Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 22/2011 Arbets- och miljömedicin Lund LUQSUS Ett nytt screeninginstrument för detektion av begynnande arbetsrelaterad utmattning Björn Karlson Kai Österberg 1

2 Innehållsförteckning 1. Allmän översikt av innehållet i LUQSUS... 3 LUCIE... 3 QPS-Mismatch... 4 S-UMS... 4 CRF... 5 Vad som ingår i LUQSUS-paketet Tillgänglighet Fördjupning: Grundutvecklingen av LUCIE samt behov av fortsatt utveckling... 5 Bakgrund... 5 Metod och resultat...6 Behov av fortsatt utveckling av LUCIE... 8 Referenser Spridning av resultat Föredrag Populärvetenskap Övriga dokument Implementering

3 1. Allmän översikt av innehållet i LUQSUS LUQSUS är ett paket med frågeformulär vilket har utvecklats av Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet. LUQSUS innehåller följande komponenter: LUCIE = Lund University Checklist for Incipient Exhaustion QPS-Mismatch = Frågor om passform mellan individ och arbete ur QPS Nordic bedömda enligt Maslach och Leiters modell för burnout S-UMS = Självskattning av Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom, skapat av Institutet för Stressmedicin, Göteborg CRF = Case Record Form för klient-/patientdata LUCIE Syftet med LUCIE är att kunna identifiera förstadier av utmattning. LUCIE utvecklades i en forskningsstudie av arbetsrelaterad utmattning som genomfördes vid Arbetsoch miljömedicin, Lunds universitet. I studien observerade vi att vissa besvär eller problem rapporterades som påfallande vanliga och tydliga redan i förstadierna till utmattning, dvs. när patienten såg tillbaka på tiden långt före sjukskrivningens början. Frågorna i LUCIE baseras på dessa tidiga tecken, uppdelade i sex kategorier: (A) Sömn och återhämtning (B) Avgränsning mellan arbete och fritid (C) Gemenskap och socialt stöd på arbetsplatsen (D) Kontroll över arbetsuppgifter och egen förmåga (E) Privatliv och fritidsaktiviteter (F) Hälsobesvär Frågorna har validerats genom att låta de f d patienterna skatta intensiteten av dessa problem under halvåret före sjukskrivningen. Vidare har LUCIE utprovats i en befolkningsgrupp som vid två tillfällen över fem år hade konstant hög resp. låg Job Strain enligt Krav-Kontroll-Stödmodellen. LUCIE version 1 innehåller de 28 frågor som bäst differentierade mellan både (a) dem som angett bestående hög Job Strain (dvs. höga krav och låg kontroll) kontra gruppen med låg Job Strain, samt (b) mellan de f d patienterna med utmattning och båda övriga grupper. Detta ger två skalor, en som speglar mildare stresstecken (SVS) och en annan som specifikt varnar för begynnande utmattning (UVS). Se Figur 1. Figur 1. Exempel på SVS- och UVSskalorna i LUCIE v.1 3

4 QPS-Mismatch QPS-Mismatch är avsett att ge en ungefärlig bild av en individs psykosociala belastning i arbetet. I nämnda studie av patienter med arbetsrelaterad utmattning använde vi formuläret QPS Nordic för att få information om sådan belastning före insjuknandet. Vi tillämpade modellen av Maslach och Leiter, i vilken utvecklingen av burnout betraktas som orsakad av bristande passform (mismatch) mellan individens resurser/förväntningar på arbetet och arbetets faktiska karaktär, fördelat över 6 dimensioner: Arbetsbelastning Kontroll Gemenskap Belöning Rättvisa Värderingar Under projektets gång konstaterades att ett c:a en tredjedel av frågorna i QPS-Nordic gav all väsentlig information. De 38 frågor där patienter med arbetsrelaterad utmattning skiljde sig tydligast från den nordiska referensgruppen för QPS-Nordic inkluderades i QPS-Mismatch v 1. Förutom färre frågor är den främsta skillnaden mellan QPS-Nordic och QPS-Mismatch att den senare ger en mismatch-profil, som speglar brister i passform mellan arbetsinnehåll och individens resurser. Detta är en värdefull vägledning till vilka teman som främst bör tas upp vid efterföljande patientsamtal. Se Figur 2. Figur 2. Exempel på mismatch-profil i QPS-Mismatch v.1 S-UMS Detta korta formulär innebär att patienten gör en självskattning av Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom. S-UMS har inkluderats i LUQSUS med tillåtelse av Institutet för Stressmedicin, Göteborg, som har utvecklat och utprövat instrumentet. S-UMS har validerats i en uppföljande studie av hälso- och sjukvårdsanställda, där man visat att ett positivt resultat kan predicera senare sjukskrivning för utmattning. Mer information om formuläret finns här: medicin/publikationer/ism-formul%c3%a4r/ism%20formul%c3%a4ret%20s- UMS%20med%20minimanual.pdf 4

5 CRF En kort Case Record Form ingår i LUQSUS i syfte att ge oss vid AMM Lund material för fortsatt utveckling av LUCIE och QPS-Mismatch. De som använder den aktuella versionen (version 1) av LUQSUS i kliniska sammanhang förbinder sig att löpande returnera avidentifierade data till oss på AMM Lund, varvid CRF måste vara ifyllt. Vad som ingår i LUQSUS-paketet Frågeformulären LUCIE, QPS-mismatch och S-UMS, för utskrift på papper. Beräkningsprogram för LUCIE, QPS-mismatch S-UMS. Patientens svar matas in i en Microsoft Excel-fil, vilket visar resultaten i diagram jämfört med referensdata. En utförlig användarmanual för LUCIE, QPS-mismatch, S-UMS och CRF 2. Tillgänglighet Redan idag kan LUQSUS rekvireras av den som önskar prova instrumentet i klinisk verksamhet. Det bör dock observeras att den aktuella version 1 av LUQSUS skall betraktas som en utprovningsversion som troligen kommer att förbättras ytterligare innan den görs allmänt tillgänglig. Framförallt gäller detta formulären och beräkningsprogrammen för LUCIE och QPS-Mismatch, där återkoppling från användarna kommer att ligga till grund för modifikationer. För att få tillgång till LUQSUS fordras att man godkänner ett användaravtal. Syftet med användaravtalet är bl a att vi önskar att en begränsad grupp använder denna första version av LUQSUS och rapporterar sina erfarenheter och ev. problem till oss. Vi vill också undvika att LUQSUS v. 1 sprids okontrollerat och förhindra oseriös användning. För närvarande är LUQSUS utformat för screening av individuella patienter, men en variant för gruppundersökningar är under utveckling. Den som är intresserad av att prova LUQSUS v. 1 i kliniska tillämpningar kan kontakta någon av oss, så sänder vi närmare instruktioner: Kai Österberg , kai.osterberg@med.lu.se Björn Karlson , bjorn.karlson@med.lu.se 3. Fördjupning: Grundutvecklingen av LUCIE samt behov av fortsatt utveckling Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund uppmärksammade 2006 att det inom branschen fanns ett stort behov av tidig upptäckt av stressrelaterade tillstånd. I förstadier till utmattningssyndrom (UMS) tydde aktuella data på att pedagogisk information och vägledning är en enkel och verksam metod för att vända utvecklingen (1,2). I praktiken förutsätter detta en känslig, pålitlig och lätthanterlig metod för detektion av förstadier till UMS i stora grupper, t ex hela företag eller branscher. Vid denna tidpunkt saknades en validerad sådan metod. Mot denna bakgrund påbörjade vi 2007 arbetet med att utveckla en preliminär version av ett lätthanterligt, pålitligt och känsligt instrument för detektion av förstadier till UMS. Inom ramen för ett annat projekt med finansiering av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS; dnr ) hade forskargruppen sedan 2004 grundligt undersökt ett 100-tal patienter med UMS kort efter insjuknandet, med biomarkörer, ett stort antal frågeformulär samt klinisk un- 5

6 dersökning. I de uttömmande intervjuer vi hade med patienterna observerade vi att vissa besvär eller problem rapporterades som påfallande vanliga och tydliga redan i förstadierna till UMS, dvs. långt före faktisk sjukskrivning. Vi önskade tillvarata denna stora och unika informationsmängd och inledde därför, med fortsatt stöd av FAS (dnr ), första delen i utvecklandet av LUCIE: Metod och resultat Valet av frågor (items) till LUCIE baserades på genomgång av samtliga patientjournaler för att täcka av allt som vanligen rapporterats som tidiga tecken på vad som senare utvecklats till UMS. En rad frågor behövde nyskapas, medan andra kunde hämtas/modifieras utifrån olika etablerade formulär, t ex Karolinska Sleep Questionnaire (3), Maslach Burnout Inventory General Survey (4), QPS-Nordic (5), Lund Subjective Health Complaints (6), Work-Family Conflict (7) och Karolinskas utbrändhetsformulär (8). På detta sätt integrerades samtliga kritiska kännetecken på begynnande utmattning i ett enda frågeformulär, LUCIE. Patientrapporterna gestaltade 6 problemområden som i den initiala LUCIE-versionen täcktes med 41 items: (A) Sömn och återhämtning (4 items) - t ex insomningsproblem och orolig sömn med tidigt uppvaknande (B) Avgränsning mellan arbete och fritid (5 items) - t ex tendens att på fritiden grubbla på arbetsproblem och inte kunna koppla av (C) Gemenskap och socialt stöd på arbetsplatsen (4 items) - t ex brister i sociala relationer och samspel med någon/några arbetskamrater och/eller arbetsledare (D) Kontroll över arbetsuppgifter och egen förmåga (7 items) - t ex återkommande känslor av att förlora kontrollen över sina arbetsuppgifter, sviktande professionell förmåga (E) Privatliv och fritidsaktiviteter (5 items) - t ex att inte orka eller känna lust för umgänge med vänner eller invanda fritidsaktiviteter (F) Hälsobesvär (16 items) - en rad kroppsliga och psykiska besvär associerade med långvarig stress, t ex hjärtklappning, huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet, orolig mage, andningsbesvär, yrsel- eller ångestattacker, minnesstörning och irritabilitet. Inom varje område A-F inkluderades 1 item som erfarenhetsmässigt INTE visat samband med begynnande utmattningssyndrom (t ex motoriska problem, känselnedsättning, förändringar i lukt/smak), som en kontroll för eventuell svarsstil präglad av tendens att generellt bejaka problem. För område F inkluderades 2 items av denna typ. Alla 41 items gavs en fyrgradig svarsskala i syfte att forcera huvudsakligt bejakande resp. förnekande och därmed kunna dikotomisera skalan. Svarsalternativen var [1] inte alls, [2] lite, [3] en hel del, och [4] mycket. De patienter som vi tidigare hade undersökt för UMS (n=92) besvarade LUCIE retrospektivt avseende halvåret före initial sjukskrivning. Från denna grupp ingick slutligen 77 individer som hade användbara kompletta svar och uppfyllde kraven på arbetsrelaterad stress (90% uppfyllde Socialstyrelsens föreslagna kriterier för UMS; 9). Vidare gavs LUCIE till två grupper ur en befolkningskohort som vid två tillfällen med fem års mellanrum besvarat en folkhälsoenkät, inklusive Job Content Questionnaire (JCQ) (Karasek & Theorell; 10). Ur denna kohort, bland individer i stadigt förvärvsarbete vid båda mättillfällena (n=6770), utvaldes personer med långvarig hög resp. låg arbetsbelastning, i syfte att undersöka dels en grupp med förhöjd risk för utveckling av UMS och dels en referensgrupp med låg sådan risk. Långvarig hög arbetsbelastning definierades som en arbetssituation som vid båda mättillfällena uppfyllde kriterierna för Job Strain (JS, n=295), dvs. höga krav och låg kontroll, baserat på mediansplit i kohorten, medan referensgruppen med långvarig låg arbetsbelastning på samma sätt 6

7 definierades som "Ej Job Strain" och "Ej lågt stöd" (EJ-JS, n=511, randomiserade) vid båda mättillfällena. Flera olika typer av preliminära analyser har gjorts. Med faktoranalys bekräftades väsentligen strukturen med 6 områden av problem/besvär (A-F). Vidare sågs hög intern konsistens: Cronbachs alfa var 0,94 i befolkningskohorten samt 0,84 i UMS-gruppen. Vidare bejakades kontrollfrågorna för svarsstil av ytterst få, dvs. LUCIE diskriminerade väl mot generellt negativ svarsstil (diskriminant validitet). För de substantiella frågorna sågs dock en tydlig gradient; UMS-gruppen bejakade flest items, följt av Job Strain och därefter "Ej Job Strain". Därefter reducerades antalet items i syfte skapa en maximal differentiering av grupperna, samt göra LUCIE lättare att fylla i. Varje ursprungligt item granskades i syfte att identifiera (a) de items för vilka ett bejakande svar var betydligt vanligare i både UMS- och Job Strain - gruppen än i Ej Job Strain -gruppen och (b) vilka av dessa items och skalsteg som bejakades betydligt oftare av UMS-gruppen jämfört med både Job Strain - och Ej Job Strain - gruppen. Items som uppfyllde följande kriterier (Tabell 1) inkluderades: Tabell 1. Kriterier för inklusion av items till den nedkortade versionen av LUCIE (version 1). Syfte Sensitiv markör för långvarig stress Restriktiv /tung markör för långvarig stress Skala Grupp UMS JS SVS -skalan = urskiljer UMS+JS från EJ JS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) och 2. frekvensen för JS på nivåerna ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna 3+4 UVS -skalan = urskiljer UMS från JS och EJ JS 1. Skalsteg där besvär 4 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS-grupperna och 60% med besvär på nivåer 3-4 eller 2. Skalsteg där besvär 8 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS-grupperna - Detta ledde fram till en version av LUCIE som bestod av 28 items, samt två skilda beräkningsalgoritmer för differentiering mellan de tre grupperna. Varje algoritm ger upphov till en separat skala där resultatet anges som ett värde mellan 0 och 1,0: (A) SVS=Stressvarningsskalan, vilken syftar till att fånga karakteristiska tecken på långvarig stressexponering av en mildare magnitud som inte nödvändigtvis indikerar UMS. För denna skala identifierades 26 items där både UMS och Job Strain hade ökad bejakandefrekvens jämfört med "Ej Job Strain", genom dikotomisering mitt i skalan (mellan skalstegen lite och en hel del ). Efter beräkning av en medelpoäng (med lika viktning för varje problemområde A-F), kunde vid gränsen 0,385 detekteras 99% UMS och 30% Job Strain, mot endast 8% "Ej Job Strain". En alternativ gräns på 0,17 detekterade 100% UMS och 57% Job Strain, mot 23% "Ej Job Strain", dvs. denna lägre gräns gav en känsligare men mer ospecifik indikation. (B) UVS=Utmattningsvarningsskalan, som är avsedd att differentiera mellan UMS och båda övriga grupper. Denna skala optimerades genom dikotomisering vid skalans högsta steg (mellan en hel del och mycket ) för 26 items och i skalans mitt för 2 items, baserat på observationen att det högsta svarsalternativet ( mycket ) sällan bejakades av Job Strain och "Ej Job Strain" men relativt ofta av UMS. Efter lika viktning av problemområdena A-F (likt för SVS) 7

8 kunde vid gränsen 0,215 detekteras 86% av UMS mot endast 12% av Job Strain och 2% av "Ej Job Strain", dvs. en hög sensitivitet och specificitet för UMS kontra ej UMS. Således förefaller SVS-måttet ge lämplig gradering på ett kontinuum från inga nämnvärda stresstecken till lätta-måttliga tecken som i "Job Strain"-gruppen. Om en individ får hög SVSpoäng ger UVS-måttet indikation på huruvida resultatet även indikerar egentlig begynnande UMS eller är av mildare natur. Behov av fortsatt utveckling av LUCIE I syfte att nå maximal användarvänlighet, vore det önskvärt att reducera antalet items ytterligare utan att försämra formulärets övriga egenskaper Ett antal fortsatta delstudier behövs för att klarlägga prediktiv och samtidig kriterievaliditet, reliabilitet och tillämpligheten av LUCIE som enkelt och lättolkat instrument inom t ex FHV och primärvård: o Den aktuella LUCIE v.1 behöver valideras prospektivt. Ur en befolkningskohort (n=c:a 25000) som 2008 insamlats av Region Skåne avser vi studera några grupper som visat en särdeles stark ökning av stressrelaterad sjukskrivning, t ex yngre personer inom "human service" (n=c:a 1500). Utifrån bakgrundsdata väljs de med anställning och utan väsentlig sjukdom. De kontaktas per brev eller e-post kvartalsvis under 3 års tid och ombeds returnera (a) det kompakta frågeformuläret, (b) det självskattningsformulär för UMS enligt Socialstyrelsens föreslagna kriterier (F43.8A) som utvecklats av ISM i Göteborg (11) och som har validerats mot klinisk diagnos med god sensitivitet (94%) och specificitet (75%), samt (c) uppgifter om ev. väsentlig förändring i arbetsförhållanden eller privatliv. Eftersom LUCIE avser att fånga lättare tecken på stress, dvs. fylla en lucka i existerande instrumentering, saknas ett direkt jämförbart instrument för mätning av samtidig kriterievaliditet i förstadier av UMS. En användning av ISM:s självskattningsformulär med kontinuerlig skala (poäng) istället för ursprunglig dikotom skala (UMS/ej UMS) bedömer vi dock vara det bästa som kan åstadkommas för att värdera samtidig kriterievaliditet för LU- CIE. Vidare studeras prediktiv kriterievaliditet genom löpande monitorering av kohortgruppen. Individer som under två kvartal i rad angivit signifikant ökade problem/besvär kontaktas och - om besvären hänger samman med stress i arbetet - erbjuds intervju/rådgivning om stressdämpande åtgärder. Genom randomisering kommer hälften att erbjudas intervju/rådgivning, medan övriga endast följs passivt tills de visat signifikant ökade problem/besvär fem kvartal i rad, varefter även denna grupp erbjuds intervju/rådgivning. Genom vår etablerade kontakt med FK i Skåne planeras att i registerdata prospektivt jämföra sjukskrivningen i dessa båda grupper med ett matchat urval av övriga kohorten för att bedöma effekten av tidig intervention. Övriga kohorten används även för värdering av instrumentets test-retest-reliabilitet. o I den redan genomförda delstudien (FAS ) prövades LUCIE i en väldefinierad UMS-grupp men endast retrospektivt (dvs. ett år efter insjuknandet). Detta behöver givetvis kompletteras med aktuell skattning i en ny grupp med begynnande tecken på UMS, för att validera de retrospektiva skattningarna och i tidig fas pröva instrumentets faktiska diskriminations-förmåga gent- 8

9 emot referensgrupp. Vi har därför påbörjat ett samarbete med ett antal företagshälsovårdsenheter för att erhålla LUCIE-resultat från patienter, kompletterat med klinisk bedömning av uppfyllande av kriterier för UMS (diagnos F43.8A enligt ICD-10), vilket ger ett ytterligare mått på samtidig kriterievaliditet. LUCIE är också avsedd att kunna användas på gruppnivå vid screening av tecken på stress på arbetsplatser eller delar av sådana. I samarbete med ett antal FHV som vi har kontakt med och/eller Arbetsmiljöinspektionen avses LUCIE användas för undersökning av arbetsgrupper som antas ha, eller förväntas få, en långvarig hög stressbelastning resp. kontrasterande arbetsgrupper med goda eller hanterbara arbetssituationer. Dessa mätningar bidrar till utveckling av båda ovanstående typer av kriterievaliditet. Eftersom LUCIE dessutom är tänkt att kunna användas tillsammans med etablerade formulär för utmattning/utbrändhet, engagemang, och coping belyses även dess begreppsliga validitet. I den mån det fortsatta utvecklingsarbetet får finansiering kommer vi att närmare kunna fastställa LUCIE:s sensitivitet och specificitet, men även dess användarvänlighet i praktiska arbetslivssammanhang. Eftersom gängse antaganden om kausalsamband mellan belastningsfaktorer och stressreaktioner väsentligen baseras på tvärsnittsstudier, medan det fordras prospektiva studier för att belägga kausalitet, kan den longitudinella delstudien ge svar även på sådana sambandsfrågor. Referenser 1. Stressforum Rapport från yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro, 17/ Stressforum Rapport från yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro, 2/ Kecklund G, Åkerstedt T. The psychometric properties of the Karolinska Sleep Questionnaire. J Sleep Res. 1992;6: Maslach C, Leiter MP. Sanningen om utbrändhet. Hur jobbet för orsakar personlig stress och vad man kan göra åt det. Natur och kultur, Dallner M, Lindström K, Elo AL, Skogstad A, Gamberale F, Hottinen V, Knardahl S, Ørhede E. Användarmanual för QPS nordic: Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; Arbetslivsrapport 2000: Österberg K, Persson R, Karlson B, Carlsson Eek F, Ørbæk P. Personality, mental distress, and subjective health complaints among persons with environmental annoyance. Human and Experimental Toxicology. 2007;26: Netemeyer RG, Boles JS, McMurrian R. Development and validation of work-family conflict and family-work conflict scales. J Appl Psychol. 1996;81(4): Karolinskas utbrändhetsformulär. I: Perski A. Ur balans. Stockholm: Bonniers, 2002 (pp ). 9. Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom. Stockholm: Bjurner & Bruno, Levi L, Bartley M, Marmot M, Karasek R, Theorell T, Siegrist J, Peter R, Belkic K, Savic C, Schnall P, Landsbergis P. Stressors at the workplace: theoretical models. Occup Med. 2000;15(1): Glise K, Hadzibajramovic E, Jonsdottir IH, Ahlborg Jr G. Self-reported exhaustion: a possible indicator of reduced work ability and increased risk of sickness absence among human service workers. Int Arch Occup Environ Health. 2010;83(5):

10 4. Spridning av resultat Föredrag Karlson B. LUCIE screening av tidiga tecken på utmattningsreaktion. Presentation vid Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte, Stockholm, april Österberg K. LUCIE; Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för screening av tidiga tecken på utmattningsreaktion. Föredrag vid Stressforum 2010: Hållbart arbete hållbar individ, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Karlson B. LUCIE - ett instrument för screening av tidiga tecken på utmattningsreaktion. Studiedag för företagsläkare inom Hälsan och Arbetslivet, Göteborg, 27/ Karlson B. LUQSUS - ett lättanvänt enkätpaket vid tidiga tecken på utmattning. Västsvenska Arbetsmiljödagarna, Alingsås 26/ Dellve L, Karlson B. Tools for identifying early signs of stress and developing psychosocial working conditions. Seminar in Evidence Based Medicine in Occupational Health Care Services (EBM), Stockholm, 9 februari Karlson B. ADA och LUQSUS nya metoder för att arbeta med utmattningsreaktioner. Nätverket för behandling och prevention i Västra Götalandsregionen, Göteborg 3 mars Karlson B, Tenenbaum A. Användning av Lund University Checklist for Incipent Exhaustion. Föredrag vid Arbets- och miljömedicinska utbildningsdagar, Örebro 3 maj Tenenbaum A, Gram S, Ahlborg Jr G, Karlson B, Österberg K. Implementation of a new screening method for incipient exhaustion disorder in occupational health services. Abstract accepted for presentation on a Mini-symposium at the 30th Congress of the International Commission on Occupational Health (ICOH), Cancun Mexico, March 18-23, Populärvetenskap Österberg K. LUCIE - En checklista för begynnande utmattning. Bulletin från Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM), & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD), 2009/3. Österberg K. LUQSUS Frågeformulär för att bedöma tidiga tecken på arbetsstress och utmattning. Bulletin från Arbets- och miljömedicin i Lund och Yrkes- och miljödermatologi i Malmö, 2010/3. Övriga dokument Österberg K, Karlson B. LUQSUS. Manualpaket version 1.0. Lund: Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet, Österberg K, Karlson B. Beräkningsprogram för LUQSUS version 1.0 (Computer software). Lund: Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet, Implementering Den kliniska utprovningsversionen av LUQSUS har under börjat användas i ett antal verksamheter. Vi har f n (september 2011) 51 registrerade användare, fördelade på 33 olika verksamheter. Av dessa verksamheter är 25 st renodlade företagshälsovårdsenheter. Implementeringen sker inom ramen för ett programstöd från FAS ( ; Programstöd Arbetsliv: Utveckling, validering och införande av nya metoder för hälsa, hållbar arbetsför- 10

11 måga och produktivitet för att användas i företagshälsovårdsverksamhet) samt genom AFAprojektet Verktygslåda för företagshälsovården från forskning till handling i arbetslivet. Den kliniska användargruppen inom företagshälsovården har givit oss utomordentligt positiva reaktioner på LUCIE såväl beträffande dess känslighet för begynnande arbetsrelaterad utmattning som resultatens användbarhet i en pedagogisk dialog med patienten kring aktuell hälsa och arbetssituation, samt eventuella rehabiliteringsåtgärder. 11

12 Denna rapport beskriver översiktligt frågeformulärspaketet LUQSUS som utvecklats vid AMM Lund. Syftet med LUQSUS är att kunna detektera förstadier av arbetsrelaterad utmattning, vilket kan göra det möjlig att på ett tidigt stadium vända utvecklingen mot ett fullbordat utmattningssyndrom. LUSQUS innehåller även verktyg som kan belysa en bristande passform mellan individ och arbetssituation. I ett fördjupande avsnitt beskrivs vidare utvecklingsarbetet kring LUCIE, som är ett av frågeformulären i LUQSUS, liksom planerna på fortsatt metodutveckling. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 12