Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank"

Transkript

1 Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander

2

3 Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca användare Ca 120 enheter 220 databaser 71 BHV-databaser 120 integrationer

4

5 Mål med VISPH Effektivitet Patientsäkerhet Utvecklingsbarhet En strukturerad journal, dvs en större del av den medicinska informationen inmatad i fördefinierade fält eller enligt strikta mallar som följer vårdprocessen Minskat dubbelarbete och dubbeldokumentation Uppfylla nationella och regionala riktlinjer och strategier

6 Bakgrund Nuläge sökord skrivs idag på många olika sätt - Journaldokumentation ser olika ut för olika enheter och förvaltningar - Svårt att få enhetlig verksamhetsuppföljning Framtid - En databas för primärvård och Habilitering och Hälsa - En gemensam termbank som följer nationella och regionala beslut och används multiprofessionellt - En term en betydelse - Verksamhetsuppföljning på alla nivåer

7 Exempel på inventering Aktuella sjd Aktuell medicin Aktuella sår Aktuell frågeställning Aktuella läkemedel Aktuella insulindoser Aktuell sit Aktuell diabete Aktuell symtombild Aktuell beh Aktuell sjukdom: Aktuell problematik Aktuell Aktuell med Aktuell_sjd Aktuell behandl Aktuell problem Aktuella mediciner Aktuella insatser Aktuell diagnos Aktuella läkeme Aktuell insulin Aktuell medicinering Aktuell situati Aktuell med. Aktuella symtom Aktuell situation Aktuella medici Aktuella symptom

8 Vinsterna Överskådlig och sökbar journal Enhetliga begrepp och termer Alla professioner använder samma språk Alla termer används multiprofessionellt Uppfyller kraven på NPÖ Verksamhetsuppföljning

9

10 Referensgrupp Strukturerad journal Vårt uppdrag innefattar fyra leveranser: Multiprofessionella journalmallar Gemensamma termer Mätvärden Bedömningsinstrument => Ändamålsenlig vårddokumentation => Gemensamt språk Består av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt psykologer

11

12 Referensgruppen påverkar Den inre, grå cirkeln står för de beslut som referensgruppen måste förhålla sig till, men som inte går att påverka Den yttre, gröna cirkeln står för det arbete som referensgruppen har framför sig, där vi tillsammans fattar beslut hur det ska se ut, hanteras. Allt vi gör ska i slutändan utmynna i en strukturerad, ändamålsenlig patientjournal

13

14 Tillsammans är vi starka Genom att följa nationella och regionala riktlinjer, skapar vi: Multiprofessionella journalmallar Gemensamma termer Vi får då ett gemensamt, enhetligt språk och en förståelse mellan alla professioner

15

16 Lagar, beslut och riktlinjer I projektmålen framgår att följa nationella och regionala beslut och riktlinjer Några exempel som påverkar: Nationella IT-strategin Nationell Patientöversikt (NPÖ) Projekt Nationell informationsstruktur Projekt Nationellt fackspråk Tillämpad informationsstruktur Socialstyrelsen God vård ICF

17

18 Balansakt Å ena sidan väger kraven från de nationella och regionala besluten, riktlinjerna och rekommendationerna tungt Å andra sidan de högst påtagliga och starka önskemålen från användarna om en journal som är lätthanterlig, enkel att dokumentera i och som inte är så lång/omfattande

19 Strukturerad journal ICD klassificerar sjukdom * Sjukdom * Symtom * Diagnos KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Patientens bakgrund, upplevelser, erfarenheter ICF klassificerar hälsa * Funktionstillstånd * Funktionshinder * Hälsa Administrativa termer Vårdprocess * Problem/Risk/Resurs * Mål * Åtgärd * Utvärdering

20 ICF en del av journalen

21 ICF urval Bas Core Sets Sjukskrivning Komplett med sina fyra domäner

22

23 Ordning och reda Målet är att dokumentationen ska vara tydlig och enkel, att var sak har sin plats. Dokumentationen möjliggör uttag för kvalitetsuppföljning, ersättningskrav och dylikt för att den dokumenteras korrekt från början. Kraven kan komma och gå, men informationen ska bestå

24 Besöksmall lång VÅRDBEGÄRAN Orsak till vårdbegäran Remiss Närvarande AKTUELL HÄLSOHISTORIA Hälso- och sjukdomshistoria Upplevd hälsa Social situation [Familj] [Sysselsättning] Levnadsvana [Fysisk aktivitet] [Matvanor] [Tobaksvanor] [Alkoholvanor] [Sömn] [Stress] Ärftlighet Tidigare utredning/behandling Pågående utredning/behandling KARTLAGT HÄLSOTILLSTÅND ICF Urval [ICF bas] [ICF sjukskrivning] [Core set Diabetes] [Core set Kronisk smärta] [Core set Obesitas] [Core set Bröstcancer] [Core set Reumatisk artrit] [Core set Osteoporos] [Core set Depression] [Core set KOL] [Core set Ländryggssmärta] [Core set Kronisk ischemisk hjärtsjukdom] [Core set Osteoartrit] [Core set Stroke] Kroppsfunktion Kroppsstruktur Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer BEDÖMNING Bedömt hälsotillstånd Diagnos MÅL Mål PLANERAD ÅTGÄRD Planerade åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTFÖRD ÅTGÄRD Utförda åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTVÄRDERING Behandlingsperiod Antal tillfällen Sammanfattande åtgärder Måluppfyllelse Effekt på upplevd hälsa Komplikation Avvikelse Kvarstående behov Fortsatt planering Utkast referensgrupp

25 Besöksmall kort VÅRDBEGÄRAN Orsak till vårdbegäran Remiss AKTUELL HÄLSOHISTORIA Hälso- och sjukdomshistoria KARTLAGT HÄLSOTILLSTÅND ICF Urval [ICF bas] Kroppsfunktion Kroppsstruktur Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer BEDÖMNING Bedömt hälsotillstånd Diagnos MÅL Mål Resurser UTFÖRD ÅTGÄRD Utförda åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] PLANERAD ÅTGÄRD Planerade åtgärder [Utredande åtgärder] [Behandlande åtgärder] UTVÄRDERING Måluppfyllelse Utkast referensgrupp

26

27

28 FRÅGOR?

29 Kontakta oss gärna! Elisabeth Wehlander: Epost: Tfn: Camilla Eriksson: Epost: Tfn:

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nationell Informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk (NF) = Snomed Stockholm 19 oktober

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Månadstema Levnadsvanor Rehab

Månadstema Levnadsvanor Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Dina patienträttigheter

Dina patienträttigheter Dina patienträttigheter Har vi egentligen några rättigheter, är frågan Björn Bragée, Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. 1 Vad är patienträttigheter och hur klagar man 2 Det finns

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder. exempel och erfarenheter

Dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder. exempel och erfarenheter Dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder exempel och erfarenheter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning

Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning Undersökning 007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Tandvårdsstöd för patienter med diabetes

Tandvårdsstöd för patienter med diabetes Tandvårdsstöd för patienter med diabetes Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Sjukhustandläkare, Tandvårdscentralen Uppsökande munhälsobedömning Högkostnadsskydd Tandvård som led i en

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

LARO-utredning Capio Maria

LARO-utredning Capio Maria LARO-utredning Capio Maria Väntan för patienten kan bli lång under ett utredningsskede. Capio Maria önskar förkorta tiden det tar att genomföra en LARO-utredning så långt det är möjligt. En utredning består

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt. bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra

Läs mer

Individuella vårdplaner inom cancervården

Individuella vårdplaner inom cancervården INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2010 2012 Individuella vårdplaner inom cancervården ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD DELRAPPORT 10 Individuella vårdplaner inom cancervården 1 Innehåll Bakgrund... 3 Uppdraget... 3

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Esbo stad Protokoll 24. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 24. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 4468/06.00.00/2012 Social- och hälsovårdsnämnden 116 22.11.2012 Stadsstyrelsen 375 17.12.2012 24 Fråga om att trygga vården av reumapatienter Beredning och upplysningar:

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer