligt sker planerat. Nurse practitioners Sjuksköterskor på vårdavdelning med syfte att få kontinuitet gällande det medicinska avdelningsarbetet. Snabbare flöden och effektivare patientvård och förbättrat omhändertagande samt information till patienter och närstående. Avvikelser, händelseanalyser och morbiditets- och mortalitetskonferenser Arbete med avvikelser och händelseanalyser har genomförts och återförts i verksamheten. Vi har under 2012 haft 1350 avvikelser varav 578 vårdrelaterade och 24 driftrelaterade. Jämfört med varav 621 vårdrelaterade och 51 driftsrelaterade. På kirurgkliniken har morbiditets- och mortalitetskonferenser (MoM) prövats. Dessa konferenser är ett mycket användbart verktyg för att sprida kunskap från händelseanalyser eller andra komplicerade händelseförlopp till medarbetarna. Förebygga fallolyckor Riskbedömning i Senior Alert och handlingsplaner på vårdavdelning. Förebygga fallolyckor med halksockar och rörelsedetektorlarm, testat larmmattor, samt tyngdtäcke är också hjälpmedel som prövats. På avdelning 33 arbetar man för att förebygga fallolyckor på avdelning och i hemmet, genom tidig riskbedömning, information till patienter och närstående. Ett skåp för fallprevention har införts. Uppföljning av patienter med risk för fall och överförande av uppgifter till kommunen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 En stor mängd kvalitetsregister följs av de olika specialiteterna inom kirurgicentrum. All mätning av basal handhygien jämförs med SKL:s nationella mätning, bättre följsamhet än den tidigare mätningen är ett självklart krav tills följsamheten är 100 %. Patientsäkerhetsronder genomfördes på några arbetsplatser inom kirurgicentrum och det har varit uppskattade inspektioner. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Vårdplatskoordination och samverkan mellan klinikerna vid inträffade händelser är några exempel på samverkan för att förebygga vårdskador. 8

9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Personalen inom kirurgicentrum använder synergi avvikelsesystem för att rapportera risker. Verksamheten använder också instrument för riskanalys men här finns en stor förbättringspotential. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 Avvikelser I Landstinget Kronoberg finns en av landstingsstyrelsen fastställd rutin avseende patientsäkerhetsarbetet. I denna rutin tydliggörs vad som gäller beträffande avvikelsehantering. Kirurgicentrum följer denna rutin. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Patientnämndsärenden, enskilda klagomål hanteras av berörd verksamhetschef. Avdelningschefer och berörd personal involveras. Den personliga kontakten med patient/anhörig är i detta avseende viktig för att säkerställa goda rutiner inom verksamheten. Patienter ges information om att de har möjlighet att anmäla skador som orsakats av vård till LÖF, Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Arbetet med avvikelser och återföring till berörd personal är ett ständigt och pågående arbete. Nya riktlinjer och checklistor har tagits fram i samband med händelseanalyser. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Nationell patientenkät genomförd. Avdelningar och mottagningar har också mätningar. Resultaten redovisas till medarbetarna på arbetsplatsmöten samt på den gemensamma anslagstavlan, som även kan ses av patienter och anhöriga. Personliga kontakter med patienter och närstående vid allvarliga avvikelser. 9

10 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Punktprevalensmätningar har genomförts avseende basala hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner och trycksår. Basala hygienrutiner Andel korrekta 7 steg (desinfektion före och efter, handskar, plastförkläden, kortärmat, ej ring, klocka smycken och kort eller uppsatt hår) visar att i genomsnitt 56 % följer basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet varierar mellan 10 % och 90 %. Vårdrelaterade infektioner Vid höstens mätning visar 9 % vårdrelaterade infektioner och det kan jämföras med 13 % förgående höst. Trycksår Punktprevalensmätningar avseende trycksår visar tyvärr en ökning under Vid mättillfällen 2011 hade 17 % av patienterna trycksår och i år 24 %. De svåra trycksåren har dock minskat och ökningen tillhör kategori 1 hudrodnad Postoperativ infektionsregistering Postoperativ infektionsregistrering utförs på kirurg- och ortopedkliniken. Siffrorna rapporteras från vårdhygien och är inte klara för året. Följande statistik lämnades för första 6 månaderna Kirurgkliniken CLV och LL 95,9 % (629) av patienterna har inte haft någon postoperativ infektion. 1,1 % (7) har haft en postoperativ infektion under vårdtiden. 3 % (20) har haft en postoperativ infektion efter vårdtiden. Ortopedkliniken CLV (tyvärr saknas siffror för ortopedkliniken LL) 97,8 % (803) av patienterna har inte haft någon postoperativ infektion. 0,2 % (2) har haft en postoperativ infektion under vårdtiden. 1,9 % (16) har haft en postoperativ infektion efter vårdtiden. Målet för att riskbedöma enligt Senior Alert är i landstinget 80 %. Vid sista mätningen når avdelningarna inom KIC endast upp till 41 %. Den siffran stämmer inte med verkligheten eftersom registreringen först görs på papper och förs sedan i datorn. För åtgärdade riskpatienter är målet 100 % och där når vi 92 %. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt arbete av vår patientsäkerhetsgrupp med samarbete med patientsäkerhetsnätverk inom Landstinget Kronoberg. Vi måste arbeta med att jämna ut beläggningen mellan de båda sjukhusen. En stor patientsäkerhetsrisk är överbeläggningar och det drabbar vårdenheten på CLV alltför ofta. Det finns förslag om preoperativ enhet, flytta elektiva operationer till Ljungby etc. 10

11 Kanske kommer förslag i strukturutredningen att innebära förändringar som förbättrar situationen. Utveckla säkerhetskulturen och skapa en tillåtande miljö för att rapportera inträffade negativa händelser och tillbud. Verksamheten behöver arbeta mer med riskanalyser och preventivt arbete. Visualisera mätningar med God vård träd och resultat för att ytterligare skapa dialog och intresse och engagemang för patientsäkerhetsfrågorna på arbetsplatsen. Ta med patienter och närstående som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. Fler verksamheter kommer att få möjlighet att börja använda kompetensmodulen TILDA för medicinteknisk utrustning. 11