Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur"

Transkript

1 Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

2 Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur VTIM, 13606, openehr Klinisk process 3 perspektiv på informationshanteringen Kartläggning av informationsbehov Arketypstyper Referensarketyper Verktyg för arbete med arketyper: arketyp editor Vad är en arketyp, vad är ett kluster Demografiska arketyper Kliniska arketyper Svensk CKM Nästa steg i arbete - specifika kliniska arketyper Projekt Vårdrelaterade Infektioner Strategi för terminologibindning i arketyper Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

3 Page 3 Nationell Informationsstruktur 2006 publiceras Nationell IT-strategi för vård och omsorg i Sverige På regeringens uppdrag startar Socialstyrelsen arbete med framtagandet av Nationella Informationsstrukturen Arbetet genomförs inom ramar för projektet Nationell Informationsstruktur (NI) under Huvudresultat av NIs projektet var verksamhetsorienterade generella modeller: begrepps-, process- och informationsmodell som beskriver hälso- och sjukvårdsprocesser, vad olika intressenter behöver kommunicera om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation Dessa modeller skapar grund för klinisk interoperabilitet Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

4 Page 4 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

5 Page 5 NI process model

6 Page 6 VTIM VerksamhetsTillämpad InformationsModell Under genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbete med framtagandet av VerksamhetsTillämpad InformationsModellen (VTIM) 2007 beslutar landstingsdirektörer att VTIM ska vara referensmodell för alla nationella projekt VTIM är ramverk för innehåll i informationsmodellen för kärnprocessen inom hälsooch sjukvården där patientens behov ligger i fokus VTIM är grunden för semantisk och klinisk interoperabilitet VTIM är resultat av nationellt och regionalt arbete VTIM granskas kontinuerligt av en referens grupp där olika kompetenser inom hälsooch sjukvården är representerade

7 Page 7 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM Harmonisering Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

8 Page 8 VTIM 2.0 Patient Framställan Vårdärende Svar på framställan Vårdbehovsbedömning Måltillstånd Aktivitetsplan Aktivitet Hälsorelaterat tillstånd

9 Page 9 Klinisk process Klinisk process är den kärnprocess inom hälso- och sjukvård som omfattar hela vårdkedjan för patienter med samma typ av hälsoproblem och därmed likartade vårdbehov En klinisk process ska kunna täcka samtliga aktiviteter i kedjan ur patientens perspektiv, oavsett organisatoriska gränser, inblandade professioner eller vårdnivåer Strokevårdkedjan är ett typexempel på en klinisk process

10 Page 10 3 perspektiv på informationshanteringen För varje processteg i NIs processmodell identifieras vilken typ av information behöver hanteras. Information som skapas i kliniska processer måste kunna användas för flera syften: Dokumentation (EHR) - för att dokumentera det som är viktigt att veta om den enskilda processen för en enskild vårdtagare Uppföljning (Kvalitetsregister) - för att följa upp hur det går för grupper av patienter som har samma typ av hälsoproblem och därmed följer samma typ av klinisk process. Sådan uppföljning kräver att man identifierar indikatorer som kan användas för analys och slutsatser om vad som är bra eller dåligt i processen Kunskapsstyrning (Standardiserade aktivitetsplaner) - för att kunna tillhandahålla kunskap om vad som är bästa sätt att ge vård till patienter med aktuell typ av hälsoproblem. När sådan information påverkar vad som utförs i processen kallas det för kunskapsstyrning

11 Page 11 Kartläggning av informationsbehov Masterkälla (logisk), EHR Basdata Arketyp A v1 {1,2,3,4} Arketyp B {11,12,13,14} Arketyp C {21,22,23,24} Arketyp E {31,32,33,34} Hela konceptet Källa för uppföljning (logisk), Kvalitetsregister Arketyp A {1,2,3,4} Arketyp B {11,12,13,14} Arketyp E {31,32,33,34} Arketyp A v2 Källa för kunskapsstyrning (logisk) XX {1,3,12,13,32} -Skapa kunskapsunderlag -Operativ processstyrning -Tillämpad Standardiserad Aktivitetsplan (SAP) - Statistikbearbetning - Analys - Revidera SAP

12 Page 12 Referensarketyper I uppbyggnad av referensarketyper ska samtliga tre perspektiv representeras Dokumentation - patientspecifika data i kliniska processer Uppföljning ackumulerade data från kliniska processer i register Kunskapsstyrning av typer av kliniska processer via standardiserade aktivitetsplaner

13 Page 13 Typer av referensarketyper Demografiska administrativa för patientregistrering Bashälsodata om patient Kliniska för kliniska processer

14 Page 14 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM harmonisering harmonisering openehr referens modell Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocess definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

15 Page 15 Nationella referensarketyper Nationella referensarketyper byggdes utifrån VTIM 2.0 och representerar olika kliniska koncept som är definierade i VTIM Eftersom referensarketyper avspeglar VTIM har vi en övergripande karta över olika kliniska koncept med dess innehåll samt relationer till varann som ingår i en kärnprocess Referensarketyper specialiserar klasser i openehrs EHR och demografiska referensmodeller I arbete med referensarketyper studerade vi erfarenheter från internationella arketyper

16 Page 16 Demografiska arketyper Ärver från klasser i openehrs demografiska referensmodell För arbete med patientrelaterade referensarketyper (demografiska arketyper) användes arketyp editor från LinkEHR, Vi har byggt 17 demografiska arketyper enligt VTIM demografiska klasser

17 Page 17 Nationella referensarketyper för patientrelaterade klasser i VTIM

18 Page 18 LinkEHR arketyp editor

19 Page 19 Vad är en arketyp? Gemensamma mallar som har en viss struktur och består av ett antal attribut Kan innehålla definitioner och format

20 Page 20 Person namn i VTIM

21 Page 21 Vad är ett kluster? Kluster bygger på en närhet och en lokal interaktion Kluster i arketypsammanhang är en samling av attribut som hör till en gemensam kontext Primära syften med kluster är återanvändbarhet Gemensamma delar i olika arketyper kan byggas genom kluster

22 Page 22 Kluster födelsedata

23 Page 23 Kliniska referensarketyper Kliniska nationella referensarketyper specialiserar olika klasser i openehrs EHR referensmodell För arbete med kliniska arketyper användes arketyp editor från Ocean Informatics För närvarande har vi byggt 32 kliniska referensarketyper

24 Page 24 Klinisk referensarketyp Bedömt hälsorelaterat tillstånd

25 Page 25 Arketypbibliotek Vi har skapat arketypbibliotek där demografiska och kliniska referensarketyper administreras För biblioteket använder vi verktyg från Ocean Informatics Clinical Knowledge Manager (CKM),

26 Page 26 CKM, arketypbibliotek Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

27 Page 27 Arbetsflöde i arbete med nationella referensarketyper Utifrån V-TIM 2.0 identifiera arketyper (hälsoärende klasser) TIS Skapa arketyper i arketypeditor TIS Koppla kodverk till referensarketyper - TIS, NF Skapa ett bibliotek med referensarketyper i svensk CKM TIS Koppla terminologi och klassifikationer till referensarketyper - TIS, NF Granska referensarketyper i CKM TIS, Referensgrupp Godkänna och publicera referensarketyper i CKM TIS Översätta arketyper till engelska samt ansöka hos openehr om internationalisering av specifika referensarketyper TIS

28 Page 28 Roller och kompetenser i arbete med arketyper Roll Kompetens Skapare V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, ADL workbench, verksamhet Granskare Verksamhet, V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, CKM Terminolog Översättare SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, OTS, CKM Engelska, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, CKM Publicerare V-TIM, openehr, EN13606, CKM, arketypeditor, verksamhet, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk

29 Page 29 Specifika kliniska arketyper Nationellt projekt Vårdrelaterade Infektioner (VRI) ska påbörja arbete med byggandet av specifika kliniska arketyper CeHis stödjer, koordinerar och granskar arketyper som ska definieras inom olika projekt Specifika arketyper ska administreras i svensk CKM Processen för arbete med specifika arketyper inom olika nationella projekt ska tas fram. Roller, kompetenser för arbete med specifika arketyper ska definieras samt referensgrupper för granskning av arketyper ska identifieras

30 Page 30 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller är konvergenta Referensnivå SNOMED CT concept model SNOMED CT svensk version Anger vilket kodverk som ska användas VTIM harmonisering Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Pref. SCT kod Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocessen openehr referensmodell definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Tillämpad nivå Klassifikationer (ICF, ICD) Terminologier Kodverk Begreppsbaserad mappning till SCT Specifika arketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut Pref. SCT kod Används subset av koder ärver från referensarketyper definieras enl.kliniska processer (patientgrupper, t. ex. diabetes, stroke, nutrition) Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

CEN/ISO EN13606 in Sweden

CEN/ISO EN13606 in Sweden CEN/ISO EN13606 in Sweden Madrid 20100624-25 Helen Broberg, Kristi Dahlman och Jessica Rosenälv Expert health informatics officer www.cehis.se 28 June 2010 Page 2 national decision in Sweden on healthcare

Läs mer

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Strukturering av fritext

Strukturering av fritext 2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt 2014-11-23 1 (12) Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt Detta dokument har framtagits av Åke Nilsson, programansvarig för nationella programmet för datainsamling

Läs mer

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept Sida: 1 (6) Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept Dokumentation av proof-of-concept - 2017 Övergripande syfte/mål Att säkerställa att tänkta arbetssätt (metod och verktyg) för kommande

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Visionen för e-hälsan 2025

Visionen för e-hälsan 2025 Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov

Läs mer

Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni 2012- februari 2013)

Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni 2012- februari 2013) 1 (11) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Ylva Ståhl, projektledare www.cehis.se info@cehis.se Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni 2012- februari

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Sektionen för omvårdnadsinformatik & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik

Läs mer

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur Dagens tekniska stöd genererade ca 30 000 filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner (2003!). Risker? Hur uppfylls egenskaper enl standard? Omvärldsanalys - andra system? Värdegrund?

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo

Läs mer

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet

Läs mer

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens

Läs mer

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell informationsstruktur 2016:1 Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen 1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa

Läs mer

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07

Läs mer

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering

Läs mer

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs

Läs mer

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Modeller med beskrivningar En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Nytta med arketyper i journalsystem

Nytta med arketyper i journalsystem Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell informationsstruktur 2016:1 Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nationell Informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk (NF) = Snomed Stockholm 19 oktober

Läs mer

Slutrapport Projekt SIDIP

Slutrapport Projekt SIDIP Slutrapport Projekt SIDIP Strukturerad Insamling och Dokumentation av Informationsbehov i Processer Häll, Elisabeth Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 3 Informationsmodeller... 4 Läkemedel... 4 Labprov...

Läs mer

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun ehälsa i praktiken. vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Stödja, engagera och motivera INVÅNARE INFRASTRUKTUR Lagstiftning Gemensam informationsstruktur Teknisk Infrastruktur

Läs mer

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram

Läs mer

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan 2014 2017

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan 2014 2017 Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg Utvecklingsplan 2014 2017 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:

Läs mer

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Samarrangemang mellan Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnadsinformatik

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting

Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting Interoperabilitet Det är inte datorer som ska förstå varandra utan människor! Landsting 2

Läs mer

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté. 2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion 1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Nationell Informationsstruktur

Nationell Informationsstruktur Nationell Informationsstruktur En grundförutsättning för ordning och reda på vård- och omsorgsinformationen Åsa Schwieler Överblick vård och omsorg Politiskt fokus, exempel Medborgarens/patientens ställning

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering Tony Holm, samordnare för Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning tony.holm@skl.se, 070-540 5670 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport från terminologibindningsprojektet

Slutrapport från terminologibindningsprojektet Slutrapport från terminologibindningsprojektet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha

Läs mer

Automatisk överföring från vårdsystem till kvalitetsregister

Automatisk överföring från vårdsystem till kvalitetsregister Automatisk överföring från vårdsystem till kvalitetsregister Maria Karlsson Resursfunktion informatik maria.karlsson6@regionorebrolan.se 019-602 61 42 Gemensam informationsstruktur Förutsättningar för

Läs mer

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23 SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning Bakgrund Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för vuxna med syneller hörselnedsättning 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras

Läs mer

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Exempel på AB dok. arkitekturella beslut

Exempel på AB dok. arkitekturella beslut 1 (5) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: 08-xx xx xx ARK_0024 Förnamn Efternamn www.cehis.se info@cehis.se Exempel på AB dok. arkitekturella beslut (Beslut

Läs mer

Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1

Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1 Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. NPÖ 4 3. Definitioner 5 4. Avtalstolkning 6 5. Anslutning 6 6. Förändringar under avtalsperioden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet

Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet Sida: (2) Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet I projektet var det nödvändigt att beskriva övergripande målbilder för kärnverksamheten, informatik och teknik inom hälso- och sjukvård. Det gjordes det

Läs mer