Författare: Sigrid Holmstrand, Maria Lennartsson, Karin Rydström och Jeanette Thuné

Transkript

1 Onkologiska kliniken Extravaserings PM för läkare och sjuksköterskor Författare: Sigrid Holmstrand, Maria Lennartsson, Karin Rydström och Jeanette Thuné Godkänt: Senast uppdaterat Tagit del av, avdelningschef: Ylva Nilsson Tagit del av, medicinskt ansvarig: Mats Jerkeman och René Blom Extravasering av cytostatika Inledning En del cytostatika är starkt vävnadstoxiska (se bilaga 2, sidan 4). Om de extravaserar kan det leda till vävnadsnekros med omfattande skador. Tidiga symtom vid extravasering kan vara obehag, svullnad, smärta eller brännande känsla kring infusionsstället. Inom några timmar kan rodnad och missfärgning uppträda. Senare symtom, som utvecklas under loppet av dagar till veckor, kan vara inflammation, blåsor, sår och vävnadsnekros. Vävnadsskadans omfattning beror på vilken sort och hur stor mängd cytostatika som extravaserat. Rätt agerande vid extravaseringen har stor betydelse för att minska skadans omfattning och eventuella framtida komplikationer. De starkt vävnadstoxiska preparaten bör ges i central infart. Endast i undantagsfall ges dessa i perifer infart och då enligt läkarordination. Om perifer infart används ska vener nära leder och senor undvikas, liksom vener på handrygg, i strålbehandlat område och i armar med lymfödem. Välj en stor ven på underarmen och kontrollera regelbundet flödet i kärlet. Tänk på att fixera infarten och infusionsslangarna ordentligt. Håll området varmt för att minska risken för kärlspasm. Uppmana patienten att vara uppmärksam på symtom som smärta, brännande känsla, svullnad vid injektionsstället eller annat obehag under pågående cytostatikabehandling. Extravasering kan ske även om infusionen har pågått en tid. Tecken på extravasering Smärta, svullnad eller brännande känsla vid och/eller i närheten av injektionsstället Rodnad eller missfärgning vid och/eller i närheten av injektionsstället Droppräknaren larmar innan droppet är slut eller minskad/avstannad dropptakt Inget backflöde sid.1

2 Åtgärder vid extravasering 1. Avbryt genast injektionen/infusionen. 2. Aspirera den cytostatika som finns kvar i venkatetern. 3. Kontakta ansvarig läkare. 4. Dra ut den perifera venkatetern/subkutana venportsnålen och aspirera samtidigt försiktigt. 5. Immobilisera patienten och placera det drabbade området i högläge. Om extravasering skett kring den subkutana venporten ska patienten ha planläge. Ansvarig läkare bestämmer hur länge detta gäller. 6. Om antracyklin (doxorubicin/adriamycin, epirubicin/farmorubicin, daunorubicin/cerubidin eller idarubicin/zavedos ) extravaserat ska Savene, dexrazoxan, ges inom 6 timmar. Kyl ej det extravaserade området! OBS Savene ges ej vid Caelyx. (Se vidare bilaga 1, sidan 3). 7. Om vincaalkaloid (vinkristin/oncovin, vinorelbin/navelbine, vinblastin/velbe ) extravaserat, värm området i 4-6 timmar. Använd värmedyna med svag värme (37-38 grader) och termostat för att undvika brännskador. 8. Om annat cytostatikum extravaserats, kyl området. Lägg is i plastpåse med en handduk runt under minst 1 timme. Kyl sedan området i minuter minst 4 gånger under det närmsta dygnet. 9. Markera området med vattenfast penna och uppskatta mängden cytostatika som gått extravasalt. 10. Läkaren kontaktar alltid kirurgisk expertis/plastikkirurg. Jourhavande plastikkirurg söks via växeln UMAS tel dygnet runt. 11. Området hålls under observation den närmsta tiden, då det kan dröja innan en nekros framträder. Ansvarig läkare bedömer hur länge och ofta observationer ska pågå. 12. Uppmana patienten att ta kontakt med avdelningen om det uppstår problem efter hemgång. 13. Kontrollera att patienten har analgetika att ta vid behov, även efter hemgång. 14. Fotografera området, glöm ej att lägga in en linjal eller måttband i bilden. För hjälp med fotografering, ring Lasse Bjäretoft tel vardagar. 15. Dokumentera. Läkare och sjuksköterska fyller i en mall för dokumentering, (se bilaga 3 sidorna 5-7). I läkarjournal kodas symtom (feber, hudreaktion etc.) + T80.0 (komplikation) + Y60.1 (hur komplikationen uppstått) + ATC-kod för läkemedlet. 16. Sjuksköterska skriver en avvikelserapport. sid.2

3 Bilaga 1 Användande av Savene efter extravasering av antracykliner Efter extravasering av antracyklin (doxorubicin, epirubicin, daunorubicin eller idarubicin) rekommenderas antidoten Savene som är ett cytostatikum. OBS Savene ges ej vid extravasering av Caelyx. Savene förvaras och bereds på ACB (apotekets cytostatika beredning). På dagtid kontaktas ACB på tel På jourtid kontaktas jourhavande farmaceut på tel Fösta dosen skall ges snarast, senast inom 6 timmar! Den andra dosen skall ges inom 24 timmar +/- 3 timmar, tredje dosen skall ges inom 48 timmar +/- 3 timmar. Området ska ej kylas innan Savene ges. Om man ändå börjat kyla ska kylningen avbrytas minst 15 min. innan Savene ges. Savene rekommenderas inte till barn och försiktighet rekommenderas till patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion. Savenedosen beräknas på patientens kroppsyta. För detta krävs aktuell längd och vikt. Maxdosen är 2000mg/dos. Savene ordineras i ett cytostatikakort. Savene administreras som infusion under 1-2 timmar i nysatt infart som ska placeras utanför området för extravasering, helst i andra armen om extravasering skett med perifer infart. Dosen är Dag 1: 1000mg/m² Dag 2: 1000mg/m² Dag 3: 500mg/m² För utförlig information om Savene se FASS. sid.3

4 Bilaga 2 Cytostatikas vävnadstoxicitet vid extravasering Licenspreparat markerat med *, generiska namn i kursiv stil. Starkt vävnadstoxiskt, risk för nekros Adriamycin, Doxorubicin doxorubicin Måttligt vävnadsretande, sällan allvarlig skada Alkeran melfalan Ej vävnadsretande Alimta premetrexed Amekrin amsakrin Becenun* carmustin Arabine, Cytosar, DepoCyte cytarabin Caelyx doxorubicinliposomalt Campto irinotecan Bleomycin bleomycin Cerubidin, DaunoXome daunorubicin Cosmegen aktinomycindaktinomycin Carboplatin, Paraplatin carboplatin Eloxatin oxaliplatin Erbitux cetuximab Erwinase 1-asparaginas DTIC dacarbazin Flurablastin, Fluracedyl Fludara fludarabin fluorouracil Eldisine vindesin Gemzar gemcitabin Herceptin trastuzumab Farmorubicin epirubicin Hycamtin topotecan Holoxan ifosfamid Mustin* mekloretamin Methyl-GAG* Leustatin cladribine mitoguazon Mutamycin mitomycin Novantrone mitoxantron MabCampath alemtuzumab Navelbine vinorelbin Platinol, Lederplatin - cisplatin Mabthera rituximab Oncovin, Vincristine vinkristin Taxol, Paxene paclitaxel Methotrexat, Emthexat, Metoject metotrexat Velbe vinblastin Taxotere docetaxel Sendoxan cyklofosfamid Zanosar* streptozocin Vepesid, Eposin, Exitop Temsirolimus torysel etoposid Zavedos idarubicin Vumon teniposid Thiotepa thiotepa Monoklonala antikroppar anses i dagsläget inte vara vävnadsretande. sid.4

5 Mall för dokumentation vid extravasering Bilaga 3:1 1. Patientnamn: Personnr: 2. Datum för extravasering: 3. Infart som användes vid extravasering: Perifer venkateter, placering Subkutan venport, placering 4. Rita in både infartens placering och området för extravasering på sida Om perifer venkateter användes, hade man nyligen punkterat blodkärl inom det området där extravaseringen skedde? Nej, ange när 6. Cytostatika som extravaserat, ange alla preparat om flera olika cytostatika extravaserat 7. Uppskattad volym av varje preparat som extravaserat, ange i ml 8. Extravaseringen upptäcktes: Under pågående infusion Efter avslutad infusion, när det hade gått timmar 9. Kunde man aspirera någon del av den extravaserade cytostatikan?, uppskattad volym som aspirerades ml 10. Är den perifera venkatetern/ subkutana venportsnålen som användes utdragen? 11. Om perifer venkateter användes, är den drabbade armen placerad i högläge? Nej, p.g.a. 12. Om subkutan venportsnål användes, ligger patient i planläge? 13. Om antracyklin extravaserade, erhöll patienten Savene? 14. Om Savene gavs, hur lång tid efter extravasering gavs det? Efter h sid.5

6 Bilaga 3:2 15. Om Savene gavs, erhöll patienten alla tre doserna enligt dosering i FASS? 16. Om vinkaalkaloid extravaserade, värmdes området?, ange hur länge 17. Om annat cytostatikum (ej antracyklin/vinkaalkaloid) extravaserade, kyldes området?, ange hur länge och eventuell upprepning 18. Är det drabbade området markerat med märkpenna? 19. Är plastikkirurg kontaktad?, ange eventuell åtgärd av plastikkirurg 20. Har patient erhållit extra smärtlindring? 21. Är området fotograferat? 22. Vilka symtom har patienten initialt och senare från drabbat område? Ange områdets två största diametrar. Ange även tidpunkt för kontroller. Initialt: Efter Efter Efter x cm x cm x cm x cm Smärta Smärta Smärta Smärta Ödem Ödem Ödem Ödem Rodnad Rodnad Rodnad Rodnad Blåsor Blåsor Blåsor Blåsor Ulceration Ulceration Ulceration Ulceration Nekros Nekros Nekros Nekros Infektion Infektion Infektion Infektion Sign Sign Sign Sign 23. Är avvikelserapport skriven? 24. Övriga kommentarer/uppgifter: Signatur sjuksköterska Signatur läkare sid.6

7 Bilaga 3:3 sid.7