LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion"

Transkript

1 LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

2 LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G + Lund Från n Lund: ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåterg tergång QPS-Mismatch exponering för f psykosocial stress påp arbetet enligt Maslach och Leiters 6 dimensioner LUCIE tecken påp arbetsstress

3 ADA ArbetsplatsDialog för r Arbetsåterg tergång 92 patienter med arbetsrelaterad utmattning Undersökta medicinskt, psykologiskt och arbetsmässigt ssigt kort efter påbörjad p sjukskrivning Dialogsamtal mellan patient och arbetsledare för f r att enas om lösningar l för f r hållbar h arbetsåterg tergång Sep. intervjuer med arbetsledare och patient om hur hållbar h arbetsåterg tergång bäst kunde åstadkommas Svar till Fk och sjukskr. läk. med planering och rekommendationer

4 ADA Uppföljning av sjukskrivning under 18 månaderm Interventionsgrupp Andelen i arbete steg linjärt till slutnivån n c:a 90% Andelar tillbaka i arbete Kontrollgrupp matchad för diagnos och sjukskrivningslängd Landade på c:a 70%

5 QPS-Mismatch Passform mellan individ och arbete frågor ur QPS-Nordic bedömda enligt Maslach och Leiters modell för f r burnout Z Kontroll Belöning Rättvisa Arbetsbelastn Gemenskap Värderingar 1. Arbetsbelastning 2. Kontroll 3. Belöning 4. Gemenskap 5. Rättvisa 6. Värderingar Arbetsbelastn Kontroll Belöning Gemenskap Rättvisa Värderingar

6 LUCIE - utgångspunkter Detaljerade berättelser från n 92 patienter med utmattning Möjlighet att vända v utvecklingen i tid med ganska enkla medel (jfr. Vägledningsmodellen från n AMM Örebro) Ville utveckla ett enkelt, kort, lättolkat l formulär för r detektion av begynnande stressrelaterad ohälsa För r användning ndning brett inom FHV och primärv rvårdrd

7 Varför ännu ett frågeformul geformulär r?! Många andra formulär r finns redan, men de förefaller... f Främst känsliga k för f r ganska tunga tillstånd Domineras av symtom/besvär, och saknar specifika beteenden och sociala mönster m som vi observerat i patienternas berättelser Ibland ha manga frågor och kräva expertis för f r tolkning Vi önskade tillvarata våra v erfarenheter av 92 grundligt undersökta patienter

8 Genomförande Frågor baserade påp patienters berättelser Identifierade genom granskning av journaler Kategoriserade genom kvalitativ analys

9 Identifierade frågeteman Problem med sömn s och återhämtning (3 frågor) Förlorad avgränsning mellan arbete och fritid (4) Försämrad gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (3) Upplevd förlust f av egenkontroll / beslutsförm rmåga / entusiasm / socialt tålamod t (6) Inte orka med vänner v / familj / fritidsintressen (4) Hälsobesvär besvär, känslor k och beteendeförändring ndring assoc.. med sympaticus- och HPA-axelaktivering (14) Dessutom tog vi med: 7 tecken/besvär r som ej associeras med UMS som kontroll för f positiv svarsbias, dvs generell benägenhet att bejaka (1-2 2 frågor/delskala) Totalt 41 frågor

10 Frågorna kom från... Tema Sömn/ mn/återhämtning Avgränsning arbete / fritid Gemenskap / socialt stöd Egenkontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm Vänner/familj/fritidsintressen Hälsobesvär Ursprung KSQ (3) AHS (2), nya (2) QPS (2), ny (1) BDI (1), MBI (2), nya (3) nya (4) Div. t ex SCL, liknar Karolinskas u-formulu formulär

11 Integrerat instrument Integrerar frågor om Beteendeförändringar ndringar Förändrat känsloliv k / social attityd Somatiska besvär Konflikt arbete / fritid-familj familj Sömnproblem

12 Enhetlig svarsskala Hur mycket har känt k du av eller lagt märke till 4 skalsteg Inte alls Lite En hel del Mycket Underlättar att dikotomisera svaren

13 LUCIE med 41 items Sid 1 Sid 2

14 Specifika frågest geställningar Vilka frågor är r mest sensitiva för f r förstadier f till UMS? Kan valideras i population med långvarig l Job strain? Kan reduceras till färre f frågor? Med vilken sensitivitet och specificitet?

15 Datainsamlingar hittills De 92 f.d. UMS-pat vars journaler vi lästl Svar retrospektivt om halvåret innan sjukskrivning Förvärvsarbetande rvsarbetande ur allmänbefolkningen besvarat Job Content Questionnaire 2 ggr med fem års mellanrum (n=6770) långvarig hög h resp låg g arbetsbelastning: JS - långvarig job strain (n=375) EJ JS - ej job strain och ej lågt l stöd (n=600) Svar avsåg g senaste månadenm

16 Modell för f r urval hög job strain respektive ej under 5 år Referens (ej job strain) N=511 Hög Avspänd Aktiv Kontroll Låg Passiv Spänd Job strain Högt Lågt Job strain N=295 Stöd Låga Höga Krav

17 Preliminära ra analyser För r frågorna observerades tydlig gradient över grupperna Antal bejakade frågor Grupp Md (25-75 UMS 26 (22-29) 29) JS 7 (2-14) EJ-JS JS 1 (0-4) gor en hel del eller mycket 75 percentil) Svar i högsta h kategorin mycket skilde ut UMS-gruppen

18 Preliminära ra analyser Strukturen med 6 dimensioner väsentligen v bekräftad med faktoranalys Hög g intern konsistens (Chronbach( Chronbach s alpha) 0.94 i befolkningskohort, 0.84 i UMS-grupp Kontrollfrågor för f svarsbias fungerade i alla grupper Generellt negativ svarsstil var inget problem

19 Exempel påp svarsbias-fr fråga kraftiga snarkningar, enligt omgivningen Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS

20 Ex. fråga som skiljer grupperna åt Svårigheter att sova pga. ständiga tankar påp arbetet Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS

21 Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (enkel beskrivning) Sensitiv markör r för f r begynnande stress Mer specifik markör r för f r tidig UMS Stress-varnings varnings-skalanskalan (SVS) = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS Utmattnings-varnings varnings-skalanskalan (UVS) = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Besvär r mkt vanliga i UMS-grupp 2. UMS mer besvärad än n JS 3. JS minst dubbelt sås besvärad som EJ JS 1. Besvärsniv rsnivå (t ex mycket )) som är mkt vanlig i UMS-grupp och minst 4 ggr vanligare än n i övriga grupper eller 2. Besvärsniv rsnivå i UMS-grupp minst 8 ggr vanligare än n i övriga grupper

22 Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (detaljerad) Grupp UMS JS Syfte Skala Sensitiv markör r för f r begynnande stress SVS -skalan = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS 1. 60% med besvär r påp nivåerna 3+4 ( en( hel del och mycket ) 2. frekvensen för f r JS påp nivåerna ggr frekvensen för f r EJ-JS JS påp nivåerna Mer specifik markör r för f r tidig UMS UVS -skalan = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Skalsteg där d r besvär 4 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna och 60% med besvär r påp nivåer 3-43 eller 2. Skalsteg där d r besvär 8 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna

23 Exempel 1 SVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll SVS -skalan 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=62%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna JA (JS=22%) EJ-JS JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna JA (2,2 ggr; JS=22% mot EJ-JS = 10%)

24 Exempel 1 UVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll UVS skalan Skalsteg 3 Skalsteg 4 EJ-JS UMS JS U M S 1.a. 4 ggr frekv, än både JS- och EJ-JS och b. 60% besvär på skalsteg 3+4 eller 2. 8 ggr frekv. än både JS- och EJ-JS 1.a. NEJ (1,6 ggr) b. JA (62%) 2. NEJ (1,6 ggr) 1.a. JA (8,5 ggr) b. JA (62%) 2. JA (8,5 ggr)

25 Exempel 2 SVS Arbetet tar så mycket energi att du förlorar orken att ta itu med saker som behöver göras hemma? 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS Kriteriekontroll SVS -skalan UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=80%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna JA (JS=21%) JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna JA (2,2 ggr; JS=42% mot EJ-JS=21%) EJ-JS

26 Reducering av antal frågor Resultat Frågor som tydligt skiljer UMS från n referensgrupp = 28 st Job strain från n referensgrupp = 26 st Sammanvägning = varje dimension viktas lika Sömn och återhämtning (3) Avgränsning mellan arbete och fritid (4) Gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (2) Kontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm/socialt tålamod t (5) Ork för f r vänner/familj/fritidsintressen v (3) Hälsobesvär r (11)

27 Summapoäng i 3 grupper Cut-off % Job strain 8 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off % Job strain 23 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off % UMS 23 % Job strain (2 % EJ JS) Bejaka ger 1 poäng Ej bejaka ger 0 poäng Mycket ger 1 poäng Övrigt ger 0 poäng

28 LUCIE v 1.0 Formulär r med 28 items Enkelt Excel-blad för f r analys Manual

29 LUCIE med 28 items

30 Excel-blad för f r inmatning

31 Resultat för f r utskrift

32 Är r LUCIE bra??? På plussidan... + Validiteten för f r SVS-skalan bedöms god genom utprovning påp stor grupp (n=800) med/utan Job Strain + Alla frågor i SVS-skalan är r bekräftade av ännu starkare tecken i UMS-gruppen (gradient) + Alla frågor baserade påp djupintervjuer av UMS- patienter + Frågorna speglar beteenden och sociala mönster m dvs. inte bara inte bara symtom/besvär

33 Är r LUCIE bra??? På minussidan... LUCIE är r väsentligen v oprövat i klinisk verksamhet Validiteten för f r UVS-skalan är r mindre säker s UMS-patienterna har svarat retrospektivt UMS-gruppen är r ganska liten (n=77)

34 Några planerade fortsättningar ttningar Prediktiv kriterievaliditet Prospektiv studie i riskgrupp ur befolkningen Samtidig kriterievaliditet Prövning påp kliniska grupper med nydebuterad stressrelaterad psykisk ohälsa/ums (t ex FHV) Förfinade analyser kan ge ytterligare reduktion av antalet frågor?

35 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Det finns en rad andra välbeprv lbeprövade instrument, t ex Shirom-Melamed Burnout Questionnaire Maslach Burnout Inventory Karolinskas Utbrändhetsformul ndhetsformulär Vi ser gärna g att något/nn got/några gra av dessa formulär r används nds parallellt med LUCIE v. 1.0 LUCIE är r i en utprovningsfas!

36 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Andra förh. f kan ge utslag i LUCIE, t ex... Personlighet och personlig svarsstil Psykisk sjukdom t ex depressions- och ångestsyndrom Somatiska tillstånd, tex hypothyreos, egentlig sömnsts mnstörning, missbruk...men detta gäller g även övriga välbeprv lbeprövade formulär

37 Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 LUCIE säger s inget om orsaken till ev. stresstecken Kan vara somatisk eller psykisk sårbarhet, s annan sjukdom, belastning i privatlivet, möjligen i kombination LUCIE säger s inget om hur tung och långvarig den bakomliggande belastningen varit

38 Utprovningsversion 1.0 Fritt tillgänglig mot tecknande av användaravtal ndaravtal i vilket man intygar att... manualen läses l noga innan användning ndning resultaten tolkas/dokumenteras med stor försiktighetf avidentifierade rådata r returneras löpande l till AMM Lund inklusive ifylld Case Record Form (e-post) och självskattad UMS enligt metod från n ISM ej sprida LUCIE utanför r egna verksamheten Kontakt:

39 Tack för f r uppmärksamheten!

Artur Tenenbaum INRIKTNING

Artur Tenenbaum INRIKTNING Parallella sessioner/workshops Screeningverktyg för tidiga tecken på utmattning och metoder för rehabiliteringsplanering Praktiskt stöd i rehabiliteringsarbete. (När?) (Björn Karlson, professor, Lunds

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 22/2011 Arbets- och miljömedicin Lund LUQSUS Ett nytt screeninginstrument för detektion av begynnande arbetsrelaterad utmattning Björn Karlson Kai Österberg 1 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Manualpaket version 2.0

Manualpaket version 2.0 LUQSUS Manualpaket version 2.0 LUQSUS v. 2.0 Manual - Introduktion Vad är LUQSUS? LUQSUS består av tre instrument avsedda som kliniska hjälpmedel för att bedöma förekomst av tecken på begynnande utmattning

Läs mer

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES? KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Björn Karlson 1,2, Magnus R Larsson 1, Sofia Skogsliden 2, Kai Österberg 2 1 Institutionen

Läs mer

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från ord till handling. Artur Tenenbaum Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? En studie av två kommunala äldreboenden. Författare Pirkko Olausson Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen,

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan) Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se 350 300 250 200 150 100 50 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal sjukskrivna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Det hälsofrämjande ledarskapet

Det hälsofrämjande ledarskapet Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

EN JÄMFÖRELSE AV TECKEN PÅ STRESS FÖRE OCH EFTER KURSEN ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY (ACT) ANVÄND INOM

EN JÄMFÖRELSE AV TECKEN PÅ STRESS FÖRE OCH EFTER KURSEN ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY (ACT) ANVÄND INOM EN JÄMFÖRELSE AV TECKEN PÅ STRESS FÖRE OCH EFTER KURSEN ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY (ACT) ANVÄND INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Tiina Parkkila Handledare: Kai Österberg Ett projektarbete vid Uppsala Universitets

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Landstingsstyrelsens förvaltning Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Anna Kullberg Jämställdhetsstrateg Stockholms läns landsting Omotiverade, väsentliga skillnader

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 35/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i Blekinge Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända

Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Utbrändhet bland lärare och dess bakomliggande faktorer Malin Näslund & Lynn Sjöberg Westander LAU370 Handledare: Ninni Trossholmen

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Användarmanual v. 1.3

ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Användarmanual v. 1.3 ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Användarmanual v. 1.3 2014-02-04 Björn Karlson Kai Österberg Avd för arbets- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 Lund Innehållsförteckning Användning av ADA

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Förebygg stress och utmattning

Förebygg stress och utmattning Vänd den negativa trenden med hjälp av hälsofrämjande insatser! Förebygg stress och utmattning Konkreta verktyg och fungerande metoder för individ och organisation Återgång i arbete så vet du när det är

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Karlstad 2016-03-31 Var finns bullret? Arbeta i buller FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer