StandIN projektet. Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

Transkript

1 StandIN projektet Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

2 Bakgrund StandIN Ingår i regeringens satsning på Life science Vinnova finansierar två innovationsprogram Inom Medtech4Health drivs StandIN projektet Inom SWElife drivs 3H-3R informatik

3 Syfte och mål Syfte Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och attraktionskraft. Mål Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag, myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder..

4 StandIN projektet Syfte är att ge stöd för att leda, styra och förändra vårdverksamhet genom internationella standarder som kan: vara ett stöd* för leverantörer i deras produktutveckling (vidareutveckling som nyutveckling) vara stöd för interoperabilitet mellan olika system och lösningar fungera som ett stöd i kravställande från kunderna vid en upphandling *är analyserade och förtydligade

5 Projektmål Skapa ett ramverk av internationella standarder, *konventioner och samordnad tillämpning av dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg. Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av informationssystem för vård och omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer. Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet. Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och förändra verksamheten mot god kvalitet. Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och mäta måluppfyllnad. Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa utvecklingen. *formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse

6 Vård och omsorg Landsting Patientmedverkan Kommun Patientmedverkan Skolhäl sa Företagarna Företagarna Epikri s Hb Na Krea ASIH StandIN projektet 6

7 Vård och omsorg i StandIN projektet Vård och omsorg: Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar (Socialstyrelsen) Avgränsning Fas 1, StandIN projektet Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm, huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand för att stödja de kliniska processerna

8 Projektplan avgränsningar I detta projekt ingår inte: semantisk interoperabilitet att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas och beaktas) att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife följande aspekter i ramverk; policys, principer standarder för ekonomihantering standarder för personalhantering

9 Nyttoeffekter Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet. Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer. Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt standariseringsarbete. Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar. Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och omsorg, inklusive företag som verkar i Sverige. Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning, utveckling och kvalitetssäkring. Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för uppföljning av: patientflöden, arbetsprocesser för medarbetare, verksamhetsutveckling, ökad delaktighet för patienterna, Underlättar för en långsiktig förvaltning.

10 Projektkommunikation Minnesanteckningar från möten (fysiska och/eller online möten) Projektgruppsmöten (varje vecka samt hela arbetsdagar vid sammanställning av leveranser) Referensgruppsmöten Avstämningsmöten SWElife och StandIn projektet Avstämningsmöte med 3R och SUSSA Statusrapporter Projektledare till styrgrupp varje vecka Projektmedlemmar till projektledare varje vecka Medtech4healths hemsida Länka till andra likvärdiga arbeten som pågår Lättsammare blogg och mer detaljer status från projektet Vinnovas hemsida Länk till andra likvärdiga arbeten som pågår Projectplace.com lagring av dokumentation samt att Kanban metodiken används för projektarbetet E-post Vitalis Offentliga rummet (Malmö 25-27/5), diskussion pågår Medtech week Almedalen dialog pågår

11 Styrgrupp Organisation Roll i projektet Namn Intel Styrgruppsordförande Johan Lidén Swedish Medtech Projektägare Anna Lefevre Skjöldebrand SKL Styrgruppsmedlem Sara Meunier ehälsomyndigheten, avd. Informationsteknik Styrgruppsmedlem Fredrik Frimodig SLL (3R) Styrgruppsmedlem Karin Pihlgren Zenicor Styrgruppsmedlem Mats Palerius Stockholm stad Strygruppsmedlem Ann Hellenius Vinnova Adjungerande Linda Swirtun Medtech4health Adjungerande Reidar Gårdebäck

12 Referensgrupp Organisation/Verksamhet ehälsoinstitutet /Läkarsällskapet Vårdförbundet Läkarförbundet LIF Ortopediska implantat SwMT Kardiologi SwMT SWELife Region Östergötland KSL/108K Västerås kommun Socialstyrelsen SIS VGR Inera Nationell Cosmic samverkan Namn Göran Pettersson David Liljeqvist Emma Spak Karolina Anotonov Lars Hedman Nadia Bracken Patrik Georgii-Hemming Jan Marcusson Karin Bengtsson Mats Rundqvist Helena Nilsson Lena Morgan Ragnar Lindblad Johan Eltes Göran Karlström

13 Projektgrupp Organisation/ Verksamhet Roll Namn Kommentar Cambio Arkitektur Gunnar Ehn Cambios tre deltagare delar på 50% av en heltid Cambio Informatik Viktor Jernelöv Cambio Arkitektur / Christer Spanne Change management CGI Arkitektur Robert Sandell Evry Arkitektur Ronnie Johannesson CGM Arkitektur/Systemutveckling Carrick Gillespie Tieto Arkitektur Bengt Lundmark ehälsomyndigheten Chefsarkitekt Manne Andersson Egen företagare Konsult Karl-Henrik Lundell Egen företagare Konsult Lars Jerlvall Egen företagare Konsult Fredrik Lindén Egen företagare Konsult Sven-Bertil Wallin Intersystem Senior rådgivning till PL Håkan Nordgren KTH Examensarbete Anna Hagman

14 StandIN & SWElife vem gör vad? Medtech4Health, projekt StandIN har fokus på de tekniska aspekterna och därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt, teknisk interoperabilitet visar också på samband/beroenden för hur tekniska lösningar bidrar till att uppfylla krav ur ett informations- och verksamhetsperspektiv SWElife, projekt 3H-3R informatik har fokus på semantik och på verksamhetens och forskningens krav Samordning utifrån respektive projekts leveranser Visa på exempel på förändringsarbeten i vård och omsorg. Visa på exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/ verksamhetsutveckling..

15 Angreppsätt och metodik

16 Standard/Standardisering en kontinuerlig process En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring (SIS) Standardisering är själva processen när intressenter träffas och kommer överens om vad standarden ska innehålla och hur den ska utformas. Detta är en kontinuerlig process (SIS)

17 Interoperabilitet Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen)

18 Ramverk inom StandIN En samling standarder och konventioner, samt tillämpningar, för att uppnå interoperabilitet

19 Exempel på Ramverk - Interoperabilitet Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt: "An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards, specifications and practices. Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är: att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att främja gränsöverskridande och tvärsektoriell interoperabilitet att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga tjänster till europeiska offentliga tjänster till företag och medborgare att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken ( NIF ) på en europeisk nivå Källa: (2010)

20 Teknisk interoperabilitet StandIN projektet förhållningssätt är i linje med SoS beskrivning men vi fokuserar på den delmängd som är vård och omsorgsspecifik teknisk interoperabilitet. StandIN projektet definieras tekniskt interoperabilitet som den digitala tillämpningen och den vård- och omsorgsspecifika infrastruktur som implementeras för att stödja verksamhetens processer och informationsbehov i en samverkande arkitektur. Verksamhet Information Applikation Teknisk interop. Teknik Förklaring till definitionen: Den digitala tillämpningen syftar på applikation (informationssystem) Vård- och omsorgsspecifik infrastruktur innebär att vi inte tittar på generella infrastrukturstandarder (T.ex. kommunikationsstandarder som t.ex. http/https). Samverkande arkitektur är en benämning för vad som krävs i en arkitektur som hanterar interoperabilitet.

21 Viktigt begrepp - Beskrivning av Nationell arkitektur i StandIN projektet En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för ehälsa. Innehåller många delar och dimensioner bland annat av: Verksamhet, Information, Applikation och Teknik, Standarder/Konventioner som syftar till att uppnå Teknisk interoperabilitet

22 IT säkerhet inkluderat i projektarbetet En förutsättning för att kunna utbyta information inom och mellan organisationer/huvudmän är att utbytet kan uppfylla minst bibehållna krav på säkerhet- och sekretess/integritet. Detta innebär att organisationerna för att uppnå teknisk interoperabilitet måste ha överenskomna lösningar för bl.a. autentisering, auktorisering, kryptering, rollstrukturer, attesträtt, åtkomstkontroller, spårbarhet, återställning vid katastrof, samtycke, spärr, patientrelation, etc. StandIN hanterar hela vård- och omsorgsdomänen och även om mycket är reglerat, så finns det fortfarande en hel del område inom teknisk interoperabilitet, både ur ett organisatoriskt och säkerhetsperspektiv, som ytterligare behöver standardiseras.

23 Förändringsledning i StandIN StandIN projektet Begreppet förändringsledning används i uppdragsformulering och i StandINs projektplan. Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att bedriva vård av hög kvalitet som ska stödjas. En term för detta som är mera vanligt förekommande inom vården är verksamhetsutveckling vilket bland annat medför att aspekter på systematisk kvalitetsledning inkluderas i uppdraget. Standarder som beskriver krav på ledningssystem för kvalitet inkluderas därmed också i ramverket av standarder som är relevanta för framtidens vårdinformationssystem. SWElife projektet och StandIN projektet samordnar leveransen inom detta område utifrån respektive projekts leveranser.

24 Exempel på Flödesmodell

25 Begreppsmodell Begreppsmodell av vår leverans anpassas till standard ISO dvs vi beskriver leveransen (varje standard) enligt denna modell. Styrka med modellen: hänger ihop med nationella standarder. Beskrivning av nationell arkitektur motsvarar helheten dvs StandIN projektet och SWElife projektet. Blå fält avgränsningar från StandIN leveransen då det ingår i SWElife projektet.

26

27

28

29 Standarder att fördjupa (arbetsmaterial, under förändring)

30 Arbetsgång för urval av standarder 1. Kartlagt och kategoriserat drygt 70 standarder/konventioner Beskrivet enligt Zachman och TOGAF 2. Dessutom har vi tagit fram exempel på strategier för förändringsledning/verksamhetsutvec kling och relaterat dessa till internationella standarder >70 Standarder 39 Relevanta 18 Teknisk IO Standarder

31 Avgränsning standarder, Webtjänster 1. Vi har valt att inte ta med Webtjänster då Vi har har beslutat att bara ta med vård- och omsorgsspecifika konventioner/standarder och webtjänster är defacto standarder oavsett bransch. Vi har bedömt att det inte påverkar de standarder för vård och omsorg som vi valt. 2. Däremot om vi identifierar standarder som riktar in sig mot webtjänster beaktar vi dem t ex inom säkerhetsområdet.

32 Rapportmetodik i projektarbetet, Zachman

33 Standarder som beskriver helhetsbilden T.ex Meddelanden på verksamhetsnivå T.ex process- och flödesmodeller, infobehov T.ex begreppsmodeller T.ex referensinformationsmodeller T.ex Meddelandemodeller, arketyper T.ex Funktionsmodeller T.ex Datamodeller, databasschema T.ex XML, Tjänsteplattformen T.ex Programspråk

34 Rapportmetodik ISO Under förändring

35 Exempel Utreda hjärtsviktoch dess koppling till standarder

36 Exempel Inledningen på Utreda hjärtsvikt- och dess koppling till standarder

37 Behandling hjärtsvikt Behandling hjärtsvikt (ej klar)