LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
|
|
- Björn Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
2 LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G + Lund Från n Lund: ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåterg tergång QPS-Mismatch exponering för f psykosocial stress påp arbetet enligt Maslach och Leiters 6 dimensioner LUCIE tecken påp arbetsstress
3 ADA ArbetsplatsDialog för r Arbetsåterg tergång 92 patienter med arbetsrelaterad utmattning Undersökta medicinskt, psykologiskt och arbetsmässigt ssigt kort efter påbörjad p sjukskrivning Dialogsamtal mellan patient och arbetsledare för f r att enas om lösningar l för f r hållbar h arbetsåterg tergång Sep. intervjuer med arbetsledare och patient om hur hållbar h arbetsåterg tergång bäst kunde åstadkommas Svar till Fk och sjukskr. läk. med planering och rekommendationer
4 ADA Uppföljning av sjukskrivning under 18 månaderm Interventionsgrupp Andelen i arbete steg linjärt till slutnivån n c:a 90% Andelar tillbaka i arbete Kontrollgrupp matchad för diagnos och sjukskrivningslängd Landade på c:a 70%
5 QPS-Mismatch Passform mellan individ och arbete frågor ur QPS-Nordic bedömda enligt Maslach och Leiters modell för f r burnout Z Kontroll Belöning Rättvisa Arbetsbelastn Gemenskap Värderingar 1. Arbetsbelastning 2. Kontroll 3. Belöning 4. Gemenskap 5. Rättvisa 6. Värderingar Arbetsbelastn Kontroll Belöning Gemenskap Rättvisa Värderingar
6 LUCIE - utgångspunkter Detaljerade berättelser från n 92 patienter med utmattning Möjlighet att vända v utvecklingen i tid med ganska enkla medel (jfr. Vägledningsmodellen från n AMM Örebro) Ville utveckla ett enkelt, kort, lättolkat l formulär för r detektion av begynnande stressrelaterad ohälsa För r användning ndning brett inom FHV och primärv rvårdrd
7 Varför ännu ett frågeformul geformulär r?! Många andra formulär r finns redan, men de förefaller... f Främst känsliga k för f r ganska tunga tillstånd Domineras av symtom/besvär, och saknar specifika beteenden och sociala mönster m som vi observerat i patienternas berättelser Ibland ha manga frågor och kräva expertis för f r tolkning Vi önskade tillvarata våra v erfarenheter av 92 grundligt undersökta patienter
8 Genomförande Frågor baserade påp patienters berättelser Identifierade genom granskning av journaler Kategoriserade genom kvalitativ analys
9 Identifierade frågeteman Problem med sömn s och återhämtning (3 frågor) Förlorad avgränsning mellan arbete och fritid (4) Försämrad gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (3) Upplevd förlust f av egenkontroll / beslutsförm rmåga / entusiasm / socialt tålamod t (6) Inte orka med vänner v / familj / fritidsintressen (4) Hälsobesvär besvär, känslor k och beteendeförändring ndring assoc.. med sympaticus- och HPA-axelaktivering (14) Dessutom tog vi med: 7 tecken/besvär r som ej associeras med UMS som kontroll för f positiv svarsbias, dvs generell benägenhet att bejaka (1-2 2 frågor/delskala) Totalt 41 frågor
10 Frågorna kom från... Tema Sömn/ mn/återhämtning Avgränsning arbete / fritid Gemenskap / socialt stöd Egenkontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm Vänner/familj/fritidsintressen Hälsobesvär Ursprung KSQ (3) AHS (2), nya (2) QPS (2), ny (1) BDI (1), MBI (2), nya (3) nya (4) Div. t ex SCL, liknar Karolinskas u-formulu formulär
11 Integrerat instrument Integrerar frågor om Beteendeförändringar ndringar Förändrat känsloliv k / social attityd Somatiska besvär Konflikt arbete / fritid-familj familj Sömnproblem
12 Enhetlig svarsskala Hur mycket har känt k du av eller lagt märke till 4 skalsteg Inte alls Lite En hel del Mycket Underlättar att dikotomisera svaren
13 LUCIE med 41 items Sid 1 Sid 2
14 Specifika frågest geställningar Vilka frågor är r mest sensitiva för f r förstadier f till UMS? Kan valideras i population med långvarig l Job strain? Kan reduceras till färre f frågor? Med vilken sensitivitet och specificitet?
15 Datainsamlingar hittills De 92 f.d. UMS-pat vars journaler vi lästl Svar retrospektivt om halvåret innan sjukskrivning Förvärvsarbetande rvsarbetande ur allmänbefolkningen besvarat Job Content Questionnaire 2 ggr med fem års mellanrum (n=6770) långvarig hög h resp låg g arbetsbelastning: JS - långvarig job strain (n=375) EJ JS - ej job strain och ej lågt l stöd (n=600) Svar avsåg g senaste månadenm
16 Modell för f r urval hög job strain respektive ej under 5 år Referens (ej job strain) N=511 Hög Avspänd Aktiv Kontroll Låg Passiv Spänd Job strain Högt Lågt Job strain N=295 Stöd Låga Höga Krav
17 Preliminära ra analyser För r frågorna observerades tydlig gradient över grupperna Antal bejakade frågor Grupp Md (25-75 UMS 26 (22-29) 29) JS 7 (2-14) EJ-JS JS 1 (0-4) gor en hel del eller mycket 75 percentil) Svar i högsta h kategorin mycket skilde ut UMS-gruppen
18 Preliminära ra analyser Strukturen med 6 dimensioner väsentligen v bekräftad med faktoranalys Hög g intern konsistens (Chronbach( Chronbach s alpha) 0.94 i befolkningskohort, 0.84 i UMS-grupp Kontrollfrågor för f svarsbias fungerade i alla grupper Generellt negativ svarsstil var inget problem
19 Exempel påp svarsbias-fr fråga kraftiga snarkningar, enligt omgivningen Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS
20 Ex. fråga som skiljer grupperna åt Svårigheter att sova pga. ständiga tankar påp arbetet Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS
21 Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (enkel beskrivning) Sensitiv markör r för f r begynnande stress Mer specifik markör r för f r tidig UMS Stress-varnings varnings-skalanskalan (SVS) = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS Utmattnings-varnings varnings-skalanskalan (UVS) = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Besvär r mkt vanliga i UMS-grupp 2. UMS mer besvärad än n JS 3. JS minst dubbelt sås besvärad som EJ JS 1. Besvärsniv rsnivå (t ex mycket )) som är mkt vanlig i UMS-grupp och minst 4 ggr vanligare än n i övriga grupper eller 2. Besvärsniv rsnivå i UMS-grupp minst 8 ggr vanligare än n i övriga grupper
22 Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (detaljerad) Grupp UMS JS Syfte Skala Sensitiv markör r för f r begynnande stress SVS -skalan = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS 1. 60% med besvär r påp nivåerna 3+4 ( en( hel del och mycket ) 2. frekvensen för f r JS påp nivåerna ggr frekvensen för f r EJ-JS JS påp nivåerna Mer specifik markör r för f r tidig UMS UVS -skalan = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Skalsteg där d r besvär 4 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna och 60% med besvär r påp nivåer 3-43 eller 2. Skalsteg där d r besvär 8 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna
23 Exempel 1 SVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll SVS -skalan 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=62%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna JA (JS=22%) EJ-JS JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna JA (2,2 ggr; JS=22% mot EJ-JS = 10%)
24 Exempel 1 UVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll UVS skalan Skalsteg 3 Skalsteg 4 EJ-JS UMS JS U M S 1.a. 4 ggr frekv, än både JS- och EJ-JS och b. 60% besvär på skalsteg 3+4 eller 2. 8 ggr frekv. än både JS- och EJ-JS 1.a. NEJ (1,6 ggr) b. JA (62%) 2. NEJ (1,6 ggr) 1.a. JA (8,5 ggr) b. JA (62%) 2. JA (8,5 ggr)
25 Exempel 2 SVS Arbetet tar så mycket energi att du förlorar orken att ta itu med saker som behöver göras hemma? 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS Kriteriekontroll SVS -skalan UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=80%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna JA (JS=21%) JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna JA (2,2 ggr; JS=42% mot EJ-JS=21%) EJ-JS
26 Reducering av antal frågor Resultat Frågor som tydligt skiljer UMS från n referensgrupp = 28 st Job strain från n referensgrupp = 26 st Sammanvägning = varje dimension viktas lika Sömn och återhämtning (3) Avgränsning mellan arbete och fritid (4) Gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (2) Kontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm/socialt tålamod t (5) Ork för f r vänner/familj/fritidsintressen v (3) Hälsobesvär r (11)
27 Summapoäng i 3 grupper Cut-off % Job strain 8 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off % Job strain 23 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off % UMS 23 % Job strain (2 % EJ JS) Bejaka ger 1 poäng Ej bejaka ger 0 poäng Mycket ger 1 poäng Övrigt ger 0 poäng
28 LUCIE v 1.0 Formulär r med 28 items Enkelt Excel-blad för f r analys Manual
29 LUCIE med 28 items
30 Excel-blad för f r inmatning
31 Resultat för f r utskrift
32 Är r LUCIE bra??? På plussidan... + Validiteten för f r SVS-skalan bedöms god genom utprovning påp stor grupp (n=800) med/utan Job Strain + Alla frågor i SVS-skalan är r bekräftade av ännu starkare tecken i UMS-gruppen (gradient) + Alla frågor baserade påp djupintervjuer av UMS- patienter + Frågorna speglar beteenden och sociala mönster m dvs. inte bara inte bara symtom/besvär
33 Är r LUCIE bra??? På minussidan... LUCIE är r väsentligen v oprövat i klinisk verksamhet Validiteten för f r UVS-skalan är r mindre säker s UMS-patienterna har svarat retrospektivt UMS-gruppen är r ganska liten (n=77)
34 Några planerade fortsättningar ttningar Prediktiv kriterievaliditet Prospektiv studie i riskgrupp ur befolkningen Samtidig kriterievaliditet Prövning påp kliniska grupper med nydebuterad stressrelaterad psykisk ohälsa/ums (t ex FHV) Förfinade analyser kan ge ytterligare reduktion av antalet frågor?
35 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Det finns en rad andra välbeprv lbeprövade instrument, t ex Shirom-Melamed Burnout Questionnaire Maslach Burnout Inventory Karolinskas Utbrändhetsformul ndhetsformulär Vi ser gärna g att något/nn got/några gra av dessa formulär r används nds parallellt med LUCIE v. 1.0 LUCIE är r i en utprovningsfas!
36 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Andra förh. f kan ge utslag i LUCIE, t ex... Personlighet och personlig svarsstil Psykisk sjukdom t ex depressions- och ångestsyndrom Somatiska tillstånd, tex hypothyreos, egentlig sömnsts mnstörning, missbruk...men detta gäller g även övriga välbeprv lbeprövade formulär
37 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 LUCIE säger s inget om orsaken till ev. stresstecken Kan vara somatisk eller psykisk sårbarhet, s annan sjukdom, belastning i privatlivet, möjligen i kombination LUCIE säger s inget om hur tung och långvarig den bakomliggande belastningen varit
38 Utprovningsversion 1.0 Fritt tillgänglig mot tecknande av användaravtal ndaravtal i vilket man intygar att... manualen läses l noga innan användning ndning resultaten tolkas/dokumenteras med stor försiktighetf avidentifierade rådata r returneras löpande l till AMM Lund inklusive ifylld Case Record Form (e-post) och självskattad UMS enligt metod från n ISM ej sprida LUCIE utanför r egna verksamheten Kontakt: kai.osterberg@med.lu.se
39 Tack för f r uppmärksamheten!
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merArtur Tenenbaum INRIKTNING
Parallella sessioner/workshops Screeningverktyg för tidiga tecken på utmattning och metoder för rehabiliteringsplanering Praktiskt stöd i rehabiliteringsarbete. (När?) (Björn Karlson, professor, Lunds
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Finns det instrument? Kan de användas kliniskt? Har FHV, individen, chefen
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 22/2011 Arbets- och miljömedicin Lund LUQSUS Ett nytt screeninginstrument för detektion av begynnande arbetsrelaterad utmattning Björn Karlson Kai Österberg 1 Innehållsförteckning 1. Allmän
Läs merUtmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merManualpaket version 2.0
LUQSUS Manualpaket version 2.0 LUQSUS v. 2.0 Manual - Introduktion Vad är LUQSUS? LUQSUS består av tre instrument avsedda som kliniska hjälpmedel för att bedöma förekomst av tecken på begynnande utmattning
Läs merPsykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst
Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Björn Karlson 1,2, Magnus R Larsson 1, Sofia Skogsliden 2, Kai Österberg 2 1 Institutionen
Läs merMer om arbetsgivarens möjligheter vid stressrelaterad ohälsa
Mer om arbetsgivarens möjligheter vid stressrelaterad ohälsa 2963 Arbete och risk för ohälsa, sammanfattning 1. Det finns anledning att anta att en arbetssituation som man finner meningsfull och som innebär
Läs merKOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?
KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merDen stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merFrån ord till handling. Artur Tenenbaum
Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merManualpaket version 3.0b
LUQSUS-K Manualpaket version 3.0b 1 LUQSUS-K v.3.0b Manual - Introduktion Vad är LUQSUS-K? LUQSUS-K består av fyra instrument avsedda som kliniska hjälpmedel för att bedöma förekomst av tecken på begynnande
Läs merPsykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?
Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? En studie av två kommunala äldreboenden. Författare Pirkko Olausson Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen,
Läs mer* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1
Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merTotalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)
Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se 350 300 250 200 150 100 50 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal sjukskrivna
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merKränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02
1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma
Läs merManualpaket version 3.1
LUQSUS-K Manualpaket version 3.1 1 LUQSUS-K v.3.1 Manual - Introduktion Författare Denna manual är skapad av: Kai Österberg Universitetslektor, docent, fil. dr., leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merSammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
Läs merStress & utmattningssyndrom
Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs mersambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merEffektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merRiskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs merAttitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014
Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merSveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet
Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merDigital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig
Läs merKSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Läs merDet hälsofrämjande ledarskapet
Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merSOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring
SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merNy AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merKommissionen Uttryckligen har tillåtit det
Kommissionen Uttryckligen har tillåtit det Kommissionen gör först gällande att det framgår av artikel 9.4 i direktivet att verksamhetsutövaren inte kan påbörja driften innan den behöriga myndigheten uttryckligen
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merRESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008
RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merJämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?
Landstingsstyrelsens förvaltning Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Anna Kullberg Jämställdhetsstrateg Stockholms läns landsting Omotiverade, väsentliga skillnader
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merp SF 36, RAND 36, EQ- 5D
God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs mer