SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

Transkript

1 SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

2 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer Har utvecklat en metodik för verksamhets- och informationsanalyser Deltar i standardiseringsarbete på SIS och ISO Deltar i nationella och regionala projekt

3 Inledning I denna utbildningen går jag genom viktiga grundläggande begrepp som standard, öppen standard, de facto standard, branschramverk, semantisk interoperabilitet, olika typer av verksamhetsaspekter, referens- och konkret arkitektur Omvärldbevakning: i Sverige och internationellt Syftet är att ge den övergripande förståelse över varför man ska använda semantiska standarder och hur man ska tänka i kravställningsarbete och vid framtagandet av arkitekturer Målet är att du ska bättre förstå grundläggande begreppen, varför man ska använda semantiska standarder och få bättre förståelse om hur man ska applicera standarder i kravställnings- och arkitekturfaser

4 Vad är en standard? En standard definieras som ett dokument, upprättat i konsensus och fastställd av en erkänt standardiseringsorgan, exempelvis Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, Europeisk standardiseringsorganisation, CEN, Swedish Standards Institute, SIS

5 En standard är en gemensam lösningpå ett återkommande problem Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförståndoch slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång

6 Öppen standard En standard som, i motsats till en proprietär teknisk specifikation, tillåter vem som helst att implementera den utan att ägaren av standarden sätter upp orimliga eller diskriminerande hinder Detta möjliggör kompatibilitet mellan produkter av olika fabrikat som följer standarden, och fri konkurrens mellan utvecklare av dessa produkter En standard som är publicerad och allmänt tillgänglig Ett vanligt krav är att standarden får användas gratis

7 De facto-standard och branschramverk De facto-standard är en standard som tillämpas utan att den föregåtts av en formell överenskommelse eller annan rättsgrund Branschramverk är inte formaliserat på samma sätt som standarder Ett branschramverk kan utgöras av ett antal formella standarder men kan också inkludera andra, inom branschen, gemensamma överenskommelser för hur verksamheter ska beskrivas och därmed bedrivas

8 TOGAF 9.1 The Open Group Architecture Framework ärinte en standard utan ett arkitekturramverk som tillhandahållermetoder och verktyg för arbete med Enterprise arkitektur ett stöd för att bygga upp ett bibliotek av återanvändbara arkitekturella komponenter och mönster som kan ingå i en referensarkitektur

9 Omvärldsbevakning Vad händer i Sverige?

10 2016 StandIN publicerar slutrapport Har gått genom > 70 standarder Har identifierat och beskrivit totalt 45 standarder som är relevanta Har beskrivit 18 tekniska standarder

11 Rapport 3H3R: Fyra strategier för vårdens digitalisering, 2016 visar på en väg framåt genom fyra strategier som gynnar samhället forskningen näringslivet patienterna

12 Utvärdering av internationella standarder Underlag för nationell samordning av standarder Inera, 2016 Beskrivning och utvärdering av ett antal standarder: HL7 FHIR HL7 v3 Messaging HL7 CDA IHE XDS openehr-specifikationer Continua Design Guidelines

13 Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet del 2, 2017 Projektet har skapat en struktur som kopplar verksamhetens informationsbehov i en process med resultaten från projekten StandIN och 3H3R Processerna har identifierats och ett urval av användningsfall med tillhörande informationsbehov har tagits fram Syftet med projektet är att kunna beskriva testfall för att kunna testa, validera och utvärdera ett antal valda standarder

14 Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet del 3

15 Vad händer internationellt?

16 Tekniska standarder skapar förutsättningar För att skapa integrationer och tekniskt kunna utbyta information och tjänster på ett säkert sätt med överenskommen kvalité

17 Semantiska standarder Semantiken ansvarar för innehåll Skapar förutsättningar att uppnå semantisk interoperabilitet

18 Vad är semantisk interoperabilitet? Både sändare och mottagare av information, som används i en viss kontext inom en viss tidsperiod, har en gemensam förståelse av informationens betydelse

19 Att mena samma sak oavsett teknik

20 Varför standarder? Internationell eller nationell expertis inom ett visst område Validerad och granskad kunskap Överenskommelse mellan länder eller nationellt Nyttja expertis och återanvända kunskap Standard: främjar eller hindrar innovation?

21 Hur ska man använda semantiska standarder? I kravställningsarbete I arkitekturarbete för att skapa ett underlag för realisering/implementation

22 VIA-metoden har en strävan att nå når visionen snabbare Verksamhetens vision Dagens verksamhet (Nuläge) Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Etappsteg Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Kravställning krav stöd påverkar ska möjliggöra krav stöd underlag för Dagens IT-stöd Kortsiktiga åtgärder Långsiktig IT-strategi Etappsteg Etappsteg Etappsteg Framtidens IT-stöd Målbild för IT-strategi och kravställning av IT-stöd Lösa akuta problem så att verksamheten kan arbeta i sitt nuläge

23 VIA-metoden har en strävan att nå når visionen snabbare Verksamhetens vision Dagens verksamhet (Nuläge) Verksamhetsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) krav stöd Dagens informationshantering (Nuläge) påverkar möjliggör Informationshanterinsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg krav stöd Framtidens informationshantering (Börläge) krav stöd Dagens IT-stöd (Nuläge) påverkar möjliggör IT-strategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg krav stöd Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv

24 VIA-metoden Dagens verksamhet (Nuläge) har en strävan att nå Verksamhetsstrategi 2 Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg 5 GAP-analys Verksamhetsstrategi Etappsteg Handlingsplan når visionen snabbare Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Verksamhetens vision krav krav stöd krav krav stöd stöd stöd 6 Förändringsarbete Dagens informationshantering (Nuläge) Informationshanteringsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens informationshantering (Börläge) Dagens IT-stöd (Nuläge) IT-strategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv

25 VIA-metoden Dagens verksamhet (Nuläge) har en strävan att nå GAP-analys Verksamhetsstrategi Handlingsplan når visionen snabbare Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Verksamhetens vision Förändringsarbete krav stöd koordinering och krav stöd Dagens informationshantering (Nuläge) GAP-analys Informationshanteringsstrategi Handlingsplan Förändringsarbete Framtidens informationshantering (Börläge) krav stöd samverkan krav stöd Dagens IT-stöd (Nuläge) GAP-analys IT-strategi Handlingsplan Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv Förändringsarbete

26 VIA-metoden Lundmark & Rosenälv

27 FRÅGOR?

28 Fikapaus 2o minuter

29 HUR SKAPAR MAN EN ARKITEKTUR BASERAD PÅ SEMANTISKA STANDARDER?

30 Drömhus som idé

31 Arkitekturritning

32 In Process - värdeförädling Ut Må l 1 Må l2 Må l 3 Må l 4 Må l 5 Må l 6 Begrepp A Roll 1 Process - samverkan Begrepp C Roll 2 Begrepp B Roll 3 Begrepp D Begrepp E Patient * xyz 1 * abc 0..1 Hälsoärende * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitet * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitetsplan * xyz 1 * abc 0..1 Tillstånd * xyz 1 * abc 0..1 Prof aktör * xyz 1 * abc 0..1 Enhet * xyz 1 * abc 0..1

33 Modeller är komponenter i arkitekturen Verksamhetsaspekter Målmodell Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Beskrivning av intressenter Beskrivning av informationsbehov

34 Referens- och konkret arkitektur En referensarkitektur (abstrakt arkitektur) ett mönster för att skapa konkreta arkitekturer innehåller olika typer av referensmodeller, principer och riktlinjer för hur olika komponenter i arkitekturen ska designas Konkret arkitektur ett underlag för konkreta realiseringar/ implementationer bör baseras på referensarkitekturen

35 Realiseringar/implementationer Den konkreta arkitekturen bör anpassas till de förutsättningar som gäller för denna verksamhet och ytterligare detaljera den Arkitekturellabeskrivningar tar hänsyn till sammanhanget inom realiseringen och resulterar i implementationsbeskrivningar

36 Arkitektur baserad på standarder Relevanta semantiska standarder ska användas i analyser av olika verksamhetsaspekter Den konkreta arkitekturen utgör grunden för realiseringar / implementationer och baseras på referensarkitekturen Arkitekturellabeskrivningar tar hänsyn till sammanhanget inom realiseringen och resulterar i implementationsbeskrivningar

37 Standarder Arkitektur Referensarkitektur Generell klinisk process In Process - värdeförädling Ut Konkret arkitektur Diabetesprocessen In Process - värdeförädling Ut Roll 1 Roll 2 Process samverkan Roll 3 Implementation Beskrivning för realisering av diabetesprocessen i verksamhet X Roll 1 Roll 2 Roll 3 Process samverkan

38 Standardbaserad arkitektur för hälso- och sjukvården Vilka semantiska standarder som ska användas och på vilket sätt i analyser av olika verksamhets aspekter? ISO Service Architecture (HISA) motsvarar svensk standard, SS EN ISO Tjänstearkitektur ISO 13940:2015, System of concepts to support continuity of care (Contsys) motsvarar svensk standard, SS-EN ISO 13940: Begreppssystem som stöd för kontinuitet i vården ISO 13606, Electronic Health Record Communication

39 SS EN ISO Tjänstearkitektur (HISA) En metodik, ett ramverk och en referensmodell som inkluderar baskrav och tjänster som är relevanta för hälso- och sjukvård och omfattar inte socialtjänsten Beskriver arkitekturen i olika vyer (viewpoits) Del 1 - Enterprise view (verksamhetsvy) vilka verksamhetskrav som bör ställas på informationssystemet och vilka komponenter ingår i verksamhetsarkitektur Del 2 - Information view (informationsvy) en informationsmodell med krav på informationsbehov i verksamhetsprocesserna som hanteras i vården och vilka komponenter ingår i informationsarkitektur Del 3 - Computational view (Bearbetningsvy) beskriver interaktioner mellan komponenter och gränssnitt Revideringsarbete pågår

40 Revideringsmål Ska bidra till spårbarhet mellan verksamhets-, informationsarkitektur och teknisk arkitektur Anpassas till Contsys Harmoniserar med ISO Tittar på andra arbete som gäller service arkitektur som HL7 FHIR och Continua, HL 7 v.2.x, HL7 v.3 Alla tre delar ligger i olika faser i arbete

41 ISO 13940:2015, System of concepts to support continuity of care (Contsys) är grund för verksamhetsarkitektur Det finns inte många standarder som omfattar verksamhetsarkitektur inom hälso-och sjukvård eller omsorg Omfattar bara hälso-och sjukvård och inkluderar inte omsorg En modell för en generell klinisk process som beskriver ett sammanhållet kliniskt sammanhang En begreppsmodell för begrepp som förekommer i denna process Bör användas som grund för framtagandet av referensarkitektur för kliniska processer Kan användas för olika syften men huvudinriktning är utgångspunkt för innehåll i modeller som är underlag för verksamhetsutveckling utveckling av informationsförsörjning kravställning av informations- och kommunikationsteknik (IKT)

42 Contsys Vissa begrepp relevanta även för omsorg och socialtjänsten eftersom en del av informationen överförs mellan dessa sektorer Vid utveckling av olika tjänster för omsorgen bör man ha kunskap om vissa begrepp: vad de betyder och hur de relaterar till varandra Begreppsmodell innehåller generella begrepp med termer för dessa, synonymer, begreppsdefinition och regelverk För varje begrepp finns det en vy som beskriver begreppet och alla relationer till närliggande begrepp Begreppen i Constys:s begreppsmodell är på typnivå och utgör basen i referensarkitekturen

43 ISO 13940:2015 System of concepts to support continuity of care Referens arkitektur Begrepp A In Process - värdeförädling Ut Begrepp B Begrepp C Begrepp D Begrepp E Processmodell för generell klinisk process Konkretisering Begreppsmodell som omfattar begrepp i den generella kliniska processen genom specialisering Konkret arkitektur Roll 1 Roll 2 Process - samverkan Begrepp B Begrepp A Begrepp C Roll 3 Begrepp D Begrepp E Modellen beskriver processer som hanterar olika hälsoproblem Modeller beskriver begrepp i dessa processer

44 Standardbaserad informationsarkitektur Utgå ifrån beskrivet informationsbehov i processer Strukturerad information kan vara representerad i olika format som ex. informationsmodeller, byggblock, arketyper, XML mm Informationsstrukturer bör baseras på begrepp som är beskrivna i begreppsmodellen för att uppnå spårbarhet och samma förståelse av innehållet Informationsstruktur är beskriven på en logisk nivå, avspeglar verksamhetsregler och tar ingen hänsyn till tekniska förutsättningar i den framtida implementationen

45 ISO 13606, Electronic Health Record Communication Övergripande målet är att definiera en stabil informationsarkitektur för att kommunicera en del eller hela EHR (Electronic Health Record) som gäller en patient en grupp av patienter vars information kan behöva kommuniceras i en helhet som, till exempel, information om en familj Omfattar hälso- och sjukvård men även de som arbetar med utveckling av tjänster för omsorg kan ha nytta av standarden Består av fem delar och hanterar olika aspekter vid kommunikation av information i en elektronisk patientjournal

46 ISO består av Del 1 handlar om en Referensmodell, representerad i UML format, som kan användas för att kommunicera innehåll och sammanhang för hälso- och sjukvårdsinformation elektroniskt. Referensmodell består av ett antal klasser som skapar en generisk struktur och ingår som byggblock i EHR. Del 2 hanterar en kommunikationsspecifikation för arketyper och består av en informationsmodell i UML format och beskrivning av krav för representation av kliniska modeller. Dessa modeller specificerar hur information inom olika hälso- och sjukvårdsområden ska representeras baserad på Referensmodellen i del 1. Del 3 innehåller referensarketyper och termlistor. Referensarketyper är en uppsättning av arketypmönster (pattern) och används som bas för att utveckla specifika arketyper. De täcker vanliga behov inom hälso- och sjukvård och demografisk information. En uppsättning av termlistor för att representera egenskaper hos olika informationsmängder ingår också i denna del. Del 4 belyser säkerhetsaspekter. Ett ramverk för terminologi och en detaljerad generisk representation av policy för behörigheter vid access av innehåll i informationen som kommuniceras ingår i denna del. Den innehåller dessutom en specifikation för audit logg som kan ge kännedom till patienten om vem som har tillgång till hens vårdinformation. Del 5 beskriver specifikation för informationsutbyte, hur överföringsprotokoll ska designas och dess egenskaper.

47 ISO består av Del 1 handlar om en Referensmodell, representerad i UML format, som kan användas för att kommunicera innehåll och sammanhang för hälso- och sjukvårdsinformation elektroniskt. Referensmodell består av ett antal klasser som skapar en generisk struktur och ingår som byggblock i EHR. Del 2 hanterar en kommunikationsspecifikation för arketyper och består av en informationsmodell i UML format och beskrivning av krav för representation av kliniska modeller. Dessa modeller specificerar hur information inom olika hälso- och sjukvårdsområden ska representeras baserad på Referensmodellen i del 1. Del 3 innehåller referensarketyper och termlistor. Referensarketyper är en uppsättning av arketypmönster (pattern) och används som bas för att utveckla specifika arketyper. De täcker vanliga behov inom hälso- och sjukvård och demografisk information. En uppsättning av termlistor för att representera egenskaper hos olika informationsmängder ingår också i denna del. Del 4 belyser säkerhetsaspekter. Ett ramverk för terminologi och en detaljerad generisk representation av policy för behörigheter vid access av innehåll i informationen som kommuniceras ingår i denna del. Den innehåller dessutom en specifikation för audit logg som kan ge kännedom till patienten om vem som har tillgång till hens vårdinformation. Del 5 beskriver specifikation för informationsutbyte, hur överföringsprotokoll ska designas och dess egenskaper.

48 Revidering av ISO Förenkla Referensinformationsmodell i del 1 Harmonisera med Contsys Ta fram ett antal referensarketyper som hanterar fundamentala områden demografisk information klinisk information information om läkemedel Dessa strukturer baseras på olika standarder och kan användas som referens för framtagande av informationsstrukturer för en konkret verksamhetsdomän Arketyper är harmoniserade med Contsys och delvis med HL7 FHIR

49 Vad är en arketyp? Benämns också som en klinisk modell, specificerar ett mönster (pattern) för representation av olika aspekter i klinisk dokumentation i en elektronisk patientjournal Definierar både strukturella och semantiska relationer mellan olika informationsmängder och dess regelverk Referensarketyper kan användas som utgångpunkt och grundmönster i arbete med framtagande av konkreta sammanhangsberoende informationsstrukturer Innehåll och struktur kan återanvändas även om man skapar modellerna i ett annat format Referensarketyper ska ses som komponenter i en referensarkitektur och bör specialiseras i en konkret arkitektur

50 Referensarketyp: Person

51 ISO del 3 Referensarkitektur Begrepp B Begrepp A Begrepp C Begrepp E Begrepp D Harmonisering Begreppsmodell i Contsys Konkretisering genom specialisering Referensarketyper Konkret arkitektur Roll 1 Process - samverkan Patient * xyz 1 * abc 0..1 Hälsoärende * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitet * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitetsplan * xyz 1 * abc 0..1 Tillstånd * xyz 1 * abc 0..1 Roll 2 Roll 3 Prof aktör * xyz 1 * abc 0..1 Enhet * xyz 1 * abc 0..1 En specifik klinisk process Informationsstruktur som stödjer informationsbehov i processen

52 Clinical Information Modeling Initiative (CIMI ) En arbetsgrupp under HL7 med deltagare på frivillig basis från USA, Europa och Asien Strategisk mål - att kunna dela data, applikationer, rapporter, varningar, protokoll och beslutsstödsmoduler med vem som helst i världen; att ha kompatibilitet mellan "plug-n-play" Försöker lösa ett antal frågor kring semantisk interoperabilitet som openehr, 13606, HL7 DCM, HL7 FHIR Informationsstrukturer som står för kliniska begrepp ska ses som sammanhängande block av information som kan överföras mellan olika organisationer och IKT med möjligheten att processa information maskinellt

53 Realisering/implemetation För att kunna realisera logiska informationsstrukturer i specifika tekniska lösningar behöver man ta fram tekniska specifikationer som beskriver hur information är strukturerad i ett visst tekniskt format Dessa specifikationer används oftast för informationsöverföring mellan olika IKT (interoperabilitet) Hur information bör vara strukturerad internt i systemet (intraoperabilitet) för att optimalt kunna automatisera informationshanteringen i systemet

54 Förhållandet mellan branschramverk och tillämpade beskrivningar Genom att använda arkitekturkomponenter som är kongruenta med branschramverket uppnås en spårbarhet mellan olika organisationer Verksamhetsbeskrivningar kan jämföras med varandra Verksamhetsbeskrivning som utgår från branschramverket kan dessutom återanvändas för att underlätta analyser av närliggande verksamheter Verksamhetsbeskrivningar kan i sin tur vara en källa för vidareutveckling av branschramverket

55 I fokus för verksamhetsanalysen: VIA-metoden Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov

56 VIA-metoden Branschramverk/ Standarder Branschramverk Standarder underlag för Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov

57 I fokus för verksamhetsanalysen: Branschramverk Standarder VIA-metoden återanvändbar underlag för vidareutveckling spårbarhet Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov

58 Från det abstrakta till det konkreta inom informationshantering ur ett IT-perspektiv

59 FRÅGOR?

60 Sammanfattning I denna utbildningen har jag gått genom viktiga grundläggande begrepp som standard, öppen standard, de facto standard, branschramverk, semantisk interoperabilitet, olika typer av verksamhetsaspekter, referens- och konkret arkitektur Syftet var att ge den övergripande förståelse över varför man ska använda semantiska standarder och hur man ska tänka i kravställningsarbete och vid framtagandet av arkitekturer Målet var att du ska bättre förstå grundläggande begreppen, varför man ska använda semantiska standarder och få bättre förståelse om hur man ska applicera standarder i kravställnings- och arkitekturfaser