Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
|
|
- Birgit Jonasson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis
2 2 (17) Innehåll Inledning Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Vad är en arkitektur och varför behövs en sådan? Vad ingår i en verksamhets- och informationsarkitektur? Varför behövs en verksamhets- och informationsarkitektur? Beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Förhållandet mellan ramverket, referensarkitektur och konkret arkitektur Vad är ett ramverk? Vad är en referensarkitektur? Typer av komponenter som ingår i referensarkitekturen Vad är konkret arkitektur? Komponenter som ingår i konkret arkitektur Förhållanden mellan komponenter i referens- och konkret arkitektur Metodik för framtagande av standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Överensstämmelse mellan ramverk och metodik Referensarkitektur inom hälso- och sjukvården... 17
3 3 (17) Inledning För att verksamhets- och informationsarkitekter inom hälso- och sjukvård i Region Stockholm ska kunna planera och arbeta långsiktigt med verksamhets- och informationsarkitektur behövs en gemensam förståelse för vad en sådan består av. Syftet med detta dokument är att beskriva en standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur för hälso- och sjukvården. Dokumentet riktas i första hand till strateger och arkitekter inom verksamhets- och informationsarkitekturområdet. 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur 1.1 Vad är en arkitektur och varför behövs en sådan? Det finns många definitioner på vad en arkitektur är. Här används definitionen i en svensk standard SS-ISO/IEC/IEEE 42010:2012 System- och programvarukvalitet Beskrivning av arkitektur. Architecture - fundamental concepts or properties of a system in its environment embodied in its elements, relationships, and in the principles of its design and evolution. Syftet med en arkitektur är att på ett metodiskt sätt analysera, beskriva och visualisera verksamhetens bedrivande. En arkitektur tas fram för att underlätta att lösa, på ett strukturerat sätt, ett visst behov eller ett visst problem. Arkitekturella beskrivningar bör vara lösningsrelaterade. Ju tydligare beskrivet problemet, eller behovet, är ju mer underlättas framtagandet av arkitekturen. En viktig utgångspunkt för hälso- och sjukvårdens bedrivande är ett processorienterat arbetssätt. Därför utgår den följande arkitektur som beskrivs i detta dokument från verksamhetens behov och ett processorienterat arbetssätt. En arkitektur skapar ett underlag för att hälso- och sjukvårdsverksamheter ska komma överens om bland annat följande: gemensamma arbetssätt, d.v.s. verksamhetsprocesser, en gemensam begreppsapparat, en gemensam informationsstruktur, gemensamma kodverk. En gemensam syn och överenskommelse om detta underlättar även en nationell samverkan och skapar förutsättningar för bland annat vårdkontinuitet. För framtagandet av en arkitektur är det sammanfattningsvis viktigt att beakta följande: 1. Identifiera och beskriva problemet/ behovet som ska lösas. 2. Utifrån en viss vald synvinkel bestämma vad som ska analyseras, beskrivas och visualiseras i modellerna. De aspekter som har betydelse för problemet/ behovet ska beaktas. 3. Förenkla, ta bort onödiga detaljer i modellerna för att minimera komplexitet.
4 4 (17) 1.2 Vad ingår i en verksamhets- och informationsarkitektur? En verksamhets- och informationsarkitektur utgörs av: ett ramverk som beskriver hur olika komponenter 1 i arkitekturen förhåller sig till varandra, en referensarkitektur som på en generell, generisk nivå beskriver grundläggande och återkommande verksamhets- och informationskrav, konkret arkitektur som utgår från referensarkitektur och som är underlag för konkreta realiseringar och implementationer, metodik som är ett verktyg för framtagande av referens- och konkret arkitektur. Bild 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur och dess beståndsdelar (ramverk, referensarkitektur, konkret arkitektur och metodik) 1.3 Varför behövs en verksamhets- och informationsarkitektur? En verksamhets- och informationsarkitektur behövs för att skapa djupare och gemensam förståelse av en verksamhet genom en strukturerad beskrivning och därmed: underlätta en systematisk verksamhetsutveckling, underlätta att systematiskt bedriva verksamhetens informationsförsörjning, skapa underlag för kravställning av IKT, 1 Med en komponent menas här modell, textuella beskrivningar, specifikation eller samling av regelverk.
5 5 (17) möjliggöra framtagandet av strategier för förändringsledning. 1.4 Beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur Historiskt har beskrivningar av verksamheten och beskrivningar av informationsarkitektur hanterats var för sig. Dock finns en nära koppling och starka beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur. Informationshantering är en central del i en verksamhets bedrivande och beskrivningen av informationsarkitekturen ska baseras på beskrivningen av verksamhetsarkitekturen. Dessa ligger också till grund för en effektiv kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. 2 Kunskapsstyrningen behöver beslutsstöd som baseras på väldefinierad och strukturerad information. Arbeten inom dessa tre områden: kunskapsstyrning, verksamhetsarkitektur, informationsarkitektur, ska baseras på en gemensam helhetssyn på hälso- och sjukvården. Bild 2. Kunskapsstyrning, verksamhets- och informationsarkitektur ska ha en gemensam helhetssyn på hälso- och sjukvården 1.5 Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur För att skapa förutsättningar i lösningar för en organisatorisk, juridisk, semantisk och teknisk interoperabilitet ska arkitekturbeskrivningar baseras på standarder, i första hand internationella och i andra hand nationella. En standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur är utgångspunkt för en standardbaserad lösningsarkitektur. Bara de modelltyper som väsentligt och effektivast bidrar till sitt syfte (exempelvis för verksamhetsutveckling, kravställning på IKT etc.) ingår i arkitekturen. 2 Socialstyrelsen, Mot en effektivare kunskapsstyrning,
6 6 (17) En de facto standard för arkitekturarbete som ofta nämns i arkitekturella sammanhang är TOGAF 3 som är ett ramverk och en metod för enterprise arkitektur. Huvudsyftet med TOGAF är att skapa förutsättningar för systemutveckling genom beskrivning av områden: affär, information, applikation, teknik. Den standardbaserade verksamhets- och informationsarkitektur som beskrivs i detta dokument utgår från verksamhetens behov och har flera syften: verksamhetsutveckling, förändringsledning, informationshantering, kravställning av IKT, strategiskt arbete inom perspektiven verksamhet, information och teknik. På detta sätt blir denna standardbaserade verksamhets- och informationsarkitektur ett komplement till en enterprisearkitektur framtagen enligt TOGAF. För att förstå hur arkitekturbeskrivningar förhåller sig till varandra behövs ett ramverk. 3
7 7 (17) 2. Förhållandet mellan ramverket, referensarkitektur och konkret arkitektur 2.1 Vad är ett ramverk? Ett ramverk visar vilka typer av komponenter som ingår i en arkitektur och hur dessa relaterar till varandra. Ramverket beskriver därmed "hur allt hänger ihop. Med en komponent menas här en viss typ av modell, textuella beskrivningar, specifikation eller samling av regelverk: arkitekturella principer (regler, riktlinjer, rekommendationer), intressentmodell, målmodell, processmodell värdeförädling, processmodell samverkan, begreppsmodell, specifikation för informationsbehov, informationsmodell, kodverk, terminologier och klassifikationer samt urval ur dessa, informatisk specifikation. Varje typ av komponent som ingår i ramverket har sitt syfte och sina beroenden till andra komponenter. Ramverket utgör grunden för hur en standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur ska utformas. Ramverket beskriver typer av modeller (komponenter) och dess beroenden till varandra medan referens- och konkret arkitektur består av faktiska modeller (komponenter) med ett relevant innehåll, på en referens- och en konkret nivå.
8 8 (17) 2.2 Vad är en referensarkitektur? Samband och beroenden mellan typer av komponenter i referensarkitekturen ska baseras på ramverkets regelverk. En referensarkitektur (som också kan kallas för abstrakt arkitektur) är utgångspunkt för innehållet i konkret arkitektur. Den innehåller olika referensmodeller och arkitekturella principer, regler och riktlinjer för hur innehållet i den konkreta arkitekturen ska utformas. Referensarkitekturen bör i möjligaste mån kopplas mot internationella eller nationella standarder. Referensarkitektur byggs upp genom att konkreta arkitekturella beskrivningar används som underlag för att identifiera gemensamma behov i hälso- och sjukvården. En referensarkitektur skapas bland annat genom en sammanfattning och abstrahering av innehåll i modeller i den konkreta arkitekturen. 2.3 Typer av komponenter som ingår i referensarkitekturen Olika typer av komponenter som ingår i referensverksamhetsarkitekturen och i referensinformationsarkitekturen beskrivs i nedanstående tabell. Vid framtagande av verksamhets- och informationsarkitekturella beskrivningar arbetar bland annat process-, begrepps-, informationsanalytiker och terminologer tillsammans. I referensverksamhetsarkitekturen ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Intressentmodell Målmodell Processmodell värdeförädling Begreppsmodell Beskrivning Principer som ska följas i olika bestämmandegrad. Exempel: Använd Contsys 5 som referensbegreppsmodell. Beskriver vilka typer av intressenter som finns och förhållanden mellan dessa. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. Beskriver generella mål i en målstruktur utifrån en viss intressent. Beskriver ett mönster för ett repetitivt agerande, för att uppnå ett visst mål, genom att tillföra värde till ett värdeförädlingsobjekt. Beaktar inte organisationsaspekter. Exempel: En generell, hälsoproblemoberoende klinisk process inom hälso- och sjukvården. Beskriver centrala begrepp i verksamheten och begreppens förhållande till varandra utifrån verksamhetens regelverk. Underlag till att skapa modellen - Från intressentmodeller i konkret arkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Från målmodeller i konkret arkitektur. Målmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter kan vara kravställare på processen, exempelvis vilken information som behöver hanteras. Från processmodeller värdeförädling i konkret arkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Målmodell enligt ovan. Processmodell för värdeförädling enligt ovan. 5
9 9 (17) Inkluderar begrepp som man önskar hålla information om. Från begreppsmodeller i konkret arkitektur. Verksamhetsbeskrivningar skapar förutsättningar för framtagande av kvalitativa informationsbeskrivningar. I referensinformationsarkitekturen ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Informationsmodell Kodverk och urval Beskrivning Principer som ska följas i olika bestämmandegrad. Exempel: Använd Snomed CT som referensterminologi. Beskriver hur informationsklasser förhåller sig till varandra, baserad på begreppsmodellen. Inkluderar attribut som beskriver informationsklassens egenskaper och multiplicitet. Beskriver även datatyper för attribut på en grundläggande nivå utan att begränsa modellens livscykel. Spårbarhet till verksamhetssammanhang (kontext) härleds genom regelverk i informationsmodellen (regler i informationsstrukturen). Beskriver vilka kodverk som ska eller kan användas för att ytterligare precisera strukturerad information. I vissa verksamhetssammanhang minimeras antal förekomster i ett kodverk (urval). Underlag till att skapa modellen - Begreppsmodell enligt ovan. Exempelvis, legala krav på vårddokumentation utifrån myndigheters direktiv. Informationsmodeller i konkret arkitektur. Begreppsmodell enligt ovan. Informationsmodell enligt ovan. Från kodverk och urval i konkret arkitektur.
10 10 (17) Bild 3. Typer av komponenter som ingår i referens verksamhets- och informationsarkitektur För att underlätta att tillgodose de konkreta behoven används konkreta arkitekturella beskrivningar. 2.4 Vad är konkret arkitektur? Konkret arkitektur baseras på referensarkitekturen och utgör underlag för konkreta realiseringar och implementationer. Uppdrag ligger till grund för hälso- och sjukvårdens bedrivande.. Utifrån verksamhetens ambition skapas en vision som verksamheten ska styras mot. Ramverket beskriver hur olika komponenter i den konkreta arkitekturen förhåller sig till varandra. 2.5 Komponenter som ingår i konkret arkitektur Olika typer av komponenter som ingår i konkret verksamhetsarkitektur och i konkret informationsarkitektur beskrivs i nedanstående tabell. I konkret verksamhetsarkitektur ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Beskrivning Underlag till att skapa modellen Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Principer som ska följas. - Intressentmodell Beskriver vilka typer av intressenter som finns och förhållanden mellan dessa. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. På konkret nivå beskrivs endast de intressenter som är relevanta/förekommer (på typnivå eller faktiska intressenter) inom det område som konkret arkitektur beskriver. Intressentmodell i referensarkitektur. Uppdrag
11 11 (17) Målmodell Processmodell värdeförädling Processmodell samverkan Begreppsmodell Beskriver målstruktur utifrån en viss intressent och för ett visst uppdrag. Beskriver ett mönster för ett repetitivt agerande, för att uppnå ett visst mål, genom att tillföra värde till ett värdeförädlingsobjekt. Beaktar inte organisationsaspekter. Exempel: En hälsoproblemrelaterad klinisk process, till exempel bröstcancerprocessen. Beskriver en konkretisering och anpassning av en process för värdeförädling för ett visst organisatoriskt sammanhang. Tar hänsyn till och kravställer organisationers förmåga för resurser och kompetenser. Visar hur olika roller interagerar genom aktiviteter i syfte att uppnå målen i processen för värdeförädling. Beskriver begrepp i den konkreta verksamhetsarkitekturen och dess förhållande till varandra utifrån referensarkitekturens regelverk. Inkluderar begrepp som man önskar hålla information om. Målmodell i referensarkitektur. Uppdrag, vision. Intressentmodell enligt ovan. Processmodell värdeförädling i referensarkitektur. Målmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Processmodell värdeförädling enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter i intressentmodell kan indirekt vara kravställare på processen och rollerna i samverkansperspektivet. Denna modell konkretiserar informationshanteringen, kopplad till aktiviteter där roller hanterar information, bland annat utifrån intressenters krav på information. Begreppsmodell i referensarkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Målmodell enligt ovan. Processmodell för värdeförädling enligt ovan. Processmodell för samverkan enligt ovan. I konkret informationsarkitektur ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Beskrivning Underlag till att skapa modellen Arkitekturella principer - regler, Principer som ska följas. - riktlinjer och rekommendationer Informationsbehov Beskriver vilken typ av information olika roller har behov av i utförandet av aktiviteter (CRUD 6 - operationer). Rollerna tar även hänsyn till olika intressenters behov av information. Denna modell är en viktig input för att ta fram informationsstrukturen (informationsmodell). Processmodell för samverkan enligt ovan. Begreppsmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter i intressentmodell kan vara kravställare på vilken information som ska skapas i processen, för olika syften. Exempelvis, legala krav på vårddokumentation utifrån myndigheters direktiv. Informationsmodell Beskriver hur informationsklasser förhåller sig till varandra, baserad på begreppsmodellen. Inkluderar Informationsmodell i referensarkitekturen. Begreppsmodell enligt ovan. 6 CRUD står för create, read, update, delete
12 12 (17) attribut som beskriver informationsklassens egenskaper och multiplicitet. Informationsbehov enligt ovan. Kodverk och urval Beskriver datatyper för samtliga attribut. Spårbarhet till verksamhetssammanhang (kontext) härleds genom regelverk i informationsmodellen (regler i informationsstrukturen). Beskriver vilka kodverk som ska eller kan användas för att ytterligare precisera strukturerad information. I vissa verksamhetssammanhang minimeras antal förekomster i ett kodverk (urval). Kodverk och urval i referensarkitekturen. Begreppsmodell enligt ovan. Processmodell samverkan enligt ovan. Informationsmodell enligt ovan. Bild 4. Typer av komponenter som ingår i konkret verksamhets- och informationsarkitektur
13 13 (17) 2.6 Förhållanden mellan komponenter i referens- och konkret arkitektur Faktiska modeller i referensarkitekturen är utgångspunkt för beskrivning av faktiska modeller i den konkreta arkitekturen. Intressentmodell På referensnivå beskrivs typer av intressenter som är gemensamma och förekommer inom flera verksamhetsområden i en bransch, samt förhållanden mellan dessa intressenter. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. De intressenter i referensarkitekturen som är relevanta för aktuellt verksamhetsområde kompletteras i konkret arkitektur med ytterligare intressenter inom detta verksamhetsområde. Vissa intressenttyper i referensarkitekturen kan i den konkreta arkitekturen representeras av faktiska intressenter (exempel: typ av intressent beställare motsvaras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm). Bild 5. Förhållandet mellan olika typer av komponenter i referens- och konkret arkitektur
14 14 (17) Målmodell I referensarkitekturen beskrivs mål som är relevanta för hela branschen. Exempelvis, inom hälso- och sjukvården kan kvalitetsindikatorer för God vård ses som vägledande mål. 7 God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, individanpassad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, tillgänglig hälso- och sjukvård. I konkret arkitektur konkretiseras målen och beskrivs i målhierarkier. Mål på lägre nivåer ska formuleras så att de är uppföljningsbara (SMARTA mål 8 ). Det är fördelaktigt att ta fram målmodeller utifrån en viss specifik intressent. Vid sammanställning av intressenters målmodeller till en slutgiltig målmodell för verksamheten analyseras och beaktas eventuellt motstridiga mål. Processmodell värdeförädling I referensarkitekturen beskrivs en generell, generisk process för branschens kärnverksamhet samt för övriga verksamhetsområden inom branschen 9 (exempel: Avtalsprocessen mellan vårdbeställare och vårdproducenter). För hälso- och sjukvården innebär detta att en processmodell värdeförädling som beskriver en generell, ej hälsoproblemrelaterad, process betraktas som en referensmodell (exempel: Contsys processmodell). Om flera sjukvårdshuvudmän kommer överens om att ha samma syn på en specifik hälsoproblemrelaterad process värdeförädling, kan denna processbeskrivning också ses som en komponent i referensarkitekturen (exempel: Bröstcancerprocessen). För beskrivningar av överenskomna processer värdeförädling som utgör komponenter i referensarkitekturen behövs i många fall inga motsvarande beskrivningar i den konkreta arkitekturen. Konkretiserade beskrivningar av processer samverkan kan i många fall räcka. Genom detta blir framtagandet av konkret arkitektur komprimerat och effektivt Se VIA-metoden, sid 65:
15 15 (17) Begreppsmodell I referensarkitekturen beskrivs centrala, gemensamma begrepp som är bestående över tid. Relationerna mellan dessa begrepp kan inte ändras utan att verksamheten förändras i grunden. Dessa centrala begrepp är ofta svåra att entydigt formellt definiera. Definitionerna vilar på en gemensam uppfattning som formats över lång tid. Begreppsdefinitioner utgör grund för semantisk interoperabilitet. Det är därför viktigt att alla roller i verksamheten har samma förståelse för begreppen. I konkret arkitektur specialiseras referensarkitekturens begrepp genom att ytterligare egenskaper tillförs. Det kan förekomma begrepp i den konkreta arkitekturen som inte har någon motsvarighet i referensarkitekturen. Informationsmodell En informationsmodell i referensarkitekturen inkluderar informationsstrukturer som är överenskomna och motsvarar ett gemensamt informationsbehov för branschen. I referensarkitekturen beskrivs ett gemensamt regelverk för verksamhetens informationsstruktur. Detta centrala regelverk härleds till stor del ur relationer mellan begrepp i begreppsmodellen (grundläggande verksamhetsregler). I konkret arkitektur kan dessa regelverk bli ännu mer restriktiva. Exempelvis, multiplicitet noll till en (0..1) kan ändras till en och endast en (1..1). Dock får relationstypen inte ändras (specialisering/generalisering kan inte byta typ till aggregering). I konkret arkitektur kan attribut uteslutas som inte är obligatoriska i referensmodellen. Nya attribut kan tillföras och dessa beskriver ett lokalt informationsbehov. Attribut och informationsklasser kan tillföras referensmodellen om hela branschen har behov av denna information. Datatyper i referensmodellen kan definieras på en icke detaljerad nivå. Det kan räcka att ange om ett attribut ska hanteras som alphanumeriskt, numeriskt, boolean etc. utan att ytterligare detaljer preciseras. Angivelse av datatypens inriktning räcker. I konkret arkitektur preciseras datatyper. Exempel, ett numeriskt värde i referensmodellen kan i konkret informationsmodell preciseras som datatyp Decimal och beskrivas med hur många decimaler som ska anges, samt minimum- och maximumvärden. Kodverk, urval Referensarkitekturen pekar ut överenskomna kodverk och urval som ska användas i konkreta verksamhetssammanhang. I vissa fall kan olika kodverk pekas ut för samma attribut. Verksamhetssammanhang avgör vilket kodverk som ska användas i konkret arkitektur. Exempel, för vissa verksamheter kan till exempel KVÅ 10 användas, medan andra använder ett urval ur Snomed CT. Det är dock önskvärt att samma typ av verksamhet använder sig av samma kodverk/urval. 10
16 16 (17) 3. Metodik för framtagande av standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur För att kunna ta fram modeller med utgångspunkt från ramverket behövs en metodik som förklarar hur detta ska göras. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm används VIA-metoden. 11 En gemensam metodik krävs för analys och framtagande av verksamhets- och informationsarkitektur. Modeller ska tas fram på ett enhetligt sätt, d.v.s.i rätt ordning och rätt modell för sitt syfte. Detta gäller både för referens- och konkret arkitektur. 3.1 Överensstämmelse mellan ramverk och metodik Ramverket beskriver BEROENDEN mellan olika typer av komponenter, medan metodiken beskriver hur analyser genomförs (HUR) och i vilken ordning. Därför är det viktigt att det finns en överensstämmelse mellan ramverket och metodiken. Det innebär att för varje modelltyp finns en beskrivning i metodiken hur denna ska tas fram. Utifrån ett behov och problembild identifieras vilka typer av analyser som behöver göras (Varför). Utifrån analystypen beskriver metodiken hur detta görs samt vilken typ av modell tas fram. 11
17 17 (17) 4. Referensarkitektur inom hälso- och sjukvården I denna del beskrivs faktiska modeller som ingår som komponenter i referensarkitekturen inom hälso- och sjukvården. För vissa verksamhetsområden pekas olika referenser ut som är standarder eller nationella referensmodeller. Däremot saknas idag referensmodeller för flera verksamhetsområden. Bild 6. Verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården 12 Nästa del av dokumentet är under arbete och kommer att beskriva det faktiska innehållet i referensarkitekturen. 12 Se VIA-metoden:
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv
SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14 Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merStrategisk informatik Informationsmöte
1 Strategisk informatik Informationsmöte 2019-04-08 2 Agenda 1. Uppdrag 2. Pågående arbeten i Region Stockholm och samverkansformer 3. Strategisk informatik 4. Planering framåt 3 Uppdrag från HSF, Lena
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merBegreppsmodell över StandIN:s ramverk
Begreppsmodell över StandIN:s ramverk Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Begreppsmodell över StandINs ramverk Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merExempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg
Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merSparx EA-profiler för analysresultat enligt VIA-metoden
1 (24) Sparx EA-profiler för analysresultat enligt VIA-metoden Detta är en beskrivning och vägledning gällande framtagna EA-profiler. Synpunkter och kommentarer tas gärna emot och lämnas till FO GEMIS:
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merBilaga 2 Fördjupad målbild för projektet
Sida: (2) Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet I projektet var det nödvändigt att beskriva övergripande målbilder för kärnverksamheten, informatik och teknik inom hälso- och sjukvård. Det gjordes det
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov
Läs merReferensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera
Referensarkitektur för Grunddata & Katalog Marcus Claus, projektledare Inera Inera koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med regioner och kommuner. Vad vi kommer beröra idag Varför en
Läs merDagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merNationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Läs merStandIN projektet. Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare
StandIN projektet Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare StandIN Syfte och mål Bakgrund Projektbeskrivning Projektleverans Slutsatser StandIN Syfte Att förstärka Sveriges
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merInformationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Läs merArkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation Version 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 3 Referenser och underlag... 5 Revisionshistorik Version, datum Författare
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Läs merSvenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009
Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Karl Wessbrandt IT Management Consultant Wessbrandt Management AB +46 708 303 464
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merVägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2
Nationell informationsstruktur 2015:2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merGeodata utvecklar e-förvaltningen
IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
Läs merRemiss Ny version av Nationell informationsstruktur
2014-11-11 Dnr 3.4-41665/2014 1(2) Avdelningen för kunskapsstöd Informationsstruktur och e-hälsa Förvaltningsorganisationen för Nationell informationsstruktur Ola Grönnesby Remiss Ny version av Nationell
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merVår värdegrund. Modiga Våra medarbetare vill skapa kundnytta och vågar ifrågasätta onytta.
Vår profil Frontwalker arbetar med hela kedjan från verksamhetsutveckling till IT-utveckling. Vi har en helhetssyn när det gäller människor, processer och IT. Vårt kännetecken är att vi kombinerar ansvarsfulla
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merIT styrning- Från ett 1a, 2a och 3e linjeperspektiv
IT styrning- Från ett 1a, 2a och 3e linjeperspektiv Josefin Nordlander Chef Koncernsäkerhet & Kontroll GRC-dagarna 8-9 oktober 2015 Vad menas med IT styrning? IT-styrning handlar om att styra IT så att
Läs merHur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merNKRR. Regelskrivning i praktiken
Sida: 1 (13) NKRR Regelskrivning i praktiken Innehåll Sida: 2 (13) 1 Inledning... 3 1.1 Förkortningar och begrepp... 3 2 Ändringshistorik för dokumentet... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Regler i NKRR... 5 3.2
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28
Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter
Läs merStrukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Läs merEn IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu
En IT- arkitektur för vården Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu Föreläsningsserie Vårdens utveckling Pa>entens medverkan Na>onella strategier Kvalitetsregistren Beslutsstöd Informa>onsstrukturen
Läs merWorkshop och dialog kring strategi för ehälsa
Workshop och dialog kring strategi för ehälsa 2018-02-23 Agenda 8.30 9.00 Fika 9.00 9.10 Välkommen (Carina Björk) 9.10 9.20 Inledning 9.20 10.00 Diskussion om övergripande, nationella mål inom ehälsa 10.00
Läs merHur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Uppdraget Gemensam informationsstruktur
Läs merIntresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Läs merJHS 179 Planering och utveckling av en övergripande arkitektur Bilaga 3. Beskrivning av arkitekturens nuläge och målbild
JHS 179 Planering och utveckling av en övergripande arkitektur Bilaga 3. Beskrivning av arkitekturens nuläge och målbild Version: 2.0 Publicerad: 7.2.2017 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1Analys och
Läs merKravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte Innhållsförteckning Innhållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 3 1. Inledning... 4 1.1 1.2 1.3 Syfte med dokumentet... 4 Målgrupp för dokumentet...
Läs merAffärsinriktad Enterprisearkitekt. Lär dig gå från strategi till lösning
A Affärsinriktad Enterprisearkitekt Lär dig gå från strategi till lösning Henrik och Lars har med sitt engagemang gjort kursen mycket intressant riktigt bra och kunniga lärare! Cordial utmanar invanda
Läs merKONSULTPROFIL. Irene Ström
KONSULTPROFIL Irene Ström Med fokus på Liv & Pension och med stor entusiasm kring detta driver jag uppdrag hos mina kunder. Mina projekt kännetecknas av arbetslust, energi och möten mellan människor. Min
Läs merStrukturerad omvärldsbevakning. Version
Strukturerad omvärldsbevakning Version 2019-01 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Nyheter i den här versionen... 3 2. Bakgrund, syfte och målgrupper... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Målgrupper...
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merExempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merSTANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1
STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1 Innehåll StandINprojektet, dellevarans 1... 2 Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 2 Angreppsätt... 3 Förändringsledning... 3 StandIns förhållningssätt till Interoperabilitet...
Läs merIT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering
REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merBilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)
2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan) Område Nr Rekommendation Styrning och ledning: 1 Integrera digitaliseringsarbetet i den ordinarie verksamheten a) integrera
Läs merRAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets
2019-04-16 Dnr: LM 2019/001170 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2018 Aktivitet 3A Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Aktivitetsledare - Magnus Konnskog, Lantmäteriet Del av fokusområde 3 gällande
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merIntroduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur
Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens
Läs merNationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Läs merNationell informationsstruktur 2017
Nationell informationsstruktur 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merOm E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
Läs merRiktlinjer för stadens arbetssätt,
Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...
Läs merArbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier
Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder Anna Aldehag Sara Meunier Vilka är vi? > Anna Aldehag Enhetschef på Socialstyrelsen Ordförande i arbetsgruppen enhetligare begreppsanvändning,
Läs mer1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen
PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merExempel på verksamhetsledning
Exempel på verksamhetsledning Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Exempel på verksamhetsledning 1 Bakgrund Vinnova har initierat två parallella projekt som relaterar till
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Läs merUppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merRiktlinje för styrmodell och ledningssystem
Riktlinje för styrmodell och ledningssystem Fastställd av kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Dokumentansvarig: Hållbar samhällsutveckling Gäller tillsvidare med årlig översyn och revidering vid behov 2 Innehållsförteckning
Läs mer