Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Transkript

1 Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund Björn Karlson, Inst för Psykologi, AMM Lund

2 Bakgrund 2003 Långa sjukskrivningar pga stress/utmattning Utslagning från arbetslivet Långa handläggningstider FK Bristande kontakt med arbetsplatsen Otillräcklig kunskap om problematiken, omhändertagande och rehabilitering Brist på modeller för rehab i drift

3 Tidigare studier Få internationellt publicerade studier som utvärderat behandlingsprogram för gruppen Flertalet individinriktade (KBT-baserade) marginella effekter på arbetsåtergång och symtom (van der Klink et al. 2003, Heiden et al. 2007, de Vente et al. 2008, Stenlund et al. 2009, Grossi et al. 2009) En arbetsplatsinriktad interventionsstudie gav klart förbättrad arbetsåtergång (Blonk et al. 2006)

4 Syfte Att utvärdera effekt på arbetsåtergång efter en arbetsplatsinriktad intervention, syftande till att minska mismatch mellan arbete och individ, genom kommunikation mellan patient och arbetsledare, för sjukskrivna för stress/utmattning

5 Inklusionskriterier Anställning sjukskrivning minst halvtid i 2-6 mån tidigare väsentligen frisk ICD-10 F43 (dvs stressdiagnos; ej PTSD) pga övervägande arbetsrelaterad stressbelastning Konsekutivt identifierade av FK Skåne under 3 år ( )

6 Urvalsprocedur (förenklad) Identifierade av FK (uppfyllde preliminärt inklusionkriterier) (n=739) Tillgängliga (n=108) Deltagare inkluderade i analyser (n=74) Oanträffbar (n=91), ej arbetsrelaterad ss (n=59), åter i arbete (n=95), slutat arbete (n=29), ointresserad pga förbättrad hälsa (n=101)/ för dålig hälsa (n=24) Primär kontrollgrupp (ointresserade utan speciellt skäl) (n=191) Tillgängliga med arbetsrelaterad ss (n=122) Kontrollgrupp matchad utifrån sjukskrivningslängd (n=74)

7 Deltagare Interventionsgrupp 80 % kvinnor 47 år (SD = 9) 89 % UMS enl. SoS kriterier 36 även depr el ångest Kontrollgrupp 80% kvinnor 44 år (SD = 11)

8 Modellens flöde Utbildning Labprov Formulär Arbetsledarintervju Screening av arbetsrelation Teambedömning Patient- Intervju Konvergenssamtal FK-remiss Remissvar: FK pat, beh. läkare

9 Konvergenssamtal (KS) Syfte stimulera dialog mellan patient och arbetsledare med stöd av två teammedlemmar Sammanfattning av patient- och arbetsledarperspektiv, likheter och olikheter om orsaker till sjukskrivningen men ffa nödvändiga förändringar för att underlätta arbetsåtergång Huvudfokus på lösningar och förändringsförslag dvs en strävan efter ökad samsyn och överenskommelse om mål mellan patient och arbetsledare KS varade typiskt i cirka 1½ timmar och resulterade i överenskommelser om kort- och långsiktiga lösningar

10 Vanliga mismatch-teman Krav orimlig arbetsmängd/personalbrist oklara krav, prioritering Kontroll ej kunna styra arbetstakt/arbetstid/pauser ej inflytande på arbetsmetoder/planering, hård styrning i detalj multipla roller/arbetsuppgifter i konflikt Erkänsla/ersättning ej stolt över utfört arbete ej erkänsla av chefer Gemenskap konflikter och bristande avlastning ej stöd/engagemang av chefer Rättvisa att inte bli tagen på allvar, ej få gehör, ej respekterad att chefer ej tar tag i missförhållanden oärlig/fragmentarisk information, känna sig utnyttjad/manipulerad Värderingar tvungen att göra sitt jobb trots låg kvalitet tvungen att använda resurser på fel sätt

11 Vanliga teman i konvergenssamtalet Utmattningssyndromets allvar Orsaker: Arbete eller privatliv? Kortsiktigt: arbetsåtergång Reducerad belastning (mängd, komplexitet) Behandling Gradvis återinfasning i arbetet Långsiktigt: att hålla ett helt arbetsliv Roller/uppgifter/mängd Kravnivå och tydlighet Hjälpmedel, utbildning Stöd av arbetsledare, kommunikation Ökat inflytande Beredskap vid nya problem

12 Vanliga överenskommelser Förändringar i arbetssituationen t ex arbetsuppgifter, krav, kontroll, arbetstider Ökat stöd, ökad kommunikation mellan patient och arbetsledare om t ex prioriteringar, överengagemang Gradvis arbetsåtergång

13 Teoretiskt perspektiv Arbete person mismatch vid analys av arbetsstress krav, kontroll, belöning, samhörighet, rättvisa, värderingar som strategiskt valt fokus vid KS antogs bidra till mer konstruktiv dialog än om fokus hade legat mer på orsaker, eller på förändring av antingen jobbet eller personen

14 Andel åter i arbete från intervention till 1½ år senare Intervention group Control group

15 Andel åter i arbete Åter i arbete 1½ år efter intervention Interventionsgrupp Kontrollgrupp Sjukskrivningsgrad

16 Andel sjukskrivna Åter i arbete 1½ år efter intervention bland dem som var minst 75% sjukskrivna vid KS Interventionsgrupp Kontrollgrupp Sjukskrivningsgrad

17 Slutsatser Återgång i arbete kan förbättras för långtidssjukskrivna för arbetsrelaterad utmattning efter en arbetsplatsintervention Färre blev kvar i heltids sjukskrivning Risken för utslagning från arbetsmarknaden minskade därmed Praktisk implikation Individbehandling bör kompletteras med arbetsplatsintervention

18 Interventionsgruppen Arbete, medicinsk undersökning, besvär och utvecklingen av dessa

19 QPS dimensioner för objektiv arbetsbelastning I förhållande till referensgrupp (n=2010) Kontroll Soc. stöd Ledarskap Org.kultur Engagemang Samarb. i grupp Krav Roll Kvantitativa krav B esl utskrav Inlärnings krav Rollotydlighet Rollkonflikt Ej positiv utmaning Kontrollbrist, beslut Kontrollbrist, arbetstakt Ej stöd från chef Ej stöd av arbetskamrater Ej uppmuntrande ledars kap Orättvist ledarskap Dåligt socialt klimat Ej innovativt klimat Ojämlikhet Låg personalinriktning Lå g org-commi tment Dåligt grupparbete Z-poäng, m eans me d 95% CI

20 QPS dimensioner för objektiv arbetsbelastning I förhållande till referensgrupp (n=2010) Kvantitativa krav Krav Beslutskrav Inlärningskrav Roll Rollotydlighet Rollkonflikt Ej positiv utmaning Kontroll Kontrollbrist, beslut Kontrollbrist, arbetstakt Soc. stöd Ej stöd av chef Ej stöd av arbetskamr Ledarskap Ej uppmuntrande ledarskap Orättvist ledarskap Dåligt socialt klimat Org.kultur Ej innovativt klimat Ojämlikhet Låg personalinriktning Engagemang Låg comittment i org. Samarb. i grupp Dåligt grupparbete Value

21 Medicinsk bedömning Tidigare journaldata Blodprover Klinisk intervju: tid+nuv sjukdom, akt symtom, akt medicinering o annan behandling Fysikalisk undersökning (kroppsundersökning) Prime-MD (psyk symtom: DSM IV, ICD-10) Klassificering enl Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom (UMS) Vb kontakt m beh/sjukskrivande läkare, remiss till annan vårdgivare

22 Klinisk undersökning och blodprover Fysikaliskt och psykiskt status Prime MD: depression (olika grader), ångest (särskiljer panikångest), somatisering, fobi, alkohol-överkonsumtion etc.. Blodprover: Hb, vita, diff, crp, TSH, metylmalonat och homocystein (påvisa B12 el folatabrist), gluten-ak, CDT (alkoholkonsumtion)

23 Överlappning mellan diagnoser. depression ångest utmattningssyndrom

24 Uppföljningar med frågeformulär Två gånger 8 och 17 mån (Md) efter konvergenssamtal

25 MBI general survey Personer åter i arbete vid uppföljning 1 och 2 och besvarat både uppföljning 1 och 2 (n=32) Utmattning Cynism Prof. effektivitet medelvärden Studiestart 8 mån efter KS 17 mån efter KS Ref-population

26 Beck Depression Inventory Personer som besvarat både uppföljning 1 och 2 (n=47) Studiestart 8 mån efter KS 17 mån efter KS Ref-population Säsongsdepr BDI totalscore, medelvärden

27 Karolinska sleep questionnaire Personer som besvarat vid både uppföljning 1 och 2 (n=47) Studiestart 8 mån efter KS 17 mån efter KS Ref-population 1 Uppvaknande Störd sömn Sömnighet medelvärden

28 Subjektiva kognitiva problem - 9 frågor ur Euroquest Personer som besvarat både uppföljning 1 och 2 (n=47) Studiestart 8 mån efter KS 17 mån efter KS Ref-population medelvärden

29 Slutsats En hel del förbättring vid första uppföljning cirka 1 år efter första sjukdag Därefter marginella ytterligare förbättringar Fortfarande högt vs referensdata Arbetsåtergång trots kvardröjande besvär? Förhöjd sårbarhet vid stressbelastning?

30 Vad hjälpte? Begriplighet genom feed-back och förtydligande om hur arbetssituationen hade varit Minskade negativa känslor kring arbetsplatsen och händelser före sjukskrivning Förbättrad kommunikation med arbetsledare Ljuset på pats situation för övriga aktörer kan ha förbättrat rehabåtgärder

31 ADA idag. Under implementering som arbetsmetod inom FHV Anpassning av metoden till FHV-kontext Intervention tidigare i förloppet och ibland innan sjukskrivning