Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Riskanalys... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 7 Samverkan med patienter och närstående... 8 Sammanställning och analys... 8 Resultat... 8 Övergripande mål och strategier för kommande år... 9 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Medvetenheten och kunskapen kring området patientsäkerhet har ökat inom barn- och kvinnocentrum och det interna arbetet på klinikerna har intensifierats. Nu finns en stående punkt på APT-dagordningen som heter Hygien och en som heter Patientsäkerhet. Patientsäkerhet är även en stående punkt på kvinnoklinikens ledningsmöten. Barn- och kvinnocentrum har engagerade patientsäkerhetsambassadörer. De är en viktig resurs i arbetet med att förbättra patientsäkerheten och arbetar bland annat med att hålla utbildningar, öka antalet riskanalyser och antalet skrivna avvikelser efter incidenter samt delta i fler läkar- och verksamhetschefsmöten för att lyfta frågan om patientsäkerhet. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har skapat en klinikgemensam grupp med fokus på patientsäkerhetsfrågor. En patientsäkerhetsgrupp har även bildats på gynekologisk vårdavdelning 8. Gruppens syfte är att höja patientsäkerheten genom att öka patientsäkerhetsarbetet på avdelningen. Inom barn- och ungdomshabiliteringen har det bildats en patientsäkerhetsgrupp med ansvar för bland annat vårdhygien. Området patientsäkerhet finns med på agendan vid läkarmöten Flera metoder är implementerade i patientsäkerhetsarbetetarbetet inom centrumet. Till exempel ISBAR, triage, CEPS och mätinstrumentet GTT. Avvikelser rapporteras i avvikelsesystemet Synergi och återförs till verksamheten efter att vi har vidtagit åtgärder. Vi har deltagit i projektet Säker läkemedelshantering i vårdens övergångar tillsammans med Kirurgicentrum. Arbetet är implementerat i Ljungby och planeras starta under våren 2013 på gynekologisk vårdavdelning 8 i Växjö. Vi arbetar med analyser och mätningar för att kunna vidta åtgärder. Till exempel händelseanalyser, riskanalyser, vårdskademätningar och prevalensmätningar. Vi ligger även i startgroparna för att påbörja journalgranskning. För att ytterligare stärka patientsäkerhetsarbetet har vi genomfört patientsäkerhetsrond och har haft fokusintervjuer för att ta del av patienter och anhörigas synpunkter. Material som vi sedan kan använda i vårt förbättringsarbete. 3

4 Övergripande mål och strategier Barn- och kvinnocentrums övergripande mål med patientsäkerhetsarbetet är att öka kunskapen och medvetenheten hos samtliga medarbetare och på så sätt minska vårdskador och risker. Det görs genom: ett strategiskt och långsiktigt arbete och införande av ett ledningssystem ständiga dialoger med patienter och närstående som ökar kunskapen hos hela organisationen kontinuerliga uppföljningar och återkopplingar till verksamheten efter incidenter och avvikelser uppmuntran till ett aktivt patientsäkerhetsarbete inom alla områden och alla nivåer Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschef, och medicinskt ansvarig läkare i de fall där verksamhetschefen inte är läkare, har det övergripande ansvaret för patientsäkerhetsarbetet på klinikerna. Verksamhetschefen ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Avdelningschefen har ansvar på respektive enhet, vissa läkare har de-legerade ansvarsområden. Varje medarbetare har ett eget ansvar att i sitt dagliga arbete ha en hög medvetenhet kring patientsäkerheten och arbeta utifrån ett patient-säkerhetsperspektiv. Struktur för uppföljning/utvärdering Risker för vårdskador samt inträffade vårdskador identifieras och hanteras via avvikelsesystemet Synergi som är välkänt hos medarbetarna. Genom regelbunden återkoppling stimuleras medarbetarna till rapportering i Synergi. På varje APT finns en punkt kring patientsäkerhet där händelseanalyser, synergirapporter eller nya rutiner lyfts fram och rapporter läggs i en mapp där alla medarbetare kan nå och läsa dem. Alla avvikelser i Synergi rapporteras på olika sätt inom klinikerna. 4

5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Barn- och kvinnocentrum arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten. Vi har: Implementerat en ny rutin gällande Handlingsplan vid allvarlig händelse inom barn- och kvinnocentrum. Kvinnokliniken har genomfört hjärt- och lungräddningsutbildning för all personal inom öppenvården för att säkra vården vid hjärtstopp. Akutlådor för akuta tillstånd i verksamheter utanför vårdcentral eller sjukhus. Ny rutin för fast vårdkontakt, utarbetad inom kvinnokliniken Genomfört och redovisat prevalensmätning kring basal vårdhygien på ett sådant sätt att medvetenheten inom området har ökat Ny journaltabell angående perifer venkateter (PVK) har börjat användas inom kvinnokliniken för att öka säkerheten och korta tiden som PVK:n sitter. Tagit fram rutiner kring kateterisering av urinblåsa (KAD) på kvinnokliniken, vilket har medfört att tiden för KAD har minskat, bland annat genom att kateteriseringen numera sätts på operation i nära anslutning till ingrepp. Infört elektronisk födelseanmälan på kvinnokliniken. Infört nya rutiner kring modifierat perinealskydd på kvinnokliniken för att minska risken för sfinkterrupturer. Genomfört LISA-mätning på gynekologiska enheten (Lätt Insamling Snabb Analys) för att utvärdera patienternas upplevelser av vården. Undersökningen har utgått från Socialstyrelsens frågor om God vård. Det har även funnits möjlighet för patienter att lämna fria synpunkter. Låtit patientsäkerhetsambassadörerna delta i verksamhetsmöten. Köpt in centralövervakning Milou till förlossningsavdelningen. CTG-certifierat samtliga barnmorskor på förlossningsavdelningen. CTG är en metod och apparat som används för att övervaka fostret under förlossningen. Tagit fram en rutin för bassängsäkerhet för barn- och ungdomshabiliteringen. Barn- och ungdomshabiliteringen har gjort en uppföljning av antalet signerade journaler. Lagt rutiner för användandet av arbetskläder på intern G-mapp hos barn- och ungdomshabiliteringen. Genomfört föräldraenkäter inom barn- och ungdomshabiliteringen. 5

6 Infört triage på barnakuten, ett objektivt beslutsstöd för att kunna göra en korrekt, systematisk bedömning av patientens symtom. Huvudsyftet med triage är patientsäkerhet: det är ett hjälpmedel för att kunna bedöma och prioritera allvarlighetsgraden av en patients symtom. Genomfört CEPS-utbildning för berörd personal (Centre for Education in Pediatric Simulation). Infört konceptet Bra mottagning på allergimottagningen (barnoch ungdomskliniken) i Växjö. Genomfört procedurträning på neonatalavdelningen. Startat införandet av kommunikationsverktyget ISBAR på barnoch ungdomskliniken. ISBAR är en metod för alla medarbetare som rapporterar patientinformation där informationsöverlämningen sker enligt en förutbestämd mall. Börjat använda riskanalyser och ska påbörja journalgranskning. Börjat använda mätinstrumentet GTT (Global Trigger Tool) för att synliggöra vårdskador. deltagit i projektet Säker läkemedelshantering i vårdens övergångar tillsammans med Kirurgicentrum. Arbetet är implementerat i Ljungby och planeras starta på gynekologisk vårdavdelning 8 i Växjö under våren Startat hygiengrupper på neonatalavdelning 10 och barn- och ungdomsavdelning 11. Genomfört fokusgruppsintervjuer på neonatalavdelning 10. Patientsäkerhet som en fast punkt på APT. Utbildning, information och dialog kring avvikelse, rapportering, patientsäkerhetskultur och kommunikation inom barn- och ungdomskliniken. Förbättrad och ökad avvikelsehantering inom barn- och ungdomskliniken. Haft patientsäkerhetsrond under kvalitetsveckan inom barn- och ungdomskliniken. Genomfört två riskanalyser på barn- och ungdomskliniken. Uppföljning genom egenkontroll Årlig genomgång av Mödrahälsovårdsregistret där det ingår indikatorer för vårdkvalitet. Utvärdering av central smittspårning som visar att smittspårarna hittar 15 procent fler partners nu än tidigare. 95 procent av smittspårningen sker via fyra smittspårare. Gynekologiskt operationsregister där ingrepp, vårdskador, infektioner och operationsmetoder registreras. Kvinnoklinikernas årsrapport (SFOG). 6

7 Perinatalmöte mellan barn- och ungdomskliniken, kvinnokliniken och avdelningen för klinisk patologi och cytologi där man går igenom alla perinatala dödsfall under året Öppna jämförelser Samverkan för att förebygga vårdskador Vi arbetar med samverkan på flera plan. Vi: tar tidig kontakt med anestesiläkare då det finns risk för komplicerad förlossning har etablerad kontakt med medicinkliniken vid graviditet och interkurrenta sjukdomar, det vill säga sjukdomar som tillstöter och förändrar förloppet av en redan föreliggande sjukdom har direktkontakt med röntgenläkare för att tidigt komma fram till lämplig undersökningsmetod vid akuta tillstånd samarbetar med kirurgkliniken vid förväntat svåra operativa ingrepp överrapporterar via en samordnad vårdplan (Link) från slutenvården till kommunerna. Riskanalys Riskanalys är en pågående process som pågår i alla verksamheters ledningsgrupper via olika rubriceringar. Alla kliniker analyserar via Synergi. Kvinnokliniken genomför även gemensamma morgonronder för att gå igenom senaste dygnets händelser och aktuella vårdfall. Där finns också kvalitetssäkringsmöten där man månatligt diskuterar nya eller reviderade riktlinjer utifrån nuvarande eller kommande behov. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Händelser skrivs in i avvikelsesystemet Synergi som närmaste chef bearbetar, rapporterar och återkopplar till verksamheten. Vid allvarlig händelse genomförs en händelseanalys via patientsäkerhetsavdelningen som därefter återför rapporten till berörda personer. Verksamhetschef beslutar om händelsen skall Lex Maria anmälas via chefläkare. Klagomål och synpunkter 7

8 Vid de tillfällen då patienter och/eller närstående uttrycker synpunkter eller klagomål erbjuds alltid en personlig kontakt med verksamhetschef och/eller berörd personal. Vi återkopplar alltid till berörd personal och i de fall klagomål kommit via patientnämnden eller Socialstyrelsen skrivs alltid ett yttrande av berörd personal. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående sker via det löpande behandlingsarbetet. Barn- och ungdomshabiliteringen upprättar en habiliteringsplan som genomförs en gång per år. Inom kvinnokliniken görs LISA-mätningar, förlossningsutvärdering och vid händelseanalyser får alltid patienten lämna sin redogörelse. Man gör även patientenkäter inom olika vårdområden till exempel abortutvärdering. Inom ungdomsmottagningarna har olika fokusklasser medverkat för en bättre anpassning till målgruppen. Sammanställning och analys Sammanställning och analys sker via Synergi och handläggs av närmaste chef och verksamhetschef. Resultat Alla kliniker inom barn- och kvinnocentrum arbetar aktivt med patientsäkerhet för att uppnå goda resultat. Kvinnokliniken visar statistiskt goda resultat: Kvinnokliniken har lägst abortsiffror i landet enligt Socialstyrelsens senaste statistik för januari till juni Antalet klamydiafall har minskat med 14 procent i Kronoberg mellan 2011 och Minskningen har varit tydligast i åldersgruppen 15 till 19 år. Kronoberg har landets lägsta incidens av klamydia där vår incidens motsvarar 66 procent av riksgenomsnittet. Vi har lågt antal sfinkterskador i samband med förlossningar. Offentlig statistik redovisar att Kronoberg hade 3,25 procent sfinkterrupturer mellan åren 2010 och Bästa siffrorna hade Finland, 0,5 procent, Södersjukhuset hamnade på 5,57 procent vilket var sämst av de tio svenska sjukhus som var med i mätningen

9 Gynekologisk vårdavdelning 8 visar lågt antal vårdrelaterade infektioner då resultatet har förbättrats från 9 procent under våren 2012 till 6 procent under hösten samma år. Verksamheten har 0 procent tryckskador. Den basala vårdhygienen visar 100 procent hörsamhet inom öppenvården och 40 procent inom slutenvården, vilket är en förbättring från vårens mätning som visade 30 procent. En gång per halvår sammanställs en Synergirapport över klinikens samtliga avvikelser. Övergripande mål och strategier för kommande år Barn- och kvinnocentrums patientsäkerhetsambassdörer är en viktig resurs i arbetet med att förbättra patientsäkerheten inom centrumet. Tillsammans med de fyra klinikerna kommer de att fokusera på följande: Fortsatt arbete med CEPS sträva efter att utbilda ambulanssjuksköterskor inom förlossning och neonatal hjärt- och lungräddning. Förbättra återföring av prevalensmätningar. Mäta antal komplikationer inom barn- och kvinnocentrum avseende perifer venkateter och centrala infarter. Sträva efter fler grupper som jobbar målinriktat efter Socialstyrelsens målområden. Öka antalet skrivna avvikelser efter incidenter. Delta i fler läkarmöten under punkten patientsäkerhet. Öka antalet riskanalyser. Utöka förbättringsområdena inom barn- och kvinnocentrum. Arrangera utbildning inom Synergi och avvikelsehantering. Delta i utveckling av programmet Synergi så att det blir mer användar-vänligt. Barn- och kvinnocentrum skall införa ISBAR under Använda GTT för journalgranskning av barnjournaler. Skapa ett team som regelbundet granskar slumpmässigt utvalda journaler. Kontinuerliga träffar med verksamhetsledningar inom barn- och kvinnocentrum. Förbättra patientsäkerhets- och förbättringsarbete inom barnoch ungdomspsykiatriska kliniken. Delta i fler händelseanalyser. 9

10 Kvinnokliniken kommer även att arbeta med: Fortsatt utveckling av Mina vårdkontakter som ökar patientens möjlighet till kontakt med kliniken. Ett sfinkterrupturprojekt införs 2013 med syfte att skydda patient mot denna vårdskada. CEPS-utbildningen fortsätter för att säkra det akuta omhändertagandet av mor och barn i förlossningssituationer. Senior Alert och Palliativregistret bör ha fler registratorer för att minska sårbarheten. Förbättrings- och resultattavlor kommer att utvecklas utifrån de 11 förbättringsområden som identifierats vid kliniken. Säkra läkemedelsövergångar kommer att införas på BB och gynekologiska enheten. Säker utskrivning kommer att införas på gynekologiska enheten. Deltagande i INCA-register, där all gynekologisk cancervård registreras. Ökad samverkan mellan vårdgivare utifrån det samverkansdokument som upprättats 2013 avseende psykisk ohälsa/sjukdom hos gravida eller nyblivna föräldrar. Barn- och ungdomskliniken kommer även att arbeta med: Utveckla patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet, till exempel fokusgruppsintervjuer. Förbättra och öka arbetet med egenkontroll. Ta fram struktur för uppföljning och utvärdering. Arbeta fram rutiner för säkrare läkemedelshantering. Genomföra fler riskanalyser. Förbättra följsamheten till basala hygienrutiner. Utbilda all personal i kommunikationsverktyget ISBAR. Starta med GTT-journalgranskning för barn. Öka antalet skrivna avvikelser genom information och utbildning. 10