VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)"

Transkript

1 VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

2 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Bakgrund och metod Vidarkliniken använder den nationellt etablerade hälsoenkäten EQ-5D för att regelbundet följa upp hälsoutvecklingen hos de patienter som vårdats och rehabiliterats inom något av sjukhusets vårdprogram. Hälsoenkäten EQ-5D kan bidra med att ge en övergripande förståelse av patienternas hälsorelaterade livskvalitet, så kallat hälsostatus, samt deras självskattade hälsa. EQ-5D-enkäten är ett internationellt standardiserat och validerat instrument som rekommenderas av Stockholms läns landsting och används av ett stort antal vårdenheter i Sverige. I frågeformuläret EQ-5D så ingår det fem frågeområden, så kallade dimensioner. Det finns tre nivåer för varje dimension vilka indikerar upplevt hälsotillstånd avseende rörlighet, hygien, aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet (1-3). Utifrån patientens svar så framställs ett index över hälsostatus (1, 2). Indexvärdet (EQ-5D-index), som har en teoretisk spridning mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), beräknas med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar från respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. I den avslutande delen av EQ-5D-enkäten gör patienterna en självskattning av sin hälsa på en visuell analog skala (VAS) vilken går från 0 (sämsta hälsa) till 100 (bästa hälsa). Medverkan till insamlingen av data med EQ-5D-enkäten är frivillig, tar cirka fem minuter per tillfälle och patienterna fyller i enkäten själv. På Vidarkliniken så erbjuds patienterna att besvara EQ-5D-enkäten vid två tillfällen under vårdvistelsen, dels vid ankomsten (inskrivningen) samt därefter vid avslutad vårdvistelse (utskrivningen). Därutöver erbjuds alla patienter att delta och besvara EQ-5D-enkäten vid uppföljningar tre och nio månader efter utskrivningen. Data har analyserats i Microsoft Excel 2011 och STATA 13. Resultat År 2014 registrerades 622 vårdtillfällen ( ) vilka ligger till grund för sammanställningen av resultat från EQ-5D-enkäten. Liksom föregående år så utgör vårprogrammen för smärta, cancer och stressrelaterade sjukdomar de största vårdkategorierna (Tabell 1). Nittio procent av de vårdade patienterna var kvinnor, vilket är i linje med tidigare år. Tabell 1. Antal vårdtillfällen per vårdkategori för år 2014 samt föregående tre år. Vårdkategori År 2014 (n=622) År 2013 (n=557) År 2012 (n=581) År 2011 (n=560) Cancerrehabilitering/vård 131 (21 %) 144 (26 %) 137 (24 %) 100 (18 %) Medicinsk rehabilitering/vård 109 (18 %) 90 (16 %) 99 (17 %) 150 (27 %) Palliativ vård 40 (6 %) 8 (1 %) 22 (4 %) 32 (6 %) Smärtrehabilitering 209 (34 %) 183 (33 %) 173 (30 %) 125 (22 %) Stressrehabilitering 133 (21 %) 125 (22 %) 142 (24 %) 140 (25 %) Övrigt/ej kategoriserad 0 7 (1 %) 8 (1 %) 13 (2 %) Totalt 622 (100 %) 557 (100 %) 581 (100 %) 560 (100 %) 1

3 Figur 1 och 2 nedan redovisar förändringar av hälsostatus samt självskattad hälsa över tid med deskriptiva analyser där alla respondenter vid respektive mättillfälle finns representerade. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Inskrivning Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 0,1 0 Cancer Medicinsk Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 1. Deskription av hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) för patienter som vårdats på Vidarkliniken år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer, n1=130, n2=99, n3=43, n4=11; Medicinsk, n1=101, n2=83, n3=45, n4=8; Palliativ vård, n1=39, n2=20, n3=13 (n4=1 redovisas ej på grund av få respondenter); Smärtrehab, n1=199, n2=157, n3=77, n4=15; Stressrehab, n1=130, n2=111, n3=51, n4= Inskrivning Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 10 0 Cancer Medicinsk Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 2. Deskription av självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer, n1=127, n2=97, n3=45, n4=11; Medicinsk, n1=105, n2=84, n3=45, n4=8; Palliativ vård, n1=38, n2=20, n3=13 (n4=1 redovisas ej på grund av få respondenter); Smärtrehab, n1=200, n2=157, n3=77, n4=15; Stressrehab, n1=128, n2=110, n3=52, n4=9. 2

4 Förändringar av hälsostatus och självskattad hälsa har även analyserats statistiskt för att säkerställa om eventuella förbättringar är signifikanta över tid (Tabell 2 och 3). Endast de respondenter som deltagit både vid inskrivningen samt de upprepade mättillfällena (1-2, 1-3 samt 1-4) har inkluderats i de motsvarande analyserna. Tabell 2. Förändring av hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer n=98, p= n=43, p= n=11, p=0.23 Medicinsk n=77, p= n=45, p=0.00 Palliativ vård n=20, p= n=13, p=0.30 Smärtrehabilitering n=148, p= n=75, p= n=15, p=0.77 Stressrehabilitering n=109, p= n=51, p= n=9, p=0.01 Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (pvärde) vid parat t-test på 95%-nivå. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat EQ- 5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. Redovisas ej på grund av få respondenter. Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa (VAS, 0-100) över tid för år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer n=94, p= n=45, p= n=11, p=0.10 Medicinsk n=80, p= n=45, p=0.00 Palliativ vård n=20, p= n=13, p=0.22 Smärtrehabilitering n=149, p= n=74, p= n=15, p=0.02 Stressrehabilitering n=107, p= n=52, p= n=9, p=0.01 Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (pvärde) vid Wilcoxon signed-rank test på 95%-nivå. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat VAS-skalan i EQ-5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. Redovisas ej på grund av få respondenter. 3

5 En översikt av patienternas hälsostatus vid in- respektive utskrivning för vård på Vidarkliniken de senaste fem åren redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Översikt av självrapporterad hälsostatus (EQ-5D-index, 0-1) år baserat på de respondenter som besvarat enkäten både vid inskrivning (In) och utskrivning (Ut) Vårdkategori Medicinsk rehabilitering Palliativ vård Cancerrehabilitering Smärtrehabilitering Stressrehabilitering In Ut In Ut In Ut In Ut In Ut 0,59 0,73 0,64 0,78 0,61 0, ,61 0,70 0,43 0,62 0,41 0,62 0,52 0, ,42 0,61 0,69 0,70 0,51 0,66 0,57 0, ,59 0,65 0,33 0,54 0,33 0,56 0,32 0, ,28 0,54 0,56 0,69 0,45 0,66 0,52 0, ,45 0,67 Diskussion Majoriteten av de vårdade patienterna är kvinnor och de tre största vårdkategorierna är cancer-, smärt- och stressrehabilitering. Antalet registrerade vårdtillfällen har ökat jämfört med tidigare års sammanställningar. Under år 2014 var det 12 % fler registrerade vårdtillfällen jämfört med året innan. Även jämfört med de fyra senaste åren är det generellt fler vårdtillfällen under 2014, detta gäller framför allt inom smärtrehabilitering (Tabell 1). Sammanställningen från år 2014 visar att patienter inom alla rehabiliteringsprogram rapporterar förbättrad hälsorelaterad livskvalitet/hälsostatus (EQ-5D-index) och självskattade hälsa (VAS) efter vårdvistelsen på Vidarkliniken. Detta kan utläsas både i den deskriptiva redovisningen (Figurerna 1 och 2) och från de statistiska analyserna av data (Tabellerna 2 och 3). De positiva trenderna i patienternas rapporterade hälsostatus och självskattad hälsa år 2014 följer därmed överlag tidigare års resultat där vården på Vidarkliniken konsekvent resulterar i signifikanta förbättringar. Underlaget från vårdkategorierna palliativ- och medicinsk vård var dock för litet för att kunna utvärderas med statistiskt säkerställda resultat vid långtidsuppföljningarna. Den största förbättringen av hälsostatus under vårdvistelsen ses för de patienter som vårdats för smärta (Tabell 2). Vid uppföljningarna efter utskrivning ses dock en tydlig trend att smärtpatienternas hälsostatus minskar över tid och efter nio månader är hälsostatus i princip tillbaka på samma nivå som vid inskrivningen. Detta belyser komplexiteten i att rehabilitera patienter med svår och långvarig smärta under en begränsad vårdperiod. Möjligen behövs uppföljande vårdperioder för att patienter med smärta ska kunna fortsätta ha ett gott hälsostatus över tid. För patienter som erhållit vård för stressrelaterad ohälsa ses en omvänd trend i data. Det verkar som att dessa patienter fortsätter att förbättra sin hälsostatus även efter utskrivning från Vidarkliniken. Vid uppföljningen nio månader efter utskrivning har vissa patienter signifikant bättre hälsostatus jämfört med vid utskrivningen (Tabell 2). Den självskattade hälsan förbättras inom alla vårdkategorier mellan inskrivning och utskrivning. Analyserna visar på signifikanta resultat upp till nio månader efter avslutad rehabilitering (Tabell 3). Patienterna som vårdats för stressrelaterad ohälsa utmärker sig här som den enda vårdgruppen som fortsätter att förbättra sin självskattade hälsa över tid vid alla uppföljningstillfällen efter utskrivningen. 4

6 De patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar konsekvent det lägsta hälsostatuset av alla patientgrupper vid inskrivning (Figur 1, Tabell 4). Trots detta så verkar både smärtpatienterna samt de patienter som erhåller medicinsk rehabilitering/vård dock kunna ta till sig Vidarklinikens vård på ett positivt vis och vid utskrivningen rapporterar dessa båda patientgrupper den största förbättringen av hälsostatus (Tabell 2). Den översiktliga sammanställningen av in- och utskrivningsvärden av hälsostatus för de senaste fem åren visar att de olika vårdkategorierna ligger på ungefär samma nivåer över tid (Tabell 4). De palliativt vårdade patienterna rapporterade dock ett högre hälsostatus år 2014 jämfört med år 2013, vilket möjligen kan indikera att denna patientkategori var något friskare i år. Metodbegränsningar Alla resultat i denna rapport om patienters hälsostatus och självskattade hälsa baseras på självrapporterade svar i hälsoenkäten EQ-5D. Som brukligt är antalet patienter som besvarat enkäten högst vid första mättillfället som genomförs i samband med inskrivningen. Därefter minskar svarsfrekvensen vid uppföljande mätpunkter över tid. Detta kan ha betydelse för utvärdering och tolkning av resultat med hänsyn till möjligheten att visa statistiskt säkerställda förändringar över tid. Ju färre respondenter desto mer osäkra resultat. Vidarkliniken arbetar kontinuerligt för att säkerställa en god svarsfrekvens vid alla uppföljande mätningar. Det är dock viktigt att uppmärksamma att all patientmedverkan är frivillig och att vissa patienter på grund av sitt hälsotillstånd eller andra orsaker väljer att inte deltaga. Kvalitetssäkring och forskning Vidarkliniken arbetar aktivt för att inhämta kunskapsvinster och forskningsresultat som kan ha betydelse för hypotesgenerering, vårdutveckling och beslutsfattande inom svensk hälso- och sjukvård. Detta sker bland annat i form av ett kontinuerligt och omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete för att säkerställa, utvärdera och förbättra den redan idag goda och effektiva vården samt vårdprocesserna på sjukhuset. Sjukhusets samlade kliniska erfarenhet av effekterna av vården för sina patienter påtalar att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Sådana resultat har även stöd i vetenskaplig forskning som genomförts avseende patienter som vårdats på Vidarkliniken (4). Med väl inarbetade interna kvalitetssäkringsprocesser som grund deltar Vidarkliniken även aktivt i ett flertal olika externa forskningsprojekt. Ett av dessa forskningsprojekt är en pågående omfattande retrospektiv vetenskaplig undersökning som leds av IC The Integrative Care Science Centre. Projektet som är det första i sitt slag i Sverige jämför systematiskt antroposofisk integrativ vård med konventionell hälso- och sjukvård baserat på avidentifierad registerdata. Datainsamling och utvärdering i projektet genomförs av IC i samverkan med en rad aktörer. Förutom Vidarkliniken ingår även Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Tieto, Försäkringskassan i Stockholm och Socialstyrelsen. Insamlingen av data omfattar flera år för att kunna följa matchade grupper av Vidarklinikens och landstingsvårdens patienter över tid. Publicerade forskningsrapporter från detta forskningsprojekt har indikerat flera intressanta resultat i relation till den vård som bedrivs vid Vidarkliniken. I en så kallad intern benchmarkingstudie (5) rapporterades att Vidarklinikens interna sjukhusdata var av god kvalitet och tillämpliga för analys av vårdprogrammens kostnader och duration samt patienternas demografiska profiler; dels att insamlade effektdata i form av enkäten EQ-5D visade positiva resultat med patientrapporterade förbättringar av hälsostatus och självskattad hälsa mellan inskrivning och utskrivning från sjukhuset, i snitt 18 dagar. Uppföljande datainsamling av EQ-5D efter tre samt nio månader efter utskrivning var dock inkomplett och uppföljning av patientrapporterade utfall efter avslutad vårdperiod behöver förbättras inför genomförandet av prospektiva kliniska studier. Resultat från extern benchmarking (6) indikerar att patienter som fått antroposofisk integrativ vård för smärta tenderar att konsumera mindre läkemedel, framför allt avseende analgetika (smärtlindrande mediciner), samt att Vidarklinikens patienter hade lägre läkemedelskostnader upp till 180 dagar efter första vårdbesöket jämfört med patienter som erhållit konventionell landstingsvård. Sammantaget belyser de hittills genomförda studierna vissa möjliga fördelar liksom potentiella hälsoekonomiska vinster med integrativ antroposofisk vård jämfört med konventionellt omhändertagande av vissa patientgrupper. Det föreligger dock metodologiska begränsningar med hänsyn till användningen av retrospektiva registerdata för att jämföra olika vårdgrupper. Till exempel finns det inga variabler i insamlade 5

7 registerdata som specificerar de undersökta besvärens duration, frekvens eller intensitet. Detta föranleder att rapporterade resultat huvudsakligen bör tolkas som välgrundade hypotesgenererande utfall samt att den kliniska generaliserbarheten är begränsad. Föreliggande sammanställningar av data och publikationer utgör dock ett gott underlag för välgrundade hypoteser inför vidare forskning inklusive prospektiva kliniska studier. Fortsatta analyser mellan antroposofisk integrativ vård och konventionell landstingsbaserad vård pågår avseende sjukvårdskonsumtion samt sjukskrivningsdata. Baserat på bland annat dessa studier så planeras en prospektiv klinisk prövning om smärtrehabilitering där Vidarkliniken kommer delta tillsammans med ett stort universitetssjukhus under Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ-5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p Henriksson, M. and P. Carlsson, Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D. CMT: Linköping. 4. Arman M, Hammarqvist A-S, Kullberg A. Anthroposophic health care in Sweden - a patient evaluation. Complement Ther Clin Pract Aug;17(3): Sundberg T, Falkenberg T. Using hospital data and routines to estimate costs and effects of integrative care programmes for chronic pain and stress disorders A feasibility study. Forschende Komplementärmedizin/Research in Complementary Medicine 2014;21(3): Sundberg T, Petzold M, Kohls N, Falkenberg T. Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain A Case-Control Study. PLOS ONE 9(5): e

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kontinuitet och helhetssyn i rehabilitering av patienter med långvarig smärta en studie från Vidarkliniken

Kontinuitet och helhetssyn i rehabilitering av patienter med långvarig smärta en studie från Vidarkliniken Kontinuitet och helhetssyn i rehabilitering av patienter med långvarig smärta en studie från Vidarkliniken Maria Arman Universitetslektor, docent i Vårdvetenskap, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO Förslag på tillvägagångssätt för att följa patienters, brukares och anhörigas uppfattningar om vården och omsorgen och möjligheterna att vara delaktiga och utöva inflytande REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1 HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 212 Foto: Johan Green Järna, april 213 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass. BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2012 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Järna, februari 2014 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2 Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Swedish Orphan Biovitrum AB - 112 76 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård

Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård UPPFÖLJNING AV PATIENTER FRÅN ÖSTERGÖTLANDS LÄN SOM FÅTT ANTROPOSOFISK VÅRD 2006 Maria Arman, Anne-Sofie Hammarqvist, Anna Kullberg 1 SAMMANFATTNING

Läs mer