Process för terminologiarbete
|
|
- Håkan Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ledningssystem Rutin (6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet är en delprocess i huvudprocessen Styra med regler. Målgrupp för processbeskrivningen är beställare av terminologiarbete samt deltagare i terminologiarbeten. Syfte och mål med terminologiarbetet Nationellt överenskomna begrepp och termer utgör tillsammans med hälsorelaterade klassifikationer och Snomed CT det nationella fackspråk som krävs för en enhetlig dokumentation i elektroniska dokumentationssystem och för säker kommunikation inom vård och omsorg. Det nationella fackspråket är en del i strategin Nationell ehälsa. Terminologiarbete syftar till att få fram generella begreppsdefinitioner och genomsynliga termer som kan användas i olika sammanhang inom samma fackområde. Att en term är genomsynlig innebär att den är lätt att se igenom, dvs. det är lätt att förstå vad den betyder. Enhetliga begrepp och termer är en förutsättning för att kunna dokumentera, mäta, rapportera och jämföra uppgifter om kvalitet, effektivitet och kostnader. Målet är en enhetlig och entydig terminologi som används i det praktiska vård- och omsorgsarbetet i arbetet med statistik, planering och uppföljning av vårdens och omsorgens verksamheter i forskning och utveckling. Metod som stöd för processen Socialstyrelsen organiserar och driver terminologiarbetet i samverkan med olika intressenter och arbetet är baserat på terminologiläran som är läran om struktur, bildning, utveckling, användning och hantering av begrepp och terminologier inom olika fackområden. Terminologiläran är etablerad och be-prövad och beskrivs bl.a. i ISO 704 Terminology work Principles and methods. Metoden stödjer hela arbetsprocessen från avgränsningen av arbetet till begreppsanalys och dokumentation. En väsentlig del av terminologiarbetet är begreppsanalys. I begreppsanalysen identifierar sakkunniga tillsammans med en terminolog de väsentliga kännetecken som skiljer ett begrepp från ett annat, upprättar begreppssystem, tar fram generella begreppsdefinitioner och väljer genomsynliga termer som kan användas i olika sammanhang inom samma fackområde. Slutresultatet av terminologiarbetet är begreppsdefinitioner och överenskomna termer. Dessa kan kompletteras med SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
2 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 2(6) begreppsdiagram. Genom hela processen samarbetar terminologer med beställare av terminologiarbeten och sakkunniga. Se bilagan Roller och ansvar i terminologiarbetet för en närmare beskrivning av del-tagares roller, ansvar och arbetsuppgifter. Länkningar internt Terminologiprocessen länkar i första hand från och till huvudprocesserna Styra med kunskap o Processen Att styra med nationella riktlinjer för god vård och omsorg Delprocessen för framtagande av nationella indikatorer i nationella riktlinjer o Processen för framtagande av vägledningar Tillhandahålla data och statistik o Skapa och tillhandahålla aktuella och uppdaterade register Följa upp och utvärdera o Öppna jämförelser hälso- och sjukvård o Öppna jämförelser socialtjänst och hemsjukvård Styra med regler o Process för Socialstyrelsens författningsarbete Processen för terminologiarbete länkar även till de övriga processer och delprocesser på Socialstyrelsen där begrepp behöver redas ut för att det råder olika uppfattning om deras innebörd. Genom att koppla ihop processerna för terminologiarbete med processerna ovan bidrar terminologiarbetet till att myndigheten stödjer och styr verksamheterna att öka kvaliteten i dokumentation för verksamheternas utveckling samt för att information ska kunna åter-användas i såväl lokal som nationell uppföljning på ett entydigt och säkert sätt. Processen steg för steg Nedan beskrivs de olika stegen i terminologiarbetets process.
3 termbank SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 3(6) Figur 1 Processkarta över terminologiarbetets process 1. Initiera 1a. Ta emot förfrågan Terminologiarbete kan initieras genom en förfrågan om terminologiskt metodstöd till ett planerat eller pågående internt eller externt projekt. Då kan den terminologiska kompetensen vara utpekad i t.ex. en projektstyrningsmall. För mer information om hur medarbetare på Socialstyrelsen kan starta processen för terminologiarbetet se Instruktion för att beställa ett terminologiarbete. 1b. Analysera frågan och bedöma behov Vi analyserar frågan utifrån följande kriterier: Rör frågan fackområdet vård och omsorg? Är projektet av nationellt intresse? Hör frågan hemma i redan pågående terminologiprojekt? Om kriterierna uppfylls och det finns behov av en begreppsutredning så fattar terminologer gemensamt med berörda enhetschefer beslut om att starta ett terminologiarbete.
4 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 4(6) 2. Planera 2a. Avgränsa ämnesområdet inom vård och omsorg I förberedelserna inför ett terminologiarbete ingår att noggrant avgränsa ämnesområdet utifrån den identifierade målgruppens behov. Om förfrågan om terminologiarbete kommer från ett redan existerande projekt är ämnesområdet ofta redan avgränsat. 2b. Ta fram en projektplan för terminologiarbetet med aktivitetslista och tidsplan En projektplan för terminologiarbetet tas fram gemensamt av beställaren och terminologen. Projektplanen ska innehålla syfte, mål, avgränsning av ämnesområdet, målgrupp, aktivitets- och tidsplan. Det är viktigt att projektplanen innehåller en beskrivning av rollfördelning och av det ansvar som deltagarna i arbetsgruppen och övriga inblandade har tilldelats. Tidsplanen är viktig bl.a. för att tydliggöra resursåtgången. Projektplanen för terminologiarbetet stäms av mot huvudprojektplanen om terminologiarbetet är en del av ett pågående eller planerat projekt. Om Socialstyrelsens terminologer inte har tid och möjlighet kan vi avropa timmar av Terminologicentrum TNC som vi har avtal med t.o.m Se även Socialstyrelsens projektstyrningsmodell med tillhörande mallar. 2c. Tillsätta arbetsgrupp En idealisk arbetsgrupp består av fem till åtta deltagare varav en till två är terminologer. Övriga är sakkunniga från berörda professioner och verksamheter inom fackområdet. Den som har initierat terminologiarbetet (dvs. beställaren ) ansvarar för att identifiera relevant kompetens som bör ingå i arbets-gruppen och tar den formella kontakten med interna och externa sakkunniga. Beställaren identifierar och engagerar eventuella styrgrupper och referens-grupper. Ett introduktionsseminarium i terminologiarbete bör anordnas vid första mötet i arbetsgruppen för att alla ska vara bekanta med terminologiläran 3. Kartlägga 3a. Prioritera begrepp Terminologen går igenom underlaget tillsammans med arbetsgruppen för att besluta vad som är begrepp som behöver en terminologisk definition. Genomgången resulterar ofta i två listor: en termlista för de begrepp som ska utredas i en terminologisk begreppsanalys och en lista för annan viktig språklig information. 3b. Samla in källmaterial som beskriver ämnesområdets begrepp och termer I syfte att identifiera begrepp och termer som tillhör ämnesområdet behöver man gå igenom källmaterial som är relaterat till fackområdet, exempelvis årliga statistikrapporter, lagar och förordningar, handböcker och fackordlistor. Ur detta material plockar terminologen eller arbetsgruppen ut relevant terminologisk information som ska användas i begreppsanalysen.
5 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 5(6) Terminologen ska se till helheten och identifiera närliggande och relaterade begrepp som bör tas med i arbetet. I ett första stadium behöver man inte begränsa antalet begrepp och termer och annan viktig språklig information som hittas i materialet alltför hårt, utan allt som tycks relevant för ämnet dokumenteras. 4. Analysera Arbetsgruppen analyserar det bakomliggande begreppet genom att ta fram de kännetecken som skiljer begreppet från andra begrepp. Resultatet läggs fram som ett förslag på definition till begreppet. 4a. Ta fram begreppssystem och rita begreppsdiagram Som ett stöd i begreppsanalysen struktureras begreppen i begreppsdiagram för att återge ett begrepps relationer till andra begrepp. Arbetet med begreppsdiagram och definitionsskrivande löper parallellt under hela begreppsanalysen. 4b. Utarbeta definitioner Tillsammans med arbetsgruppen utarbetar terminologen definitionerna och man eftersträvar alltid konsensus i arbetsgruppen. 4c. Välja termer Terminologen och arbetsgruppen tar fram förslag till rekommenderade termer och eventuella synonymer till begreppen. Begreppen dokumenteras i Socialstyrelsens mall för begrepp och termer som innehåller fält för term, definition, kommentar och användningsområde, synonym och källa. 5. Förankra Det är viktigt att arbetsgruppens medlemmar får tid att förankra förslag till term och definition i sina respektive nätverk. På motsvarade sätt bör andra intressenter få tid att lämna synpunkter, se under Remittera nedan. 5a. Remittera Begreppen med de rekommenderade termerna och definitionerna skickas ut på intern och extern remiss. 5b. Sammanställa Den ansvariga terminologen sammanställer remissvaren tillsammans med arbetsgruppen och slutredigerar hela materialet. 6. Beslut om att rekommendera begrepp i termbanken När det råder tillräcklig konsensus om termerna och definitionerna beslutar linjeorganisationen om att publicera dem i termbanken för rekommenderad användning inom fackområdet vård och omsorg. 7. Registrera och publicera Beslutade begrepp och termer publiceras i Socialstyrelsens termbank.
6 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 6(6) 8. Marknadsföra Det är viktigt att informera samtliga intressenter om att det finns en ny eller ändrad begreppsdefinition. Information ges via Socialstyrelsens intranät, externa webbplats och via nyhetsbrevet Nytt om fackspråk och informatik. 9. Förvalta Förvaltningsprocessen startar samtidigt som ett begrepp publiceras i Socialstyrelsens termbank. Varje förändring i en begreppsdefinition eller term dokumenteras och versionshanteras av Socialstyrelsens terminologer. Socialstyrelsens terminologiverksamhet ansvarar för att termbanken förvaltas och underhålls. Varje publicerad terminologi ses över regelbundet för att säkerställa att den fortfarande är aktuell och att inga förändringar har skett i någon närliggande terminologi.
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merSkrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.
Avdelningen för regler och behörighet Informationsblad Informationsblad terminologiremiss Vad är en definition? En definition är en språklig beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp.
Läs merSocialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
Läs merTerminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt
Läs merResultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp
2017-03-15 Dnr 32041/2016 1(5) Resultat av terminologiremiss om och relaterade begrepp Begreppen i denna sammanställning är resultatet av ett terminologiarbete. Begreppen har förankrats dels internt på
Läs merResultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merBakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.
Bilaga 1 2015-09-16 Bakgrund till förslag i terminologiremiss Bakgrund till förslagen i remissen Definitionerna för observandum, varningsinformation och överkänslighet har reviderats. När det gäller observandum
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merEasyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Page 1 of8 ~ Socialstyrelsen Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen ansvarar
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation
2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.
Läs merMetoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg
Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
2017-01-25 Dnr 4.2.1-1958/2017 1(9) Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi
2015-12-03 Dnr 4.2.1-25012/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring välfärdsteknologi. Begreppen
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Lisa Wolff Foster 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 1 Svar lämnat av: (kommun, landsting, organisation
Läs merEnhetlig terminologi. För fackområdet samhällsskydd och beredskap
Enhetlig terminologi För fackområdet samhällsskydd och beredskap Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte
Läs merSå här använder du termbanken
Lathund 2014-05-055 Dnr 1.3-25607/2014 1(5) Regler och behörighet Emma Leeb-Lundberg emma.leeb-lundberg@socialstyrelsen.se Så här använder du termbanken Sök i termbanken På ingångssidan kan du söka i termbanken
Läs merResultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient
2011-11-21 Dnr 32505/2011 1(9) Resultat av remiss för begrepp kring er, överbeläggning och utlokaliserad patient Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet
Läs merResultat av remiss för begreppet brukaret
2013-04-09 1(10) Resultat av remiss för begreppet brukaret Socialstyrelsen rekommenderar brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, tillsammans
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merVerksamhetsbeskrivning av socialtjänsten
Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm
Läs merResultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merResultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg
2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande
Läs merProjektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370
Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580
Läs merResultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård
Dnr 3875/2012 1(8) Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning,, öppen vård, hemsjukvård Begreppen i denna remiss är resultatet från fortsättningen av det terminologiarbete som är en del
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel
2018-09-21 Dnr 4.5-27353/2018 1(5) Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete kring begreppet hjälpmedel för vård och behandling.
Läs merLedning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron
Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk Bengt Kron Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Socialstyrelsen 2011-03-31 Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-22 1(6)
(4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig
Läs merSkillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merDatum Äldrenämnden
Uppsala ^IKOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-03-06 Diarienummer ALN-2013-0061.30 Äldrenämnden Yttrande till Socialstyrelsen över remiss för begreppet brukare
Läs merBilaga 2 1(5) Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering
2011-11-17 Bilaga 2 1(5) Resultat av remiss för begreppen,,,, Begreppen i denna remiss har definierats efter ett internt initiativ på Socialstyrelsen. Eftersom begreppen inte är fackspecifika för vård
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merRemiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merBeskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Läs merRiktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog
Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum
Läs merTerminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning
1 Anita Nuopponen Terminologisk analys som forskningsmetod Den teori och de analysmetoder som har utvecklats för terminologiarbetet kunde till en stor del också ses som en del av vilken som helst forskningsprocess.
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merResultat av remiss för diagnosbegrepp
2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merKVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen
Läs merSkolinspektionens processorienterade arbetssätt
Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och
Läs merImplementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-18 SN-2014/263 Socialnämnden Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263 Förslag
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merAtt beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Läs mer(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Läs merÖppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014
Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,
Läs merUtforma säkerhetsprocesser
Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen
Läs merUtveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs merStrukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merSå här använder du begreppsdiagram i termbanken
Dokumentbeteckning 2016-04-28 Dnr 1.3-8718/2015 1(5) Statistik och jämförelser Carl Strömbäck carl.stromback@socialstyrelsen.se Så här använder du begreppsdiagram i termbanken Som komplement till termbankens
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulla-Britt Söderström 2015-12-04 ON 2015/0123 53803 Omsorgsnämnden Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Förslag
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merNationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merHuvudstrategi för utveckling av vårddokumentation
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Patientsäkerhet Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Per Nordbeck, Utvecklingsenheten Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Revisions nr: 1 Huvudstrategi
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen
PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merUppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Läs merMetod för mappning till Snomed CT
Metod för mappning till Snomed CT Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merProjektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs mer