Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002"

Transkript

1 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Denna tredje workshop inom ramen för projektet Systematiska bedömningsinstrument handlade om ett antal frågor av vetenskaplig karaktär. Hans Bergman, professor vid Magnus Huss klinik, Karolinska institutet och Bengt-Åke Armelius, professor vid Psykologiska institutionen, Umeå universitet, delgav sina erfarenheter och kunskaper. Frågorna berörde olika typer av instrument såväl som metodologiska överväganden vid konstruktion och val av befintliga instrument. Hans Bergman: Systematiserad kunskap är en nyckel till en utvecklad profession Idag ökar intresset hos forskning och praktik inom socialt arbete att använda standardiserade bedömningsmetoder för att få systematiska underlag vid bedömning av lämplig insats. Det ökade intresset har flera orsaker. För att kunna lägga upp ett behandlingsprogram/välja modell måste man ta reda på klientens behov och förutsättningar samt relevanta egenskaper och förhållanden. Man måste ha en baslinje för att avgöra om en behandlingsinsats lett till önskat resultat när man sedan följer upp en klient efter behandlingens avslutande. Detta gäller även på gruppnivå då en behandlingsmodell ska utvärderas eller flera behandlingsmodeller ska jämföras med varandra. Om man avser att jämföra till exempel olika grupper med missbruksproblem (kvinnor-män, yngre-äldre, typ av missbruk och så vidare) behövs också standardiserade bedömningsmetoder. Slutligen behövs sådana metoder när man skall återkoppla resultaten till klienten. Detta är inte bara normal hövlighet utan också intresseväckande och motivationsskapande för klienten. Ett varningens ord bör höjas mot att reservationslöst börja använda en metod/ett instrument. Överväganden om alternativa metoder bör göras. Man bör se sig om internationellt, kanske finns bra instrument att översätta och kvalitetssäkra för svenska förhållanden. Så är fallet med de flesta instrument som används inom missbrukarvården. ASI (Addiction Severity Index) är ett exempel som har visat sig fungera med ett brett perspektiv. ASI ger information om problemtyngden hos en klient, vilket är en förutsättning för att få en grund för ett bra behandlingsprogram. Instrumenten skiljer sig i form och innehåll, beroende på syfte. Vissa kräver tid och utbildning och kan därmed bli kostsamma. Andra metoder är enkla att genomföra och tolkningen av resultat är given. Inte sällan kombineras olika instrument. De bredare ger information om problemtyngd, och kan kompletteras med instrument som ger en djupare bild av ett problemområde, till exempel missbruk, psykisk hälsa och social situation. ASI kan till exempel användas för att se vilka ytterligare test som behövs. AUDIT (The Alcohol Use Disorders Identification Test) är en

2 enkel metod som tar max 5 minuter att genomföra (självskattning av klienten). Det finns en manual för beräkning av poäng och därmed problembedömning. Instrumentet har kvalitetssäkrats med avseende på förmåga att identifiera personer med alkoholproblem. Sådana instrument finns internationellt inom flera problemområden inom socialt arbete. I de instrument som finns ligger tonvikten på aktiv medverkan från klienter, genom att de svarar på intervjufrågor eller själva fyller i en skala. Förutsättningar för ett bra resultat är att utföraren verkligen kan metoden, men också att det skapas ett gott klimat, bland annat för att undvika felkällor hos klienten genom att ta hänsyn till sådant som abstinens, dagsform samt tendenser att vilja ge en positiv bild av sig själv. Ytterligare förutsättningar är att frågor formuleras så att de inte missförstås, de ska till exempel vara klart formulerade och dubbla negationer ska undvikas. När görs vilken typ av bedömning? Bedömning kostar pengar i termer av tid och kompetens. Därför bör man ligga på rätt nivå och varken samla in för mycket eller för lite information. Man måste alltså vara klar över syftet med bedömningen och vilken typ av uppgifter man behöver samla in. Inom missbrukarvården har man identifierat fyra steg: 1. Identifiering av en potentiell eller etablerad missbrukare med hjälp av en snabb och enkel metodik, till exempel AUDIT; 2. Problembedömning, det vill säga en närmare utredning av hur missbruksproblematiken ser ut, till exempel ASI. Detta steg tar längre tid och ställer högre krav på bedömningen; 3. Personbedömning, där man gör en bedömning av klientens övriga för behandlingsuppläggningen relevanta sociala, medicinska och psykologiska förhållanden. Här behövs ofta specialinsatser; 4. Uppföljning av behandlingsresultatet vid en senare tidpunkt. Hur får man bra kvalitet i sina bedömningar? En förutsättning för val av lämplig behandlingsmodell och adekvata hjälp- och stödinsatser är givetvis att klientuppgifterna är riktiga och trovärdiga. Det finns en rad olika felkällor i den här typen av bedömningar som beror på endera klienten (t. ex. berusad, svårt abstinent, olika svarsstilar ), metoden i sig (t. ex. oklara frågor och dubbla negationer) eller bedömaren ( t. ex. saknar empati eller tillräcklig färdighet i metodiken). Dessa felkällor måste man försöka eliminera så långt som möjligt. För att få riktiga klientuppgifter måste metoderna vara kvalitetssäkrade, det vill säga vara dokumenterat tillförlitliga, relevanta och användarvänliga. Bengt-Åke Armelius: Tillförlitlighetsaspekter på utveckling av instrument Många s.k. psykometriska metoder (som beskrivs nedan under rubriken skalor ) är hybrider mellan instrument och människa. ASI använder sig t.ex. både av standardiserade frågor och socialarbetarens respektive klientens bedömning av en situation. På detta sätt öppnar man dörren mot kunskap åt två håll. Vi är duktiga till vardags att kategorisera direkt, att snabbt uppfatta en situation. Risken för felslut är dock stor. Kunskapen som utvinns via systematik skall vara explicit och den skall vara relaterad till normgrupper. En stor fördel med den tekniska kunskapen är att den blir möjlig att sammanställa. Utveckling och användning av instrument för detta är en nyckel till en utvecklad kunskapsmängd. Ett instrument i sig är

3 emellertid ingen lösning, data som utvinns måste också bearbetas. Gemensam datorbearbetning ger en samlad kunskapsmängd en accelererad kunskap. Det finns flera viktiga frågor att ta sig an för att skapa tillförlitliga resultat av uppföljningsarbete. Det handlar om: Design, det vill säga hur man lägger upp sin datainsamling. En bedömning i sig innebär att en klients utgångsläge mäts. Hur ser problemet/behovet ut? För att göra en andra bedömning, om en förändring inträffat i klientens liv, genomförs en uppföljande mätning med samma instrument efter insats en före- efter- mätning. Det är sannolikt den rimliga designen för den kontinuerliga uppföljningen inom det individuella klientarbetet. Man får en grund för att besvara frågan om klientens situation har förbättrats. Har man som syfte att bedöma resultat av en insats, måste man ha vissa kvalitetskrav på uppläggningen av datainsamlingen för att det ska bli möjligt att bedöma om insatsen i sig bidragit till förändring eller ej. Det betyder, på samma sätt som ovan, att datainsamling ska genomföras före såväl som efter insatsen. Dessutom behöver man i det fallet använda en kontrollgrupp. En randomisering är ett gott kvalitetskriterium, det vill säga att ur en grupp personer dras ett slumpmässigt urval som får insatsen, medan övriga inte får någon insats, alternativt får en traditionell insats eller får avvakta ett senare tillfälle. Ofta är det naturligtvis inte möjligt att göra randomisering inom det sociala arbetets domän. Därför måste man många gånger välja en annan form av kontrollgrupp, till exempel en skolklass om insatsen som ska utvärderas riktar sig till ungdomar i en viss åldersgrupp eller familjer vid en barnavårdscentral om det handlar om insatser för småbarnsfamiljer. Reliabilitet, det vill säga graden av mätfel. För att få tillförlitliga resultat gäller det att undvika så många fel som möjligt vid mätningar. Man kan kontrollera att det finns konsistens över tid (frågorna uppfattas likadant vid olika tidpunkter). Man kan kontrollera itemområde (ett antal frågor inom ett problemområde mäter samma sak) och man kan kontrollera att olika bedömare är överens om tolkningen av svar, uppträder likartat med mera? Reliabiliteten kan uppskattas med hjälp av test-retestmetoden. Validitet handlar om att det instrument man använder faktiskt mäter det man avser att mäta. Ett sätt att kontrollera validitet i ett nytt instrument är att samtidigt använda ett instrument som tidigare testats och som avser att mäta samma sak. Därefter jämförs resultaten och om resultaten från de båda instrumenten korrelerar (stämmer överens), kan man anta att instrumentet under test har god validitet. Att sätta resultaten i relation till tidigare kunskap inom det aktuella området är ett ytterligare sätt att validera ett instrument. Man behöver alltså en referens för att kunna bedöma validiteten. Använder man instrument som sedan tidigare prövats och har hög validitet, ska man kunna lita på detta. Skalor Många instrument inom psykiatri och klinisk psykologi innehåller skalor. Den formen kommer säkerligen också att användas i högre utsträckning inom det sociala arbetet. Det innebär att en klient eller en bedömare skattar graden av problem alternativt positivt tillstånd på en skala. En mätning genomförs.

4 Mätning kan ske på olika nivåer. Nominalskala: klassifikation ex. nummer i fotbollslag Ordinalskala: rangordning ex. prispall Intervallskala: lika skalsteg ex. Celsius termometer Kvotskala: Nollpunkt med lika skalsteg ex. längd i cm Det är framförallt ordinalskalor och intervallskalor som är viktiga i samband med bedömningsinstrument. Att ta fram en skala för en instrumentkonstruktion är det första man bör göra. Ett vanligt tillvägagångssätt är att utgå från en ordinalskala och behandla den som en intervallskala. Konstruktion av instrument Det finns i princip tre olika sätt att gå till väga när man saknar ett tillförlitligt instrument. Man kan antingen göra ett eget, man kan översätta ett utländskt instrument eller man kan revidera ett gammalt instrument. Konstruera ett eget instrument Att konstruera ett eget instrument är ofta den enda utvägen. Instrumentet bör då betraktas som en utvecklingsprodukt till dess man kunnat testa dess validitet och reliabilitet. Genomsnittlig tid är ca 2 år och man måste ha några hundra testpersoner innan man kan börja de psykometriska testen. Definiera begrepp som en skala Klassisk mätteori föreskriver att man skall mäta ett begrepp (till exempel intelligens eller relationer i familjen) med flera item (frågor, påståenden) som mäter samma sak. Då gäller att ju fler item som mäter samma sak, desto säkrare mätning. Upprepade mätningar är nyckelord eftersom man inte kan göra perfekta mätningar på en gång. Skalor kan definieras i förväg om man vet vad man är ute efter. De kan också konstrueras i efterhand med hjälp av t.ex. faktoranalys. Det finns metoder för beräkning av överensstämmelse mellan items, till exempel Cronbachs alpha. Ofta har man inte ett väldefinierat begrepp och därför kan en enkät bli väldigt dålig ur psykometrisk synpunkt. En fördel med att ha ett väl definierat begrepp är att man kan mäta det på olika sätt och ändå vara någorlunda säker på att det är samma fenomen man studerar. Depression kan till exempel mätas med ett flertal olika test och man kan med vart och ett vara ganska säker på att det är depressiva tankar och känslor som mäts, eftersom testen korrelerar högt med varandra.

5 Begrepp Instrument Item Översätta ett instrument Att översätta ett instrument som redan konstruerats på ett annat språk är ofta det bästa sättet att komma igång. Då får man också del av den kunskapsmassa som samlats in med hjälp av instrumentet. Det finns dock problem med kulturskillnader. Översättningar måste också prövas ut för att se om man har lyckats återskapa instrumentet och dess mätegenskaper på det nya språket. Man måste ställa sig frågan om man kan säga att ett instrument som översatts och kulturanpassats fortfarande mäter samma sak som ursprunget? Begreppsligt kanske det är tveksamt, men man kan undersöka dess egenskaper och sambandsmönster empiriskt. Vilket är viktigast vid en översättning begreppsöverensstämmelse eller itemöverensstämmelse? Det är viktigt att fastställa validitet och reliabilitet. Revidera befintliga instrument Ibland kan det verka nödvändigt att förändra ett instrument. Det är då viktigt att fundera över varför man byter version av instrument. En risk är att man förlorar i kunskapsmängd, då jämförelsen med tidigare användning av instrumentet går förlorad. Ett instrument med många items (frågor) är mindre känsligt med förändring av enstaka item. Ibland kan man kanske lägga vissa farhågor åt sidan och pröva ändå med det ursprungliga instrumentet. Tänk på följande när en revidering av instrument genomförs Begreppens innebörd kan förändras Instrumentet kan få sämre mätegenskaper Krävs ny standardisering vid revision? Detta har att göra med hur stor förändringen är. Förlorar man kunskapsmassan? Kan finnas risk Vad betyder det att brister finns? Leder det till sämre resultat? Växelverkan teori empiri En fruktbar modell för kunskapsutveckling baseras på en växelverkan mellan teori och empiri. Man kan förmodligen aldrig göra ett instrument som är färdigt - lika lite som ett begrepp som är färdigt! Tiden ändrar på begreppens innebörd, t.ex. intelligens skall också inkludera social eller emotionell intelligens i dag, inte bara de gamla kategorierna verbal, logisk etc. Vissa frågor får man ändra därför att de inte mäter vad som avses, trots att de har bra mätegenskaper.

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius 215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius -- Ubåtsnytt NR : NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! UBÅT är en metod för att följa upp och beskriva åtgärder inom missbruksvård som har funnits tillgänglig

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Peter Hassmén Ins9tu9onen för psykologi Umeå centrum för idro%svetenskap Informa9onskällor och verktyg 1 Psykofysik: Gustav Fechner (1802-1887) Skalnivåer I: Nominalskala

Läs mer

Utredning av alkohol- och drogproblem

Utredning av alkohol- och drogproblem Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Hållbar avfallshantering: Projekt 5 Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Maria Andersson Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Källsortering:

Läs mer

SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring

SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring DATUM: Namn: Föd.nr: Läs varje påstående noggrant och tänk

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Statistiska undersökningar

Statistiska undersökningar Arbetsgång vid statistiska undersökningar Problemformulering, målsättning Statistiska undersökningar Arbetsgången mm Definition av målpopulation Framställning av urvalsram Urval Utformning av mätinstrument

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Seriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.]

Seriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.] 2013 Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Box 2314 600 02 NORRKÖPING Tel. 011-23 10 80 www.svemo.se Seriehantering [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.] Innehåll Inledning...

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 29/4 kl. 13.00 16.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, lokal Gässlingen. Deltagare:

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning 1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

Loke - lokal evidens - en utvärderingsmodell för verksamhetsutveckling

Loke - lokal evidens - en utvärderingsmodell för verksamhetsutveckling Rapport Regional utveckling 2015:07 Datum: 2015-04-24 Författare: Per Sandén Loke - lokal evidens - en utvärderingsmodell för verksamhetsutveckling Rapport från ett utvecklingsprojekt inom Örebroregionen

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

VALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE

VALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831 Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831 Projektet vill skapa och prova en långsiktigt hållbar modell för validering av kunskaper och kompetenshöjande

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument. Närvarande vid möte den 1 mars; 9-15, i Järfälla

Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument. Närvarande vid möte den 1 mars; 9-15, i Järfälla NOTISAR från möte den 1 mars 2007 Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument ulla.kjell@upplands-bro.se kari.berglund@upplands-bro.se johanna.ung@solna.se johanna.ottander@solna.se kerstin.bergestad@jarfalla.se

Läs mer

Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer. Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner

Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer. Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner Vägen till kunskap Val av forskningsobjekt Vad vill jag undersöka? Vad kan

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen Bakgrund I maj 2007 beslutades att UB skulle satsa på att skaffa egen kompetens inom området usability. Ärendet hamnade på kvalitetsgruppens

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask. RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:67 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 2013027 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer