Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
|
|
- Oliver Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander
2
3 Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca användare Ca 120 enheter 220 databaser 71 BHV-databaser 120 integrationer
4
5 Mål med VISPH Effektivitet Patientsäkerhet Utvecklingsbarhet En strukturerad journal, dvs en större del av den medicinska informationen inmatad i fördefinierade fält eller enligt strikta mallar som följer vårdprocessen Minskat dubbelarbete och dubbeldokumentation Uppfylla nationella och regionala riktlinjer och strategier
6 Bakgrund Nuläge sökord skrivs idag på många olika sätt - Journaldokumentation ser olika ut för olika enheter och förvaltningar - Svårt att få enhetlig verksamhetsuppföljning Framtid - En databas för primärvård och Habilitering och Hälsa - En gemensam termbank som följer nationella och regionala beslut och används multiprofessionellt - En term en betydelse - Verksamhetsuppföljning på alla nivåer
7 Exempel på inventering Aktuella sjd Aktuell medicin Aktuella sår Aktuell frågeställning Aktuella läkemedel Aktuella insulindoser Aktuell sit Aktuell diabete Aktuell symtombild Aktuell beh Aktuell sjukdom: Aktuell problematik Aktuell Aktuell med Aktuell_sjd Aktuell behandl Aktuell problem Aktuella mediciner Aktuella insatser Aktuell diagnos Aktuella läkeme Aktuell insulin Aktuell medicinering Aktuell situati Aktuell med. Aktuella symtom Aktuell situation Aktuella medici Aktuella symptom
8 Vinsterna Överskådlig och sökbar journal Enhetliga begrepp och termer Alla professioner använder samma språk Alla termer används multiprofessionellt Uppfyller kraven på NPÖ Verksamhetsuppföljning
9
10 Referensgrupp Strukturerad journal Vårt uppdrag innefattar fyra leveranser: Multiprofessionella journalmallar Gemensamma termer Mätvärden Bedömningsinstrument => Ändamålsenlig vårddokumentation => Gemensamt språk Består av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt psykologer
11
12 Referensgruppen påverkar Den inre, grå cirkeln står för de beslut som referensgruppen måste förhålla sig till, men som inte går att påverka Den yttre, gröna cirkeln står för det arbete som referensgruppen har framför sig, där vi tillsammans fattar beslut hur det ska se ut, hanteras. Allt vi gör ska i slutändan utmynna i en strukturerad, ändamålsenlig patientjournal
13
14 Tillsammans är vi starka Genom att följa nationella och regionala riktlinjer, skapar vi: Multiprofessionella journalmallar Gemensamma termer Vi får då ett gemensamt, enhetligt språk och en förståelse mellan alla professioner
15
16 Lagar, beslut och riktlinjer I projektmålen framgår att följa nationella och regionala beslut och riktlinjer Några exempel som påverkar: Nationella IT-strategin Nationell Patientöversikt (NPÖ) Projekt Nationell informationsstruktur Projekt Nationellt fackspråk Tillämpad informationsstruktur Socialstyrelsen God vård ICF
17
18 Balansakt Å ena sidan väger kraven från de nationella och regionala besluten, riktlinjerna och rekommendationerna tungt Å andra sidan de högst påtagliga och starka önskemålen från användarna om en journal som är lätthanterlig, enkel att dokumentera i och som inte är så lång/omfattande
19 Strukturerad journal ICD klassificerar sjukdom * Sjukdom * Symtom * Diagnos KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Patientens bakgrund, upplevelser, erfarenheter ICF klassificerar hälsa * Funktionstillstånd * Funktionshinder * Hälsa Administrativa termer Vårdprocess * Problem/Risk/Resurs * Mål * Åtgärd * Utvärdering
20 ICF en del av journalen
21 ICF urval Bas Core Sets Sjukskrivning Komplett med sina fyra domäner
22
23 Ordning och reda Målet är att dokumentationen ska vara tydlig och enkel, att var sak har sin plats. Dokumentationen möjliggör uttag för kvalitetsuppföljning, ersättningskrav och dylikt för att den dokumenteras korrekt från början. Kraven kan komma och gå, men informationen ska bestå
24 Besöksmall lång VÅRDBEGÄRAN Orsak till vårdbegäran Remiss Närvarande AKTUELL HÄLSOHISTORIA Hälso- och sjukdomshistoria Upplevd hälsa Social situation [Familj] [Sysselsättning] Levnadsvana [Fysisk aktivitet] [Matvanor] [Tobaksvanor] [Alkoholvanor] [Sömn] [Stress] Ärftlighet Tidigare utredning/behandling Pågående utredning/behandling KARTLAGT HÄLSOTILLSTÅND ICF Urval [ICF bas] [ICF sjukskrivning] [Core set Diabetes] [Core set Kronisk smärta] [Core set Obesitas] [Core set Bröstcancer] [Core set Reumatisk artrit] [Core set Osteoporos] [Core set Depression] [Core set KOL] [Core set Ländryggssmärta] [Core set Kronisk ischemisk hjärtsjukdom] [Core set Osteoartrit] [Core set Stroke] Kroppsfunktion Kroppsstruktur Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer BEDÖMNING Bedömt hälsotillstånd Diagnos MÅL Mål PLANERAD ÅTGÄRD Planerade åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTFÖRD ÅTGÄRD Utförda åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTVÄRDERING Behandlingsperiod Antal tillfällen Sammanfattande åtgärder Måluppfyllelse Effekt på upplevd hälsa Komplikation Avvikelse Kvarstående behov Fortsatt planering Utkast referensgrupp
25 Besöksmall kort VÅRDBEGÄRAN Orsak till vårdbegäran Remiss AKTUELL HÄLSOHISTORIA Hälso- och sjukdomshistoria KARTLAGT HÄLSOTILLSTÅND ICF Urval [ICF bas] Kroppsfunktion Kroppsstruktur Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer BEDÖMNING Bedömt hälsotillstånd Diagnos MÅL Mål Resurser UTFÖRD ÅTGÄRD Utförda åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] PLANERAD ÅTGÄRD Planerade åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTVÄRDERING Måluppfyllelse Utkast referensgrupp
26
27
28 FRÅGOR?
29 Kontakta oss gärna! Elisabeth Wehlander: Epost: Tfn: Camilla Eriksson: Epost: Tfn:
ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merNyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare
Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nationell Informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk (NF) = Snomed Stockholm 19 oktober
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merFlik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Läs merHealth Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merOmvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser
Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi
Läs merBehov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg
Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merKommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens
Läs merDina patienträttigheter
Dina patienträttigheter Har vi egentligen några rättigheter, är frågan Björn Bragée, Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. 1 Vad är patienträttigheter och hur klagar man 2 Det finns
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merArbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merUtbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel
Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs mer2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merKvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ
Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merVägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen
1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument
Läs merGranskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merMånadstema Levnadsvanor Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merBehov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg
Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens
Läs merEn kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merDokumentation av sjukdomsförebyggande metoder. exempel och erfarenheter
Dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder exempel och erfarenheter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merExempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merMOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-11 LS-LED14-619-6 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A
Läs merEsbo stad Protokoll 24. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 4468/06.00.00/2012 Social- och hälsovårdsnämnden 116 22.11.2012 Stadsstyrelsen 375 17.12.2012 24 Fråga om att trygga vården av reumapatienter Beredning och upplysningar:
Läs merLARO-utredning Capio Maria
LARO-utredning Capio Maria Väntan för patienten kan bli lång under ett utredningsskede. Capio Maria önskar förkorta tiden det tar att genomföra en LARO-utredning så långt det är möjligt. En utredning består
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merErsättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun
ehälsa i praktiken. vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Stödja, engagera och motivera INVÅNARE INFRASTRUKTUR Lagstiftning Gemensam informationsstruktur Teknisk Infrastruktur
Läs merHemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963
Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merInventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning
Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning Undersökning 007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.
Läs merTandvårdsstöd för patienter med diabetes
Tandvårdsstöd för patienter med diabetes Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Sjukhustandläkare, Tandvårdscentralen Uppsökande munhälsobedömning Högkostnadsskydd Tandvård som led i en
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merDisposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????
Multidisciplinär behandling av långvarig smärta Uppsalamodellen Barnreumatologi Lillemor Berntson Eva Gåve Svensk barnsmärtförening Vårmöte i Uppsala 14-15 april 2011 Disposition Procedursmärta hos patient
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merIndividuella vårdplaner inom cancervården
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2010 2012 Individuella vårdplaner inom cancervården ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD DELRAPPORT 10 Individuella vårdplaner inom cancervården 1 Innehåll Bakgrund... 3 Uppdraget... 3
Läs merDet är så bra för mitt sexliv!
Det är så bra för mitt sexliv! - Varför en sjukgymnast forskar om sex Kris%na Areskoug- Josefsson Fysioterapeut, PhD, Samrehab, Värnamo Sjukhus Ins?tu?onen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet Futurum
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merSamverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs mer