Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086"

Transkript

1 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof Syfte och mål Projektet syftar till att skapa ett underlag för att på sikt få en konsensus angående vilka uppgifter som anses kunna förbättra förutsättningar för ett optimalt omhändertagande på sjukvårdsinrättning. Det gäller både information som bedöms utgöra direkt patientnytta, men även information som bedöms underlätta mottagande enhets arbetsmetodik. Resultat 17 av 44 enkäter återsändes besvarade. Persondata (88%) var den variabel där avsändande och mottagande enhet hade störts samsyn om vid daglig verksamhet, vid allvarlig händelse var det beräknad ankomsttid och patient status. Störst patient nytta ansåg man att rapport om patientens status (71%)och störst personal nytta med beräknad ankomsttid (76%). Slutsatser Det finns viss samstämmighet vad gäller uppfattning om vilken information som är relevant att lämna respektive efterfrågas såväl vid daglig verksamhet som vid allvarlig händelse Det finns även samstämmighet angående vilken information som är viktig både ur patientperspektiv och för personalens planering sitt arbete. Den låga svarsfrekvensen gör att ytterligare studier bedöms nödvändiga för att kunna dra allmängiltiga slutsatser Med vänlig hälsning Peter Jansson Tore Vikström Anders Rüter Katastrofmedicinskt Centrum Linköping Bilagor 1. Informationsbrev. 2. Enkät till Akutmottagning 3. Enkät till Ambulansverksamhet 4. Sammanställning av vilka som svarat på enkäterna Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset Linköping

2 Katastrofmedicinskt Centrum Bakgrund Det finns i dag i Sverige ingen konsensus om vilken patientinformation som före ankomst bör finnas tillgänglig på en akutmottagning eller när denna information ska finna tillgänglig, vid daglig verksamhet och vid allvarlig händelse (1).Dessutom kan det finnas olika uppfattningar inom samma huvudman om behovet av information hos dem som ska skicka iväg den (ambulanspersonal) och de som ska ta emot den (akutmottagningspersonal). Ur ett internationellt perspektiv finns det endast ett fåtal publicerade artiklar i ämnet, främst från Storbritannien. Vi har dock inte funnit några där resultat analyserats och presenterats. Metoder Litteratur sökning gjordes i Pubmed och Eniro. Sökord som användes var: early warning scoring, information systems, vital signs, ambulance service, hospital alerting, modified early warning scoring (MEWS), triage early warning score (TEWS), prehospital. Tidsbegränsning sattes till ej äldre än år Resultat gav en articklel som innehöll informationsflödet mellan ambulans och mottagande enhet. Enkäter med ett informationsbrev sändes ut med e-post till vårdenhetschef eller motsvarande i varje läns största akutmottagning, totalt 21 st. Dessutom sändes informationsbrev och enkäterna till chefer för den vardagliga ambulansverksamheten i varje län, totalt 23 * st. Information om projektet med kopia på enkäterna sändes till ansvariga ambulansöverläkare. Bilaga 1. Den som skickades till akutmottagningarna hade inriktning på hur akutmottagningens personal förväntar sig få rapporter av ambulans personalen med tillägget vilken bedömd nytta rapporten ger relaterad till både patient och personal. Den andra sändes till ambulansverksamheten för att få fram vad ambulanspersonalen förväntas rapportera in till akutmottagningen, även där med tillägget om bedömd nytta rapporten ger relaterad till både patient och personal. Enkäterna redovisas i bilaga 2 och 3. Resultat Totalt skickades 44 enkäter (21 akutmott, 23 ambulans). Antal enkäter som återsändes besvarade inom ca 1 månad var 17st. Bilaga 4. De resultat som hade störst överensstämmelse mellan önskad och skickad information var vi daglig verksamhet personnummer och vid allvarlig händelse beräknad ankomst tid och patient status enl. A B C D E (2). Angående patientnyttan av rapporter om persondata anger både ambulansverksamheten och akutmottagningarna fördelen med att få möjlighet att ta fram patientens journal före ankomst till akuten. * I Stockholm sändes samma enkät ut till de tre olika ambulansentreprenörerna. Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset Linköping

3 Katastrofmedicinskt Centrum Som personalnytta ser akutmottagningarna att mottagande personal kan vara pålästa om patienten, och därmed skaffa möjlighet till att hinna förbereda dokumentation samt provtagning. De uppgifter som vid allvarlig händelse hade största överensstämmelse avseende vad som ansågs viktigt av både ambulansorganisationen och mottagande enheter var rapporterna beräknad ankomsttid och patient status. Båda organisationerna angav även fördelen med att patienten kan fåbättre förutsättningar för ett optimalt omhändertagande om rapporten underlättar att rätt resurser och personal finns på plats direkt vid ankomsten och bedömer därmed beräknad ankomst tid som en viktig uppgift. Som personalnytta anger både ambulansverksamheten och akutmottagningarna fördelen med att kunna planera sin arbetssituation. Både ambulansorganisation och mottagande enheter anger patientnytta med att få respektive sända patientuppgifter enl. tidigare. Diskussion Det viktigaste, och samtidigt tråkigaste resultatet var den dåliga svarsfrekvensen som gör att det sannolikt inte går att dra allmängiltiga slutsatser från undersökningen. Den låga svarsfrekvensen kan ha flera orsaker som okunskap om vilka rutiner eller regler som gäller eller t.o.m. brist på regler. En annan orsak kan vara att de tillfrågade är uppe i processer där dessa frågor belyses och man inte vill presentera arbetsmaterial. Det har dock även framskymtat att en orsak kan vara osäkerhet om vem som står bakom studien. Av de resultat som skickats in är det i daglig verksamhet rapporten om patients personnummer som hade störst överensstämmelse mellan önskad och skickad information. Patientnyttan av rapporten personnummer tar både ambulansverksamheten och akutmottagningarna upp fördelen med att få möjlighet att ta fram patientens journal före ankomst till akuten och därigenom få kännedom om tidigare sjukdomar, medicinering, eventuella allergier eller annan viktig dokumentation. Som personalnytta ser akutmottagningarna att mottagande personal kan vara pålästa om patienten och hunnit förbereda dokumentation samt provtagning. Vid allvarlig händelse är det rapporterna beräknad ankomsttid och patients status som hade störst överensstämmelse mellan önskad och skickad information. Detta skulle kunna spegla att båda dessa länkar i vårdkedjan bedömer att vid allvarlig händelse så är patienter svårare skadade än vid daglig verksamhet. Detta behöver naturligtvis inte alltid vara fallet, men vid allvarlig händelse kan en rapport underlätta fortsatt prioritering av de drabbade, något som oftast inte behövs i vardagen. Patientnyttan för rapporten beräknad ankomst tar både ambulansverksamheten och akutmottagningarna upp fördelen att patienten får optimalt omhändertagande då rätt resurser och personal finns på plats direkt vid ankomsten. Som personalnytta tar både ambulansverksamheten och akutmottagningarna upp fördelen med att kunna planera personalutnyttjandet så ingen onödig eller improduktiv väntan sker. Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset Linköping

4 Katastrofmedicinskt Centrum Vad gäller Patients status tar båda organisationerna upp som patientnytta att rapporten ger möjlighet till adekvat förberedelse med läkemedel och eventuell narkospersonal. Som personalnytta ser framförallt akutmottagningarna en fördel i att dom vet vad dom har att förvänta sig och därmed kan planera vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas vid ankomst.. Dessutom ser de fördelen med att få ett tidigt utgångsvärde av patientens status. Dess resultat stämmer med tidigare publicerade material som även anger vilka patient relaterade uppgifter man anser viktiga vid daglig händelse och vid det som här i Sverige benämns som allvarlig händelse. Dessa parametrar var: puls, andningsfrekvens, vakenhetsgrad, systoliskt blodtryck och O 2 saturation (3). Slutsats Det finns viss samstämmighet vad gäller uppfattning om vilken information som är relevant att lämna respektive efterfrågas såväl vid daglig verksamhet som vid allvarlig händelse Det finns även samstämmighet angående vilken information som är viktig både ur patientperspektiv och personalens planering av verksamheten Den låga svarsfrekvensen gör att ytterligare studier bedöms nödvändiga för att kunna dra allmängiltiga slutsatser Referenser: 1. Socialstyrelsen. SOSFS 2005:13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. 2. ATLS. Advanced Trauma Life Support for doctors. American College of Surgeons Committee on Trauma. Student Course Manual 7 th Edition Brown E, Bleetman A. Ambulance alerting to hospital: the need for clearer guidance. Emerg Med J Oct;23(10): Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset Linköping

5 Katastrofmedicinskt Centrum Tabell I och II visar sammanställning över önskade/sända rapporterna vid daglig verksamhet samt allvarlig händelse. Tabell I Daglig verksamhet Rapporttyp/innehåll Akutmottagning (10st) Antal som önskar Ambulansorganisationer (7st) Antal som skickar Överensstämmelse < 70% av båda organisationerna. Händelsebeskrivning 5 3 Sjukdomsbeskrivning 8 2 Personnummer 9 6 X Beräknad ankomsttid 7 3 Patients status enligt A-D(E) 5 3 Prehospitala åtgärder 4 1 Tidigare sjukdomar 1 0 Ambulans nummer 3 2 Ålder på patient 3 0 Information om anhöriga 2 0 Prioritet 0 2 Kön 0 0 Tabell II Allvarlig händelse Rapporttyp/innehåll Akutmottagning (10st) Antal som önskar Ambulansorganisationer (7st) Antal som skickar Överensstämmelse < 70% av båda organisationerna Händelsebeskrivning 7 3 Sjukdomsbeskrivning 8 2 Personnummer 5 4 Beräknad ankomsttid 7 5 X Patients status enligt A-D(E) 7 5 X Prehospitala åtgärder 3 2 Tidigare sjukdomar 2 0 Ambulans nummer 2 2 Ålder på patient 2 0 Information om anhöriga 1 0 Prioritet 0 1 Kön 0 1 Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset Linköping

6 Linköping Projekt Information från ambulans vid daglig verksamhet och allvarlig händelse Utförs på uppdrag av Socialstyrelsen Bakgrund: det finns i dag ingen konsensus om: 1) Vilken patientinformation som före ankomst bör finnas tillgänglig på en akutmottagning. 2) När denna information ska finna tillgänglig, vid daglig verksamhet och vid allvarlig händelse. 1 Syfte och mål: Projektet syftar till att utgöra en bas för ett förslag om vilken typ av information som är relevant, i rätt tid samt av god kvalitet. Med god kvalitet menas att patienten och/eller vårdutföraren ska ha nytta av att informationen lämnas eller finns tillgänglig. I förslaget skall även hänsyn tas till resultat från tillgänglig evidens inom området Ska dessutom det finnas möjlighet att utvärdera resultaten. Metod: Litteraturstudie Enkät till ansvariga av den dagliga ambulansverksamheten. Enkät till ansvariga på akutmottagning. Informationsbrev till samtliga ansvariga ambulansöverläkare i Sverige. Vänligen: Peter Jansson. Lärare i Katastrofmedicin, Katastrofmedicinskt centrum i Linköping Ander Rüter. Lärare i Katastrofmedicin/forskare, Katastrofmedicinskt centrum i Linköping Tore Vikström. Centrumchef, tf Professor, Katastrofmedicinskt centrum i Linköping Referenslista: 1. Socialstyrelsen. SOSFS 2005:13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap.

7 Bilaga 2. Linköping Projekt Information från ambulans vid daglig verksamhet och allvarlig händelse Vi är intresserade av att vill veta vad Akutmottagningens personal förväntar sig få rapporterat av ambulans organisationen och när, vad gäller patientrelaterade uppgifter innan framkomst till akutmottagning. Om instruktion saknas, fyll i de uppgifter ni anser relevanta och är praxis på din enhet.. Vi vill gärna att du anger ditt namn på enkäten i fall vi skulle behöva kontakta dig för något klargörande. I övrigt kommer varje enskild enkät att behandlas konfidentiellt. Hur fylla i enkäten: Med uppgifter menas de 10 vanligaste informationerna ambulansverksamheten rapporterar mottagande akutmottagning eller du anser viktiga innan framkomst till densamma. De olika variablerna ifylls i varsin ruta nedan. Se exempel nedan. Varje uppgift följs av att den sammanlagda graden av nytta beskrivs på den 10 gradiga skalan där 1 är lägst nytta och 10 är maximal nytta. Byt ut aktuell siffra med ett X. Samt: A. Hur du anser patienten har nytta av att just denna uppgift lämnas innan framkomst till akutmott. Svar skrives i rutan under aktuell uppgift. B. Hur du anser att er personalkategori har nytta av att just denna uppgift lämnas innan framkomst till akutmott. Svar skrives i rutan under aktuell uppgift. Hur informations överföring används i daglig verksamhet/allvarlig händelse. Ta bort felaktigt svar. Alternativt ringa in rätt svar. Visar i exemplet båda alternativen. Svar lämnas digitalt. Du kommer med automatik få en påminnelse inom 10 dagar. Om du då redan skickat ditt svar vänligen bortse då denna påminnelse.

8 Bilaga 2. Enkät Uppgifter. (upp till 10 st.) ex. personnummer, prioritet, mätvärden, beräknad ankomsttid. Exempel: Personnummer X 10 Patientnytta 1 A. Personalnytta 1 B. Kunskap om tidigare sjukdomar och läkemedel. Kan samordna journalhämtning om tidig förvarning sker. 1. Patientnytta 1 A. Personalnytta 1 B. Används vid daglig verksamhet Gör val nedan När anser ni informationen ska sändas. (alt vad står det i instruktionen) Om möjligt minst 10 min innan beräknad ankomsttid. Används vid allvarlig händelse Gör val nedan När anser ni informationen ska sändas. (alt vad står det i instruktionen) Om möjligt minst 10 min innan beräknad ankomsttid. 2. Patientnytta 2 A. Personalnytta 2 B. 3. Patientnytta 3 A. Personalnytta 3 B. 4. Patientnytta 4 A. Personalnytta 4 B. 5. Patientnytta 5 A. Personalnytta 5 B.

9 Bilaga Patientnytta 6 A. Personalnytta 6 B. 7. Patientnytta 7 A. Personalnytta 7 B. 8. Patientnytta 8 A. Personalnytta 8 B. 9. Patientnytta 9 A. Personalnytta 9 B. 10. Patientnytta 10 A. Personalnytta 10 B. Finns skriftlig instruktion angående någon av ovan lämnade uppgifter? Om ja, vilka?

10 Bilaga 2. Annan information Utgiftslämnare: Datum: Tack för er medverkan! Ev. frågor och ovan formulär besvarat skickas till:

11 Bilaga 3. Linköping Projekt Information från ambulans vid daglig verksamhet och allvarlig händelse Vi vill veta vad som står i aktuell instruktion eller annan anvisning för ambulanssjukvården i er region. Om instruktion saknas, fyll i de uppgifter du anser relevanta och som du anser är praxis på din enhet. Vi vill gärna att du anger ditt namn på enkäten i fall vi skulle behöva kontakta dig för något klargörande. I övrigt kommer varje enskild enkät att behandlas konfidentiellt. Hur fylla i enkäten: Med uppgifter menas de 10 vanligaste informationerna ambulansverksamheten rapporterar mottagande akutmottagning eller du anser viktiga innan framkomst till densamma. De olika variablerna ifylls i varsin ruta nedan. Se exempel nedan. Varje uppgift följs av att den sammanlagda graden av nytta beskrivs på den 10 gradiga skalan där 1 är lägst nytta och 10 är maximal nytta. Byt ut aktuell siffra med ett X. Samt: A. Hur du anser patienten har nytta av att just denna uppgift lämnas innan framkomst till akutmott. Svar skrives i rutan under aktuell uppgift. B. Hur du anser att er personalkategori har nytta av att just denna uppgift lämnas innan framkomst till akutmott. Svar skrives i rutan under aktuell uppgift. Hur informations överföring används i daglig verksamhet/allvarlig händelse. Ta bort felaktigt svar. Alternativt ringa in rätt svar. Visar i exemplet båda alternativen. Vänligen lämna digitalt svar. Du kommer med automatik få en påminnelse inom 10 dagar. Om du då redan skickat ditt svar vänligen bortse då denna påminnelse.

12 Bilaga 3. Enkät Uppgifter. (upp till 10 st.) ex. personnummer, prioritet, mätvärden, beräknad ankomsttid. Exempel: Personnummer X Patientnytta 1 A. Personalnytta 1 B. Patientjournal framme Ingen. vid ankomst. Tidigare sjukdomar och ev allergier klarläggs. 1. Patientnytta 1 A. Personalnytta 1 B. 2. Patientnytta 2 A. Personalnytta 2 B. Används vid daglig verksamhet Gör val nedan När anser ni informationen ska sändas. (alt vad står det i instruktionen) Om möjligt minst 10 minuter innan beräknad ankomst. Används vid allvarlig händelse Gör val nedan När anser ni informationen ska sändas. (alt vad står det i instruktionen) Om möjligt minst 10 minuter innan beräknad ankomst. 3. Patientnytta 3 A. Personalnytta 3 B. 4. Patientnytta 4 A. Personalnytta 4 B. 5. Patientnytta 5 A. Personalnytta 5 B.

13 Bilaga Patientnytta 6 A. Personalnytta 6 B. 7. Patientnytta 7 A. Personalnytta 7 B. 8. Patientnytta 8 A. Personalnytta 8 B. 9. Patientnytta 9 A. Personalnytta 9 B. 10. Patientnytta 10 A. Personalnytta 10 B. Finns det skriftlig instruktionen angående någon av ovan uppgifter? Om ja, vilka? Annan information

14 Bilaga 3. Utgiftslämnare: Datum: Ev. frågor och ovan formulär besvarat skickas till:

15 Bilaga 4. Projekt Information från ambulans vid daglig verksamhet och allvarlig händelse Följande Akutmottagningar svarade och skickade in enkäten: Falun Gävle Jönköping Kalmar Växjö Lund Södersjukhuset Mälarsjukhuset Norrlands universitetssjukhus Umeå Örebro Följande ambulansorganisationer svarade och skickade in enkäten: Gotland Gävleborg Halland Falck Ambulans AB Stockholm Uppsala Värmland Västmanland

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinjer Egenvård i Halland När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...

Läs mer

Säkerhetsplan. för Friluftsfrämjandets verksamheter

Säkerhetsplan. för Friluftsfrämjandets verksamheter Säkerhetsplan för Friluftsfrämjandets verksamheter Säkerhetsplan för Friluftsfrämjandets verksamheter Friluftsfrämjandet erbjuder och genomför aktiviteter för barn och vuxna både vinter och sommar. Att

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap 2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn:

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn: Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård 10 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Amb05 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...3 2 Metod...3 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter...3 2.2 Beskrivning

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Landstingens utbildningsoch övningsverksamhet. Uppföljning 2010

Landstingens utbildningsoch övningsverksamhet. Uppföljning 2010 Landstingens utbildningsoch övningsverksamhet Uppföljning 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2015-11-02 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/1924/10 Ersätter: Tillämpning av personuppgiftslagen (PUL) inom HDa, DUF 2001/1433/12

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig

Läs mer

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-30 AN-2015/533.734 1 (2) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till föreskrifter

Läs mer

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Med egenvård menas medicinering eller annan medicinsk åtgärd som utförs av icke medicinskt utbildad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

KRISSTÖD OCH SAMORDNING

KRISSTÖD OCH SAMORDNING KRISSTÖD OCH SAMORDNING EMERGO TRAIN SYSTEM KMC Katastrofmedicinskt Centrum Universitetssjukhuset 581 85 Linköping Telefon: 010-103 7490 E-post: johan.hornwall@lio.se Webb ETS: www.emergotrain.com Webb

Läs mer

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM) 2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70

Läs mer

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2 Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer

Meddelandeblad. Nr 11/02. Svensk ambulanssjukvård 2001

Meddelandeblad. Nr 11/02. Svensk ambulanssjukvård 2001 Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer, ambulansöverläkare, ansvariga läkare/föreståndare inom ambulanssjukvården Nr 11/02 Juli 2002 Svensk ambulanssjukvård 2001 Bakgrund Ambulanssjukvården har under

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5)

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) /(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Riksdagens ombudsmän Jonas Widell Box 16327 Jonas.widell@ivo.se 103 26 Stockholm

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande av ambulansresurser

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande av ambulansresurser Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anki Eriksson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 25 1 (4) HSN 1504-0493 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande

Läs mer

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013 Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012 Spencer & Kongstad Rallarlagen möts 1902 Spencer & Kongstad Ett larmuppdrag till Riksgränsen! Spencer & Kongstad Spencer

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2012-12-17 Att: Socialstyrelsen Generaldirektörens stab Emil Bergschöld Dnr: 53935/2012 106 30 Stockholm Enkät om Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,

Läs mer

Granskning av akutmottagningarna

Granskning av akutmottagningarna Revisionsrapport Granskning av akutmottagningarna Region Halland Rebecca Lindström Jean Odgaard December 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Krishantering PN7 2010-12-17 Sid: 1 / 6 Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Ansvarig Denna beredskapsplan är ett komplement till basal beredskapsplan för krishantering på Karolinska

Läs mer

KOMMUNALT AKTIVITETSMEDLEMSBIDRAG

KOMMUNALT AKTIVITETSMEDLEMSBIDRAG Sida 1 av 15 Förening Närvarokort ID KOMMUNALT AKTIVITETSMEDLEMSBIDRAG Verksamhet Anläggning/Lokal ANSÖKAN AVSER PERIODEN 2011 Riktigheten av lämnade uppgifter intygas: Ledarens namnteckning NAMN PÅ DELTAGARE

Läs mer

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

En informationsbroschyr om EpiHealth

En informationsbroschyr om EpiHealth En informationsbroschyr om EpiHealth Information finns även på Vad är EpiHealth? EpiHealth (Epidemiologi för hälsa) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet.

Läs mer

Vägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige

Vägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige Vägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige Registret startade 2010 och en större förändring av de olika formulären och dess inmatning har gjorts under 2013. Finns frågor om registreringen hör av

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

RSV-rapport för vecka 7, 2015

RSV-rapport för vecka 7, 2015 RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Catharina Wramfors BFC Tekniksektionen Lund. Vid problem med KundRad kontakta RSIT tel: 077-67 30 000

Catharina Wramfors BFC Tekniksektionen Lund. Vid problem med KundRad kontakta RSIT tel: 077-67 30 000 Manual KundRad Webb Datum: 2009-04-14 Skapad av: Catharina Wramfors BFC Tekniksektionen Lund Vid problem med KundRad kontakta RSIT tel: 077-67 30 000 Innehåll: Inloggning och Ansökan om access. (användarkonto)

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer