STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1

Transkript

1 STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1

2 Innehåll StandINprojektet, dellevarans Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 2 Angreppsätt... 3 Förändringsledning... 3 StandIns förhållningssätt till Interoperabilitet... 3 TOGAF... 4 Metod och omfattning... 5 Arbetssätt... 5 Standarder till denna leverans... 5 Arkitektur för Interoperabilitet och/eller förändringsledning (verksamhetsutveckling) i vården... 6 CONTSYS... 9 Teknisk operabilitet vad är det Interoperabilitet i molnet Ekonomi Material Fortsatt arbete Bilagor Ordlista Begreppsmodellen (ord i fetstil refererar till begrepp i begreppsmodellen) Övriga

3 STANDINPROJEKTET, DELLEVARANS 1 Sammanfattning Denna rapport innehåller en beskrivning av projektets angreppsätt till uppdraget. Bland annat beskrivs en struktur hur arbetet med att identifiera ramverk för standarder ska dokumenteras. Rapporten innehåller även i dagsläget identifierade standarder, beroenden, avvikelser från uppdraget och hur detta ska hanteras. Projektet följer den tidplan som satt för leverans 1 där syftet har varit att leverera en struktur och innehåll för slutleveransen. Tre aktiviteter är inte genomförda och beskrivs under avvikelser och hur de ska hanteras beskrivs under rubriken fortsatt arbete. Snäv tidplan är fortfarande den största risken vilket åtgärdas genom att kontinuerligt bedöma avgränsningar av aktiviteter. Dock har vi bedömt att vi behöver inkludera området säkerhet i projektarbetet vilket innebär att risken, snäv tidplan kvarstår som en hög risk för projektet. Vi bedömer att arbetet är i linje med det 3R beskriver som ecosystem dvs att de attribut som beskrivs krävas bland annat är interoperabilitet vilket är StandIN:s leverans. Bakgrund och syfte Idag är vårdinformationssystem anpassade för enskilda regioner, landsting och kommuner. Exempelvis finns det idag fem dominerande journalsystem inom hälso- och sjukvård och tre dominerande dokumentationssystem inom kommunal verksamhet och till dessa integreras olika specialistsystem samt andra mindre system vilket skapar en flora av unika, och många gånger inkompatibla, informationssystemsmiljöer. Kostnaderna för drift, underhåll, licenser och integrationer för dessa system är omfattande och utgör en betydande del av landstingens totala kostnader om ca 8 miljarder per år, och kan antas vara lika mycket för kommunerna i Sverige. Omvandlingen av vårdens informationshantering, där standarder är en viktigt förutsättning för insamling och hantering av data samt för interoperabilitet, är en stor samhällsuppgift. Detta får en avsevärd ekonomisk betydelse och positiva effekter på kvalitet inom vården inklusive patient- /brukarmedverkan. Centralt i denna utveckling är att IT-stöden förbättras för att stödja verksamhetsutveckling, styrning och förändringsledning. Syftet med detta projekt är att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag, myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder, i syfte att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och attraktionskraft. Projektet genomförs tillsammans med expertis och representanter för svensk vård och omsorg, leverantörer, myndigheter, nationella specialister på verksamhetsutvecklingsområdet och bedrivas öppet och transparent. Förutsättningarna är därmed goda att skapa en solid grund för den integrationsutveckling som behövs. 2

4 Angreppsätt StandINhar fokus på de tekniska aspekterna av informationsmiljön och därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt (teknisk interoperabilitet). Systerprojektet Swelife har fokus på verksamhetens krav på hur informationshanteringen ska kunna ge stöd för verksamhetsutveckling och forskning. En konsekvens av detta är att man också måste ställa krav på att informationen ska förstås av alla inblandade för optimering av vårdplanering, kommunikation i vårdkedjan och uppföljning/forskning (semantisk interoperabilitet). Semantisk och teknisk interoperabilitet har bilaterala beroenden. Båda dessa aspekter på interoperabilitet har också beroenden och påverkan på den direkta vårdverksamheten. Såväl semantiska som tekniska angreppssätt/lösningar för att åstadkomma interoperabilitet måste därför både ta sin utgångspunkt i och avseende konsekvenser vara direkt spårbara till beskrivningar och krav som kan beskrivas i verksamhetsperspektivet. Både Swelife och StandINinkluderar därför såväl verksamhets- som informationsperspektiv i sina respektive uppdrag. StandINfokuserar de tekniska aspekterna på framtidens vårdinformationssystem genom att utgå från översiktliga beskrivningar av krav och förutsättningar som framkommer av relevanta standarder inom dessa områden. Konkretiseringarna av relevanser av olika standarder som omfattar tekniska aspekter sker inom StandIN. Val av teknisk lösning eller val av standard på vilken teknisk lösning baseras har betydelse för hur god semantisk interoperabilitet man kan uppnå. På liknande sätt kan tekniken påverka i vilken utsträckning kraven som baseras på verksamhetsrelaterade standarder kan motsvaras. Dessa konsekvenser kommer att analyseras inom det fortsatta arbetet av StandIN. SWElife förutsätts fokusera på närmare konkretiseringar av de verksamhetsrelaterade aspekterna och standarderna för att tydliggöra vilka möjliga lösningar för semantisk interoperabilitet som kan bedömas relevanta för framtidens vårdinformationssystem. Förändringsledning Begreppet förändringsledning används i uppdragsformulering och projektplan för StandIN. Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att bedriva vård av hög kvalitet som ska stödjas. En term för detta som är mera vanligt förekommande inom vården är verksamhetsutveckling. Detta medför bland annat att aspekter på systematisk kvalitetsledning inkluderas i uppdraget. Standarder som beskriver krav på ledningssystem för kvalitet inkluderas därmed också i ramverket av standarder som är relevanta för framtidens vårdinformationssystem. Samordning mellan SWElife projektet och StandINprojektet inom detta område är nödvändigt. StandIns förhållningssätt till Interoperabilitet StandIN-projektet ansluter i sina beskrivningar till definition och synsätt från ehealth Stakeholder Group samt TOGAF:s riktlinjer för att definiera och etablera krav på interoperabilitet. ehealth Stakeholder Groups definition av Interoperabilitet Med ehälso interoperabilitet avses förmågan för två eller fler system att använda och utbyta såväl datortolkad som för människan begriplig information och kunskap. Gruppen delar in interoperabilitet i fyra nivåer: 1. Juridisk Interoperabilitet refererar till det juridiska EU-ramverket och nationella nivåer som stödjer och tillåter utbyte av data inom länder och över gränserna. 2. Organisatorisk interoperabilitet som också kallas process- eller företagsinteroperabilitet refererar till ett bredare spektra av regelverk, rutiner och bilateralt samarbete som krävs för ett sömlöst utbyte av information mellan olika organisationer, regioner och länder. 3

5 3. Semantisk interoperabilitet refererar till förmågan att tillse att den exakta meningen av utbytt information är tolkningsbar av varje system eller applikation som inte ursprungligen är utvecklad för syftet. 4. Teknisk interoperabilitet avser förmågan för två eller fler IKT (informations- och kommunikationsteknik (ICT)) applikationer att acceptera data från varandra och utföra en uppgift på ett lämpligt och tillfredsställande sätt utan behov av extra operatörsingripande. TOGAF TOGAF konstaterar att interoperabilitet är viktig i alla delar av den arkitekturella utvecklingsmetoden, vilket i TOGAF motsvaras av ADM. TOGAF har ingen egen definition av interoperabilitet, utan anser att det viktiga är att parterna som ska utbyta information är överens. Ett sätt att precisera interoperabilitet ytterligare är att skapa grader av interoperabilitet, t.ex.: 1. Ostrukturerat datautbyte, fritext tolkbar av människor 2. Strukturerat datautbyte, strukturerad text tolkbar av människor 3. Sömlös datadelning, strukturerad information tolkbar mellan system 4. Sömlös informationsdelning, universellt definierad tolkbar information mellan system En stor utmaning är samexistensen av system i olika livscykelfaser och speciellt att hantera transformationer. Här är graderna av interoperabilitet till stor hjälp i att sätta krav på rätt nivå. Att definiera interoperabilitet på ett otvetydigt sätt på flera nivåer (verksamhet/tjänst, information och teknik) är ett värdefullt planeringsverktyg inom arkitekturen. Begreppet interoperabilitet är än viktigare i en SOA-miljö där tjänster delas både internt och externt i allt mer ömsesidigt beroende utökade verksamheter. 4

6 Metod och omfattning 1 Arbetssätt Projektarbetet har genomförts genom arbetsmöten och eget arbete. Det egna arbetet har i huvudsak inneburit att varje projektgruppsmedlem läst igenom tilldelade standarder som identifierats tillsammans i projektgruppen. En gemensam mall togs fram i syfte att på ett likartat sätt dokumentera en sammanfattning av varje standard. För varje identifierad standard i ramverket har gjorts en bedömning av respektive granskare av om och på vilket sätt standarden är relevant för framtidens informationssystem avseende interoperabilitet och/eller förändringsledning. Denna bedömning har diskuterats och accepterats av projektgruppen och redovisas för varje standard under rubriken Relevans i bilagor. I det fortsatta arbetet kommer dessa beskrivningar av relevans att analyseras och bearbetas vidare. Ett delsyfte med dessa beskrivningar är att ge vägledning för att kunna kravställa framtidens vårdinformationssystem baserat på en helhetsbild av samtliga perspektiv. Standarder till denna leverans 1 Denna leverans 5

7 Arkitektur för Interoperabilitet och/eller förändringsledning (verksamhetsutveckling) i vården Name Description Förenklad Zachman OBS Arbetsmaterial TOGAF ISO Zachman Framework EHR ISO ISO Verksamhet Vad (V) Hur (V) Referensmodell (V) CONTSYS ISO Meddelande (V) DICOM ISO Ledningssystem pren 15224:2016 HISA ISO del 1 HISA ISO del 1 CONTSYS ISO Lösning Vad (L) Hur (L) Referensmodell (L) Meddelande (L) HISA ISO del 2 EHRCOM ISO DICOM ISO CIMI HL7 EHR-system functionel model OpenEHR OpenEHR Teknik Vad (T) Hur (T) Referensmodell (T) Meddelande (T) DICOM ISO FHIR Continua IHE HL7 v2 Översikt preliminärt ramverk av standarder Bilden visar de tre huvudnivåerna (rader) i ett ramverk som utgör beskrivningen av en tänkt arkitektur för ett vårdinformationssystem. Bilden är en förenkling av Zachman s ramverk som beskriver de olika delarna som ska finnas i en arkitektur. De tre nivåerna som beskrivs är: - Verksamhet, som innehåller beskrivning av den verksamhet som ska stödjas. Beskrivningarna består bland annat av måldefinitioner, process- och flödesmodeller, begreppsmodell och informationsbehov. Verksamhet beskrivs helt oberoende av eventuell lösning (informatisk och/eller teknisk) och ska kunna användas för både verksamhetsutveckling och en grund för att ställa krav på IT bland annat. - Lösning, innehåller logisk lösning på de behov som har framkommit i verksamhetsbeskrivningen. Består bland annat av referensinformationsmodell, meddelandemodeller (t.ex. arketyper) och funktionsbeskrivningar. Denna beskrivning är helt oberoende av teknisk lösning. - Teknik, beskrivning av hur den logiska lösningen ska realiseras i vald teknik. Består bland annat av databasmodell, meddelandespecifikationer, tekniska kommunikationsgränssnitt etc. Dessutom innehåller bilden två kolumner som uttrycker VAD som ska hanteras och HUR det ska hanteras. VAD kolumnen är i sin tur uppdelad i två delar: Referensmodell och Meddelande. 6

8 VAD kolumnen innehåller t.ex. (uppifrån och ner): Begreppsmodeller, Informationsbehov, Informationsmodell, Meddelandemodell (t.ex. arketypbeskrivningar), databasmodell och meddelandespecifikationer (i t.ex. XML) HUR kolumnen innehåller på motsvarande sätt t.ex Processmodeller, Flödesmodeller, Funktionsmodeller och Tjänstebeskrivningar. Det är väsentligt att spårbarhet finns i beskrivningarna hela vägen från Tekniknivån upp till Verksamhetsnivån. Utifrån ovanstående uppdelning har vi placerat in de standarder vi tittat på i respektive cell (kombination av rad och kolumn). Detta är en stor hjälp i att avgöra var standarden kommer in och vad dess huvudsakliga syfte är vilket i sin tur ger oss möjlighet att vilka standarder StandIN ska titta på samt kraven på övriga delar och standarder för att kunna åstadkomma interoperabilitet och spårbarhet. I det fortsatta arbetet kommer vi att använda en fullständig Zachmanmatris som består av 5 rader och 6 kolumner. Ovanstående förenklade bild visar huvuddragen i angreppsättet och de inplacerade standarderna är bara några exempel på de standarder vi analyserar i projektet. Observera att vissas standarder kan hanterar alla tre områdena som verksamhet, lösningar och teknik. Begreppsmodell Namn Begreppsmodell över ramverk Beskrivning Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen i StandIn. Stereotyperna (inom hakar) visar på motsvarande begrepp i ISO Datum ARBETSRESULTAT << Architecture >> Nationell arkitektur 1 Verksamhet << Stakeholder >> Intressent 1..* * << Concern >> Effektmål beskriver efterfrågar 1 Information Politisk operabilitet 1..* för att uppnå 1..* << Architecture Description>> Beskrivning av nationell arkitektur Applikation Juridisk operabilitet efterfrågas av samband med Teknik Verksamhetsoperabilitet * * * << Concern >> Interoperabilitet << Concern >> Förmåga * samband med Semantisk interoperabilitet 1..* ömsesidigt 1..* 1 för att uppnå << Viewpoint >> StandIn ramverk beroende 1..* Teknisk interoperabilitet består av består av samband med samband med Förklaring till symbolerna: Begrepp Begrepp metanivå 0, visar på företeelser i verksamheten 1..* << Model Kind >> Tillämpning refererar till 1..* << Model Kind >> Standard/Konvention 1 1 Begrepp Begrepp metanivå 0, visar på företeelser i verksamheten Externa begrepp Begrepp som inte är huvudfokus för StandIn Begreppsmodell över de grundläggande begreppen i StandINs leverans (Sven-Bertil Wallin) 7

9 För att få en gemensam och entydig bild av vad som ska levereras har projektgruppen tagit fram en begreppsmodell över de begrepp leveransen omfattar. Dessutom är den avstämd och harmoniserad mot standarden ISO som är en standard för hur arkitekturer och ramverk ska beskrivas. I modellen ser vi att StandIN ramverket består av Standard/Konvention och Tillämpningar av dessa för att uppnå Förmågor av typen Interoperabilitet (speciellt Teknisk interoperabilitet). En Förmåga som förutom interoperabilitetskrav kan vara av flera olika slag, t.ex. mål, behov, krav etc uttrycks alltid av en Intressent (en person, organisation eller annat system). En Förmåga ska alltid uppnå minst ett eller flera Effektmål. Ett exempel på Effektmål kan vara att patienten ska vara delaktig och kunna läsa sin vårdinformation. StandIN ramverket är bara en del i en större Beskrivning av en nationell arkitektur. Det skulle t.ex. kunna vara en nationell arkitektur för ehälsa i Sverige. Förutom StandIN ramverket innehåller en sådan flera övriga dimensioner, t.ex. Verksamhet, Information, Applikation och Teknik. En sådan Beskrivning av nationell arkitektur kan t.ex. uttryckas med Zachman s ramverk. (Övergripande begrepps beskrivning se ordlista i detta dokument). Mer utförliga begreppsbeskrivningar finns i ordlistan nedan. Flödesmodell Ett exempel på hur standarderna kan komma in i ett tänkt arbetsflöde Som ett exempel på hur standarderna kan komma in i en process för upphandling av ett vårdinformationssystem visas ovanstående förenklade flödesmodell. Observera att detta är enbart ett förenklat exempel för att åskådliggöra var olika standarder kan komma in och inte ett förslag på hur en sådan process bör bedrivas. I första steget, verksamhetsanalys, är standarder som t.ex. CONTSYS, HISA del 1 och Ledningssystem relevanta. I andra steget, Informations- och funktionsanalys, kommer informatikstandarder såsom t.ex. openehr, ISO 13606, EHR ISO 18308, HL7 funktionsnedbrytning och HISA del 2 att vara relevanta. I tredje steget, Analys av teknisk lösning, är bland annat HL7v2, Continua och DICOM relevanta. I arbetet har givetvis flera än ovanstående standarder beaktats och flera av dessa standarder påverkar stegen i modellen ovan. För åskådlighet har bara några exempel på standarder tagits med. Det är det tredje steget som är huvudfokus för StandINmen beroendet av det som görs i de tidigare stegen är väsentligt som även visas i spårbarhetskraven i Zachmanmatrisen beskriven ovan. 8

10 CONTSYS Contsys Verksamhetsutveckling Systematiska analyser Kliniska processer - verksamhet och informationsbehov Informationshantering Exv ISO 18308, HL7FM Ledningssystem EN15224 Referensinformationsstruktur Exv. ISO , HISA, Open EHR Vägledning SIS-TR 49 Kliniska arketyper?, Exv. FHIR? CDA-templates? IHE-prof? DCM? Framtidens vårdinformationsmiljö teknisk interoperabilitet Framtidens vård och forskning Contsys ISO 13940:2015 består av ett heltäckande begreppssystem med definitioner av bl.a. viktiga kliniska begrepp och dessa begrepps relationer med varandra. Standarden innehåller dessutom en generell modell över klinisk process. Contsys har två ben i möjliga tillämpningar. En tillämpning är för ren verksamhetsutveckling; för att bedriva systematisk verksamhetsutveckling inklusive styrning av kliniska processer behövs en gemensam begreppsmässig grund. Kraven på ledningssystem för kvalitet och standarder för detta är då också relevanta. Det andra benet avser informationshantering; för att på ett systematiskt och strukturerat sätt specificera information som är möjlig att använda för kommunikation med god interoperabilitet såväl semantisk som teknisk krävs att man utgår från en gemensam och heltäckande begreppsmässig grund. Även en gemensam modell för kliniska processer krävs för att hantera information om kliniskt sammanhang. Ovanstående bild försöker åskådliggöra dessa två syften med Contsys för att förklara konsekvenser av standarden för såväl informationshantering som förändringsledning/verksamhetsutveckling. 9

11 Teknisk operabilitet vad är det Vid en närmare undersökning av källor som definierar teknisk interoperabilitet så märker man tydligt att de skiljer sig från varandra, det är svårt att få en entydig bild av vad teknisk interoperabilitet egentligen betyder. En av svårigheterna med att definiera teknisk interoperabilitet är att standarderna inte är uppdelade i teknisk och semantisk, utan har en annan uppdelning. Troligtvis behöver StandINprojektet förstå några olika perspektiv. I det följande för vi ett resonemang kring begreppet för att till nästa rapport kunna definiera det. Det första perspektivet är verksamhetsarkitektur vs IT-arkitektur. Inom IT-arkitektur håller man även på med informatik och verksamhet och tvärtom. Nedanstående ger en rättvisare bild av verkligheten. Det andra perspektivet är att implementation/realisation ofta associeras med teknik fast implementation och realisation berör alla aspekter i arkitekturen. De flesta standarder och konventioner, t.ex. IHE och Continua hanterar hela stacken och är fokuserade på implementation/realisation. Många av de standarder och konventioner vi har kartlagt är bredare än bara semantik och teknik, t.ex. TOGAF, ISO osv. Ytterligare ett annat perspektiv har ReEIF från Antilope-projektet där man delat in teknik i två grupper, nämligen Applikation och IT Infrastruktur. Fördelen med denna uppdelning är att det går att separera ut sådana infrastrukturlösningar som är gemensamma med andra branscher, t.ex. web services 10

12 och JSON, vilket vi inte kommer att hantera i StandINoch dels ger en tydligare bild av att teknisk är i form av applikationslager, dvs. intergration in healthcare systems, där hälsospecifika standarder och konventioner som IHE, Continua, HL7, FHIR, osv bör ha sin plats. Det sista perspektivet är: Tekniskt interoperabilitet är lika med interoperabilitet i den digitala hanteringen av processer och information. Det innebär att den hanterar allt utom den verksamhet och den information som är oavhängig implementation, dvs. som är gemensam för t.ex. manuell och digital hantering. Interoperabilitet i molnet publika och privata moln att förstå varandras applikationer och tjänstegränssnitt, konfigureringar, typ av autentisering och auktorisering, data format, etc. så de kan fungera tillsammans. De diskussioner som förs om interoperabilitet i molnet har oftast ett annat perspektiv än StandINoch handlar om förmågan för ett specifikt system eller komponent att flytta till eller mellan olika molntjänsteleverantörer. System och komponenter som är skrivna eller anpassade för att operera i molnet har samma förmåga till interoperabilitet som om de är lokalt installerade. Vid moln- eller hybridinstallationer bör det dock särskilt observeras att molnleverantören har stöd för öppna standardgränssnitt. Denna fråga är särskilt viktig vid kommunikation mellan olika XaaSlösningar. Det finns ett flertal säkerhetsfrågor som också måste hanteras, som t.ex. att det finns stöd för beslutade autentiserings- och auktoriseringsmetoder, kryptering, hur datalagring sker i molnet, säker kommunikation till och från molnet, m.m. Avvikelser i denna leverans Samordning och hantering av beroenden med aktuella arbeten i Sverige t ex Inera. På grund av svårigheter att hitta gemensamma tider då antingen kompetenser inom Inera och/eller projektgruppen inte har haft möjlighet att ses har detta inte hanterats i leverans 1. Identifierar behov och goda internationella exempel på framgångsrika förändringsarbeten i vården och omsorgen. Denna aktivitet har parkerats i syfte att hantera den tillsammans med SWElife uppdraget. Ta fram beskrivande exempel på hur standardisering stödjer verksamhetsutveckling. Denna aktivitet har parkerats i syfte att hantera den tillsammans med SWElife uppdraget. Genomförbarhetsstudie. I StandIN:s uppdrag inkluderas att genomföra en genomförbarhetsstudie. Detta uppdrag tolkas av projektet som att uppdraget handlar om att påvisa sannolika möjligheter att genomföra utveckling och upphandling av ett informationssystem som kan uppfylla samtliga krav som identifierats via effektmålen i projektet. Uppdraget att utföra en genomförbarhetsstudie kommer därför att omsättas till att utforma en vägledning för en strategi för införande av ett framtida vårdinformationssystem som har förutsättningar att uppfylla effektmålen i projektplanen. Utifrån de diskussioner som utifrån det ramverk av standarder som i detta skede granskats kan en sådan strategi övergripande beskrivas som: - Utgå från begreppssystem och processmodell i ISO Contsys samt standard för krav på ledningssystem för kvalitet EN Kravställ och upphandla ett IT-stöd för systematiska analyser av kliniska processer - Kravställ och upphandla ett IT-stöd för ledning, kunskapsstyrning, samverkan inom vårdkedjan samt uppföljning av kliniska processer. Detta bör utgöras av en separat 11

13 modul/plattform med strukturerade data som är nationellt gemensam och som kan hantera integrerad kunskapsstyrning och uppföljningsdata för kvalitetsregister, verksamhetsuppföljning, forskning etc. En sådan strategi kan genomföras med minimala krav på det som i övrigt kan tänkas inkluderas i begreppet kärnsystem där gränssnitt till traditionella journal-/dokumentationssystem kan upprättas. Ekonomi Enligt budget Material Projektet har inhandlat två stycken SIS standarder. 12

14 Fortsatt arbete Projektleverabler Förtydligande av målbild för projektet Sammanfattning av återkoppling från möte 8/2 att ta med i det fortsatta arbetet Standarder - Här tar vi med ytterligare identifierade standarder (fylls på i Zachman). Vi ska också skriva vår bedömning av vilka förmågor som krävs för att uppnå effektmål och hur standarderna bidrar till det och på så sätt även se om det saknas standarder för vissa förmågor. - StandINhar fokus på det tekniska perspektivet men måste också visa spårbarhet till respektive konsekvenser för möjligheter för tekniska lösningar att bidra till att uppfylla krav i informations- och verksamhetsperspektiven. OBS att tidigare avgränsning Continua ingår i standarder som kommer att hanteras - Säkerhet I det fortsatta arbetet kommer vi att kartlägga standarder inom området och titta på de pågående arbeten och initiativ kring vård-itsäkerhet för att se hur de påverkar vårt övriga arbete. Arbetsgrupp tillsatt - Fördjupad definition och fastställande av Teknisk interoperabilitet - Interoperabilitet i molnet, StandIN-projektet kommer att bevaka molnaspekter i sitt arbete med StandIN-ramverket. Bland annat det pågående arbetet på SIS för Molnet standarder SIS har fram till nu i första hand fokuserat på att sammanställa och sammanföra redan existerande standarder, begrepp och termer. SIS jobbar nu med terminologi för molnet och att ta fram en referensarkitektur. Samordning - Fortsatt samordning med SWElife i syfte att hantera avgränsningar och beroenden Genomförbarhetsstudie Ta fram beskrivande exempel på hur standardisering stödjer verksamhetsutveckling - Inera Arbetsmöten inbokade och ytterligare möten kommer att bokas in i syfte att hantera beroenden, lesson learned mm - Kontinuerliga avstämningar med 3R och SUSSA - Socialstyrelsen Möte inbokat i syfte att identifiera eventuella beroenden att beakta och förhålla sig till Examens arbete - För att skapa kunskap om status angående standardisering för interoperabilitet och hur företag inom Swedish Medtech tänker angående dessa frågor, kommer en kartläggning att genomföras. Arbetet görs via ett examensarbete och genomförs som strukturerade intervjuer med ett antal medlemmar i Swedish Medtech och deras specialister inom området. De förslag till standarder avseende teknisk interoperabilitet som tas fram i projektet kommer också att tas upp i intervjuerna. Resultatet av detta arbete kommer dels att bidra till att belysa status och dels förankring av de förslag som framkommer i projektet. 13

15 Identifiera en nationell aktör - Hanteras operativt av styrgruppen med stöd från projektledare Projektplan - Uppdateras efter godkänd leveransrapport 1 Bilagor Inventering befintliga system 14

16 Ordlista Begreppsmodellen (ord i fetstil refererar till begrepp i begreppsmodellen) StandINramverk Standard/Konvention Tillämpning Förmåga Interoperabilitet Ett ramverk bestående av Standard/Konvention och Tillämpning. Ramverket syftar till att uppnå Teknisk interoperabilitet (Visas med sambanden till Förmåga och Interoperabilitet). StandINramverket är en del i en Beskrivning av en nationell arkitektur. En standard från någon av standardiseringsorganisationerna (ISO, CEN) alternativt en konvention som de facto standarder eller andra initiativ. T.ex. TOGAF från OMG. En Standard/Konvention kan ha samband med andra genom t.ex. normativa referenser. Sätt att tillämpa en Standard/Konvention för att uppnå en eller flera Förmåga (or). Beskriver i vårt fall tillämpningsbeskrivning för en viss standard för att uppnå teknisk interoperabilitet. En Tillämpning kan ha samband med andra som t.ex. beroenden. En förmåga är en möjlighet som kan åstadkommas ev t.ex. ett ramverk, ett system eller en arkitektur. I denna modell är förmåga något som skapas av att tillämpa en eller flera Standard/Konvention. I detta projekt är det framförallt förmågor av typ Interoperabilitet som analyseras. En Förmåga skall alltid vara till nytta för (och efterfrågas av) en eller flera Intressenter. En Förmåga bidrar till att åstadkomma ett eller flera Effektmål. Beskriver sätt att kommunicera på olika nivåer i en verksamhet. Se vidare under rubriken Interoperabilitet i denna rapport. Specialiseras i: Politisk operabilitet Juridisk operabilitet Verksamhetsoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet (StandIns fokus) Interoperabilitet beskriver i vilken utsträckning system och apparater kan utbyta och tolka delad data. För att två system ska vara interoperabla måste de kunna utbyta data och presentera den så att den kan förstås av en användare. (HiMMS) 15

17 Intressent Effektmål Beskrivning av nationell arkitektur Personer, organisationer eller andra system som på olika sätt interagerar med det tänkta vård- och omsorgssystemet. De efterfrågar olika Förmågor. Ex. Patienter/Brukare, Medborgare, Användare, Utvecklare Den nytta som StandINkan bidra till i verksamheten. Effektmålen är beskrivna i projektplanen. En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för ehälsa. Detta är en sammanhållen beskrivning som innehåller många delar och dimensioner. Består bland annat av Verksamhet, Information, Applikation och Teknik. Består även av StandINramverket av Standarder/Konventioner som syftar till att uppnå Teknisk interoperabilitet. Övriga Vård och Omsorg Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar (Socialstyrelsen) Beroenden Hemtjänst bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande (Socialstyrelsen) Avgränsning inom Stand-in projektet Hälso- och sjukvård, hemtjänst samt stöd och service till funktionshindrade enligt gällande lagar (HSL, SoL och LSS). Inom StandINanvänds termen eller prefixet vård(-) för att beskriva detta verksamhetsområde. 16