Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg"

Transkript

1 Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

2

3 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet (typ) Typbegrepp dynamiskt Typ av agerande som kan utföras i vård och omsorg. Vård- och omsorgsaktivitet är en specifik typ av aktivitet som utförs i kärnprocess för vård och omsorg. 2.2 Aktivitetsansvar Ett aktivitetsansvar gäller för en Vård- och omsorgsaktivitet och en Personroll. En Vård- och omsorgsaktivitet kan ha flera olika Aktivitetsansvar som innehas av olika Personroller och/eller Artefaktroll. En Vård- och omsorgsaktivitet har dock alltid minst ett ansvar (initieringsansvar) som innehas av en Uppdragsroll (via Personroll). Aktivitetsansvar som innehas av Vård- och omsorgstagare i form av uppgift att utföra en Vård- och omsorgsaktivitet. 2.3 Aktivitetsplan (typ) Typbegrepp Standardiserad aktivitetsplan med rekommenderade aktiviteter (Aktivitet (typ)) för en process. Inom vård och omsorg kan en aktivitetsplantyp vara en standardiserad plan som omfattar tillståndsidentifierande och/eller hälsoproblemsåtgärdande vård- och omsorgsaktiviteter (Aktivitet (typ)) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). En aktivitetsplantyp inom vård och omsorg är en standardiserad aktivitetsplan som är framtagen för att stödja och styra upprättande av aktivitetsplaner (t.ex. Hälsoärendeplan) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Standardvårdplan för omvårdnadsaktiviteter, aktivitetsförslag i ett vårdprogram etc. 2.4 Aktivitetssamband Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och en annan. T.ex. kan en aktivitet ingå i en annan som ett arbetsmoment. ingår i, består av, föregår 2.5 Aktivitetsstatus cstatus för en Vård- och omsorgsaktivitet i dess livscykel. Begreppet avser alla de status som en aktivitet har i sin livscykel vilket innebär att vi t.ex. kan följa aktiviteten från föreslagen till utförd. Egenskaper: Gäller exakt en Vård- och omsorgsaktivitet

4 planerad, accepterad (av individ), bokad, pågående, avslutad, utvärderad med mera. 2.6 Aktörsroll Roll för aktör inom kärnprocess för vård och omsorg. Aktör kan vara en Fysisk person eller en Artefakt. Specialiseras i Personroll och Artefaktroll. Vård- och omsorgstagare, uppdragsroll för professionell aktör samt en inopererad pacemaker är exempel på aktörsroller Artefakt Föremål som formats av människa (Norstedts svenska ordbok) Maskin (t.ex. EKG-apparat, Dialysapparat), mjukvara (t.ex. bevakningssystem) 2.9 Artefaktroll Aktörsroll som innehas av en Artefakt Bedömt hälsorelaterat tillstånd Hälsorelaterat tillstånd vars innebörd och/eller uppkomst har bedömts och beskrivits av Professionell aktör. Begreppet avser ett eller flera Uppfattat hälsorelaterat tillstånd som av Uppdragsroll (Professionell aktör) bedömts tillhöra en viss kategori av Hälsorelaterat tillstånd. Kategoriindelning kan ske utifrån olika kriterier såsom trolig uppkomstmekanism, funktionsinskränkning, organpåverkan, allvarlighetsgrad,prognos mm. ICD ICF och SNOMED CT är tänkbara terminologier, klassifikationer och kodverk att använda för Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.11 Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att en Aktörsroll utför något med en Vård- och omsorgstagare som direkt interagerar med dennes Hälsoförhållande. Aktiviteten kan t.ex. bestå av att ta ett prov som underlag för att uppfatta aspekt av ett Hälsoförhållande eller en behandling/insats som direkt påverkar en eller flera sådana aspekter. Specialiseras i Ta fram underlag för att uppfatta hälsoförhållande och Påverka hälsoförhållande. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet.

5 Omfattar det som i dagligt tal benämns insats inom socialtjänst eller vårdaktivitet i hälso- och sjuvkvård. KVÅ är exempel på en förteckning över direkta interaktioner med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande Fysisk person Enskild människa som har rättskapacitet (Norstedts svenska ordbok) 2.13 Företrädare Person med relation till vård- och omsorgstagaresom på juridisk grund kan göra ställningstaganden (som normalt görs av Vård- och omsorgstagaren själv) för en Vård- och omsorgstagare inom Vård och omsorgsprocessen Hälsobeskrivning (typ) Typbegrepp av en typ av tillstånd (Hälsorelaterat tillstånd) i en extern källa såsom t.ex en terminologi, ett kodverk eller en klassifikation. Kod i ICF, Kodb i ICD 10 och term i SNOMED CT Hälsofrågeställning Framställan angående Fysisk persons hälsa riktat till vård- och omsorgspersonal (Uppdragsroll). Hälsofrågeställningen initierar vård och omsorgsprocessen och därigenom också vanligen ett Hälsoärende. Hälsofrågeställning framställs om en Vård- och omsorgstagare för att erhålla en professionell bedömning av Hälsoförhållande samt bedömning av behov (Behovsbedömning) av Vård- och omsorgsaktiviteter. Vård- och omsorgstagaren själv, eventuellt via annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) i vård- och omsorgstagarens omgivning, eller professionell aktör (Uppdragsroll) framställer hälsofrågeställningen. Hälsofrågeställningen kan närmast kategoriseras som en extern framställan eller en begäran om en konsultation hos Professionell aktör beträffande fråga om en persons hälsa (Hälsoförhållande). Frågan har sitt ursprung i något fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) på, alternativt oro eller risk för, bristande hälsa (Hälsoproblem (typ)), som individen vill ha bedömt och eventuellt hjälp med (kan inkludera önskemål om Aktivitet (typ)). Framställan kan också innehålla personens eventuella egna uppfattning om vad fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) orsakas av. Framställan orsakad av symtom i form av huvudvärk, oro för hjärntumör, ärftlig risk för hjärtinfrakt eller önskemål om körkortsintyg Hälsoförhållande Det samlade hälsoläget (livs- och levnadsbetingelserna) för en person vid en viss tidpunkt. Hälsoförhållande avser ett faktiskt, reellt tillstånd som omfattar samtliga faktorer/aspekter av hälsa. Hälsoförhållandet kan

6 svårligen uppfattas och beskrivas i sin helhet. Begreppet hälsoförhållande utgår från WHO:s definition av hälsa och kan konkretiseras utifrån ICF:s fem hälsokomponenter. Hälsoförhållande är alltså komplext och sammansatt och kan svårligen varken uppfattas eller beskrivas i sin helhet. Det är Vård- och omsorgstagares hälsoförhållande som vård och omsorg avser att påverka med insatser/åtgärder (Vård- och omsorgsaktivitet). Startpunkten i Vård- och omsorgsprocessen utgörs av någon aspekt av hälsoförhållande som observeras (Hälsorelaterat tillstånd), och som ger upphov till en Hälsofrågeställning. Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande är också processobjekt (förädlingsobjekt) och output/utfall för processen. Utfall är det hälsoförhållande som råder när aktiviteterna i processen har haft sin inverkan. Anm.: Observera att ordet insats kan ha olika betydelser i detta dokument. Den ena är på åtgärder inom socialtjänsten. Den andra är benämningen på input i process enligt definition i ISO 9000: Hälsoproblem Ett Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll betraktas som problem eller bekymmer. Betraktandet görs av Personroll som kan vara såväl Uppdragsroll (Professionell aktör) som Vård- och omsorgstagaren själv. Ett hälsoproblem kan vara: Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller av professionell aktör (Uppdragsroll) Ej bedömt hälsoproblem. Om ett hälsoproblem är åtgärdsmotiverande eller ej avgörs av professionell aktör Hälsoproblem (typ) Typbegrepp Kategori av Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll kan betraktas som problem eller bekymmer. Kategorisering av hälsorelaterade tillstånd som betraktas som hälsoproblem kan ske utifrån kodverk, klassifikationer eller terminologier såsom ICD, ICF eller SNOMED CT. Jämför med termbankens terminologiska definition av hälsoproblem: Tillstånd karaktäriserat av brister i det fysiska, psykiska eller sociala välbefinnandet vid ett visst tillfälle. Diagnos enligt ICD Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som syftar till att åtgärda ett identifierat Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet innebär Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande såsom det uppfattats, bedömts och beskrivits som ett eller flera Hälsoproblem Hälsorelaterat tillstånd En eller flera av Aktörsroll observerade aspekter av en persons Hälsoförhållande Vård och omsorgsprocessen förutsätter att olika aspekter av Hälsoförhållande observeras, uppfattas, bedöms och beskrivs. När en eller flera aspekter av en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande observerats benämns detta som Hälsorelaterat tillstånd. Vård och omsorgstagaren (Vård- och omsorgstagare) själv, professionell aktör (Uppdragsroll) eller annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) kan vara den som observerar och beskriver. En Artefakt i form av exempelvis en övervakningsutrustning kan också observera och registrera någon aspekt av ett Hälsoförhållande. Däremot kan endast mänskliga aktörer uppfatta det observerade tillståndet (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd).

7 Hälsorelaterat tillstånd karaktäriseras därför dels av vem/vad som står för observationen, dels av vilken aspekt av hälsoförhållande som observerats. För, en enskild person kan härmed flera hälsorelaterade tillstånd föreligga vid en och samma tidpunkt. Ett hälsorelaterat tillstånd kan ha samband (Tillstånd samband) med andra hälsorelaterade tillstånd, t.ex. kan ett hälsorelaterat tillstånd ingå i eller bestå av andra. I vård och omsorgsprocessen anges olika hälsorelaterade tillstånd i ett flertal olika processteg. på detta är individens observation och uppfattning om sitt hälsoförhållande i samband med Hälsofrågeställning respektive en professionell aktörs uppfattning vid Behovsbedömning. Tillstånd som beskrivs i olika skeden av processen är Uppfattat hälsorelaterat tillstånd Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.21 Hälsoärende Administrativt begrepp för en sammanhållen vård och omsorgsprocess. Hälsofrågeställningen och allt vad den leder till ifråga om aktiviteter, observationer, uppfattningar, bedömningar, aktivitetsplaneringar och utförande av aktiviteter (för båda huvudsyftena) ingår i ett hälsoärende. Hälsoärende är därmed en identitetsbärare för det som ingår i en vård- och omsorgsprocess Hälsoärendedelplan Aktivitetsplan som är en del av en Hälsoärendeplan. Hälsoärendedelplan är ett utsnitt ur en Hälsoärendeplan, som är den samlade aktivitetsplanen för en viss vård- och omsorgsprocess. Hälsoärendedelplan kan exemplevis omfatta ett av de två huvudsyftena i processen, Aktivitetsplan avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter respektive Aktivitetsplan avseende hälsoproblemsåtgärdande aktiviteter. Ett annat exempel på hälsoärendedelplan är aktiviteter som utförs av en viss kategori av Professionell aktör i ett Hälsoärende. Utsnittet kan även omfatta aktiviteter under exempelvis en viss tidsperiod eller aktiviteter som utförts vid en viss enhet (Strukturenhet) Hälsoärendeplan Samlad Aktivitetsplan för ett visst Hälsoärende. Hälsoärendeplan är en Aktivitetsplan för de samlade Vård- och omsorgsaktiviteterna i en viss vård- och omsorgsprocess (ett visst Hälsoärende). Hälsoärendeplanen inkluderar (liksom alla Aktivitetsplaner) Vård- och omsorgsaktivitet med alla dess Aktivitetsstatus (planerad, pågående, avslutad mm). En hälsoärendeplan kan ingå i en heltäckande plan för all vård och omsorg för en Vård- och omsorgstagare (Vårdoch omsorgstagarplan) som en Delplan. Hälsoärendeplanen kan i sin tur bestå av olika delplaner (Hälsoärendedelplan) Hälsoärendeplansamband Aktivitetsplansamband mellan två Hälsoärendeplaner. Hälsoärendeplansamband visar t.ex. att en hälsoärendeplan kan omfatta samma aktivitet en annan. En Vård- och omsorgstagare kan ha flera Hälsoproblem som hanteras i olika Hälsoärenden som pågår samtidigt. Vissa aktiviteter i de parallella hälsoärendena kan vara beroende av varandra så att hanteringen av planen påverkas. Sådana

8 samband mellan två hälsoärendeplaner benämns hälsoärendeplansamband Hälsoärendeplanspecifikation Aktivitetsplanspecifikation mellan Hälsoärendeplan och Vård- och omsorgsaktivitet, specifikation av Vård- och omsorgsaktiviteter och dess roller i en Hälsoärendeplan. Specifikationen visar på vilket sätt en Vård- och omsorgsaktivitet ingår i en Hälsoärendeplan. Kan visa i vilken sekvens aktiviteter skall utföras, om det finns specifika villkor för utförandet, om det finns alternativa aktiviteter etc Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att Aktörsroll uppfattar, bedömer, planerar eller utvärderar något, alternativt hanterar aktivitet som berör en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande. Dessa typer av aktiviteter utgör Vård- och omsorgsaktiviteter i processen men är innehållsmässigt skilda från de aktiviteter som utförs direkt med Vård- och omsorgstagaren för att kartlägga eller påverka dennes Hälsoförhållande. Vid indirekt interaktion tänker en Aktörsroll om en Vård- och omsorgstagare medan Aktörsrollen vid direkt interaktion gör något med denne. Indirekt interaktion kan t.ex. vara att uppfatta ett provresultat, att bedöma behov av ytterligare direkta aktiviteter eller att resurssätta en direkt aktivitet. Vård- och omsorgstagaren kan själv delta precis som i alla andra Vård- och omsorgsaktiviteter. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet. Vård- och omsorgsaktiviteter med indirekt interaktion med Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande specialiseras i sin tur i: - Uppfatta (t.ex. uppfatta Hälsofrågeställning, uppfatta Hälsoförhållande/Hälsorelaterat tillstånd mm) - Bedöma (t.ex.behovsbedömning avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter behovsbedöma avseende hälsobehov respektive behov av aktiviteter, bedöma om ett Hälsorelaterat tillstånd utgör Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, bedöma utfall av aktivitet/process mm.) - Upprätta plan (t.ex. upprätta Aktivitetsplan, att planera ordningsföljd av aktiviteter mm.) - Utvärdera (t.ex. utvärdera den samlade effekten av aktiviteter i en process i Utvärdera effekt på hälsoförhållande) - Hantera aktivitet (i vyn Resurssättning & framställan) (t.ex. Boka resurs för aktivitet och Boka tid för aktivitet) De olika sambanden i specialiseringarna ovan är härledda ur Indirekt interaktionssamband och Samband AktivitetTillstånd. på indirekt interaktion kan vara en teamkonferens för att bedöma behov av aktiviteter för en vård- och omsorgstagare. Jämför Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande Indirekt interaktionssamband Samband mellan Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande och antingen en Hälsofrågeställning, ett Hälsoärende, en Aktivitetsplan eller en annan Vård- och omsorgsaktivitet. Detta är ett begrepp som beskriver de olika samband som kan finnas mellan indirekta aktiviteter (för att uppfatta skapa, bedöma och hantera Hälsofrågeställning, Hälsoärende, Aktivitetsplan och Vård- och omsorgsaktivitet. Se vidare: Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande upprätta (Aktivitetsplan), Initiera/uppdatera (Hälsoärende), uppfatta (Hälsofrågeställning), bedömt behov av (Vård- och omsorgsaktivitet)

9 2.28 Kontinuitetsansvar Planrelaterat ansvar som innebär ett samordnings- och bevakningsansvar för alla aktiviteter som ingår i en aktivitetsplan. Ansvar som en Professionell aktör har för samordning och bevakning avvård- och omsorgsaktiviteter i en Aktivitetsplan. Kontinuitetsansvar kan finnas för alla olika nivåer av aktivitetsplaner såsom Vård- och omsorgstagarplan, Hälsoärendeplan och Hälsoärendedelplan. För processorientering är kontinuitetsansvar för Hälsoärendeplan centralt. För helhetssyn på Vård- och omsorgstagare är kontinuitetsansvar förvård- och omsorgstagarplan centralt. Ansvaret är planrelaterat eftersom all hantering och styrning av aktiviteter (och därmed förutsättningar för att tillgodose kontinuitet) utgår från aktivitetsplanen Metod (typ) Typbegrepp Dokumenterat sätt att utföra en Aktivitet (typ) Närstående Person med relation till vård- och omsorgstagare som en Vård- och omsorgstagare anser sig ha en nära relation till Person med relation till vård- och omsorgstagare Personroll som har en relation till en Vård- och omsorgstagare. Vård- och omsorgstagare kan även ha relationer till personer i sin omgivning som är av annan karaktär än Närstående och Företrädare. Det kan med andra ord finnas ytterligare specialiseringar av Person med relation till vård- och omsorgstagare Personroll Aktörsroll som innehas av en Fysisk person Planrelaterat ansvar Ansvar som en Uppdragsroll kan ha för en Aktivitetsplan (och därmed för Hälsoärendeplan). Ett ansvar som måste finnas för varje Aktivitetsplan är Kontinuitetsansvar. Specialiseras i Kontinuitetsansvar 2.34 Professionell aktör Personroll som utifrån sin yrkeskunskap utför Vård- och omsorgsaktiviteter.

10 Professionell aktör utgår från en yrkeskompetens och inte från en viss anställning eller uppdrag i en viss organisation som benämns Uppdragsroll. Professionell aktör är en person som kan inneha en eller flera Uppdragsroller i en vård- och omsorgsprocess Resurs En kapacitet som används i en Vård- och omsorgsaktivitet. Visar en identifierad förekomst av en resurs. En resurs som används i vård och omsorg kan vara av olika slag; Personal i Uppdragsroll (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (t.ex. läkemedel, bandage, implantat) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal, pengar som bistånd) Se vidare Resurs (Typ) 2.36 Resurs (Typ) Typbegrepp Typ av kapacitet som vars användning kan beskrivas för en Aktivitet (typ) eller specifikt för en Vård- och omsorgsaktivitet. Personal (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (resurser som förbrukas, t.ex. läkemedel, bandage) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal) 2.37 Resursutnyttjande Visar vilka resurser (Resurs, Resurs (Typ)) som planerats in, nyttjas eller har nyttjats i en Vård- och omsorgsaktivitet. Om resursen redan har nyttjats eller inte beror på aktivitetens aktuella status (Aktivitetsstatus). Ett nyttjande kan visa på antingen en identifierad Resurs eller en typ av resurs (Resurs (Typ)). Till exempel kan en inplanerad aktivitet visa att man behöver en resurs av typ läkare, när den sedan är utförd visar den på den läkare som faktiskt har utfört aktiviteten Samband AktivitetTillstånd Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Hälsorelaterat tillstånd. Samband kan vara av olika slag, t.ex. ett Hälsorelaterat tillstånd kan vara resultat av eller underlag för av en Vård- och omsorgsaktivitet Samband AktivitetVärde tillståndstyp Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Värde Tillståndstyp. Kan vara av olika slag, t.ex. en aktivitet kan ha som syfte eller mål att uppnå ett visst värde( Värde Tillståndstyp) på ett visst Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteten farmakologisk behandling ska åstadkomma blodtryck 140/80 hos patienten

11 2.40 Samband HälsoärendeplanHälsorelaterat tillstånd Samband AktivitetsplanHälsorelaterat tillstånd som gäller mellan en Hälsoärendeplan och ett Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteterna i en hälsoärendeplan är föranledda av vissa och leder till andra Hälsorelaterat tillstånd. Det är samband mellan de samlade aktiviteterna i hälsoärendeplanen och ett visst Hälsorelaterat tillstånd som avses med hälsoärendeplan tillståndssamband. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan motiveras av ett Hälsorelaterat tillstånd Samband HälsoärendeplanVärde Tillståndstyp Samband AktivitetsplanVärde Tillståndstyp mellan Hälsoärendeplan och ett Värde Tillståndstyp. Beskriver vilka möjliga värden som det Hälsorelaterat tillståndet kan anta i sitt samband med en Hälsoärendeplan. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan ha som syfte eller mål att uppnå ett värde (Värde Tillståndstyp). De samlade aktiviteterna i en hälsoärendeplan för hälsoärende utifrån hälsofrågeställning höftledsbesvär (röntgen av höft, höftledsoperation, sjukgymnastik) ska åstadkomma gångförmåga på 5 km för patienten Strukturenhet Identifierbart sammanhang där vård och omsorgspersonal (Professionell aktör i Uppdragsroll) utför uppgifter. Strukturenhet kan utgöras av en enhet i en linjeorganisation eller av ett processteam med aktörer från en eller flera organisatoriska linjeenheter Styrinstrument (typ) Typbegrepp Instrument som innehåller regler, riktlinjer eller rekommendationer med syfte att påverka agerande inom vård och omsorg Ställningstagande Åsikt (uttryckt eller förmodad) från Vård- och omsorgstagare eller dess Företrädare om en Vård- och omsorgsaktivitet eller en Aktivitetsplan. Ställningstagande kan vara att samtycka eller icke samtycka. Att avstå från att ta ställning betraktas som implicit samtycke. Aktiviteter som kräver ställningstagande kan vara planering, bedömning eller direkt interaktion med vård och omsorgstagares hälsoförhållande som utförs av professionell aktör i en vård och omsorgsprocess. Kan t.ex. visa att individen har samtyckt till en Aktivitetsplan eller en behovsbedömning (Vård- och omsorgsaktivitet) 2.45 Tillstånd (typ) Typbegrepp Typ av observerad aspekt av Hälsoförhållande inom vård och omsorg. Observerad aspekt av ett Hälsoförhållande benämns Hälsorelaterat tillstånd. Diagnos, Lågt blodtryck

12 2.46 Tillstånd samband Samband mellan två Hälsorelaterat tillstånd. Kan t.ex. visa att ett hälsotillstånd ingår i ett annat eller att ett hälsotillstånd är orsakat av ett annat. En sådant samband är även i sig ett Hälsorelaterat tillstånd Tillståndsidentifierande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som ger förutsättningar för att bättre uppfatta en eller flera aspekter av ett Hälsoförhållande. Genom att skapa underlag för uppfattningar (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att bedöma Hälsorelaterat tillstånd (Bedömt hälsorelaterat tillstånd) och identifiera eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem Uppdragsroll Personroll som innebär att en Professionell aktör har behörigheter och uppgifter i en Strukturenhet. Detta är det uppdrag som man har inom en viss Strukturenhet och skall inte förväxlas med den yrkesroll man har genom sin utbildning. En Professionell aktör kan utifrån sin yrkesroll ha flera olika Uppdragsroller inom en eller flera Strukturenheter. Sjuksköterska Inger A på avdelning B, Verksamhetschef Ulla på kliniken X 2.49 Uppfattat hälsorelaterat tillstånd En eller flera observerade aspekter av ett Hälsoförhållande som uppfattas och beskrivs av Aktörsroll Hälsoaspekter inom ett Hälsoförhållande kan observeras av maskiner (Artefaktroll) och/eller av mänskliga sinnen (Personroll). När en aktör medvetet uppfattat det som observerats kallas detta uppfattat hälsorelaterat tillstånd. ICF och Snomed är tänkbara att använda för att kategorisera dessa Vård- och omsorgsaktivitet dynamiskt Aktivitet som utförs i en kärnprocess för vård och omsorg. Den generiska processmodellen beskriver samspelet mellan Vård- och omsorgstagare och Uppdragsroll) kärnprocessen inom vård och omsorg. Aktiviteterna i process- och begreppsmodellerna benämns Vård- och omsorgsaktiviteter. Det övergripande syftet med hela vård och omsorgsprocessen är att tillfredsställa hälsobehov relaterade till individers Hälsoförhållande. För att uppfylla detta används aktiviteter som på olika sätt (olika syften för aktiviteterna) bidrar till det övergripande syftet. Vård- och omsorgsaktiviteterna betraktas ur två skilda perspektiv, dels utifrån syfte med aktiviteten (specialiseringsaspekten syfte) och dels utifrån interaktionen med Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållande (specialiseringsaspekten direkt/indirekt). Vissa vård- och omsorgsaktiviteter ingår i vyn Resurssättning & framställan som är av med patientadministrativ karaktär (det gäller t.ex. Hantera aktivitet)

13 Syften för Vård- och omsorgsaktiviteter: Vård- och omsorgsativiteter kan ha två olika huvudsyften: att identifiera hälsotillstånd (Tillståndsidentifierande aktivitet) eller att åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet). Dessa visas i modellen via specialiseringen syfte. Tillståndsidentifierande aktivitet innebär att man utför aktiviteter som ger förutsättningar för att bättre uppfatta ett Hälsoförhållande. Genom att förfina uppfattningar (Hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att identifiera Hälsorelaterat tillstånd och eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Syfte åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet) innebär att konkret påverka Hälsoförhållande och därmed tillgodose de hälsobehov individen bedömts ha. De två huvudsyftena är tillämpliga på alla typer av aktiviteter. De flesta aktiviteter som utförs har ettdera av de två syftena. Vissa aktiviteter kan dock ha båda syftena; alltså såväl tillståndsidentifierande som åtgärdande syfte. Vård- och omsorgsaktivitetens interaktion med Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande: Förutom att skilja aktiviteter åt utifrån sina syften kan man indela i aktiviteter utifrån vad som görs och hur det görs, via specialiseringsaspekten direkt/indirekt: - Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande leder till att nya tillstånd kan uppfattas (Hälsorelaterat tillstånd) (identifierade eller påverkade av aktivitet). - Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande skapar förutsättningar för identifikation av tillstånd vilket kan initiera ytterligare aktiviteter. Aktiviteter genomgår olika skeden och detta beskrivs genom att varje Vård- och omsorgsaktivitet har en eller flera Aktivitetsstatus som visar om aktiviteten är exv. enbart planerad eller dessutom är under utförande, genomförd och utvärderad. I Aktivitetsplan ingår samtliga aktiviteter oavsett vilket status dessa antar. Den ger därmed inte enbart en översikt över planerade utan även över utförda aktiviteter. Övrigt avseende aktiviteter För varje aktivitet ska också finnas förutsättningar att ange: - motivering för aktiviteten (via Samband AktivitetTillstånd) - ansvarig aktör (Aktörsroll) (inklusive ev organisatorisk tillhörighet (om Professionell aktör) för motivering/planering respektive utförande (via Aktivitetsansvar) - föreslagen enhet (via Uppdragsroll och Strukturenhet) och kompetens (via Resursutnyttjande) för utförande - beroende/koppling till andra aktiviteter i planen (via Aktivitetsplanspecifikation) - koppling till olika planer (via Samordningsspecifikation, Samordning), Hälsofrågeställning (via Aktivitetsplan), Hälsoärende (via Aktivitetsplan), eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem (via Samband AktivitetTillstånd) samt Aktivitetsplan (via Aktivitetsplanspecifikation) Vård- och omsorgskontakt Period under vilken kontakt sker mellan Professionell aktör och Vård- och omsorgstagare. Omfattar ett tidsintervall under vilket minst en Vård- och omsorgsaktivitet hanteras (Hantera aktivitet) och/eller utförs. Besök, Vårdtillfälle, Öppenvårdsbesök, Slutenvårdsepisod

14 2.52 Vård- och omsorgstagare Personroll vars Hälsoförhållande är föremål för vård och omsorgsprocessen Personrollen vård- och omsorgstagare uppstår när en Hälsofrågeställning avseende fysisk person uppfattats av Professionell aktör. Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållandet är det som tilllförs värde i vård- och omsorgsprocessen (sammanhållen i etthälsoärende) Värde Tillståndstyp Möjliga värden för en viss typ av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Värden för hälsorelaterade tillstånd kan utgöra motiv för att utföra vissa aktiviteter eller utgöra ett kriterium för kategorisering av ett visst bedömt hälsorelaterat tillstånd.

15 Information! Update field to create TOC. 1

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom 151014 Ingela Strandh Ola Grönnesby Dagens kanske tre viktigaste kom ihåg! Behov

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT! Nationell Informationsstruktur Idag ska vi inte prata om IT! Hur är r det idag? Mycket information viktig information! Lokal specifik Svår att använda för att: följa patient/brukare i vård- och omsorgsprocessen

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Strukturering av fritext

Strukturering av fritext 2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28 Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen 1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna

Läs mer

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur Dagens tekniska stöd genererade ca 30 000 filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner (2003!). Risker? Hur uppfylls egenskaper enl standard? Omvärldsanalys - andra system? Värdegrund?

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Mitt hälsoärende. Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan

Mitt hälsoärende. Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan Mitt hälsoärende Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan Varför behövs Hälsoärenden? Invånaren/patientens egen kontroll över sin vård och omsorg Patientsäkerheten kräver att processer hålls samman Mångfalden

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Att mena samma sak med KSI

Läs mer

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur 2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk

Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk Logistikk-dagen 2011 Østfold porten mot Europa Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk - förändring för ökad patientnytta och samordnat resursnyttjande Sarpsborg 4. mai 2011 Krister

Läs mer

SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) 422625006. Kan inte mappas till till Snomed CT

SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) 422625006. Kan inte mappas till till Snomed CT 1(13) Dokumentationsmall demensutredning Bilaga 2 Nationella informationsmodellens aktivitetssteg Journaldokumentation begrepp ICF SOS Term bank Information till SveDem Ny Snomedterm Kommentar Diagnos

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt. bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Det handlar om människor.

Det handlar om människor. Det handlar om människor. Verksamheten utgår från en helhetssyn på varje människa. Våra insatser ska möjliggöra att var och en med utgångspunkt i egna känslor och egen kreativitet, ges möjlighet att skapa

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Att arbeta evidensbaserat

Att arbeta evidensbaserat Att arbeta evidensbaserat Bilder delvis från Lars Oscarsson, Örebro universitet Jan Brännström, UFFE/Umeå Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95 070 60 60 997 Bästa rådande

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården. Delrapport

Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården. Delrapport Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Välkommen. till förskrivarutbildning! Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:

Läs mer

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Med gemensam informationsstruktur in i framtiden Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson Nationella ehälsodagen 2015-10-07

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist Agenda för dagen 11.00-12.15 Vilka juridiska frågor blir aktuella

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Diarienummer Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina Planer

Diarienummer Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina Planer Ansvarig Jakob Thorsteinsson verksamhetschef Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Gunilla Marcusson och Anna- Lisa Simonsson Ledningssystem Enligt SOSFS

Läs mer

Rapport över nationella inrättnings- och klinikkoder

Rapport över nationella inrättnings- och klinikkoder Rapport över nationella inrättnings- och klinikkoder Avrapportering av Dnr 2.7-44105/2013 RAPPORT ÖVER NATIONELLA INRÄTTNINGS- OCH KLINIKKODER 1 2 RAPPORT ÖVER NATIONELLA INRÄTTNINGS- OCH KLINIKKODER Innehåll

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Kommunfullmäktige Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet i juni 2012 att

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

Informationsspecifikation Verksamhetsdokumentation för Verksamhetsorienterad Tillämpad InformationsModell V-TIM 2.2

Informationsspecifikation Verksamhetsdokumentation för Verksamhetsorienterad Tillämpad InformationsModell V-TIM 2.2 2012-12-18 Informationsspecifikation Verksamhetsdokumentation för Verksamhetsorienterad Tillämpad InformationsModell V-TIM 2.2 Kontaktperson: Godkänd av CeHis Kristi Dahlman, CeHis/Arkitekturledningen

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer