VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Transkript

1 VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

2 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Bakgrund och metod Vidarkliniken använder den nationellt etablerade hälsoenkäten EQ-5D för att regelbundet följa upp hälsoutvecklingen hos de patienter som vårdats och rehabiliterats inom något av sjukhusets vårdprogram. Hälsoenkäten EQ-5D kan bidra med att ge en övergripande förståelse av patienternas hälsorelaterade livskvalitet, så kallat hälsostatus, samt deras självskattade hälsa. EQ-5D-enkäten är ett internationellt standardiserat och validerat instrument som rekommenderas av Stockholms läns landsting och används av ett stort antal vårdenheter i Sverige. I frågeformuläret EQ-5D så ingår det fem frågeområden, så kallade dimensioner. Det finns tre nivåer för varje dimension vilka indikerar upplevt hälsotillstånd avseende rörlighet, hygien, aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet (1-3). Utifrån patientens svar så framställs ett index över hälsostatus (1, 2). Indexvärdet (EQ-5D-index), som har en teoretisk spridning mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), beräknas med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar från respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. I den avslutande delen av EQ-5D-enkäten gör patienterna en självskattning av sin hälsa på en visuell analog skala (VAS) vilken går från 0 (sämsta hälsa) till 100 (bästa hälsa). Medverkan till insamlingen av data med EQ-5D-enkäten är frivillig, tar cirka fem minuter per tillfälle och patienterna fyller i enkäten själv. På Vidarkliniken så erbjuds patienterna att besvara EQ-5D-enkäten vid två tillfällen under vårdvistelsen, dels vid ankomsten (inskrivningen) samt därefter vid avslutad vårdvistelse (utskrivningen). Därutöver erbjuds alla patienter att delta och besvara EQ-5D-enkäten vid uppföljningar tre och nio månader efter utskrivningen. Data har analyserats i Microsoft Excel 2011 och STATA 13. Resultat År 2014 registrerades 622 vårdtillfällen ( ) vilka ligger till grund för sammanställningen av resultat från EQ-5D-enkäten. Liksom föregående år så utgör vårprogrammen för smärta, cancer och stressrelaterade sjukdomar de största vårdkategorierna (Tabell 1). Nittio procent av de vårdade patienterna var kvinnor, vilket är i linje med tidigare år. Tabell 1. Antal vårdtillfällen per vårdkategori för år 2014 samt föregående tre år. Vårdkategori År 2014 (n=622) År 2013 (n=557) År 2012 (n=581) År 2011 (n=560) Cancerrehabilitering/vård 131 (21 %) 144 (26 %) 137 (24 %) 100 (18 %) Medicinsk rehabilitering/vård 109 (18 %) 90 (16 %) 99 (17 %) 150 (27 %) Palliativ vård 40 (6 %) 8 (1 %) 22 (4 %) 32 (6 %) Smärtrehabilitering 209 (34 %) 183 (33 %) 173 (30 %) 125 (22 %) Stressrehabilitering 133 (21 %) 125 (22 %) 142 (24 %) 140 (25 %) Övrigt/ej kategoriserad 0 7 (1 %) 8 (1 %) 13 (2 %) Totalt 622 (100 %) 557 (100 %) 581 (100 %) 560 (100 %) 1

3 Figur 1 och 2 nedan redovisar förändringar av hälsostatus samt självskattad hälsa över tid med deskriptiva analyser där alla respondenter vid respektive mättillfälle finns representerade. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Inskrivning Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 0,1 0 Cancer Medicinsk Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 1. Deskription av hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) för patienter som vårdats på Vidarkliniken år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer, n1=130, n2=99, n3=43, n4=11; Medicinsk, n1=101, n2=83, n3=45, n4=8; Palliativ vård, n1=39, n2=20, n3=13 (n4=1 redovisas ej på grund av få respondenter); Smärtrehab, n1=199, n2=157, n3=77, n4=15; Stressrehab, n1=130, n2=111, n3=51, n4= Inskrivning Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 10 0 Cancer Medicinsk Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 2. Deskription av självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer, n1=127, n2=97, n3=45, n4=11; Medicinsk, n1=105, n2=84, n3=45, n4=8; Palliativ vård, n1=38, n2=20, n3=13 (n4=1 redovisas ej på grund av få respondenter); Smärtrehab, n1=200, n2=157, n3=77, n4=15; Stressrehab, n1=128, n2=110, n3=52, n4=9. 2

4 Förändringar av hälsostatus och självskattad hälsa har även analyserats statistiskt för att säkerställa om eventuella förbättringar är signifikanta över tid (Tabell 2 och 3). Endast de respondenter som deltagit både vid inskrivningen samt de upprepade mättillfällena (1-2, 1-3 samt 1-4) har inkluderats i de motsvarande analyserna. Tabell 2. Förändring av hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer n=98, p= n=43, p= n=11, p=0.23 Medicinsk n=77, p= n=45, p=0.00 Palliativ vård n=20, p= n=13, p=0.30 Smärtrehabilitering n=148, p= n=75, p= n=15, p=0.77 Stressrehabilitering n=109, p= n=51, p= n=9, p=0.01 Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (pvärde) vid parat t-test på 95%-nivå. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat EQ- 5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. Redovisas ej på grund av få respondenter. Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa (VAS, 0-100) över tid för år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer n=94, p= n=45, p= n=11, p=0.10 Medicinsk n=80, p= n=45, p=0.00 Palliativ vård n=20, p= n=13, p=0.22 Smärtrehabilitering n=149, p= n=74, p= n=15, p=0.02 Stressrehabilitering n=107, p= n=52, p= n=9, p=0.01 Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (pvärde) vid Wilcoxon signed-rank test på 95%-nivå. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat VAS-skalan i EQ-5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. Redovisas ej på grund av få respondenter. 3

5 En översikt av patienternas hälsostatus vid in- respektive utskrivning för vård på Vidarkliniken de senaste fem åren redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Översikt av självrapporterad hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) år baserat på de respondenter som besvarat enkäten både vid inskrivning (In) och utskrivning (Ut) Vårdkategori Medicinsk rehabilitering Palliativ vård Cancerrehabilitering Smärtrehabilitering Stressrehabilitering In Ut In Ut In Ut In Ut In Ut 0,59 0,73 0,64 0,78 0,61 0, ,61 0,70 0,43 0,62 0,41 0,62 0,52 0, ,42 0,61 0,69 0,70 0,51 0,66 0,57 0, ,59 0,65 0,33 0,54 0,33 0,56 0,32 0, ,28 0,54 0,56 0,69 0,45 0,66 0,52 0, ,45 0,67 Diskussion Majoriteten av de vårdade patienterna är kvinnor och de tre största vårdkategorierna är cancer-, smärt- och stressrehabilitering. Antalet registrerade vårdtillfällen har ökat jämfört med tidigare års sammanställningar. Under år 2014 var det 12 % fler registrerade vårdtillfällen jämfört med året innan. Även jämfört med de fyra senaste åren är det generellt fler vårdtillfällen under 2014, detta gäller framför allt inom smärtrehabilitering (Tabell 1). Sammanställningen från år 2014 visar att patienter inom alla rehabiliteringsprogram rapporterar förbättrad hälsorelaterad livskvalitet/hälsostatus (EQ-5D-index) och självskattade hälsa (VAS) efter vårdvistelsen på Vidarkliniken. Detta kan utläsas både i den deskriptiva redovisningen (Figurerna 1 och 2) och från de statistiska analyserna av data (Tabellerna 2 och 3). De positiva trenderna i patienternas rapporterade hälsostatus och självskattad hälsa år 2014 följer därmed överlag tidigare års resultat där vården på Vidarkliniken konsekvent resulterar i signifikanta förbättringar. Underlaget från vårdkategorierna palliativ- och medicinsk vård var dock för litet för att kunna utvärderas med statistiskt säkerställda resultat vid långtidsuppföljningarna. Den största förbättringen av hälsostatus under vårdvistelsen ses för de patienter som vårdats för smärta (Tabell 2). Vid uppföljningarna efter utskrivning ses dock en tydlig trend att smärtpatienternas hälsostatus minskar över tid och efter nio månader är hälsostatus i princip tillbaka på samma nivå som vid inskrivningen. Detta belyser komplexiteten i att rehabilitera patienter med svår och långvarig smärta under en begränsad vårdperiod. Möjligen behövs uppföljande vårdperioder för att patienter med smärta ska kunna fortsätta ha ett gott hälsostatus över tid. För patienter som erhållit vård för stressrelaterad ohälsa ses en omvänd trend i data. Det verkar som att dessa patienter fortsätter att förbättra sin hälsostatus även efter utskrivning från Vidarkliniken. Vid uppföljningen nio månader efter utskrivning har vissa patienter signifikant bättre hälsostatus jämfört med vid utskrivningen (Tabell 2). Den självskattade hälsan förbättras inom alla vårdkategorier mellan inskrivning och utskrivning. Analyserna visar på signifikanta resultat upp till nio månader efter avslutad rehabilitering (Tabell 3). Patienterna som vårdats för stressrelaterad ohälsa utmärker sig här som den enda vårdgruppen som fortsätter att förbättra sin självskattade hälsa över tid vid alla uppföljningstillfällen efter utskrivningen. 4

6 De patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar konsekvent det lägsta hälsostatuset av alla patientgrupper vid inskrivning (Figur 1, Tabell 4). Trots detta så verkar både smärtpatienterna samt de patienter som erhåller medicinsk rehabilitering/vård dock kunna ta till sig Vidarklinikens vård på ett positivt vis och vid utskrivningen rapporterar dessa båda patientgrupper den största förbättringen av hälsostatus (Tabell 2). Den översiktliga sammanställningen av in- och utskrivningsvärden av hälsostatus för de senaste fem åren visar att de olika vårdkategorierna ligger på ungefär samma nivåer över tid (Tabell 4). De palliativt vårdade patienterna rapporterade dock ett högre hälsostatus år 2014 jämfört med år 2013, vilket möjligen kan indikera att denna patientkategori var något friskare i år. Metodbegränsningar Alla resultat i denna rapport om patienters hälsostatus och självskattade hälsa baseras på självrapporterade svar i hälsoenkäten EQ-5D. Som brukligt är antalet patienter som besvarat enkäten högst vid första mättillfället som genomförs i samband med inskrivningen. Därefter minskar svarsfrekvensen vid uppföljande mätpunkter över tid. Detta kan ha betydelse för utvärdering och tolkning av resultat med hänsyn till möjligheten att visa statistiskt säkerställda förändringar över tid. Ju färre respondenter desto mer osäkra resultat. Vidarkliniken arbetar kontinuerligt för att säkerställa en god svarsfrekvens vid alla uppföljande mätningar. Det är dock viktigt att uppmärksamma att all patientmedverkan är frivillig och att vissa patienter på grund av sitt hälsotillstånd eller andra orsaker väljer att inte deltaga. Kvalitetssäkring och forskning Vidarkliniken arbetar aktivt för att inhämta kunskapsvinster och forskningsresultat som kan ha betydelse för hypotesgenerering, vårdutveckling och beslutsfattande inom svensk hälso- och sjukvård. Detta sker bland annat i form av ett kontinuerligt och omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete för att säkerställa, utvärdera och förbättra den redan idag goda och effektiva vården samt vårdprocesserna på sjukhuset. Sjukhusets samlade kliniska erfarenhet av effekterna av vården för sina patienter påtalar att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Sådana resultat har även stöd i vetenskaplig forskning som genomförts avseende patienter som vårdats på Vidarkliniken (4). Med väl inarbetade interna kvalitetssäkringsprocesser som grund deltar Vidarkliniken även aktivt i ett flertal olika externa forskningsprojekt. Ett av dessa forskningsprojekt är en pågående omfattande retrospektiv vetenskaplig undersökning som leds av IC The Integrative Care Science Centre. Projektet som är det första i sitt slag i Sverige jämför systematiskt antroposofisk integrativ vård med konventionell hälso- och sjukvård baserat på avidentifierad registerdata. Datainsamling och utvärdering i projektet genomförs av IC i samverkan med en rad aktörer. Förutom Vidarkliniken ingår även Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Tieto, Försäkringskassan i Stockholm och Socialstyrelsen. Insamlingen av data omfattar flera år för att kunna följa matchade grupper av Vidarklinikens och landstingsvårdens patienter över tid. Publicerade forskningsrapporter från detta forskningsprojekt har indikerat flera intressanta resultat i relation till den vård som bedrivs vid Vidarkliniken. I en så kallad intern benchmarkingstudie (5) rapporterades att Vidarklinikens interna sjukhusdata var av god kvalitet och tillämpliga för analys av vårdprogrammens kostnader och duration samt patienternas demografiska profiler; dels att insamlade effektdata i form av enkäten EQ-5D visade positiva resultat med patientrapporterade förbättringar av hälsostatus och självskattad hälsa mellan inskrivning och utskrivning från sjukhuset, i snitt 18 dagar. Uppföljande datainsamling av EQ-5D efter tre samt nio månader efter utskrivning var dock inkomplett och uppföljning av patientrapporterade utfall efter avslutad vårdperiod behöver förbättras inför genomförandet av prospektiva kliniska studier. Resultat från extern benchmarking (6) indikerar att patienter som fått antroposofisk integrativ vård för smärta tenderar att konsumera mindre läkemedel, framför allt avseende analgetika (smärtlindrande mediciner), samt att Vidarklinikens patienter hade lägre läkemedelskostnader upp till 180 dagar efter första vårdbesöket jämfört med patienter som erhållit konventionell landstingsvård. Sammantaget belyser de hittills genomförda studierna vissa möjliga fördelar liksom potentiella hälsoekonomiska vinster med integrativ antroposofisk vård jämfört med konventionellt omhändertagande av vissa patientgrupper. Det föreligger dock metodologiska begränsningar med hänsyn till användningen av retrospektiva registerdata för att jämföra olika vårdgrupper. Till exempel finns det inga variabler i insamlade 5

7 registerdata som specificerar de undersökta besvärens duration, frekvens eller intensitet. Detta föranleder att rapporterade resultat huvudsakligen bör tolkas som välgrundade hypotesgenererande utfall samt att den kliniska generaliserbarheten är begränsad. Föreliggande sammanställningar av data och publikationer utgör dock ett gott underlag för välgrundade hypoteser inför vidare forskning inklusive prospektiva kliniska studier. Fortsatta analyser mellan antroposofisk integrativ vård och konventionell landstingsbaserad vård pågår avseende sjukvårdskonsumtion samt sjukskrivningsdata. Baserat på bland annat dessa studier så planeras en prospektiv klinisk prövning om smärtrehabilitering där Vidarkliniken kommer delta tillsammans med ett stort universitetssjukhus under Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ-5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p Henriksson, M. and P. Carlsson, Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D. CMT: Linköping. 4. Arman M, Hammarqvist A-S, Kullberg A. Anthroposophic health care in Sweden - a patient evaluation. Complement Ther Clin Pract Aug;17(3): Sundberg T, Falkenberg T. Using hospital data and routines to estimate costs and effects of integrative care programmes for chronic pain and stress disorders A feasibility study. Forschende Komplementärmedizin/Research in Complementary Medicine 2014;21(3): Sundberg T, Petzold M, Kohls N, Falkenberg T. Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain A Case-Control Study. PLOS ONE 9(5): e